Annan påverkan på grund- och ytvatten Grumling på grund av anläggningsarbeten

Arbetena i vatten kommer att medföra viss grumling och risk för spridning av sediment. Grumlande arbeten får enligt föreslaget villkor endast utföras under perioden 15 september–1 april, dvs. under tid som är mindre störande från fiskesynpunkt. Bolaget har också åtagit sig att lägga ut erosionsskydd för att minimera risken för spridning av sediment.

Dagvatten

Den ansökta verksamheten berör två områden för omhändertagande av dagvatten, dels inom kajanläggningen, dels inom lager för bergmaterial.

Kajanläggningen ska enligt den tekniska beskrivningen förses med en yta av asfalt eller betong samt ha en svag lutning mot mitten för att möjliggöra avrinning till en oljeavskiljare som installeras i kajen. Bolaget har inte föreslagit några egentliga villkor avseende denna hantering men har åtagit sig att i samråd med berörda myndigheter ta fram en beredskapsplan där denna hantering ingår. Bolaget har också föreslagit en delegation till tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare slutliga villkor om dagvattenhantering för hamnverksamheten. Att det i kajanläggningen ska ingå bl.a. en oljeavskiljare omfattas av det allmänna villkoret.

Berörda myndigheter har vid huvudförhandlingen accepterat en delegation om dagvattenhantering.

Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte behövs något särskilt villkor om dagvattenhantering vid kajanläggningen och finner det lämpligt att delegera frågan om villkor till tillsynsmyndigheten. Mark- och miljödomstolen noterar att bolaget vid huvudförhandlingen angav att oljeavskiljaren skulle ha en ”oljeavskiljande funktion” och att insamlat dagvatten efter sedimentering skulle släppas till Mälaren, samtidigt som det i den tekniska beskrivningen (s.16) har angetts att det i kajen installeras en pump som pumpar upp vattnet till berglagret. Det överlämnas till

bolaget att i samråd med tillsynsmyndigheten närmare överväga den slutliga utformningen.

För berglagret och dagvattenhanteringen där har bolaget föreslagit ett villkor som i korthet innebär att allt bergmaterial med risk för förhöjt kväveinnehåll ska förvaras inom en tät lagringsyta och att vatten inom denna yta ska omhändertas, genom överpumpning till salixodling för behandling av kväve. Bolaget har också åtagit sig att mäta kvävehalter i utgående vatten från berglagret till salixodling, utföra besikt-ning av utrustbesikt-ning för uppsamling av lakvatten samt att ta prover och analysera utgående vatten från salixodling. Bolaget har vidare föreslagit en delegation till tillsynsmyndigheten att vid behov besluta ytterligare villkor om alternativa sätt för omhändertagande av utgående vatten från området.

Bolagets beräkningar av denna dagvattenhantering har ifrågasattas av enskilda motparter som menat att uppgifter om den totala årliga volymen och den

dimensionerande kvävehalten i utgående vatten är felaktiga. De har också sett en risk för oönskad infiltration av kvävehaltigt dagvatten till grundvattenmagasinet inom verksamhetsområdet. Det har framförts att bolaget ska ta fram alternativ till behandling i salixodling.

Länsstyrelsen i Stockholms län har bl.a. anfört att överföringen av kvävehaltigt dag- och lakvatten till salixodling i första hand ska betraktas som en rening av vattnet och att verksamheten ska optimeras med hänsyn till detta. Länsstyrelsen har ansett det oklart om arealen för salixodlingen är tillräcklig. Enligt länsstyrelsen kan det därför finnas skäl att i frågan om dagvattenhanteringen ha en prövotid under en växtsäsong. Bolaget har motsatt sig prövotid med hänvisning till bl.a. att det åtagit sig att göra en uppföljning inom ramen för kontrollprogrammet.

