Tabell 5.1, 5.2 och 5.3 ger en översikt av föroreningar som beaktas i sammanställningarna för mark, ytvatten (sötvatten) och sediment.
Mark
I tabell 5.1 visas föroreningar för vilka sammanställningar har genomförts med avseende på miljöriskbedömning av förorenad mark.
Tabellen inkluderar ämnen för vilka SRC och MPC-värden har tagits fram av RIVM, tillsammans med en bedömning av SRC-värdets säkerhet (låg, mellan eller hög). I tabellen noteras också där riktvärden är baserade på jämviktsfördelningskoefficienten och ett QSAR-baserat riktvärde i sötvatten. Där ingen utvärdering av säkerheten har gjorts, marke- ras detta som ”ej utv”. Tabellen refererar till den relevanta RIVM-publikationen med pub- likationsdatum. Där riktvärden har fastställts för ämnesgrupper som summaparametrar har detta indikerats med (Ȉ).
Tabellen indikerar också ämnen i CCME:s sammanställning. Ett mått på riktvärdenas säkerhet anges genom en fördelning av riktvärdena mellan fastställda riktvärden (där un- derlaget är tillräckligt för fastställandet av ett riktvärde) och provisoriska riktvärden (där underlaget är otillräcklig för fastställandet av ett riktvärde). Året när sammanställningen har gjorts anges i tabellen.
Sammanställningar av USEPA för framtagning av ”Ecotox Soil Screening Levels” har genomförts för ett fåtal ämnen. Tabellen indikerar dessa ämnen samt ämnen där samman- ställningar är på gång (enligt USEPA 2005).
Ämnen som finns på riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) markeras i gult. Vid framtagning av riktvärden för ämnesgrupper som summaparametrar, (summa klorfenoler utan pentaklorfenol, summa mono- och diklorbensener, summa tri-, tetra- och pentaklorbensener, summa cancerogena PAH, summa övriga PAH samt summa parametrar för alkaner och aromater i petroleumkolväten) har enskilda föreningar studerats så lång som möjligt. Dataunderlaget är dock ofta bristfälligt och det är inte möjligt att ange miljö- riskbaserade riktvärden för alla föreningar i grupperna.
Ämnen som förekommer på ECB:s lista över prioriterade ämnen och som även före- kommer i RIVM:s, CCME:s USEPA:s sammanställningar samt riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) redovisas, med hänvisning till vilket steg riskbedömningen har kommit till (rapportutkast, slutrapport eller prioriterad men ej ännu utvärderad).
Ytvatten
I tabell 5.2 visas föroreningar för vilka sammanställningar har genomförts med avseende på miljöriskbedömning av ytvatten.
Anmärkningar för RIVM:s MPC och SRC-värden är som i tabell 5.1.
Där det är möjligt har både RIVM och CCME gjort separata utvärderingar för både sötvatten och marina miljöer. Däremot anger inte RIVM riktvärden för båda miljöerna. Tabell 5.2 indikerar ämnen där sammanställningar har gjorts av CCMEs för marina miljöer och sötvattenmiljöer. I övrigt, är anmärkningar för CCMEs sammanställning som i tabell 5.1.
USEPAs sammanställningar för framtagning av ”Ambient Water Quality Criteria” har indikerats i tabellen (USEPA ,1996). Tabellen indikerar ämnen där AWQC finns tillgängli- ga samt ämnen där Tier II sammanställningar har gjorts. Tier II-sammanställningar används i USA där AWQC inte är tillgängliga och anses som mindre säkra.
Ämnen som finns på riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) markeras i gult. Ämnen som förekommer på ECBs lista över prioriterade ämnen och som även före- kommer i RIVM:s, CCME:s USEPA:s sammanställningar samt riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) redovisas, med hänvisning till vilket steg riskbedömningen har kommit till (rapportutkast, slutrapport eller prioriterad men ej ännu utvärderad).
Sediment
I tabell 5.3 visas föroreningar för vilka sammanställningar har genomförts med avseende på miljöriskbedömning av sediment.
Anmärkningar för RIVM:s MPC och SRC-värden samt CCME värden är som i tabell 5.1.
USEPA har genomfört sammanställningar för sediment för ett fåtal ämnen; PAHer acenaphthene, fluoranthene, phenanthrene, pesticiderna dieldrin, endrin, samt pentaklorfe- nol (USEPA, 1996). Ett antal andra sammanställningar används inom USA som kvalitets- kriterier för sediment, t.ex. Long et al (1990), ORNL (1997), men eftersom dessa samman- ställningar var framtagna för olika ändamål, har de inte inkluderats i denna rapport.
Ämnen som finns på riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) markeras i gult. Ämnen som förekommer på ECBs lista över prioriterade ämnen och som även före- kommer i RIVM:s, CCME:s USEPA:s sammanställningar samt riktvärdeslistorna (NV, 1996 och SPIMFAB/NV, 1998) redovisas, med hänvisning till vilket steg riskbedömningen har kommit till (rapportutkast, slutrapport eller prioriterad men ej ännu utvärderad).
Diskussion
Omfattningen av de svenska riktvärdeslistorna för förorenad mark stämmer ganska bra med omfattningen av riktvärdeslistorna från CCME, USEPA och med RIVM:s senaste data- sammanställning (RIVM, 2001). Inom de olika grupperna av oorganiska och organiska ämnen har riktvärden tagits fram av alla organisationer för de ämnen som vanligtvis under- söks på förorenade områden. Ämnesgrupper behandlas olika av olika organisationer. Vissa organisationer ger bara summaparametrar för ämnesgrupper, medan andra organisationer också har tagit fram riktvärden för enskilda föreningar. Denna skillnad speglar delvis hur långt olika organisationer har kommit i riktvärdesframtagningsprocessen, och delvis den tilltro olika organisationer har för dataunderlaget. I Sverige har inga riktvärden tagits fram för vatten och sediment, dock används kriterier för sötvatten vid framtagning av riktvärden för mark för att kunna ta hänsyn till påverkan av föroreningsspridning till ytvatten.
Generellt anger RIVM riktvärden för enskilda föreningar i vissa grupper samt summa- parametrar. Andra organisationer, inklusive Naturvårdsverket, anger oftast enbart summa- parametrar för dessa ämnesgrupper (t.ex. PAH, klorfenoler, klorbensener).
RIVM har sammanställt data för ett större antal oorganiska ämnen än vad som före- kommer på de svenska riktvärdeslistorna. Molybden och barium förekommer i RIVM (2001) och antimon, beryllium, bor, silver, selen, tellur, tallium, tenn och cerium förekom- mer i äldre publikationer. Kanadas riktvärdeslista för mark inkluderar också selen och talli- um.
RIVM har också tagit fram riktvärden för ett antal organisk ämnen som inte förekom- mer på Naturvårdsverkets riktvärdeslistor. Dessa ämnen inkluderar ett antal alkylbensener och andra aromatiska ämnen (styren och dihydroxybensener). Ett större antal kloralifater förekommer också på RIVM:s riktvärdeslista, inklusive vinylklorid. Vissa grupper som beaktas av RIVM förkommer inte alls på andra riktvärdeslistor för mark, t.ex. ftalater, klorkresol, klortoluener, klornaphthalener, kloraniliner, metylaniliner.
Alkyfenoler och deras etoxylater inkluderas på CCME:s och USEPA:s riktvärdeslistor för mark, men inte på RIVM:s och Naturvårdsverkets.