9. Höets roll i försörjningssystemet
10.7 Andra underhålls- och
Utöver själva skörden av hö och bete, kunde olika aktiviteter utföras i ängarna för att underlätta skörd eller förbättra deras tillstånd. Vissa åtgärder var årliga, andra mer oregelbundet förekommande. Vårräfsning och fagning
I alla ängar med träd och buskar behöver kvistar och grenar tas bort innan slåttern och löv räfsas kring för att göda ängen. Sådan vårfagning kunde innehålla mer eller mindre systematisk vårräfsning av ängen (vilken även avlägsnade en del fjolårsgräs), och var ofta kombinerad med bränning.557 På flera håll var man dock medveten om lövens gödslande effekt och räfsade inte bort dem mer än nödvändigt.558
Ekologiskt innebär fagningen bland annat att 557 T.ex. Linné 1741, 12 augusti; Lithberg 1934; Sjörs 1954 s. 1618; Olika
underhålls och förbättringsåtgärder diskuteras också i Simán & Svensson 1998.
558 T.ex. Konradsson 1964.
142 143
1:o mycken wätska och syra…får stå qwar och syra, då marcken bifwer otienlig at nära gräswäxten.
2:o om ängen slås så tidigt på sommaren flera resor i rad, at gräsfröen ei hinna mogna, mycket mindre så sig förr än ängen blifwer bärgad…
3:o om ängen betes för bittida om wåren, eller för sent om hösten, då jorden af rägn och watn är mycket upblött och lös, utrotas då en stor del af gräset…då måssen strax intager dess ställe, och hindrar andra wäxter, at där så sig.
4:o …at ängen blir owåligt slagen, så at stubben blifwer lång.
5:o när ängen om sommaren slås för nära til marcken, och starckt solsken följer därpå, borttorckas gräsroten och måssan lämnas således rum…
Även om mossa och lavar (vilka i den äldre littera turen vanligen räknas till mossa) är lågväxta, har de flera konkurrensfördelar mot den högre vegetatio nen. Utöver att mossan oftast skadas mindre av slåt tern, har de flesta mossarter en längre växtperiod genom att de fotosyntetiserar även vid låga tempe raturer under tidig vår och sen höst, då kärlväxterna inte tillväxer.566 Mossa och lavar utövar dels en ak tiv konkurrens genom att växa över kärlväxterna och minska deras tillväxt och överlevnad,567 dels en pas siv, genom att, liksom förna, hämma nyetablering från frö.568 Både mossa och förna missgynnar grodd plantor genom att fysiskt hindra dem från att nå lju set eller deras rötter från att nå marken,569 genom att sänka temperaturen,570 och genom giftiga ämnen (allelopati).571 Särskilt i fuktiga klimat kan mosstill växten bli mycket kraftig och ibland samverka med ljung, blåbär och andra ris genom att mossan växer upp längs stammarna och tillsammans med riset bygger upp tjocka lager ”rismosstorv” och levande 566 Proctor 1982.
567 T.ex. Zamfir m.fl. 1999; Donath & Eckstein 2010. 568 T.ex. Sedia & Ehrenfeld 2003; Dostal 2007. 569 Morgan 2006; Facelli & Pickett 1991. 570 Soudzilovskaia m.fl. 2011.
571 Steijlen m.fl. 1995. samband med nybyggarnas expansion i Norrland,
etablering av fäbodar och i samband med svedje bruk.560 Däremot finns inga uppgifter om att eld skulle använts för ängarnas underhåll, utöver brän ning av ris och löv under vårfagningen. Från andra håll i Europa finns uppgifter om att ängar då och då bränts som underhållsåtgärd, framför allt för att få bort förna och ris i ängar som av någon anledning inte kunnat eller behövts slås årligen. Ett par nutida exempel från Rumänien är ängar som bara slås un der höbristår och blåtåtelängar som behöver vila un der kortare perioder för att återfå sin produktivitet.561 I Sverige har regelbunden bränning förekommit för att förbättra bete, men det är dåligt känt hur utbredd bränning varit i olika gräsmarkstyper.562
När bränning idag diskuteras i skötselsammanhang är det ofta som ersättning för slåtter, således en ny hävdform. Erfarenheter av hur sådan bränning utan slåtter påverkar biologisk mångfald går isär, förmod ligen till stor del beroende på skillnader i brännings metod, men en närmare analys ligger utanför denna sammanställning.563
åtgärder mot näringsbrist och mossa Flera av de skötselkomponenter som diskuterats i detta kapitel har haft som effekt, och ofta också som huvudsyfte, att öka ängarnas produktivitet. Den äldre litteraturen är rik på uppgifter om minskad produktivitet i ängarna, vilket ytterst är en naturlig följd av näringsbortförseln från ogödslade slåtter marker.564 Även själva den störning som slåttern ut gör, kan antas minska produktionen vad hö beträffar, genom att konkurrensförhållandena ändras mellan höproducerande kärlväxter och bottenskiktets mos sor. I äldre litteratur anges ofta förmossning vara orsaken till minskad höproduktion, även om vissa författare funderat över mekanismerna bakom ökad mosstäckning. Förmodligen täcker exempelvis Sam uel Norrgrens lista från 1754 över orsaker till mossans tillväxt in de viktigaste ekologiska mekanismerna:565