Mark- och miljödomstolen bedömer att utredningen i målet är tillräcklig för att slutligt avgöra frågor om skydd för grundvatten vid berglagret och hanteringen av dagvatten från detta. De villkor som föreslagits och åtaganden som gjorts innebär att lämpliga och tillräckliga skyddsåtgärder vidtas. Det är vidare lämpligt att delegera till tillsynsmyndigheten att vid behov fastställa ytterligare villkor. Inom ramen för denna delegation kan det vid behov bestämmas bl.a. att andra åtgärder ska vidtas för rening av kväve.

Med föreslagna skyddsåtgärder och försiktighetsmått bedöms verksamheten inte ha någon negativ inverkan på ytvattenförekomsten Mälaren-Prästfjärden eller på grundvattenresursen inom området.

Miljökvalitetsnormer

Verksamheten bedöms inte inverka negativt på möjligheterna att uppfylla miljö-kvalitetsnormerna för berörda yt- eller grundvattenförekomster, förutsatt att de skyddsåtgärder som bolaget redovisat genomförs.

8.4.6 Buller

Buller från anläggningsarbeten

Mark- och miljödomstolen behandlar här frågan om buller i anläggningsskedet, dvs.

buller från uppförandet av kaj, transportband och väg från stranden upp till täktområdet.

Bolaget har åtagit sig att följa de ljudnivåer som anges i Naturvårdsverkets

allmänna råd om buller från byggplatser (2004:15). Motparter har yrkat att villkor ska bestämmas för buller från anläggningsskedet.

Mark- och miljödomstolen anser att bolagets åtagande ska föreskrivas som villkor.

Enligt praxis ska det av ett villkor klart framgå vad som gäller och det är därför inte lämpligt att hänvisa till myndighetsföreskrifter eller allmänna råd. Det kan leda till oklarheter och tolkningsproblem. I villkor bör tydligt anges vilka värden som gäller och i vad mån undantag får ske (se bl.a. Mark- och miljööverdomstolens domar den 30 oktober 2015 i mål M 9616-14 avseende anläggande och drift av hamn vid Norviksudden och den 4 december 2015 i mål M 11838-14 om tillstånd till grund-vattenbortledning för byggande och drift av Förbifart Stockholm).

Villkor för buller från anläggningsarbeten ska därför bestämmas på det sätt som framgår av domslutet.

Buller från verksamheten i driftskedet

Motparter har anfört att buller från särskilt hamnverksamheten innehåller sådana störande ljud att bullervillkoren ska bestämmas till 5 dBA lägre nivåer än vad som normalt gäller för industribuller. Det har också anförts att fartygstrafiken i Kalmar-viken och dess inlopp ska regleras som industribuller och inte transportbuller samt att värdet för maximala ljudnivåer inte ska kopplas till en så kallad L95-nivå.

Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd om tillståndsprövning av hamnar (2003:18) bör riktvärden för externt industribuller tillämpas för hamnverksamhet. I Natur-vårdsverkets vägledning från april 2015 om industri- och annat verksamhetsbuller (rapport 6538) anges bl.a. följande. Vid hamnar bör riktvärden för trafikbuller vara vägledande även för vägtrafik eller spårtrafik inom verksamhetsområdet där trafiken utgör en fortsättning av trafikflödet på det allmänna trafiknätet. Slammer och smällar från exempelvis fartygens ramper samt buller från godshantering och uppställningsplatser bör dock bedömas som industribuller. Det gäller också buller från fartygens motorer och hjälpaggregat. För sjöfart avser vägledningens ljudnivåer endast hamnområdet.

Mark- och miljödomstolen bedömer att villkor om buller från hamnverksamheten ska utformas med utgångspunkt från Naturvårdsverkets vägledning om industri-buller. Med anledning av bolagets förslag ska en avvikelse göras på så sätt att nattperioden avslutas kl. 07.00 i stället för 06.00.

I Naturvårdsverkets vägledning anges att värdena för ljudnivåer bör sänkas med 5 dBA om verksamhetens buller karaktäriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter. Mark- och miljödomstolen bedömer att det inte är aktuellt för hamnverksamheten. Lossning av berg, naturgrus och andra jordarter bedöms inte ge upphov till den typen av särskilt störningsframkallande ljud. Praxis från Mark- och miljööverdomstolen ger inte heller stöd för det synsättet.

