Varje meningsenhet inleds med L1, L2 eller L3, vilket hänvisar till vilken lärare som uttryckt vad. L1 = Lärare 1
L2 = Lärare 2 L3 = Lärare 3
Meningsenhet Kod
Fråga 1
Hur brukar du göra när du jobbar med problemlösning?
L1: Generellt så är det ju viktigt att barnen lär sig strategier och då är det ju att, ofta innehåller ju en problemlösning någon typ utav text. Så att man lär sig
att man måste först läsa texten. Flera gånger. Noga. [...] Alltså att man gör mycket uppgifter tillsammans så att de lär sig hur man ska gå tillväga. [...] Okej... så att man lär sig de här strategierna. Först läsa, sen tittar man på viktiga begrepp och information. Sen börja fundera på hur jag ska ta mig an den här uppgiften. Vilket räknesätt ska jag använda mig av. [...] Och sen så gör man ju sin uträkning och sen tittar man är det ett rimligt svar. Och sen skriver man sitt svar med enhet.
Lära elever strategier för att ta sig an problemlösningsuppgifter
Successivt mer självständigt arbete
L2: Ofta, alltså eftersom vi har mycket barn med olika modersmål och en del som varit i Sverige jättelänge och är födda i Sverige och en del är ganska
nyanlända. Så vi försöker jobba så mycket vi kan genom just samarbete när det gäller problemlösning. Ofta gör vi det genom kooperativt lärande. Alltså att de jobbar antingen två och två eller tillsammans i en hel grupp. Det är väldigt… inte jätteofta faktiskt som vi sätter ett problemlösningspapper i handen på en enskild elev. [...] Men jag känner spontant att eh, problemlösning bör lösas i samspel med andra. Och det gör vi då som sagt i par eller i grupp.
Elever bör samarbeta vid problemlösning
Par- eller grupparbete
whiteboarden eller då om de jobbar i hela gruppen får de tala om sina olika lösningar, komma fram och visa. Och på det sättet då så ser de varandras olika lösningar och kan se att det finns mer än en lösning som är rätt. Och då brukar de få komma fram... inte alla grupper alltid för det hinner man inte med på varje övning för då hinner de ju tröttna, men att ett par stycken olika lösningar får de visa framme vid tavlan då.
Användande av miniwhiteboards Möta varandras lösningar
Synliggöra att det finns flera möjliga lösningar
Inte för långa genomgångar
L3: Ja… då kan man säga eftersom jag jobbar 1–3 då framförallt så när jag börjar i ettan så jobbar vi ofta problemlösning i halvklass… med hela gruppen
tillsammans därför att då har vi ofta flera som inte kan läsa… eh och de är inte heller jättevana att jobba så självständigt då utan de har ju jobbat mycket från förskoleklass i… i grupp då ju, tillsammans. Eh så då brukar jag börja eh med halvklass och jobba tillsammans med dem och att vi använder oss av whiteboardtavlorna… eh och ritar lösningar. Eeh och sen så tittar vi på varandras lösningar det kan vara att lösn… den lösningen... om de då jobbar två och två på whiteboardtavlorna när de gör uppgifterna att den får ligga framme och sen får man gå runt och titta på varandras lösningar… och sen så får man redovisa lite kort då. Eh och då beror det väldigt mycket på hur gruppen är hur länge de orkar hålla fokus när de redovisar ibland får man klumpa ihop så att det inte blir för långdraget… samtidigt är det en balansgång, alla vill komma till tals. Eh, sen om jag går vidare så jobbar vi nog ganska kontinuerligt under ettan, eh, under tvåan så brukar jag jobba mer grupp eh… med grupp problemlösning… och förra gången jag hade en tvåa hade jag förmånen att ha X inne… eh som är fritidspedagog men är också utbildad mattelärare faktiskt. Han har aldrig jobbat som det men han är utbildad mattelärare. Då körde vi varje vecka grupp...fyra grupper där vi hade gruppuppgifter varav en grupp var problemlösning och där var lite beroende på. Det var fyra barn i gruppen, det kunde vara så, var det då fyra… och då nivågrupperade jag dem. Eeh, så att var det fyra svagare elever så jobbade dem tillsammans mer lärarlett med X. Var det fyra starka så jobbade de två och två och fick sen redovisa för varandra då och lyssna på varandras lösningar. Så det berodde väldigt mycket på hur den gruppen var då. Parallellt med detta under tvåan så körde jag också då en halvtimmes eh, ja huvudräkning på tavlorna kan man säga… men med problemlösning, det kunde också bara vara sju plus åtta och såna uppgifter men också problemlösningsuppgifter… eh, där de jobbade enskilt en och en… eh och skrev då svaren på tavlan och höll upp då. Bara för att träna sig i detta att lyssna på uppgiften och kunna liksom plocka ut vad det var som var det viktigaste.
