5.1 Utvärdering av distansundervisningen
Under vårterminen 2020 genomfördes en utvärdering av den fjärrundervisning som bedrivits på grund av de restriktioner som kom från Folkhälsomyndigheten med anledning av Covid-19.
Utvärderingen gjordes i april 2020 och kallades Utvärdering av distansundervisning. Att begreppet distansundervisning användes i sammanhanget beror till stor del på att det är det begrepp som Skolinspektionen använt som samlingsbegrepp för fjärr- och distansundervisning under sina granskningar av skolors arbete under den rådande pandemin både under vårterminen 2020 och under höstterminen 2020. Vi är dock medvetna om att det begrepp som är korrekt i sammanhanget är fjärrundervisning eftersom samtliga skolor enbart bedrivit undervisning som är skild i rum men inte i tid (skollag 2010:800, 1 kap. 3§).
De frågor som ställdes i utvärderingen var följande:
1. Jag upplever att distansundervisningen på det stora hela fungerat bra.
2. Jag har fått tillräcklig information om distansundervisning från skolan.
3. Jag upplever att uppkoppling, digital teknik och datorer fungerat väl.
4. Jag upplever att interaktionen med andra klasskamrater (samtal, diskussioner, grupparbeten) fungerat väl.
5. Vilken typ av undervisning är vanligast? Du kan välja flera alternativ.
6. Vilken typ av undervisning fungerar bäst för dig? Du kan välja flera alternativ.
7. Jag är motiverad att delta i undervisningen.
8. Jag upplever att jag får stöd och hjälp av min lärare.
9. Jag får återkoppling på mitt skolarbete av mina lärare.
10. Jag får studiero.
11. Jag känner mig trygg.
12. Har du under distansundervisningen känt dig illa behandlad?
12a. Fritextfråga-Om Ja, i vilket sammanhang?
13. Fritextfråga -Vad tycker du har fungerat extra bra?
13. Fritextfråga -Vilka råd skulle du vilja ge till din skola/lärare för att det ska fungera bättre?
23 Samtliga skolor deltog i utvärderingen av distansundervisningen. Det som är glädjande är att se att 72% av eleverna upplever att distansundervisningen har fungerat bra, trots att omställningen gick mycket fort och påverkade eleverna på olika sätt. På frågan om eleverna upplever att de fått tillräcklig information om distansundervisningen från skolan svarar 79% att de fått det. 70% tycker att uppkoppling, digital teknik och datorer har fungerat väl.
Rytmus Örebro har lägre resultat än övriga skolenheter där enbart drygt hälften av eleverna (55%) upplevde att fjärr- och distansundervisningen på det stora hela fungerat bra. Då resultatet blev känt på skolan sattes åtgärder in lokalt. Exempelvis hade mentorerna samtal och djupintervjuer med eleverna varje fredag i sin mentorsgrupp och rektor hade regelbundet avstämningar med elevrådet. I dessa samtal framkom att eleverna trivs så väl på sin skola att distansundervisningen var
frustrerande för dem. I slutet av terminen gjordes ytterligare en muntlig uppföljning med eleverna med liknande frågeunderlag som i distansundervisningsenkäten för att stämma av med eleverna, och då blev resultatet avsevärt högre.
Enbart 66% av eleverna svarar att de upplever sig få stöd och hjälp av sin lärare. Detta kan förklaras till stor del genom att eleverna ofta har undervisning i programgemensamma kurser i mindre grupper
24 eller enskilt. Därför upplever flera elever att de gått miste om den tiden med sina lärare och att stöd och hjälp på distans därför inte fungerar lika väl som när de befinner sig i skolans fysiska lokaler. Att kommunikationen mellan lärare och elev skiljer sig åt mellan fysisk undervisning på plats i skolan och distansundervisning är inte konstigt. Men det är något som samtliga skolor tog med sig och
förbättrade stegvis under vårterminen.
