Anpassningar innebär att förändra förutsättningarna för arbetets utförande på olika sätt. Det kan exempelvis handla om att arbeta färre timmar per vecka, med färre grupper, eller med vissa hjälpmedel. Det kan i sig uppfattas självklart att hinder kan överbryggas genom anpassningar. Det ska också poängteras att informanterna tillfrågats om anpassningsmöjligheter i samband med intervjuerna. Temat framträder dock tydligt utifrån mångfalden av anpassningar som kan möjliggöra för äldre medarbetare att arbeta längre och är därför viktigt när det gäller ett förlängt arbetsliv. Under intervjuerna framkommer att vissa skolenheter kan ha behov av att förbättra lokalernas utformning, ventilation, eller andra allmänna förbättringar av den fysiska arbets-miljön. Denna typ av anpassningar kommer inte behandlas i detta avsnitt. Problem i lokalerna måste dock antas ha betydelse även för äldre medarbetares förutsättningar att arbeta längre. Ett rimligt antagande är att äldre medarbetares fysiska och psykiska förmåga kan påverkas negativt om de under lång tid arbetat i undermåliga lokaler. Andra behov av eller önskemål om anpassningar kan grunda sig i olika faktorer där vissa finns på arbetsplatsen, och andra i privatlivet. Det framkommer att personliga önskemål i sin tur både handlar om faktorer på arbetet (för att göra arbetet i sig enklare, gynnsammare eller mer trivsamt) och faktorer i privatlivet. En annan typ av anpassningsbehov grundar sig i hälsorelaterade faktorer.
Anpassningar som grundar sig i hälsorelaterade problem har en direkt koppling till arbets-miljölagstiftningen och är prioriterade. Informant A menar att anpassningsbehov som grundar sig i individens hälsa är prioriterat. När det gäller möjligheten att anpassa säger informant C, ”jag har ju den skyldigheten att möta upp medarbetarnas behov ur ett arbetsmiljöperspektiv”, och informant F lyfter också fram arbetsmiljöansvaret och hänvisar till arbetsmiljölagen. Informant E uttrycker också att om det finns goda skäl för det så måste det ur ett arbetsrättsligt perspektiv tas hänsyn till omständigheter som gör att arbetet blir för ansträngande för en individ. Flera informanter nämner olika typer av hörselproblem vilket kan bero på dålig ljudmiljö. Någon lyfter fram att ett långt arbetsliv med dålig ljudmiljö kan skada hörseln. Informant B säger ”Dom har ju inte slitit ut sig fysiskt under arbetslivet. Det sitter mer i ljudnivå. Att dom blir trötta av sådana saker”. Åtgärder i den fysiska arbetsmiljön gynnar alla medarbetare. Det kan exempelvis handla om ljuddämpande gardiner, ljuddämpade möbler, eller ljudanpassade lektionssalar. Men anpassningar kan också handla om individuella hjälpmedel. ”Man kan ju
göra anpassningar med sådana här specialgjutna öronproppar till exempel” (Informant D). Detta nämns av flera informanter, men även skoinlägg och andra typer av hjälpmedel. Hälsorelaterade problem kan också handla om olika typer av sjukdomar, dålig rygg, eller att mentalt inte orka lika mycket som tidigare. Medarbetare kan också välja att arbeta deltid på grund av bristande ork. Hälsorelaterade problem kan drabba medarbetare i alla åldrar men det finns möjligheter till anpassningar menar informanterna.
Efterfrågade anpassningar kan handla om faktorer på arbetsplatsen. Det kan röra den fysiska, likväl som organisatoriska eller sociala arbetsmiljön. Förutom tidigare nämnda hjälpmedel eller minskad arbetstid, kan det handla om ändrad arbetsfördelning för att minska psykiskt krävande social interaktion. En anpassning som nämns är färre klasser att undervisa:
[Att] ha många grupper har jag en känsla av att dom tycker är jobbigt. Dom vill gärna hålla sig till samma elever så dom lär känna dom. Inte ha väldigt många kontakter utan ju färre kontakter desto bättre.
- Informant B
Det kan också hänga ihop med elevgruppens sammansättning, vilket uttrycks av informant C ”Det kan också vara när det gäller den psykosociala delen att man lyfter ett mentorskap från lärare. Det kan […] vara väldigt påfrestande att möta elever”. Att anpassa genom att ta bort uppdraget som klassmentor nämner även informant A. Här finns dock en koppling till det individuella perspektivet då informant A berättar att det samtidigt finns äldre lärare som vill ha kvar klassmentorsrollen. Flera av informanterna nämner att äldre lärare ofta trivs med att undervisa elever, att lärarna gärna lägger mer av arbetstiden på undervisning, och mindre på annat. Informant B säger:
[Dom] är ju inte lika engagerade i arbetsplatsträffarna som tidigare. Särskilt om vi säger dom lärare som vet att […] nu jobbar jag ett eller två år till. […] Då fokuserar dom. Dom skalar ner det övriga.
