I Sverige har riktvärden för förorenade områden baserats på värden som är framtagna i andra länder och därmed för andra förhållanden. För att ta fram riktvärden som är lämpliga för svenska förhållanden behövs en metod som är baserat på kunskaper om de svenska mark- och vattenekosystemen. Riktvärden för svenska förhållanden bör baseras på ett data- underlag som omfattar arter i Sverige som tillhör alla viktiga funktionsgrupper. Dessutom bör dataunderlaget omfatta grupper som exponeras för föroreningar på ett flertal olika sätt, t.ex. olika trofiska nivåer samt organismer som har direkt kontakt med förorenad mark eller vatten. Grupper som är särskilt känsliga för en förorening eller är speciellt känslig i delar av sin livscykel bör också ingå i dataunderlaget. Identifikation av dessa organismer måste baseras på kunskap om sammansättning och funktion av ekologiska samhällen i olika ter- restra och akvatiska ekosystem.
För att utveckla riktvärden för platsspecifika förhållanden är det nödvändigt att definie- ra olika skyddsnivåer för mark- eller vattenekosystem, dvs. definiera till vilken grad vi förväntar olika mark- eller vattenområden att kunna utföra olika ekologiska funktioner. Dessa skyddsnivåer måste kvantifieras så att motsvarande riktvärden kan beräknas. Detta innebär en definition av antalet datapunkter och typen av effektparametrar. Vidare behöver man specificera omfattningen av dataunderlaget som krävs för tillämpning av olika meto- der samt en definition av tillämpligt intervall på en fördelning av toxicitetsdata alternativt angivande av vilka säkerhetsfaktorer som skall användas med olika dataunderlag för att motsvarar olika skyddsnivåer.
Ämnen på riktvärdeslistorna
En översiktlig sammanställning av ämnen på prioriteringslistor och utländska riktvärdeslis- tor har visat att flera ämnen förekommer på dessa listor som inte finns på de svenska rikt- värdeslistorna. Ämnen och ämnesgrupper där behovet av riktvärden för förorenade områ- den bör utvärderas sammanfattas i tabell 8.1.
Utvärderingen bör ta hänsyn till förekomsten av ämnet i förorenade områden och bi- draget av förorenade områden till det totala föroreningsflödet i miljön. Hänsyn bör också tas till ämnenas toxicitet, både på kort och lång sikt (t.ex. vid ackumulering i recipienter). Eftersom riktvärdeslistan ofta styr vilka kemiska ämnen som är föremål för undersökning i ett förorenat område är det särskilt viktigt att riktvärdeslistan inkluderar alla föroreningar som påverkar miljön på kort eller lång sikt. Ingen sammanställning av vilka ämnen som förekommer oftast på förorenade områden har gjorts inom ramen av detta projekt, men andra projekt inom ”Hållbar Sanering” samlar data som kan användas som underlag till en utvärdering av detta.
Tabell 8.1 Ämnen på prioriteringslistor och utländska riktvärdeslistor som bör övervägas m.a.p. framtagning av riktvärden för förorenade områden
Ämne/Ämnesgrupp Prioriteringslistor Utländska riktvärdeslistor
Oorganiska Se Mo, Sb, Ba, Be, B, Ag, Se, Sn,
Te, Tl
Ftalater X X
Alkylfenoler och etoxylater X X
Aromater styren, kresoler, alkylbensener
PAH och heterocykla ämnen X X (quinolin) Kloralkaner (C10-C13) X Kloralifater vinylklorid Kloraromater klonaftalerner, kloraniliner Övriga: Aniliner X Hexaklorbutadien X X Bromerade organiska ämnen X Pesticider X X
Biologiska undersökningar
Användning av biologiska undersökningar i miljöriskbedömningar ger en möjlighet att detektera förändringar i miljökvalitet som inte kan detekteras med kemiska analyser eller korta standardiserade toxicitetstester. Däremot kräver användningen av biologiska kriterier en god förståelse av ekosystemets och organismernas ekologi. Biologiska kriterier har an- vänts vid framtagning av sedimentkvalitetskriterier där uppgifter finns om både sediment- kemi och biologiska effekter. Miljöövervakningsprogram i Sverige inkluderar endast ett fåtal biologiska kriterier, och i enstaka fall inkluderas kopplade uppgifter om
mark/vattenkemi och biologiska parametrar. Dessa uppgifter kan öka vår kunskap om toxi- citeten av miljöföroreningar. För att bygga upp en omfattande databank som kan användas i miljöriskbedömningar, krävs en utveckling av miljöövervakningsprogram för att inkludera flera biologiska parametrar.