560 T.ex. Grotenfelt 1899; Levander 1943; Campbell 1948. 561 Dahlström m.fl. 2013.
562 Se exempel i Croneborg & Mebus 2017.
563 Milberg & Bergman (2014) har jämfört flera studier och menar att effekterna är övervägande negativa jämfört med bete och slåtter. Larsson & Persson (opubl.) fann genom egna studier att bränning är minst lika bra som slåtter.
564 Diskuterat i exempelvis Ekstam m.fl. 1988, s. 38. 565 Norrgren 1754.
det rörde sig om kraftig harvning eller tillfällig uppodling med en eller ett par spannmålsskördar.572 Med tanke på det allt större behovet av åkerjord under 1800talet verkar det troligt att tillfällig upp odling användes som en kombinerad metod för ängs förbättring och spannmålsproduktion även i Sverige, på de ängar där det var möjligt. Från finska Öster botten berättas hur ängar som blivit överväxta med björnmossa täcktes med 15–20 centimeter granris på hösten, för att sedan åter kunna slås efter ett par år, då mossan tillsammans med riset förvandlats till mull.573
572 Grotefeldt 1899, s. 244. 573 Pazelius 1751, s. 28. material. Som Norrgren noterade kan mossa snabbt
etablera sig på bar jord och gynnas därför av inten siv störning. Samtidigt kan den på mager mark, där konkurrensen från kärlväxter är låg, gynnas av brist på störning (se exempelvis Figur 73).
Flera åtgärder mot mossa föreslogs av samtida fors kare och lantbruksrådgivare, varav de viktigaste var gödsling, kultivering, spridning av aska och insådd. Det är dock oklart i hur stor utsträckning dessa för slag kom i praktiskt bruk. Övervattning har beskri vits i avsnitt 10.6 och uppenbart varit vanligt både för att skapa och underhålla ängar, främst i norra Sverige. Grotenfeldt, som gick igenom litteratur om Finlands jordbruk, menade att olika slags kultive ring av ängar blev allt vanligare under 1800 talet;
Figur 93. Länsstyrelsen i Västra Götalands län vårräfsar mossa; lilla bilden visar mosskörden på en cirka 30x30 meters yta.
Foto: Jennie Niesel (stora bilden) och Karin Hante.
144 145
Det viktigaste medlet att upprätthålla produktio nen i ängar var annars röjningsbruk i lövängar, vilket dock inte behandlas i denna sammanställning.
Mossa i ängar är ett problem även i dagens skötsel. I vissa fall kan orsakerna till förmossning tänkas vara de samma som förr, exempelvis näringsutarmning, årlig störning som med tiden trycker tillbaks kärl växter, eller andra orsaker på Norrgrens lista ovan. Men ofta kan nog förmossning snarare vara ett symptom på hävdförändringar, det vill säga att dagens hävd skiljer sig från den historiska. Exempel är brist på skötselkomponenter som efterbete, kulti vering, gödsling, vårräfsning eller övervattning. En historiskekologisk analys av den aktuella ängen kan ge ledtrådar, och kan indikera att man bör återinföra eller imitera saknade skötselkomponenter. Om inte det kan göras, kan bristen behöva kompenseras genom exempelvis räfsning av mossa (Figur 93).
I våta ängar är mossa naturligt dominerande i bot tenskiktet. Genom att lien kapar dem, kan upprätt
stående vit och björnmossor försvinna och ersättas av krypande brunmossor. Övervattning hade bland annat som syfte att bekämpa kraftiga mosstäcken och Elveland nämner att man i övervattningsängar också aktivt röjde bort envist kvardröjande bestånd av vitmossor och björnmossor för att underlätta den vegetativa förökningen av exempelvis flaskstarr, som skjuter skott från krypande jordstammar.574
Träd och buskar i ängarna
I många ängstyper är skötsel av träd och buskskiktet en central del av skötseln, både genom skörd av löv foder och åtgärder i syfte att förbättra ängarna. Träd och buskar kunde skötas och skördas i såväl torra som våta ängstyper. Vi behandlar emellertid inte de träd och buskbärande ängarna i denna samman ställning utan avser återkomma till dem i en senare genomgång
146 147