De (miniwhiteboards) använder jag jättemycket i matematiken när vi jobbar så här. Eh… under trean nu så har vi då jobbat mer ehm... dels har vi hållit kvar det här med huvudräkning på whiteboarden men sen där har vi jobbat på… ehm mer tillsammans i grupper och löst kluringar då… eh och sen att de har fått redovisa man kan säga lite som tillbaka i ettan fast grupperna har varit mer självgående nu då...
Möta varandras lösningar
Lära elever strategier för att ta sig an problemlösningsuppgifter
Användande av miniwhiteboards Inte för långa genomgångar Kunna förklara och motivera sin lösning
Gruppsammansättning där eleverna är relativt jämna i sina
matematikkunskaper
Successivt mer självständigt arbete Gemensam svarsyta vid grupparbete
Fråga 2
Hur gör du för att det sociala samspelet ska engagera och bli givande för samtliga elever? Konkreta exempel?
L1: Ja, nej men för det första så är det ju viktigt att man skapar ett klimat i klassrummet där allas röster får höras och också tas tillvara. Så ni... det kan ju
vara... i vissa grupper kan det ju vara att någon säger någonting negativt eller så och det får man ju direkt slå ner på. Men det kan ju också vara det här icke-verbala med suckar och stön och himla med ögonen och ni vet... så va. Så att man får ju vara väldigt vaksam där så att inte det förkommer. För det gör barnen tysta. Det ska man prata med dem om... eh alldeles i början. Och sen får man hålla på och hålla på. Det är ju olika grupper. En del har ju ett bättre klimat men med andra grupper får man ju jobba mycket hårdare... Eh så det måste man vara öppen med för att det här känner barnen igen. De vet precis vad man menar när… och då kan man spela lite teater och om man har en kollega och man kan ha lite rollspel. Då ser de... aha det syns så tydligt och det märks när vi... ja ni vet, gör någonting med gester och så. Så det är ju det första, att man får den här goda stämningen kan man säga.
Tryggt klassrumsklimat
Alla röster hörs och tas tillvara på Tydliga förväntningar på beteende
L1: Då finns det ju något som kallas små whiteboardtavlor. Det är perfekt [...] att ha en klassuppsättning sådana. För det gillar de väldigt mycket att... att
skriva på dem. Och då så kanske du ställer en fråga och sen så visar de sitt svar och då ser man direkt vilka som var med på det här eller kanske nån som kikade på grannen som var rätt osäker. [...] Det är ett sätt att få dem lite mer engagerade och att alla får visa sitt.
