självbestämmande idag i förhållande till bl a det svenska folkstyret, grundlagen och övrig svensk
5. Samiskt självbestämmande i övriga länder med samisk befolkning, nordisk samelagstiftning och
5.3 Andra erfarenheter av självbestämmande – det baskiska exemplet
5.2.3 Färöarna
Som anförts ovan jämställer Danmarks konstitution färöingar med den fastboende danska befolkningen. [Här väntar Kommittén på material, varefter denna del kommer att kompletteras]
5.3 Andra erfarenheter av självbestämmande – det baskiska exemplet
Baskien är en region i det federala Spanien med ca 2,1 miljoner invånare.202 Strax efter Franco-diktaturens fall på 1970-talet undertecknade representanter för centralregeringen i Madrid och representanter för det baskiska folket ett avtal. Detta avtal ger Baskien ett betydligt mer omfattande självstyre än de övriga regionerna i Spanien.203 Avtalet, som föregicks av en folkomröstning i Baskien avseende om baskerna önskade bli en självstyrande region, dokumenterades i ett statut från 1979. Det baskiska självstyret framgår även av Spaninens grundlag samt av en lag om Baskiens autonomi från 1979. Som en följd av denna process inrättades det baskiska parlamentet.
Baskien har idag direktrepresentation i det spanska federala parlamentet i Madrid. Det baskiska självstyret utövas emellertid i första hand genom det egna folkvalda parlamentet.
Parlamentet har 75 platser, i dagsläget fördelade på 6 partier/partigrupper. Partierna kan huvudsakligen beskrivas efter en traditionell vänster-högerskala, dels efter en skala beroende på i vilken utsträckning de förespråkar ett utökat självstyre för Baskien, eller motsatsvis en starkare koppling till Madrid. Partierna på höger-vänster-skalan utgör ofta delar av deras
202 Liksom Sápmi är Baskien idag genomskuret av nationsgränser. Baskien består av sju provinser, varav tre ligger inom den del av Baskien som idag utgör Frankrike. Denna del av Baskien som ligger inom Frankrikes gränser åtnjuter inte det självstyre som etablerats på den spanska sidan. Baskerna har framfört önskemål om en självstyrande region också på fransk sida, men Frankrike har sagt nej. Baskerna på spansk sida ger dock ett relativt omfattande ekonomiskt stöd till baskerna på fransk sida. Vidare förekommer vissa samarbetsavtal, bl a genom handelskammarna på respektive sida gränsen och det har även etablerats ett intensivt samarbete mellan gränsstäder på respektive sida gränsen. Då det inte etablerats något självstyre i den franska delen av Baskien bortser Kommittén fortsättningsvis från det franska Baskien i denna framställning. Av de fyra baskiska provinser som ligger inom vad som idag utgör Spanien representerar det baskiska parlamentet tre. Inom dessa tre provinser bor ca 75 % av den totala baskiska befolkningen. Den sjunde provinsen är det självstående Navarra.
Framställningen nedan bortser även från Navarra.
203 Också Katalonien åtnjuter ett relativt stort självstyre, dock inte lika långtgående som den baskiska regionens.
nationella motsvarighet.204 Nationalistpartiet, som varit det dominerande partiet sedan inrät-tandet av det baskiska parlamentet, förespråkar ett kraftigt utvidgat självstyre, dock förverkli-gat genom icke-våldsmetoder. I det baskiska parlamentet fanns tidigare ett parti som före-språkar ett Baskien totalt självständigt från Madrid och som inte uteslöt våld som en metod för att förverkliga detta mål.205 Spaniens konstitutionsdomstol har dock förbjudit detta parti, men dess medlemmar sitter fortfarande kvar i parlamentet, i sin personliga kapacitet. Inom ramarna för det baskiska självstyret beslutar det baskiska parlamentet i frågor om bl a hälsovård, utbildning, skola, polisväsende, infrastruktur, fiskeri och bostäder.