Exempelvis kopplade skolorna in elevhälsan och mentorer i olika utsträckning efter olika behov på skolorna och hos eleverna. Mentorer, specialpedagog, skolsköterska och/eller lärare kontaktade aktivt elever som de visste behövde stöd gällande exempelvis motivation och anpassningar, elevhälsan gick ut med tätare information till elever och vårdnadshavare om var elevhälsan finns under tiden för distansundervisningen och hur de kunde kontaktas, mentorer stämde av med elever kring hur de upplevde distansundervisningen, hjälpte till med anpassningar inom ramen för
undervisningen och motivationshöjande samtal. Lärare kallade även in elever som behövde göra prov eller annan examination på plats i skolan eller som behövde få rum att studera då hemmiljön inte tillät detta.
Eleverna anser att få genomgång av läraren och sedan en uppgift att göra på egen hand är det som varit vanligast under tiden för distansundervisning. Det är också detta som de allra flesta eleverna tycker fungerat bäst för dem under distansundervisningen. Det visar att lärarna har lyckats anpassa förutsättningarna för att sitta hemma och studera under distansundervisningen på ett sätt som passar väl för majoriteten av eleverna.
Samtliga rektorer har fått möjlighet att dela med sig av erfarenheter, lärdomar och utmaningar av den snabba omställning som behövde göras under vårterminen tillsammans med varandra, utbildningsdirektör, skolchef och andra stödjande funktioner inom huvudmannens organisation.
Detta tillsammans har gjort att det funnits stöttning till samtliga skolor under tiden, att problem som uppstått gått att lösa snabbt samt att positiva exempel har kunnat delas och implementeras på fler skolor. Det innebär också att om gymnasieskolorna behöver stänga en gång till under höstterminen 2020, eller vid annat tillfälle, så finns beredskap att göra det omgående och med gott resultat.
6 Skolinspektion
6.1 Regelbunden kvalitetsgranskning
Under senare delen av våren 2020 genomgick Rytmus AB Skolinspektionens granskning, regelbunden kvalitetsgranskning. Inom denna relativt nya granskning på huvudmannanivå granskar
Skolinspektionen två områden:
- Huvudmannens analys av studieresultat och trygghet - Huvudmannens kompensatoriska arbete
Nytt för denna granskningsmodell är att Skolinspektionen tittar på både det som är välfungerande och det som eventuellt kan behöva utvecklas och att bedömningen av respektive område görs med kriterierna i låg utsträckning, i flera delar och i hög utsträckning.
Rytmus AB blev utvald att delta i en regelbunden kvalitetsgranskning gällande huvudmannens ansvarstagande för gymnasieskola under vårterminen 2020. Även två skolenheter, Rytmus Malmö och Rytmus Göteborg, valdes ut att delta men på grund av Covid-19 ställdes besöken på enheterna in helt och hållet men granskningen av huvudmannen kvarstod och genomfördes den 12 maj 2020.
Beslut fattades den 12 juni 2020 och där framkom att Rytmus AB i hög utsträckning gör relevanta
25 analyser av studieresultat och resultat avseende trygghet, som kan utgöra underlag för
förbättringsåtgärder inom dessa områden.
Det framkom också att Rytmus AB har i flera delar vidtagit relevanta kompensatoriska åtgärder, som syftar till att elever med sämre förutsättningar ska nå utbildningens mål så långt som möjligt, men att utvecklingsområden finns. Skolinspektionen föreslog att ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande del:
- Huvudmannen behöver utveckla arbetet med att följa upp de riktade kompensatoriska åtgärderna för att försäkra sig om att åtgärderna leder till faktiska förbättringar av elevernas möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen.
Skolinspektionens rekommendation för Rytmus AB var att aktivt och löpande följa upp att de riktade kompensatoriska åtgärderna som finns för att minska elevfrånvaro ger effekt i termer av faktiska förbättringar. Skolinspektionen rekommenderade också Rytmus AB att följa upp vilka insatser som varit särskilt framgångsrika i arbetet med ökad elevnärvaro.