Användande av miniwhiteboards Alla räknar och visar sina svar
L1: Då finns det ju... jag vet inte om ni har läst nåt om kooperativt lärande? Ja... då som utgår från, om vi är en grupp... om det är vi tre som jobbar
tillsammans och sen har Emelie löst uppgiften men vi som grupp är inte färdiga förrän både du Lisa och jag har förstått det. Så att man tar ett ansvar för varandra i gruppen. Sen om det är barn som är sju år... då har de ganska svårt för det. För att de, de är inte mogna riktigt för att kunna förstå hur andra, eh, ja de kan inte riktigt, de är lite mer egoistiska eller vad man ska säga... när de är så små. Så det kanske är enklare när de går på mellanstadiet eller möjligen i trean. Men då kan man, tycker jag, det är bättre att jobba i par. Eh och sen så får man tänka igenom noga... hur man parar ihop. Vilka elever man parar ihop. Så det inte blir att det bara är den ena som pratar och den andra säger ingenting. Men sen finns det också en del uppgifter som är gruppuppgifter där man ska lösa en uppgift och då behöver allas information komma fram för att man ska klara den. Så det finns inte en som kan klara den på egen hand. Då ska vi se... jag har väl någon här (går iväg och hämtar uppgiften). [...] Då är det... uppgiften är hur många tänder har Lisa tappat? Och då så är det, då måste man ju vara läsare, annars får man läsa för dem: Sara har tappat en tand mindre än Miro. Miro har tappat två tänder fler än Erik. Lisa har tappat lika många tänder som Erik och Sara tillsammans. Erik har tappat fyra tänder. Ah alltså det är fyra information… (ett påstående på varje kort). Så för att lösa det här så måste allas röster höras. Allas information är viktig för att fixa den. Det är väldigt bra för grupper som har svårt för att samarbeta. För de måste verkligen träna sig på att lyssna på allas information, så.
Kunna förklara och motivera sin lösning
Tydliga förväntningar Pararbete är enklast
Uppgifter där allas bidrag krävs för att lösa uppgiften
L1: (Om arbete med konkret material, multilink, där eleverna får ett givet antal var). Så säger jag att nu vill jag att ni sätter ihop hälften, och visar mig.
Och då bygger de ju ihop då va [...]. Och det är samma sak där, att man får samtliga elever engagerade. Och alla jobbar.
Hålla elever fokuserade på uppgiften genom att hålla dem aktiva och engagerade
Användande av konkret material
L2: Jag gillar ju det här med miniwhiteboards. Där får de liksom ett ömsesidigt beroende av varandra när de jobbar med dem. Där kanske den ena pratar
och den andra skriver, eller tvärtom. Eller att de får komma fram till en gemensam lösning. Och just det här, multisvar heter det, alltså när man ger en övning på tavlan till exempel en uppställning eller nånting sånt så är det ju oftast i det traditionella klassrummet om man säger så är det kanske att tio räcker upp handen en eller två får svara. Men när de får använda sig av miniwhiteboards antingen tillsammans då eller... ja, två och två, eller enskilt så får de på multisvar hålla upp det och alla blir engagerade i uppgiften. Alla får svara och alla får vara aktiva och delaktiga och ingen liksom ska behöva hålla på och fixa och dona med annat.
Användande av miniwhiteboards Skapa ett ömsesidigt beroende Tydliga förväntningar
Hålla elever fokuserade på uppgiften genom att hålla dem aktiva och engagerade
Alla räknar och visar sina svar
L2: Vi brukar påminna dem om att när en har en lösning så ska de försöka förklara varför den... alltså så att den andra förstår och kanske gärna att den
som inte har förstått, för det upptäcker vi ibland att den som inte förstår kommer sen fram och förklarar på tavlan för då har de ändå lyssnat på kompisen bredvid. Så det händer, det ser vi att det händer. Sen är det alltid svårt för det är ju en del... det är ju alltid några som har svårt för samarbete. Så är det. Man kommer nog aldrig riktigt ifrån det. Men om man säger att man har en miniwhiteboard och man ger dem en uppgift och sen säger man till den ena till exempel att du som har pennan ska vara helt tyst, du ska bara skriva och den andra ska tala om vad du ska skriva. Till exempel om det är en
additionsuppgift med uppställning. Den andra säger att den ska stå rakt under varandra på entalssidan och den andra där. På nåt sätt blir de ju tvingade till att vara engagerade båda två på något sätt.
Tydliga förväntningar
Skapa ett ömsesidigt beroende Kunna förklara och motivera sin lösning
L2: Men om man gör det då att alla blir engagerade med till exempel en miniwhiteboard då eller att de har sin bok och alla är aktiva hela tiden. På så sätt
får man ju även de som är lite utåtsvävande om man säger, med på tåget på ett annat sätt.