Sedan införandet av det baskiska självstyret i slutet av 1970-talet har den baskiska regionen haft en kraftig positiv ekonomisk utveckling. Den baskiska ekonomin har under denna period växt i betydligt snabbare takt än såväl ekonomin i övriga Spanien som genomsnittet inom den Europeiska Unionen.
Baskien har egen beskattningsrätt. Beskattningsrätten utgör en central del av det baskiska självstyret. Representanter för den baskiska regeringen och det baskiska parlamentet har upp-gett att de upplever den beskattningsrätt som baskerna åtnjuter som imperativ för ett effektivt utövande av den baskiska självbestämmanderätten. Baskerna menar att om de inte haft den egna beskattningsrätten, vid konflikter mellan Baskien och den federala regeringen, Madrid hade kunnat skära av kapitalflödet till Baskien som ett påtryckningsmedel. Rent praktiskt fungerar beskattningsrätten så att baskerna själva beslutar hur mycket inkomstskatt206 de skall betala, och skatten betalas också in till baskiska myndigheter. Av dessa skatteintäkter överför de baskiska myndigheter en summa till Madrid som motsvarar kostnaderna för de kompetens-omården som ännu inte överförts till det baskiska självstyret, med tillägg för en summa motsvarande vissa gemensamma utgifter för hela federationen, såsom t ex kostnader för försvar och kungahuset. Även skattesatserna för arv-, gåvo-, förmögenhets- och företags-skatter bestämmer baskerna själva, och baskerna kan också själva besluta om biltullar. Madrid bestämmer dock skattesatsen för mervärderskatter, och också punktskatter på varor såsom bensin. Även de baskiska kommunerna har viss beskattningsrätt.
Baskerna eftersträvar också ett eget domstolssystem, separat från det spanska domstols-systemet. De utesluter dock inte att högsta domstolen kan vara gemensam med övriga Spanien. Baskien har idag egna domstolsbyggnader, men är beroende av det spanska justitie-systemet. Baskiska representanter har uppgett att de menar att endast genom en baskisk implementering av baskiska normer i baskiska domstolar kan det baskiska självstyret bli komplett.
Det ovan nämnda statutet från 1979 är f n föremål för revidering. En anledning till denna revidering är, enligt representanter för det baskiska Nationalistpartiet, att Madrid inte levt upp till det avtal som träffades i slutet av 1970-talet. De menar att Madrid fortfarande inte fört över 37 stycken kompotensområden till Baskien enligt vad som överenskoms 1979. Bl a
204 T ex finns det spanska socialistpartiet och det spanska konservativa partiet (Parti Popular) representerade i det baskiska parlamentet.
205 Detta parti, Batsuna, refererades ofta till som ETA:s politiska gren.
206 D v s skattesatsen
önskar baskerna få kontroll över försäkringskassan. Även pensionssystemet administreras idag av Madrid. Baskerna menar att de betalar in betydligt mer i sådana avgifter än som går åter till Baskien. Vidare menar baskiska representanter att Madrid bryter mot statutet genom att utestänga Baskien från de diskussioner och förhandlingar Spaninen för inom ramen för den Europeiska Unionen. Baskerna menar att därigenom kompetens överförs från Baskien till Bryssel utan att baskerna har någon kontroll över detta. Baskiska representanter begär i det nya föreslagna statutet inte någon lösrivelse från Spaninen, men ett väsentligt utökat själv-bestämmande inom existerande gränser. Baskiska representanter har dock betonat att det är viktigt att Baskien är en del av Spanien av egen fri vilja, och håller således dörren öppen för ett självständigt Baskien i framtiden. Vidare kräver baskerna väsentligt utökade möjligheter att representera sig själva internationellt. Bl a vill man själv definiera sin roll i Europa.
En majoritet inom det baskiska parlamentet önskar anordna en folkomröstning där det baskiska folket ges rätt att ge sin åsikt om ett utökat baskiskt självstyre. Madrid har motsatt sig att en sådan folkomröstning anordnas, och är även i övrigt negativt inställt till en diskussion om en revidering av statutet från 1979 och ett utökat baskiskt självstyre.