Analytiskt tillvägagångssätt

5.3.1 Kvalitativ innehållsanalys

Som beskrevs i det föregående kapitlet kombinerar uppsatsen en modelldriven analys med en explorativ ansats. Avsikten är dels att tillämpa teoretiska perspektiv på de empiriska fall som

35 undersöks, men också att utveckla den teoretiska förståelsen för deliberativa demokratiska processer. Studien avser dessutom att rent deskriptivt skildra den praktik där kommuner bemöter medborgerliga synpunkter i samrådsredogörelser (jfr Vennesson 2008, s. 227–228; jfr Yin 2018, s. 54–55). Studiens empiriska material har hanterats utifrån den konstruktivistiska idén om att kunskap inhämtad från empiriska fall bör betraktas som lärdomar i samspel med tidigare kunskap och valda teoretiska perspektiv, snarare än objektiv fakta (Alvesson och Kärreman 2012, s. 6–25, 35–48, 88–94; jfr Héritier 2008, s. 65). Genom att förena den konstruktivistiska ontologin och epistemologin med vissa inslag av metodologisk realism – (jfr Andrews 2012, s. 43; Hay 2002, s. 227) är ambitionen i denna studie att utifrån empiriskt material generera fördjupad teoretisk kunskap om deliberativa demokratiska processer och dess utfall. Förutom att deskriptivt återge hur kommuner bemöter yttranden från medborgare i samrådsredogörelser rent praktiskt, skapar analysen förutsättningar till teoriutveckling – där redan vedertagna teoretiska föreställningar utifrån kritisk reflektion kan bearbetas och omprövas i förhållande till empiriska fall. Studien ämnar således urskilja mönster kring hur deliberativa demokratiska processer sker i praktiken, som både motstrider och överensstämmer med tidigare forskningsresultat och teoretiska förklaringar (Alvesson och Kärreman 2012, s. 9– 12, 88–94). Slutsatserna ska dock inte heller betraktas som en slutgiltig validering av de teoretiska anspråken, till skillnad från ett mer deduktivt och positivistiskt förhållningssätt (Alvesson & Kärreman 2012, s. 23).

I denna studie har det empiriska materialet som samlats in via dokument tolkats utifrån studiens två övergripande teoretiska analysdimensioner; 1) den politisk-filosofiska debatten kring deliberation som demokratiskt ideal, och 2) modellen för logiker och överväganden i kommuners hantering av medborgarsynpunkter inom samhällsplanering. Som illustreras i kapitel 3 och 4 (se bland annat Figur 1 och Figur 2) innefattar respektive analysdimension ett antal analysaspekter, vilka utgjort grunden för analysen av empirin. Med undantag för vissa kvantitativa inslag (se frågeställning två), har detta huvudsakligen skett genom kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativ innehållsanalys innebär att empiriskt material analyseras i förhållande till kategorier och teoretiska teman på ett systematiskt, men inte principfast, sätt (Bryman 2018, s. 677–680). Den kvalitativa ansatsen möjliggör således ett mer dynamiskt förhållningssätt till det empiriska materialet, till skillnad från en kvantitativ innehållsanalys, där innehållet analyseras utifrån en förutbestämd kodningsmodell (jfr Bryman 2018, s. 375–378). I grunden handlar dataanalysen alltså om en reduktion av den stora mängden data i syfte att

36 göra dem meningsfulla. Detta kallas även kodning, som innebär en process där data bryts ner i sina beståndsdelar och ges ett namn eller en etikett (Bryman 2018, s. 34). För att fastslå huruvida ett mönster i data förtjänar att betraktas som ett tema utgår forskaren traditionellt ifrån repetitioner, som är en av de vanligaste bedömningsgrunderna. För att någonting de facto ska klassas som ett tema är repetition emellertid ett otillräckligt kriterium (Denscombe 2017, s. 312–314; Bryman 2018, s. 706). Som Bryman (2018, s. 706) skriver är det än viktigare att temat är relevant för studiens fokus och forskningsfrågor.

