Vad anser ni är det största problemet inom vården idag (berörande kroniska sår och liggsår?)

I början kan många sköterskor känna sig väldigt osäkra på sår. Därför kan det vara svårt för dem att avgöra och göra en bedömning.”

2. Vad finns det för produkter tillgängligt?

”Ja, vi har ju egentligen begränsat vad som får köpas in, och det är upphandling vartannat år och då blir det nya produkter. Sådant man inte fått använda tidigare för det varit för dyrt är helt plötsligt förstahandsvalet osv. Vi använder väldigt mycket Allevyn och Mepilex våder. Som är smidiga förband ofta med lite silikon-klister som är snällt mot huden. Med en dyna som ger rätt miljö som både suger upp men samtidigt ser till så att det inte blir för torrt. Klistret kan irritera för vissa men de flesta klarar sig, men det händer då och då att man får problem med det. Men det har varit en utveckling runt plåstret så färre och färre får problem.”

3. Vilka produkter saknar ni?

“Det mesta finns rätt bra och sen är ju vi mer reglerade av priset på förband. Så vissa som jag tycker skulle användas och vore bra, både för sårläkning och för att det kräver färre

omläggningar de köper vi inte in för de är för dyra. Men annars tycker jag att det finns ett bra utbud.”

4. Vilka produkter använder ni inte alls/skulle vilja se förbättrade?

”Jag har inte precis tänkt på att vi saknar någonting riktigt.”

5. Vad anser ni är det största problemet inom vården idag (berörande kroniska sår och liggsår?)

”Det är främst att det tar tid och det är jobbigt för patienterna. Inte för alla men ett problem för många är det att det kan lukta från såret och det kan få folk att inte känna sig så fräscha. Sen kan det vara problem med väldigt rikligt vätskande sår för att det kanske inte håller ett

10th of May 2017

Attachment I4. ​Borås, Phone interview

Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

dygn innan förbandet har blivit helt mättat. Då kan det börja läcka och kanske luckrar upp huden för att det blir för blött.

Jag vet att det kommit några nya förband, nu har vi inte provat på vårt jobb för att det är för dyrt. Men en produkt som det i kanten där själva inner-förbandet tar slut så sitter plåster delen ute, där är det som en liten rand och när förbandet börjar bli mättat så ändrar den färg. Med tanke att patienten själv eller hemtjänstpersonalen kan se att det här inte alls behöver läggas om än för det har inte mättats. Jag tror den heter alvins våder och de har kommit med många olika storlekar på ytmässigt och tjocklek. Anvin eller möjligtvis mepilex.”

6. Vad känner ni som behandlar patienten är viktigast att förbättra? Komfort eller funktion osv.

12th of May 2017

Attachment I5. ​Gothenburg, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

Interview - I5;

Sjuksköterska i Huddinge kommun

1. Hur ser sårvårds processen i nuläget ut?

“Man kan dela in sår i två huvudgrupper, rena och orena sår. Rena sår är i princip endast operationssår där huden har noggrant desinficeras innan uppkomst. Alla andra sår räknas som orena och kan innehålla olika typer av bakterier. När jag nu går igenom sårbehandling utgår jag från orena sår (som kroniska- ex vis bensår men även trycksår (som är den korrekta

benämningen för ”liggsår”). Om såret är okomplicerat kan sjuksköterska själv bedöma och behandla såret, men ofta görs det tillsammans med läkare då man måste se till helheten för att rätt kunna behandla såret (ev behövs även medicinsk behandling som ex vis antibiotika). De sår som du nämnde, kroniska sår och trycksår, uppstår ofta genom en komplex situation för patienten. Olika bakomliggande sjukdomar (ex vis diabetes), näringsstatus (under- eller övervikt, näringsbrist), blodcirkulation (ex vis nedsatt cirkulation i underbenen vid olika typer av

kärlförändringar) m.m. bidrar till att såren blir svårläkta och kroniska. Därför drabbas framförallt äldre personer av denna typ av sår.

Grundprincipen vid sårvård är att regelbundet rengöra såret. Orena sår kan numera tvättas med ljummet kranvatten och rena kompresser. Därefter skall ett omläggningsmaterial väljas ut. Av intresse är hur pass mycket såret vätskar sig och hur ofta såret skall läggas om, vilket påverkar vilken uppsugningsförmåga materialet behöver ha. Vätska från såret måste transporteras bort för att såret skall kunna läka, men skall ändå inte ”läcka igenom” och å andra sidan inte heller vara för tätt då det gynnar bakterietillväxt. Torrare sår behöver inte läggas om lika ofta. Av stor vikt är att förbandet inte heller fastnar i såret, då det vid byte sliter upp ny vävnad. På marknaden finns ett mycket stort urval av produkter med olika egenskaper.”

2. Vad finns det för produkter tillgängligt?

“Det finns otroligt mycket olika material att välja bland, mer än vad jag använder. Olika typer av kompresser, med uppsugningsförmåga, med salva och med silver i m.m. Olika typer av

skumförband. Förband som lägger sig som en extra hud och förband formade för specifika kroppsdelar (hälar och sacrum (ovanför rumpan). Ofta får man prova sig fram och även ändra strategi utifrån om sårets förändras. Det finns riktigt vassa experter på detta som vi konsulterar vid behov. På Södersjukhuset finns något som heter sårcentrum där finns sjuksköterskor som dagligen jobbar enbart med sår, och på Huddinge sjukhus finns Hudkliniken där de också jobbar med sår. Om du vill veta mer, så föreslår jag att du kontaktar någon där.”

12th of May 2017

Attachment I5. ​Gothenburg, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

3. Vilka produkter saknar ni?

“Kommer inte på något i nuläget. “

4. Vilka produkter använder ni inte alls/skulle vilja se förbättrade?

“Det är som med så mycket annat här en fråga om ekonomi. Att använda mycket dyra produkter i en behandling där förutsättningarna för sårläkning är mycket svag (pga grundsjukdomar mm som jag skrev om tidigare) är inte försvarbart. Sårläkning av denna typ av sår är mer

komplicerad än att välja det optimala förbandet.”

5. Vad anser ni är det största problemet inom vården idag (berörande kroniska sår och liggsår?)

“Stort lidande för patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt. Ibland med smärtor men även genom långvarig behandling med flertal omläggningar i veckan. Ibland blir förbanden

sammantaget ganska klumpiga (ex vis vid bensår med tjocka lindningar). Ibland luktar såren illa. Tidigare ägnades inte mycket intresse för denna typ av sår men det har förändrats och nu finns mycket forskning på området, vilket är positivt.”

6. Vad känner ni som behandlar patienten är viktigast att förbättra? Komfort eller funktion osv.

“Förbandet måste finnas i olika storlekar och former för att matcha olika sår. Det måste också vara mjukt och behagligt att ha på sig. Förbandet skall vara lätt att hantera och behöver vara hållbart (inte kort utgångsdatum). Dessutom bör det inte vara för dyrt, både landsting och kommuner tänker ekonomi.”

4th of May 2017

Attachment I6. ​Borås, Swedish School of Textiles Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

Interview - I6;

Associate Professor, Design and Material Practices, The Swedish School of Textiles We read a thesis about the technique of electrospinning polyamide with a pH sensor

(Bromocresol purple) contained in the spinning fluid. This method would make the polyamide filament that was created to have a pH-reactive function in itself.

The supervisor of this research was the interviewed I6. This together with the fact that she is an expert on material makes her a person of interest.

1. Kan man spinna (polyamid med bromocresol purple som indikator) på andra sätt än