Alla tre företagen tycker att det är viktigt att informera om sitt humankapital i årsredovisningen detta för att de anställda är deras viktigaste tillgång. Vilket ligger i linje med Bukh (2004) som menar att synliggöra humankapitalet under senare år ökat i betydelse och att det inte finns några tecken på att investerare och analytikers efterfrågan är mättad. Bukh, Marr och Mouritsen (2004) menar att det är viktigt att informera om humankapitalet eftersom det visar hur mänskliga resurser skapar värde för företaget. Readsoft påpekar att informationen om humankapitalet bidrar till att ge en komplett bild av företaget samt att det ger en mer rättvisande bild. Enligt Proact IT Group bidrar informationen om humankapital till att visa företagets verkliga värde. Proact IT Group menar att intressenternas värdering av företaget skulle bli annorlunda om de förstod värdet av företagets viktigaste tillgång det vill säga kompetensen hos de anställda. Bukh et al för ett liknande resonemang om att traditionella finansiella rapporter inte ger tillräckligt information om hur immateriella resurser skapar värde i framtiden. Trots att Anoto Group menar att anställda är deras viktigaste tillgång är de tveksamma om redovisningen av humankapital behövs för att visa en rättvisande bild av företagets värde. Anoto Group anser också att en alltför utförlig presentation av humankapitalet i årsredovisningen kan vara mer intressant än viktig för externa intressenter. Foong och Yorston (2003) menar att företagets ansträngningar på rapporteringen om humankapital kan understiga nyttan och att informera om humankapitalet kan vara lågt prioriterat hos ledningen. I Anoto Groups fall spelar bristande resurser in som en anledning till att de inte informerar utförligt om humankapital. Detta stämmer med Foong och Yorston (2003) som menar att under svårare tider prioriteras annat före synliggörandet av humankapital.
Dahl, Flick och Rawet (2002) menar att bilden av ett företag formas både av hur verkligheten ser ut och hur den kommuniceras och bilden av företaget blir allt viktigare för dess framgång. Alla de undersökta företagen anser att man kan påverka uppfattningen av företaget genom att redovisa humankapital i årsredovisningen. Genom att informera om humankapital så kan det vara till hjälp vid rekrytering av framtida anställda menar både Anoto Group och Readsoft. Proact IT Group och Readsoft anser att man även kan påverka bilden som kunden har av företaget. Vilket poängteras av Dahl et al som anser att bilden av företaget blir allt viktigare för företaget när de ska rekrytera kunder och medarbetare. Anoto Group anser att informationen om humankapitalet i årsredovisningen vänder sig till investerare och till kunder. Enligt Proact IT Group vänder sig informationen till aktiemarknaden och anställda/framtida anställda. Readsofts information om humankapital riktar sig inte till någon speciell intressent. Erikson (1994) anser att information om ekonomin vänder sig till de nyckelgrupper som är delägare av företaget, påverkar värderingen av verksamheten, ger möjlighet till lån eller deltar i andra finansiella transaktioner. Mitchell-Williams (2001) menar att det är externa intressenter som är den drivande kraften bakom redovisningen av humankapital i årsredovisningen. Erikson (1994) anser att externa intressenter såsom myndigheter ställer nya krav på den externa kommunikationen. Detta stämmer i Anoto Groups fall som främst följer de legala kraven om anställda. Foong och Yorston (2003) påpekar att det finns en brist på vägledning när det
ANALYS
Anoto Group och Readsoft tror att intressenterna vill ha information främst om antal anställda och sjukfrånvaro. Vilket uppfyller den lagstadgade informationen eftersom Årsredovisningslagen 5 kapitel 18 § innebär att företaget ska lämna medelantalet anställda personer och 5 kapitel 18a § innebär att uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom. Readsoft tror också att intressenterna vill ha information om företagets värdering av de anställda. Proact IT Group tror att externa intressenter är intresserade att veta vilken betydelse kompetensen har beroende på situationen. Häckner (1985) menar att mjuk information är kvalitativ och består bland annat av visioner, idéer, föreställningar och värderingar.
Foong och Yorston (2003) menar att tydlig standards av redovisningen om humankapital skulle leda till mer meningsfulla jämförelser mellan företagen. Alla tre företagen anser att ett regelverk om hur humankapital bör presenteras skulle underlätta jämförbarheten mellan olika företag men det är bara Proact IT Group som tar ställning direkt för ett regelverk. De andra två företagen tar inte ställning för ett regelverk och i Anoto Groups fall är det kopplat till bristande resurser då de tror att införande av regelverk troligtvis skulle leda till ökade kostnader för företaget. Proact IT Group tycker att redovisningen av humankapital i dagsläget är alldeles för godtycklig då företagen mer eller mindre själva väljer vad som ska tas upp. Enligt Törnqvist (1997) måste redovisningsinformationen vara användbar för beslutsunderlag för investerare och kreditgivare för att bedöma företagets framtida utveckling. Knutsson (1996) menar att redovisningen skall beskriva verkligheten och vara neutral för att vara användbar till beslutsunderlag.