Referenser
Breure AM, Mulder C, Rutgers M, Shcouten T, de Zwart D, Bloem J (2003) A biological
indicator for soil quality. In Proceedings av OECD Expert Meeting on Soil Erosion and Soil Biodiversity Indicators, Part 4, Soil biodiversity. OECD. Available on
http://webdomino1.oecd.org
CCME (1987-2004): Canadian Environmental Quality Guidelines. Water quality guide-
lines for the protection of aquatic life. Canadian Council of Ministers of the Environment
(guidelines for individual substances updated separately).
Degerman E, Fernholm B och Lingdell P-E (1994): Bottenfauna och fisk i sjöar och vat-
tendrag. Utbredning i Sverige. Naturvårdsverket rapport 4345. Naturvårdsverket, Stock-
holm.
Denneman CAJ and van Gestel CAM (1990); Bodemverontreiniging en bodemecosyste-
men: voorstel voor C-(toetsings)waarden op basis van ecotoxicologische risico´s. Bijlage
bij rapportnr 725201001 RIVM. National Institute of Public Health and the Environment. Netherlands.
ECB (2003): Technical Guidance Document on Risk Assessment. Part II: Environ-mental Risk Assessment. European Chemicals Bureau. Joint Research Centre of the European Commission. EUR 20418 EN/2
ECB (2005): Four priority lists, published together on http://ecb.jrc.it/existing-chemicals, drawn up by the European Commission in application of Article 13 of Directive 67/548, as amended by Directive 79/831, and in accordance with the detailed provisions of Commis- sion Decision 81/437. European Chemicals Bureau. Joint Research Centre of the European Commission.
Environment Canada (1997): Environmental assessments of the priority substances under
the Canadian environmental protection act. Guidance manual, version 1.0. Chemicals
Evaluation Division, Commercial Chemicals Evaluation Branch. Environment Canada, EPS 2/CC/3E
Eriksson J, Andersson A and Andersson R (1997):Tillståndet i svensk åkermark. Rapport 4778. Naturvårdsverket, Stockholm.
EU (2000): Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. EU (2001): Europaparlamentets och rådets beslut nr 2455/2001/EG av den 20 november 2001, om upprättande av en lista över prioriterade ämnen på vattenpolitikens område och om ändring av direktiv 2000/60/EG.
HELCOM (1998): HELCOM Recommendation 19/5, adopted 26 march 1998. HELCOM
objective with regard to Hazardous substancens. Appendix 2; List of potential substances
of concernt to be considered by HELCOM. Helsinki Commission, Baltic Marine Environ- ment Protection Commission.
Kemakta (2001): Kompletterande undersökningar i Bengtsbrohöljen samt förslag till efter-
behandling och kontrollprogram. Kemakta AR 2001-15.Länssytrelsen i Västra Götaland.
Long EG and Morgan LG (1990): The potential for biological effects of sediment-sorbed
contaminants tested in the national status and trends program. NOAA Technical Memo-
randum NOS OMA 52. National Oceanic and Atmospheric Administration, Seattle, Wash- ington.