Nedan följer en mer specifik beskrivning av de tillvägagångssätt som ligger till grund för fullföljandet av respektive frågeställning.

Frågeställning 1

Den första frågeställningen är av mer empirisk generell karaktär och avser undersöka hur bemötandet av yttranden de facto struktureras och utformas i samrådsredogörelser. Detta är en frågeställning som lämpligast besvaras med ett kvalitativt tillvägagångssätt, där jag letar efter mönster i kommunernas bemötanden. Det handlar till exempel om huruvida bemötanden alltid utformas skriftligt eller om det finns något särskilt sätt som kommuner presenterar medborgarnas yttranden/synpunkter på. Analysmetoden omfattar således en systematisk jämförelse av övergripande mönster kring hur bemötanden utformas och struktureras i olika samrådsredogörelser. Här tillämpas även begreppet modalitet för att analysera hur olika sätt att utforma bemötanden kan påverka uppfattningen av hur kommunen förhåller sig till de faktiska påståendena i bemötandena. Modalitet, vilket betyder ”sätt”, är ett viktigt verktyg inom diskursanalys som uppmärksammar de förhållningssätt som en författare intar i en text. Med andra ord skriver författaren fram sanningsanspråk på olika sätt som gör att sanningen framstår som mer eller mindre objektiv (Winther Jörgensen & Phillips 2000, s. 87–89; jfr Fairclough 1992, s. 160).

Frågeställning 2

Studiens andra frågeställning – det vill säga i vilken utsträckning synpunkter från medborgare tillgodoses i planförslagen – går att betrakta som mestadels deskriptiv och empirisk specifik, vilken besvaras mest lämpligt med ett kvantitativt tillvägagångssätt, närmare bestämt kvantitativ innehållsanalys, där innehållet analyseras utifrån en förutbestämd kodningsmodell (jfr Bryman 2018, s. 369–370). Här undersöks i vilken utsträckning bemötandet är av bifallande

37 respektive avvisande karaktär. När jag började studera samrådsredogörelser blev jag medveten om att bemötandena befinner sig på en gråskala. För att se och ta hänsyn till gränslanden ville jag undvika att tvinga in bemötandet i för snäva kategorier, och mot denna bakgrund har jag valt att använda mig av en tredje kategori; ”allmänt svar”. Den tredje kategorin omfattar en typ av bemötande som varken är direkt bifallande eller avvisande, utan något mellanting. I avsnitt 6.2.2 ges en mer gedigen beskrivning av vad dessa kategorier innebär i praktiken, samt hur det empiriska materialet tolkats utifrån dessa tre kategorier.7 _{Då jag ämnar undersöka}

huruvida det går att urskilja mönster i vilka synpunkter som bemöts på ett visst sätt, finns även här en kvalitativ dimension i tillvägagångssättet.

Frågeställning 3

Studiens tredje frågeställning – hur kommunens ställningstaganden motiveras och förklaras i bemötandet – är av mer teoretisk karaktär. För att besvara frågan lämpar sig ett kvalitativt tillvägagångsätt, närmare bestämt kvalitativ innehållsanalys som inbegriper ”[...] ett sökande efter bakomliggande teman i det material som analyseras” (Bryman 2018, s. 703). För att besvara frågeställning tre tar jag, som nämns i det föregående kapitlet, dessutom utgångspunkt i Erikssons m.fl. modell för logiker och överväganden i kommuners hantering av medborgarsynpunkter. Mer specifikt utgår studien ifrån den delen av modellen som innefattar en så kallad selektiv sortering, där varje bemötande systematiskt analyseras utifrån de teoretiska analyskategorierna om vad som är 1) möjligt, 2) lagligt och/eller 3) lämpligt att implementera. I min analys av det empiriska materialet är jag öppen för att identifiera andra kategorier än dessa tre.