Både Proact IT Group och Readsoft anser att den största nackdelen med att redovisa humankapital är att är att nyckelpersonerna som presenteras kan rekryteras av konkurrenter. Enligt Barney (1991) kan en resurs endast vara till konkurrensmässig fördel om den inte kan efterliknas av konkurrerande företag. Anoto Group menar att det finns risker att redovisa humankapital om företaget har en dålig demografi, hög sjukfrånvaro och låg utbildning hos de anställda. Enligt Foong och Yorston (2003) är det största hindret för redovisning av humankapital att informationen kan tolkas negativt av externa intressenter. Mitchell-Williams (2001) nämner att det finns en risk för försämrat anseende för företaget om det uppvisar en undermålig nivå av sina anställda. Erikson (1994) nämner att det är viktigt att vårda bilden av företaget. Anoto Group medger att de skulle vara beredda att försköna bilden av humankapitalet om det skulle ge en alltför negativ bild av företaget i årsredovisningen. Knutson (1996) menar att om den information som tillhandahålls är oriktig eller vilseledande kan effekten bli att de beslut som fattas på grundval av denna information leder till att kapital kanaliseras till ineffektiva verksamheter.
Anoto anser att de kan förlora enstaka anställda med nyckelkompetens men att problem uppstår om ett flertal slutar under samma tidsperiod. Företaget skulle tappa konkurrenskraft och trovärdigheten till kunder skulle gå förlorad. Proact menar att vid förlust av nyckelkompetenser skulle företagets tjänster försämras och tappa konkurrenskraft. Readsoft menar att produktutbudet och tjänsterna inte påverkas nämnvärt vid förlust av nyckelkompetenser. Enligt resursbaserade teorin borde företagen vara försiktiga med att lämna ut information om humankapital, då det finns risk att företaget avslöjar information som leder till att deras konkurrensfördel försvinner.
SLUTSATS
6 Slutsats
Syftet i denna uppsats är att beskriva hur olika typer av IT-bolag redovisar sitt humankapital i årsredovisningen samt att identifiera anledningarna till varför de redovisar som de gör.
6.1 Hur företagen redovisar sitt humankapital
Alla de undersökta företagen beskriver sitt humankapital i löpande text i årsredovisningen som enligt teorin beskrivs som mjuk information. Företagen presenterar även humankapital i form av diagram och nyckeltal som enligt teorin beskrivs som hård information.
Utifrån analysmodellen går det utläsa att alla tre företagen oavsett typ synliggör första steget i modellen. Vilket i sin tur innebär att de informerar om människan i årsredovisningen. Enligt analysmodellen ser man vidare att det varuproducerande företaget Anoto Group inte synliggör det andra steget eller tredje steget, det vill säga vilka aktiviteter de använder sig av för att utveckla humankapitalet och resultatet av företagets ansträngningar att utveckla detta. Tjänsteföretaget Proact IT Group synliggör även steg två i modellen men inte i det sista steget. De synliggör ingenting om resultatet av ansträngningarna att förbättra humankapitalet i årsredovisningen. Enligt modellen synliggör det varuproducerande/tjänsteproducerande företaget Readsoft humankapitalet i alla tre stegen i årsredovisningen. Readsoft skriver om humankapitalet, hur de arbetar för att utveckla humankapitalet och resultatet av företagets insatser genom att synliggöra nyckeltalet omsättning per anställd.
6.2 Anledning till att företagen informerar om humankapital
I undersökningen framgår det att alla företagen redovisar humankapitalet eftersom de anser att de anställda är deras viktigaste tillgång. Tjänsteföretaget Proact IT Group och varuproducerande/tjänsteproducerande företaget Readsoft anser att redovisningen av humankapital behövs för att visa en rättvisande bild av företagets värde till skillnad från det varuproducerande företaget Anoto Group som inte anser att informationen om humankapital behövs i årsredovisningen för att visa en rättvisande bild. Detta tyder på att Proact IT Group och Readsoft använder sig av redovisning av humankapital i årsredovisningen för att öka deras marknadsvärde.
Alla företagen ser möjligheten att marknadsföra sig genom att de tror att de går påverka bilden som kunder och anställda har av företaget. Det finns begränsade legala krav om hur humankapitalet bör redovisas. För Anoto Group tyder det mesta på att externa intressenter är den drivande kraften bakom deras redovisning av humankapital eftersom de i stort sett endast redovisar de legala kraven om anställda. För Proact IT Group och Readsoft kommer inflytandet om humankapitalredovisningen i första hand kommer från internt håll. Företagen upplever risker med att personal kan rekryteras av andra företag. Detta kan
SLUTSATS