Andra värdegrundsaspekter

Gemenskap och gemensamma upplevelser var den röda tråden genom alla barnböckerna. En tolkning av det resultatet kan vara olika sätt att visa fram vänskap. Enligt Nationalencyklopedin (2020c) kan vänskap betyda att två människor visar respekt och tillit för varandra och önskar dela med sig av saker som är viktiga. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) står det att förskolan ska vara en levande social gemenskap. Här kan också tilläggas att själva hög-läsningssituationen i förskolan bidrar till gemensamma upplevelser hos barnen (Pihlgren, 2019). Tidigare forskning (Court & Rosental, 2006; Tomé-Fernán-dezs m.fl., 2019) visar att vänskap är en värdegrundaspekt som värderas högt och handlar om att känna tillhörighet i en grupp. Barnen i Alla tre på utflykt

med förskolan Ärtan var med om olika sorters gemenskap. Dels gemenskap i

en mindre grupp när de packade matsäcken tillsammans men även gemenskap och gemensamma upplevelser med resten av barnen på avdelningen under själva utflykten. Vidare så upplevde Tjorven och Pelle gemenskap, egentligen genom hela boken. De delade upplevelser och viktiga saker tillsammans. De var goda vänner som hade glädje av varandra och hjälpte varandra vilket kan vara ett sätt att visa vänskap på (Tomé-Fernándezs m.fl., 2019). Julia och Mulle Meck kan tänkas att de kände gemenskap med djuren som var i deras närhet. Att känna och dela glädje, som till exempel leenden och önskan om att vara vänner, kan ses som gemenskap och vänskap. (Kelley, 2008; Tomé-Fernándezs m.fl., 2019). Både Julia och Mulle var glada i djurens närhet. De

30

pratade inte samma språk (Tomé-Fernándezs m.fl., 2019) men en önskan om att vara tillsammans gjorde det möjligt att uppleva gemenskap.

Tidigare forskning har visat att ett tecken på empati är inkludering. Att visa omtanke och uppmuntra gemensamma intressen är också tecken på empati (Kelley, 2008; Tomé-Fernándezs m.fl., 2019)). Inkludering visades i Ett litet

djur åt Pelle då Tjorven och Pelle lät kompisen Stina vara med i deras koja.

Tjorven och Pelle kunde sätta sig in i känslan av att inte få vara med i en grupp och ville inte att Stina skulle uppleva det. I förskolans läroplan står det att ”ut-bildningen ska ge möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation” (Skolverket, 2018, s. 5), vilket visas i skildringen ovan. Även Julia hade empatiska förmågor då hon hanterade flugan varsamt och tyckte synd om den då flugan hade tappat ett par ben. Vidare kände Tjor-ven empati och medkänsla för vännen farbror Melker som slet med sitt skri-vande och Pelle visade empati för både sin kanin som var rädd för åskovädret och Tjorven som också var rädd för åskvädret.

Omsorg är ett högt värderat begrepp i förskolan och ska genomsyra hela ut-bildningen (Einarsdottir m.fl., 2015; Skolverket, 2018), vilket återsågs i de fem analyserade barnböckerna. Bland annat så matade och borstade Julia djuren, vilket kan vara ett tecken på omsorg och omsorgsfulla handlingar (Halldén, 2016). Djuren fick mat och omvårdnad vilket betyder att de var psykisk och fysiskt välmående som i sin tur är förknippat med omsorg (Einarsdottir m.fl., 2015). Idde visade också förmåga till omsorg då hon plockade upp en borttap-pad vante. Det var uppmärksamt av henne att se vanten och förstå att någon saknar den (ibid). Även Bä, hunden Buffa och Tjorven visade olika omsorgs-situationer. De alla tre värnade om en vän som far eller riskerar att fara illa och de är måna om sin väns välmående. Karaktärernas handlingar kännetecknades av omtänksamhet och uppmärksamhet som är känslomässig omsorg (Halldén, 2016).