- Informant B
Personlig preferens eller faktorer i privatlivet kan också medföra önskemål om anpassningar. Det kan handla om att minska arbetstiden och arbeta deltid, eller om schemaläggning som möjliggör att hämta barnbarn en viss veckodag. Önskemål om att slippa kompetensutveckling förekommer ibland. En informant vittnar om medarbetare som frågat om de kan stå över en utbildning då de ska gå i pension följande år. Det är också rimligt att få stå över kompetens-utveckling i det läget menar informanten. Som tidigare nämnts kan dock intresset för
kompe-efterfrågan på kompetensutveckling avtar när medarbetarna närmar sig 60. Dock, som tidigare nämnts, kan kompetensutveckling också vara en morot för äldre medarbetare. Äldre medarbet-are kan ibland själva önska att delta i kompetensutveckling och projekt. Informant A vittnar om ett exempel där de medarbetare som verkligen flaggat för att de vill delta i ett projekt är några av de äldre lärarna. Då kan det handla om prioriteringar för att möjliggöra äldres deltagande, vilket behandlas närmare i temat som handlar om att se till helheten. Informanterna uttrycker sig överlag tillmötesgående när det gäller anpassningar. Informant F uttrycker att det kan finnas önskemål om att jobba med vissa ämnen eller att specialisera sig inom något. Sådana individuella önskemål brukar försöka tillgodoses.
Informanterna uttrycker en medvetenhet om livsförloppet och de olika faser som ingår. Bland annat genom äldres önskemål om att exempelvis kunna hämta barnbarn en gång i veckan. Informant E säger att något som är mer tydligt med högre ålder är en försämrad fysik, men menar samtidigt att det är individuellt. Informant C belyser att orsaker som ligger bakom behovet av anpassningar kan se olika ut i olika åldrar, men att det likväl kan ha sin grund i annat än ålder:
Om ålder är en anledning som gör att jag inte orkar med, jamen då får vi hantera det utifrån det. Men det kan ju vara andra faktorer. Jag kan ju vara småbarnsförälder där det finns en problematik som gör att jag inte orkar nu. Det kan ju också vara så att jag har äldre föräldrar som tar mycket av min tid i övrigt, som gör att jag kanske inte orkar ta en jobbig klass, om man så säger. Men jag skulle inte vilja relatera det till ålder.
- Informant C
Uttalandet kan sägas visa på en medvetenhet om individualiserade livsförlopp. Den medveten-heten om olika faser i livet visas också kring att förenkla tillvaron för den äldre medarbetaren som närmar sig pensionering om denne så önskar. Ett exempel som lyfts fram är att så långt det är möjligt undvika att ge äldre lärare, som arbetar sitt sista år, uppdrag som rektorn vet att läraren inte uppskattar. Yngre medarbetare kan däremot antas dra lärdomar och bygga upp sina erfarenheter även av uppdrag som inte står högst på önskelistan. Att förenkla tillvaron för äldre medarbetare kan ibland vara en bedömning som rektorn själv gör. Om det finns någon problembild kring medarbetaren:
[Ibland] kan jag tänka så här att, är det här ett område som är värt att ta, om vederbörande slutar om två månader. Hur mycket kraft ska jag lägga på det här då.
Samma informant lägger dock till att det kan vara tvärtom. Det kan också vara viktigt att arbetet fungerar om vederbörande ska arbeta två månader till. En annan informant kompletterar bilden och menar exempelvis att ett dåligt fungerande ledarskap i klassrummet inte uppstått på grund av att läraren blivit äldre. Det har snarare varit ett utvecklingsområde över tid. Det kan tyda på att om rektorn väljer att förändra något kring en äldre medarbetare beror på om det är ett problem som funnits länge eller om det är något nytt som dykt upp som måste hanteras.
När det gäller anpassningar finns en viss skillnad mellan staden och landsbygdskommunerna. Rektorer på landsbygden tycks villiga att sträcka sig längre gällande anpassningar för att kunna behålla äldre lärare i arbetet. I alla fall om kommunen befinner sig långt ifrån en större stad. En av landsbygdens informanter säger, ”jag är ju så rädd om varenda en, så jag tycker att man kan göra ganska mycket”. Det kan handla om att genom transparens mot övriga medarbetare möjliggöra vissa äldre medarbetares anpassade arbete. En annan åtgärd som genomförts av en informant var att erbjuda en äldre medarbetare högre lön för att denne skulle arbeta kvar. En av informanterna menar att tjänsterna kan ”skräddarsys” ganska mycket. Dock påpekas även landsbygdskommunens småskalighet och en informant menar att anpassningar kan vara lättare att göra i större organisationer. En av informanterna säger, ”Jag är ganska orolig för hur det ska bli vartefter dom slutar faktiskt”. En sådan oro eller stor öppenhet för anpassningar uttrycks inte av informanterna från staden. Detta kan höra ihop med ett större behov av att behålla äldre lärare så länge som möjligt i landsbygdskommunerna. Informanten från landsbygdskommunen med kortast avstånd till en större stad uttrycker dock inte lika långtgående anpassnings-möjligheter för äldre medarbetare. Det finns anpassningsanpassnings-möjligheter men de är lika för alla, oavsett ålder.
Anpassningar kan ta sig olika uttryck. Dels kan det handla om arbetsuppgifter eller uppdrag den äldre vill slippa göra. Dels kan det handla om saker den äldre behöver eller själv önskar för att genomföra arbetet. Anpassningar som görs för en individ måste dock också passa ihop med de övriga medarbetarnas behov samt vara rimliga för verksamheten. Ekonomin begränsar dock möjligheterna och en snäv budget kan omöjliggöra vissa anpassningar. Kommande avsnitt visar på nödvändigheten i att se till helheten.