Hålla elever fokuserade på uppgiften genom att hålla dem aktiva och engagerade
L3: Mm, alltså egentligen är det ju såhär att de ska känna sig trygga med varandra… eh och då gör vi så att varje gång vi byter platser var tredje vecka då
så kör vi alltid lära känna din kompis. Då får de fem stycken frågor som de ska ställa till sin kompis och svara på [...]. Så just det här att lära känna lite mer och prata lite sådär fritt om ah, vad gillar du för favoritmat, vilken är din favoritsport, eh, vad gör du på rasten och såna frågor är det då. Mm. Så det är lite för att skapa tryggheten då och eh sen så är det klart att jag ibland får eh axelkompisar som är väldigt tysta men eftersom de vet att jag förväntar mig ett svar när vi har jobbat med uppgiften så vet de att de måste börja prata för annars så sitter de ju där och inte… och de får inte säga vi tänkte likadant som Theodor och Leo, utan då måste de säga ja hur tänkte Theodor och Leo då? I så fall. För att verkligen få dem att använda matematikspråket.
Skapa trygghet mellan elever Tydliga förväntningar
Fråga 3
Tänk tillbaka på de tillfällen du känt dig extra nöjd med din undervisning inom detta arbetssätt. Kan du beskriva för oss vad det konkret är som gjorde de så bra?
• 3a. Allmänt
L1: Så den här sociala biten… och få ett bra klassrumsklimat och få bra… vad ska man säga… ja, arbetsro överhuvudtaget är det som är oerhört centralt.
För har man det, då lär de sig.
Tryggt klassrumsklimat Arbetsro
L1: Men att, det här skapa den här relationen är ju a och o, för utan den så har man inte så mycket att komma med. Goda relationer
L2: Amen det är nog framförallt när vi jobbat med problemlösning och de jobbar två och två. För två och två är lättare än fyra och fyra. För det är lättare
för en att sväva ut när de är... så då känner jag nog... då är man nog mest nöjd.
Par- eller grupparbete Pararbete är enklast
L3: Ja men det är när det är uppgifter som engagerar eleverna eh alltså lite såna här utmanande… eh på bondgården finns det fyra kossor, fyra höns och en
bonde, hur många ben finns det, rita lösningen. Såna uppgifter går många elever igång på och så glömmer de bonden att han har två ben också… och de bara ah men vi fick inte rätt varför fick vi inte det… ja vänta läs frågan, eller uppgiften igen och så… så såna uppgifter och sen där får man ju liksom eh, prata med eleverna för jag har ju de elever som skulle kunna lägga hela lektionen på att göra en snygg bilduppgift på det där, eh alltså att det är inte bilduppgiften som bedöms utan den matematiska lösningen.
Uppgifter som engagerar och utmanar Tydliga förväntningar
Lära elever strategier för att ta sig an problemlösningsuppgifter
• 3b. Är det något (mer) speciellt vid planeringen du brukar tänka på?
L1: Men att ni tänker er noga för när det gäller alltså planering och organisation är otroligt viktigt. Jag som har jobbat jätte jättelänge måste ändå planera.
Eh... sen går det lättare givetvis. Jag har så många verktyg jag kan plocka ifrån. Men det är väldigt viktigt att planera och organisera undervisningen. För då kan man också vara mer spontan och flexibel om någonting inträffar för att man vet precis vad som ska hända... eller hur man kan plocka in det.
Vikten av att vara välplanerad
L1: Det kan vara ganska svårt för att... är man ganska olika kunskapsmässigt så blir det ju att de matchar varandra ganska dåligt. Så att eh vad är det man
vill åt? Nu är det ju matematiken... då får man para ihop dem enligt deras matematiska kunskaper tycker jag.