Respekt handlar om att ha förmåga att förstå och ta hänsyn till andra (Court & Rosental, 2006) och i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att respekt för de mänskliga rättigheterna ska beaktas och ”respekt för de rättig-heter och skyldigrättig-heter som gäller i ett demokratiskt samhälle” (s. 6) ska till-lämpas hos alla inom förskolan. Julia respekterade lammets önskan om att inte bli klappat, och hon tog även till sig de olika sätt djuren ville bli klappade på och anpassade sitt agerande därefter. Det här är exempel på olika förmågor att förstå andra (Court & Rosental, 2006). Vidare visar Ester respekt för hundarna hon mötte. Ester hälsar först innan hon klappar dem. Återigen visas ett exempel

31

på hur respekt kan förmedlas genom att förstå andra och respektera den andres önskemål (Court & Rosental, 2006; Skolverket, 2018).

En tolkning av resultatet var att gemenskap var något som värderas högt då det var hög förekomst av det i barnböckerna. Gemensamma upplevelser är värde-fullt för barn och det kan i den här studien tolkas som vänskap. En fundering som dök upp är varför vänskap inte står skrivet i läroplanen för förskolan. Det finns flera formuleringar om att förskolan ska vara en social gemenskap där gemensamma lekar ska uppföras, social utveckling stärkas och tillitsfulla re-lationer ska byggas (Skolverket, 2018). Följande citat ringar in den sociala mö-tesplats förskolan är:

Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i bar-nens utveckling och lärande i förskolan. Undervisningen ska baseras på så-väl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna. (Skolverket, 2018, s. 11)

Det här är grundläggande bitar för att bygga upp vänskap. Det är utan tvekan svårt att skapa vänner utan sociala färdigheter. Dock saknar jag ändå formule-ringen vänskap i läroplanen. Vad är vänskap och vad gör en vän? Jag har sett under mina VFU-perioder och olika vikariat hur förskolor pratar om vänskap, sätter upp affischer med barnens och personalens händer tryckta i färgglada färger med rubriken vänskap eller vänner och ofta pratas det om att i förskolan är vi alla vänner och här bryr vi oss om varandra. Det verkar vara en viktig del av förskolans vardag.

6.2 Metoddiskussion

Utifrån syfte och frågeställningar valdes kvalitativ textanalys eftersom det var innehållet i barnböcker som skulle lyftas fram. Det visade sig att metoden gav svar på studiens frågeställningar. Studiens grundtanke var att utgå från jäm-ställdhet men under analysens gång och utifrån tidigare forskning framträdde även andra värdegrundsaspekter som var av intresse för studien. En begräns-ning i den här studien var att det inte framkommer om de analyserade böckerna faktiskt läses eller lästs och används av personal och barn inne på förskolorna. Utlåningsstatistiken visar endast att böckerna är utlånade till förskolor, inte att de faktiskt används. Jag har dock utifrån min andra VFU-period upplevt att pedagoger läst lånade böcker med barnen, vilket motiverar hur urvalet gick till.

32

För att få fram vilka böcker som faktiskt används skulle en metod vara att in-tervjua förskolepersonal om vilka böcker de läser med barnen. Även intervjuer med barnen om vilka böcker de tycker om skulle kunna göras i en studie. Vi-dare skulle en observation av förskolornas bokhyllor kunna göras för att få syn på vilka böcker som finns tillgängliga för barn och personal. En avgränsning som gjordes i den här studien var urvalet av antal böcker. Fem böcker från de mest utlånade böckerna via barnboksbussen valdes då de gav underlag för den här studien och av praktiska skäl fanns inne för utlåning. Alternativet skulle kunna ha varit att välja böckerna nummer 1-5 eller 1-10 på utlåningslistan (se bilaga 1).

6.3 Slutsatser

I följande avsnitt presenteras slutsatser av studien i sin helhet och förslag på vidare forskning.