NV (1995): Branschkartläggningen - en översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbeho-
vet i Sverige”. Rapport 4293, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1996): Development of generic guideline values. Models and data used for generic
guideline values for contaminated soils in Sweden. Rapport 4639, Naturvårdsverket,
Stockholm.
NV/SPIMFAB (1998): Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer. Rapport 4889, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999a): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999b): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Kust och hav. Rapport 4914, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999d): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Grundvatten. Rapport 4915, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999c): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Odlingslandskapet. Rapport 4916, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999e): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Skogslandskapet. Rapport 4917, Naturvårdsverket, Stockholm.
NV (1999f): Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Förorenade områden. Rapport 4918, Naturvårdsverket, Stockholm.
ORNL (1997): Toxicological benchmarks for contaminants of potential concern for effects
on sediment associated biota. 1997 revision, Report to DOE, ORNL, ES/ER/TM-95/R4
OSPAR (2000): Environmental Risk Assessment - Marine. Meeting of the Hazardous Sub-
stances Committee, HSC 02/2/Infor.2-E(L). OSPAR Oslo-Paris Convention for the Protec-
tion of the Marine Environment of the North-East Atlantic.
OSPAR (2002): OSPAR List of Chemicals for Priority Action (Update 2004). Meeting of
the OSPAR Commission, Reykjavik 28 June-1 July 2004. Annex 7. Rererence number
2004/12. Ospar Convention for the Protection of the Marine Environment of the North-East Atlantic.
Parisi V, Menta C, Gardi C och Jacomini C (2003): Evaluation of Soil Quality and Biodi-
OECD Expert Meeting on Soil Erosion and Soil Biodiversity Indicators, Part 4, Soil biodi- versity. OECD. Available on http://webdomino1.oecd.org
Petersen LB-M (1987): Field and laboratory studies of the biology of three species of Hy-
dropsyche (Trichoptear: Hydropsychidae). PhD dissertation, Limnology Institute, Univer-
sity of Lund. Lund. Sweden. 140 pp.
RIVM (1994): Proposal for intervention values for soil clean-up: Second series of chemi-
cal, Report no 715810 004. National Institute of Public Health and the Environment. Neth-
erlands.
RIVM (1995): Derivation of the ecotoxicological serious soil contamination concentration. Substances evaluated in 1993 and 1994. RIVM report 715801 008. National Institute of Public Health and the Environment. Netherlands.
RIVM (1998): Ecotoxicological serious soil contamination concentrations: Fourth series
of compounds. RIVM report 711701 003. National Institute of Public Health and the Envi-
ronment. Netherlands.
RIVM (1999): Environmental risk limits in the Netherlands. RIVM report 601640 001. National Institute of Public Health and the Environment. Netherlands.
RIVM (2001): Ecotoxicological serious risk concentrations for soil, sediment and
(ground)water: updated proposals for the first series of compounds. RIVM report 711701
020. National Institute of Public Health and the Environment. Netherlands.
USEPA (1985): Guidelines for deriving numerical national water quality criteria for the
protection of aquatic organisms and their uses. PB85-227049, EPA/822/R-85-100.
USEPA (1990): Biological Criteria: National Program Guidance for Surface Waters (EPA-440/5-90-004)
USEPA (1992): Great Lakes Water Quality Initiative. Tier II water quality values for pro- tection of aquatic life in ambient water.
USEPA (1996): Ecotox thresholds. ECO Update. PB95-963324. Office of Solid Waste and Emergency Response. USEPA.
USEPA (2003): Guidance for developing ecological soil screening levels. OSWER directive 9285.7-55. Office of Solid Waste and Emergency Response. USEPA.
USEPA (2005): Ecological Soil Screening Level (Eco SSL) Guidance and Documents. http://www.epa.gov/superfund/programs/risk/ecorisk/ecossl.htm
Wiederholm T (1984); Incidence of deformed chironimid larvae (Diptera: Chironimidae) in Swedish lakes. Hydrobiologia 109; 243-249