Bolaget har föreslagit att det i villkoret om buller ska anges följande:

Under det första året efter att hamnverksamheten tagits i drift ska villkoret anses uppfyllt även om sådan kontroll som anges ovan visar att begränsnings-värdena inte innehålls. NCC är då skyldigt att vidta åtgärder så att

begränsningsvärdena innehålls vid en förnyad kontroll senast inom tre månader från den tidigare kontrollen.

Mark- och miljödomstolen finner att en sådan formulering innebär att de ljudnivåer som anges i bullervillkoret får karaktär av riktvärden under det första året. Det finns flera avgöranden från Mark- och miljööverdomstolen som innebär att riktvärden normalt ska utmönstras till förmån för begränsningsvärden, även i villkor om buller.

Mark- och miljödomstolen kan därför inte godta det föreslagna villkoret i denna del som ett slutligt villkor.

Bolagets förslag kan ha motiverats av en viss osäkerhet om föreslagna ljudnivåer kommer att klaras. Bolaget har vidare ansett att ljudnivåer ska beräknas för de tidsperioder som anges i villkor, exempelvis nattetid kl. 22.00–07.00, oavsett om en lossningscykel varar endast fem timmar. Mark- och miljödomstolen anser dock att praxis innebär att ljudnivåer ska beräknas för de tidsperioder som olika verksam-heter pågår, dvs. en lossningscykel för hamnverksamheten (jfr Mark- och miljö-överdomstolens dom den 30 oktober 2015 i mål M 9616-14). Bolaget har förklarat att de ljudnivåer som anges i villkor då behöver höjas med ca 3 dBA.

Frågan uppkommer därmed om utredningen är tillräcklig för att besluta om slutliga villkor om buller eller om ytterligare utredning behövs, eventuellt under en

prövotid.

Mark- och miljödomstolen anser att det finns förutsättningar att besluta om slutliga villkor om buller. Skälen för detta är följande.

Bolaget har vid huvudförhandlingen uppgett att det finns fler skyddsåtgärder för att dämpa buller från hamnverksamheten. En bullerskärm vid matarfickan till

transportbandet bedöms exempelvis kunna minska bullret vid bostäder med minst 5 dBA. Det är tekniskt möjligt att uppföra en sådan bullerskärm vid kajanlägg-ningen. Enligt mark- och miljödomstolens mening är det vid en bedömning enligt 2 kap. 3 och 7 §§ miljöbalken inte orimligt att fler skyddsåtgärder vidtas än vad bolaget åtagit sig i ansökningshandlingarna så att ljudnivåer enligt Naturvårds-verkets vägledning inte överskrids. Det innebär bl.a. att buller från verksamheten inte får ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad vid bostad än

40 dBA nattetid kl. 22.00–07.00. De bullerkartor som getts in i målet ger stöd för slutsatsen att bolaget, om fler skyddsåtgärder vidtas, kommer att klara denna ljudnivå.

Kontroll av att villkor följs bör, med hänsyn till att annan bullrande verksamhet kan förekomma, i första hand ske genom närfältsmätningar och beräkningar. Endast i undantagsfall bör det utföras kompletterande immissionsmätningar, utöver vad som utförs för egenkontroll, och då på begäran av tillsynsmyndigheten.

Mark- och miljödomstolen finner inte stöd i praxis för att, som bolaget föreslagit, koppla maximal ljudnivå till en så kallad L95-nivå. Villkoret ska i stället formuleras på ett sätt som stämmer överens med praxis från Mark- och miljööverdomstolen (t.ex. dom den 30 oktober 2015 i mål M 9616-14). Det innebär att arbetsmoment som typiskt sett kan ge upphov till momentana ljudnivåer över 55 dBA inte får utföras kl. 22.00–07.00.

Villkor för buller från verksamheten i driftskedet ska därmed bestämmas på det sätt som framgår av domslutet.