För mig har det varit naturligt med böcker i mitt liv. Jag har haft turen som har vuxit upp och fått vistas i miljöer rika på olika sorters litteratur och jag fick tidigt i livet insikt i bokens betydelse. Redan som barn fick jag ta in och bear-beta olika böckers innehåll, bland annat Pricken (Rey, 1980). Böcker är sedan något som har följt mig mer eller mindre genom hela livet. Jag har inte förrän nu, vid den här studien reflekterat över betydelsen av att ha haft tillgång till böcker, vilket är en demokratisk rättighet. Jag är övertygad om att de böcker jag har läst genom åren har berikat och öppnat mitt synsätt på hur världen kan te sig för olika människor. Även om en bok inte har ett uttalat värdegrundsfo-kus, så ges det ändå en inblick i olika livsöden och personligheter. Den här insikten tror jag är värdefull för mig som blivande förskollärare. Det ger mig en större förståelse för hur viktigt det är med böcker och ett engagemang som kan smitta av sig på barnen jag kommer möta i mitt yrke. Litteratur kan bli ett viktigt verktyg i arbetet med värdegrund i förskolan, och i ett vidare perspektiv som en del av demokratiuppdraget i förskolan. Demokratiuppdraget kan visas genom barns rätt till litteratur och rätten att utveckla språket. Uppdraget är komplext och det räcker inte bara med böcker som förmedlar god värdegrund. En faktor som spelar stor roll är pedagogers förhållningssätt och den viktiga rollen som förebild för barnen. Därför är resultatet från den här studien inte viktig bara för mig personligen som blivande förskollärare utan för alla förs-kollärare och det viktiga uppdraget förskolan har.

33

Utifrån att se genus som en social konstruktion ger det mig starka förhopp-ningar om att arbetet med att bryta stereotypa könsmönster är möjligt. Utveckl-ingen mot ett mer jämställt samhälle är redan på god väg, men förändringarna går för långsamt (SOU 2014:6). Det går inte att sitta och vänta på att andra ska ta tag i det eller att det ska komma mer forskning eller arbetsmetoder. Det gäl-ler att själv fundera ut vilka förändringar och insatser som kan göras och här tror jag att förskolan har en viktig roll. Arbetet med jämställdhet behöver inte ske enbart genom att läsa barnböcker som förmedlar god värdegrund, utan det kan ske på andra sätt också. Jag tänker på kontakten med vårdnadshavarna. Genom information till vårdnadshavarna, både muntligt och att visa praktiskt, om hur förskolans arbets- och förhållningssätt gynnar barns utveckling och valmöjligheter, ökar chanserna att vårdnadshavarna tar till sig det och anam-mar det arbetet även hemma. Många personer idag kanske inte kan eller vill ta del av jämställdhet och tänker att det inte gäller dem. Därför är förskolan en viktig institution med tanke på att förskolan når ut till både barn och vårdnads-havare. Om genus ska ses utifrån Hirdmans (1988) genuskontrakt är en viktig tanke att ett medvetet jämställdhetsarbete går i arv till nästa generation. Om det nu arbetas aktivt mot ett mer jämställt samhälle kommer det på sikt vara möjligt att bryta rådande stereotypa könsmönster. Ett arbete som redan har på-börjat om man ska tolka resultatet från den här studien. Det är en långsam ut-veckling som pågår men den går åt rätt håll, men den går inte framåt av sig självt. Där har alla pedagoger i förskolan ett stort ansvar att agera som förebil-der och fortsätta driva utvecklingen framåt.

Vid en fortsatt forskning inom ämnet skulle ett större urval vara önskvärt, både i form av fler antal böcker och/eller ett större geografiskt området, till exempel alla barnboksbussars utlåningsstatistik i länet eller hela Sverige. Forskning på geografiska skillnader över vilka böcker som lånas ut, till exempel stad jämfört med landsbygd skulle vara av intresse. Är till exempel böcker i förskolor som finns i större städer av mer varierande karaktär än de som finns ute på lands-bygden? I den här studien hittades inte så mycket forskning om just värdegrund i barnböcker. Därför hade det varit intressant att i framtiden få ta del av fördju-pad forskning i det här ämnet.

Jag vill ge alla barn jag möter de bästa förutsättningarna för att känna sig fria att göra det de vill i livet, inte för att de måste. Jag känner ett stort ansvar inför den uppgift jag har, vilket jag tar mig an med glädje. Det är ett stort arbete som väntar och inget som görs i en handvändning, men alla små steg i rätt riktning gör skillnad. Hösten 2014 höll UN Womens Goodwillambassadör Emma Wat-son ett tal vid lanseringen av kampanjen HeForShe (UN Women, u.å). I talet bjöd hon in män till att engagera sig i jämställdhetsfrågan och hon avslutade

34

sitt tal med två meningar som jag har burit och kommer bära med mig i mitt arbete med jämställdhet och värdegrund. ”If not me, who? If not now, when?”.