De rekommendationer Skolinspektionen anger i sitt beslut ser vi som bra exempel på ett fortsatt arbete med de närvarofrämjande insatser som förvisso redan sker på enheterna, men som kan förbättras ytterligare.
6.2 Övrig granskning
Under vårterminen 2020 genomförde Skolinspektionen mindre och förenklade granskningar på distans angående hur skolor arbetade under den pågående pandemin, Covid-19. Fokus enligt
Skolinspektionen har varit att kartlägga situationen skolor ställts inför och att få kunskap och inblick i vad som fungerar och vad som inte fungerat runtom i skolorna i Sverige. En av granskningarna kallades för Distansundervisning (slutrapporten publicerades den 25 juni 2020) och innebar att Skolinspektionen under våren 2020 genomförde drygt 260 inspektionssamtal med rektorer där de ställt frågor om tre områden:
- Undervisning, - Betygsättning
- Garanterad undervisningstid
I den här nya formen av granskning från Skolinspektionen är återkopplingen en tjänsteanteckning där skolan ges återkoppling på de intervjuer som gjorts på distans. I tjänsteanteckningarna återkopplas både det som fungerat väl samt om det är nödvändigt rekommendationer på hur rektorn/skolan kan förbättra arbetet kring de tre områden som granskats.
Fyra av Rytmus skolor, Malmö, Göteborg, Stockholm och Borlänge, blev utvalda att delta i denna granskning och samtliga skolor fick återkoppling utan rekommendationer.
6.3 Klagomål och anmälningar om kränkande behandling
Utöver Skolinspektionens tillsyner/granskningar och våra egna uppföljningar, ger elevers och vårdnadshavares synpunkter och klagomål mot utbildningen samt anmälningar om kränkande behandling ett viktigt underlag för att bedöma vår instrumentella kvalitet.
När vi får in synpunkter och/eller klagomål så genomför huvudmannens skoljurist en utredning av ärendet i förhållande till lagar och förordningar och resultatet återkopplas sedan till den som framfört klagomålet och rektor på skolan det gäller. I de fall då utredningen visat att skolan brustit vidtas även åtgärder för att komma tillrätta med situationen.
26 Under läsåret har inga klagomål kommit in till huvudmannen.
När det gäller anmälningar av kränkningar/diskriminering utgör detta ytterligare ett viktigt underlag för att bedöma den instrumentella kvaliteten på våra utbildningar. Totalt gjordes 9 anmälningar inom Rytmus under läsåret varav 1 lades ner.
Fördelningen av anmälda ärenden har varit följande:
Enhet Antal ärenden
Rytmus Stockholm 6
Rytmus Malmö 3 (varav 1 lades ner)
Rytmus Stockholm har högst antal anmälningar. Skolan är vår största med cirka 700 elever.
Huvudmannens bedömning är att rutinen med att anmäla till huvudmannen är känd på skolan.
Ärendena var av blandad karaktär, men samtliga handlade om olika typer av upplevda kränkningar.
Samtliga anmälningar utreds av huvudmannens skoljurist och avslutades inom läsåret. I de fall det fanns behov av åtgärder på skolnivå eller individnivå sattes sådana insatser in för att lösa situationen.
Huvudmannens skoljurist gör bedömningen att ökningen i antal ärenden framförallt handlar om att skolornas personal och rektorer är mer uppmärksamma och därmed snabbare på att anmäla och göra en preliminär bedömning.
Resultatet av utredningarna visar att eleverna i 5 av dessa ärenden blivit utsatta för kränkande behandling och i övriga 3 konstaterades att kränkning inte kunde visas efter utförd utredning.
Vi som huvudman kommer fortsätta att påminna och förtydliga om vikten av att rutinerna implementeras och fungerar på ett tillfredsställande sätt på alla skolor.