Gruppsammansättning där eleverna är relativt jämna i sina
matematikkunskaper
L1: Och sen vill jag att eleverna ska vara aktiva... och då är det inte en eller två som ska svara på frågor, utan jag försöker att lägga in den typen av
aktiviteter så att alla kan vara engagerade så. Eh... sen är det inte alltid det funkar kanske, att man kan det. Men då finns det ju olika sätt, jag vet inte, ni känner till de här glasspinnarna med namn... Eh... bara för att då kan det ju vara så att... ja, vem som helst kan få frågan faktiskt. Men det kan också vara så att man måste vara lite på g där för att rätt som det är så kanske det är jag som ska svara så att man kommer ifrån det här jag vet, jag vet, jag vet (gestikulerar ivrig handuppräckning) och det är samma som alltid hörs… Sen är det inte i alla grupper det funkar, så att det är, lite, man får känna sig för där lite tycker jag hur man ska göra där. Men att jag planerar då för ett engagemang hos eleverna och sen blir det oftast någon typ av aktivitet där de ska skriva eller rita eller vad nu det kan va. Så att man lägger in det.
Hålla elever fokuserade på uppgiften genom att hålla dem aktiva och engagerade
Fördela ordet slumpvis
L1: Sen behöver barnen ha konkret material. Sen behöver de också rita. Man får inte glömma den här visuella biten innan man går på den abstrakta
matematikformen. För... vi tar ofta... tycker jag... det går alldeles för snabbt där, att man lämnar det konkreta och så går man direkt till symbolerna. Och det blir... för många elever, för svårt. Men det är den erfarenheten jag har, att i klassrummet går det ofta väldigt snabbt.
Användande av konkret material Synliggöra tankegångar på valfritt sätt
Inte övergå till abstrakt matematik för snabbt
L1: Nej jag tänker att var öppna när ni kommer till en skola och var inte rädda för att fråga för man lär sig mycket av att, eh, titta på andra kollegor och
prova också. Går det åt skogen, ja man har en ny chans nästa dag att göra på ett annat sätt… så att inte vara så eh liksom...testa lite så.
Kollegialt samarbete
L2: Ja men alltså hur man kombinerar de här grupperna är nog ganska viktigt. Även om det också kan vara svårt ibland. För det är ju… för när man
kombinerar två elever så ska det ju helst inte vara den allra svagaste med den allra starkaste. Utan en kanske lite mittemellan med en svagare eller en stark med en mittemellan. För det ger oftast ingenting… och det kanske man tänker till i planeringen eller när man placerar dem eller vad man ska säga att de inte hamnar med den svagaste ihop med den starkaste för det missgynnar dem båda två egentligen. Ja eller att någon kanske är lite svagare som kan lyssna på den som är lite starkare men inte den här allra starkaste. Men det är svårt ibland att få till. Så är det ju. Det lyfter de väldigt mycket på det här
kooperativt också. Just hur man ska kombinera ihop dem när man ska jobba för att det ska ge dem så mycket som möjligt.
Gruppsammansättning där eleverna är relativt jämna i sina
matematikkunskaper
L3: Det är ju det... eh bra uppgifter sen är ju också uppgifter där jag eh, som ja allt i skolan, väl förberedd. Inte bara ta liksom ja de här uppgifterna blir bra
utan jag har satt mig in i uppgifterna, vad kommer vi utmanas i i det här… då blir det ofta också mycket bättre, för då är jag bättre förberedd och så kan man säga att är min förberedelse bra gjord så blir uppgifterna också ofta bättre.
Ja men det är det finns ju rätt mycket… inte i matteboken finns det inte så mycket problemlösning men det finns mycket vid sidan om… och då är det väl lite sådär att man verkligen läser igenom dem och eh funderar själv eh, nästan har räknat dem själv och sett möjligheter och svårigheter med det som gör att det blir bättre.
Vikten av att vara välplanerad Kritiskt granska uppgifter
Uppgifter som engagerar och utmanar
L3: Ofta blir det bättre när de är någorlunda samspelta tycker jag. Man pratar mycket i forskningen om att de svaga dras med av de starka, men jag… jag