35

REFERENSER

Ahrne, G., Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. (2 uppl.) Liber.

Andersson, M., & Druker. E. (red.) (2008). Barnlitteraturanalyser. (1. uppl.) Studentlit-teratur.

Back, C., & Berterö, C. (2019). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 165-178). Liber. Court, D., & Rosental, E. (2006). Values embodied in children´s literature used in early

childhood education in Israeli state schools. Early Childhood Education Journal, 34(6), 407-414.

Eidevald, C., & Lenz Taguchi, H. (2011). Genuspedagogik och förskolan som en jäm-ställdhetspolitisk arena. I H. Lenz Taguchi, L. Bodén & K. Ohrlander (Red.), En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. (1 uppl., ss. 19-31). Liber. Einarsdottir, J., Purola, A-M., Johansson, E. M., Broström, S. & Emilsson, A. (2015). Democracy, caring and competence: Values perspectives in ECEC curricula in the Nordic countries. International journal of early years education, 23(1), 97-114. Eriksson, E., & Moroni, L. (2019). Julia gillar djur. Bonnier Carlsen bokförlag. Tomé-Fernándezs, M., Senís-Fernándezs, J. & Ruiz-Martíns, D. (2019). Values and

inter-cultural experiences through picture books. Reading Teacher, 73(2), 205-213. Filipović, K. (2018). Gender representation in children´s books: case of an early childhood

setting. Journal of Research in Childhood Education, 32(3), 310-325.

Gomez-Najarro, J. (2019). Children´s intersecting identities matter: beyond rabbits and princesses in the common core book exemplars. Children´s Literature in Educat-ion, 51(3), 392-410.

Halldén. (2016). Omsorg i förskolan och om förskolan. I B. Riddersporre & B. Bruce (Red.), Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. (1. utg.) Natur & kultur. Hirdman, Y. (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning.

Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 1988(3), 49-63.

Johansson, G., & Ahlbom, J. (1993). Mulle Meck bygger en bil. Berghs förlag.

Jämställdhetsmyndigheten. (2020). Viktiga årtal. Hämtad 2020-11-27, från

https://www.jamstall.nu/fakta/viktiga-artal/

Kelley, J.E. (2008). Harmony, Empathy, Loyality and patience in Japanese children´s lit-erature. Social Studies, 99(2), 61-70.

Kåreland, L. (2010). Barnbiblioteket Saga. Hämtad 2020-12-30, från http://www.larar-

nashistoria.se/sites/www.lararnashistoria.se/files/artiklar/Barnbiblio-teket%20Saga_0.pdf

36

Landström, O., & Landström, L. (1999). Bu och Bä blir blöta. Rabén och Sjögren. Lindgren, A. (2019). Ett litet djur åt Pelle. Rabén & Sjögren.

Maagerø, E., & Lorentzen Østbye, G. (2016). What a girl! Fighting gentleness in the pic-ture book world: an analysis of the Norwegian picpic-ture book What a girl! by Gro Dahle and Svein Nyhus. Children´s Literature in Education, 48(2), 169-190. Nationalencyklopedin. (2020a). Barnbiblioteket Saga. Hämtad 2020, från

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/barnbiblioteket-saga Nationalencyklopedin. (2020b). Jämställdhet. Hämtad 2020-11-26, från

https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jämställdhet

Nationalencyklopedin. (2020c). Vänskap. Hämtad 2020-12-14, från https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/vänskap

Nationalencyklopedin. (2020d). Värdegrund. Hämtad 2020-12-19, från https://www-ne-se.bibproxy.kau.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/värdegrund

Nikolajeva, M. (2000). Bilderbokens pusselbitar. Studentlitteratur.

Nikolajeva, M. (2017). Barnbokens byggklossar. (3. uppl.) Studentlitteratur.

Nilsson Thore, M. (2019). Alla tre på utflykt med förskolan Ärtan. Bonnier Carlsen bok-förlag.

Odenbring, Y. (2014). Emmaboken, den jämställda familjen och förskolan – En historisk och samhällskritisk studie. Tidsskrift For Nordisk Barnehageforskning, 7(2), 1-14. Pihlgren, A. (2019). Högläsning. Skolverket.

Regeringen. (2010). Dialog om samhällets värdegrund. [Regeringen].

Regeringskansliet. (2016). Mål för jämställdhet. Hämtad 2020-11-26, från

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Regeringskansliet. (2020-01-01). Idag blir barnkonventionen lag. [Pressmeddelande].

Hämtad 2020-12-02, från https://www.regeringen.se/pressmeddelan-den/2020/01/idag-blir-barnkonventionen-svensk-lag/

Rey, M. (1980). Pricken. (8. uppl.) Rabén & Sjögren.

Sciurba, K. (2016). Flowers, dancing, dresses, and dolls: picture book representations of gender-variant males. Children´s Literature in Education, 48(3), 276-293.

Skolverket. (1998). Läroplanen för förskolan Lpfö98. Skolverket.

Skolverket. (2010). Läroplanen för förskolan Lpfö98. (Ny, rev. utg.) Skolverket. Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan Lpfö18. Skolverket.

Skolverket. (2020a). Barn och personal i förskolan. Skolverket. Hämtad 2020-11-10, från

37

Skolverket. (2020b). Högläsning och samtal om texter i förskolan. Skolverket. Hämtad 2020-12-26, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan

Skolverket. (2020c). Så arbetar du med värdegrunden. Skolverket. Hämtad 2020-12-30, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/varde-grund-och-arbetsmiljo/sa-arbetar-du-med-vardegrunden

SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan – om betydelsen av jämställdhet och genus i för-skolans pedagogiska arbete. Hämtad 2020-12-02, från https://www.rege- ringen.se/49b71d/contentassets/c1c17b2298f8467ebab019c9aafe3f0e/jamstalld- forskola---om-betydelsen-av-jamstalldhet-och-genus-i-forskolans-pedagogiska-arbete-sou-200675

SOU 2014:6. Jämställdhet och män – Betänkande av Utredningen om män och

jämställd-het. [Elektronisk resurs]. Hämtad 2021-01-19, från

https://www.rege- ringen.se/49b70d/contentassets/6e2024c9c99948bfa052224089272c0e/man-och-jamstalldhet-fran-missiv-till-bilaga-8-sou-20146

Svaleryd, K. (2003). Genuspedagogik – En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Liber.

Svenska Barnboksakademin. (2020a). 17 skäl till barnboken. Hämtad 2020-12-30, från

https://www.barnboksakademin.com/17skal/index.shtml

Svenska Barnboksakademin. (2020b). Eldsjälspriset. Hämtad 2020-12-30, från

https://www.barnboksakademin.com/17skal/index.shtml

Svenska Barnboksakademin. (2020c). Svenska Barnboksakademin. Hämtad 2020-12-30, från https://www.barnboksakademin.com/17skal/index.shtml

Sveriges Kommuner och Regioner. (2018). Maskulinitet och jämställdhet. [Elektronisk resurs]. Hämtad den 2021-01-19, från https://webbutik.skr.se/bilder/artik-lar/pdf/7585-608-7.pdf?issuusl=ignore

UN Women. (u.å). HeForShe. Hämtad 2021-01-19, från https://www.unwomen.se/kam-panjer/heforshe/

UNDP. (2020). Jämställdhet. Hämtad 2020-11-26, från https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-5-jamstalldhet/

UNICEF. (2020). Barnkonventionen. Hämtad 2020-12-17, från https://unicef.se/barnkon-ventionen

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet.

https://www.vr.se/down- load/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forsknings-sed_VR_2017.pdf

Vikström, B. (2005). Den skapande läsaren – Hermeneutik och tolkningskompetens. Stu-dentlitteratur.

Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys (3 uppl., ss. 193-210). Liber.

38

Ålenius, A. [@amanda_alenius]. (2020). amanda_alenius [profil]. Instagram.

39

BILAGOR

Bilaga 1