Så rent hypotetiskt om man hittar ett plåster som kan visa när det är dags att visa så skulle man inte behöva lika många turer då kanske?

Det kan också bli mycket släng av produkterna, för när du tar produkter till en patient kan du inte lämna tillbaka de och man tar ibland stora mängder till en patient. Vilket leder till slöseri! Av hygienskäl kan vi inte ta tillbaka det till jobbet så isf får man lämna det hos patienten. Så det är viktigt att tänka igenom hur mycket som ska användas.”

6. Vad känner ni som behandlar patienten är viktigast att förbättra? Komfort eller funktion osv.

”Att man kan lindra och påskynda läkning är viktigast för oss. Oftast träffar och hjälper vi många äldre som har svullna ben. Det är också de som kan vara känsliga mot limmet då de oftast har lite tunnare och skörare hud. De kan också uppleva smärta när man ska ta bort plåstret, det är ju bra om det sitter men ibland kan det sitta för bra och skapa större smärta. Jag gillar de med tejp på lite lättare sår.”

8. Övrigt?

”Jag skulle vilja vara först med att använda det förbandet som ni har för det skulle vara kul att testa för jag tror det skulle vara revolutionerande om det kom ett sånt förband, för då skulle man egentligen spara ganska mycket pengar och lidande. För det kan vara mycket slit och dra i såret och det blir smärtsamt för patienten. För miljön skulle det också bli mindre skräp så det skulle vara bra med ett förband som indikera att det kan sitta kvar eller bytas.”

9. För är det så att nu byter man plåster bara utifrån ett tidsschema eller hur vet man när det är dags att byta?

“Oftast är det att man byter på planerade hembesök, oftast är det 3 ggr per vecka eller om det är vätskande sår så kommer man varje dag men för det mesta är det bokat enligt schema.”

10. Så rent hypotetiskt om man hittar ett plåster som kan visa när det är dags att visa så skulle man inte behöva lika många turer då kanske?

4th of May 2017

Attachment I2. Borås, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

jobb skulle det vara en ekonomisk vinst då och även resurser för sjukvården eftersom det är sån brist på sjuksköterskor i nuläget. Och hemtjänsten är oftast redan hos patienten så då skulle de kunna kolla och säga om det skulle behöva bytas eller att vi inte behöver inte komma in idag.”

10th of May 2017

Attachment I3. ​Gothenburg, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

Interview - I3;

Nurse in home care Majorna/Linné, Göteborgs kommun Jobbat som sjuksköterska i 11 år, 8 år inom home care .

1. Hur ser sårvårds processen i nuläget ut?

“Man försöker göra en inspektion och göra en bedömning efter det. Hur djupt såret är, om det vätskar, kolla storlek och vilket material man behöver lägga på. Alltså, först kollar man hur såret generellt ser ut. Genom visuell bedömning. När man har gjort det så, om det finns misstanke om infektion, tar man exempelvis odling på såret. Om såret är väldigt stort tar man hjälp av sjukmottagningen och läkaren där. Men det beror som sagt helt på hur såret ser ut.”

2. Vad finns det för produkter tillgängligt?

“Finns inte tillräckligt med produkter. Vi har inte allt material att använda. Vi har en bas med material, inte bara plåster och kompresser utan lite större vidd. Men vi måste försöka att hålla oss till denna basnivån. Men är det så att man behöver andra material får man ta från

vårdcentral eller från den stationen patienten blivit remitterad från. Det kan till exempel vara om patienten har sår som kräver vakuumpump (sår som vätskar mycket). Då behöver man ha material till den pumpen och själva pumpen. Då får man låna den från sjukhuset samt

materialet som behövs till. Men normalt har vi material så det räcker, för man använder inte sådär jättemycket tusentals olika sorter, utan det är ju några sorter man behöver till ett sår.”

3. Vilka produkter saknar ni?

“Svårt att komma på spontant just nu, men man får ju jobba med att ersätta:”okej, om vi inte har det materialet kanske vi kan använda detta istället”. Till Exempel om man saknar ett medel för att tvätta såret som heter descutan (medel med klorhexidin i), den finns inte på basnivån. Personen i fråga (hänvisar till patienten) ska själv köpa detta, eller så får man låna av sjukhusen. Men det är ju inte ett material man lägger på utan man tvättar såret med. Kommunen handlägger om exempelvis 100 sorter på sin basnivå, och då måste vi förhålla oss till dem. Så handlar det om andra material, som vi normalt inte beställer, då kan det bli

ganska dyrt för kommunen och det är ju alltid en kostnadsfråga. Då är det så att en vårdcentralen som remitterar skall stå för kostnaden. “

4. Vilka produkter använder ni inte alls/skulle vilja se förbättrade?

10th of May 2017

Attachment I3. ​Gothenburg, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

annat. Kanske inte något som är lika bra, då det plåstret är något man kan duscha med och ha till nästa gång de kommer, vilket inte blir lika bra för patienten själv. Men eftersom det inte luftar (plåstret igen) så kan det bli så att huden (på ett sår man håller på med länge) reagerar på den. Ibland kan man då istället välja andra material för att täcka huden (den friska huden syftas till här, den som är runt omkring såret) eftersom att ett sår sprider ut vätska och den vätskan fräter sönder vävnaden runt omkring såret. Då kan ju såret bli större och större, och då behövs att huden/friska vävnaden runt om skyddas . Skyddas genom salvor eller

exempelvis zinktabletter. Så hur ett sår läggs om kommer att ändras flera gånger under processen. Det är inte så att man får en ordination om hur såret skall läggas om och som man sedan följer blint. Det handlar om hur såret utvecklas, blir det bättre (läker) eller går det tillbaka (bli sämre). De flesta material är testade för att kunna användas och det blir bara bättre och bättre. Det kommer fler och fler material och det skall bli enklare och bekvämare för patienten. Det är ständigt utveckling för att öka komfort och funktion. Många av de alternativ som används idag hade jag inte använt eller hört om för exempelvis 7 år sen. Så det kommer hela tiden nya och bättre material.”

5. Vad anser ni är det största problemet inom vården idag (berörande kroniska sår och liggsår?)

“Jag tycker att det är mycket som inte klickar inom vården. Dels är det hur det rapporteras, när det skall lämnas över en patient från vårdcentral till hemsjukvård får man höra “patienten har ett sår, tacksam för omläggning” och inget mer. Det står ingen bakgrund om hur länge patienten haft såret eller vad som har gjorts (i behandlingsväg) under tiden. Kommunikation och rapportering är väldigt krångligt, det funkar inte riktigt i vårdkedjan. Man blir ju

specialist inom det området man jobbar så många som lämnar från sjukhuset över har ju inte så mycket kunskaper om just sår. Utbildning, kunskap, uppdatering är alltså viktigt och saknas.

Det saknas uppdatering om nya material som kommer, något som alla sjuksköterskor (som jobbar inom kommun) borde ha minst varje år. Under de 8 år jag jobbat på HSV har jag varit på 2 sår-utbildningar och det tycker jag gav väldigt mycket men det utvecklas ju hela tiden inom denna branschen och vi måste ju som personal försöka hänga med. Det saknas ju mycket faktisk.”

6. Vad känner ni som behandlar patienten är viktigast att förbättra? Komfort eller funktion osv.

“Normalt är det komforten på våra patienter i och med att de är hemma och skall kunna leva i dem. Men egentligen skulle jag vilja säga, allt är viktigt. Men det ska ju också kunna röra sig fritt i vardagen, leva ett normalt liv. Det finns ju patienter med fula sår men också patienter med sår som luktar, och det kan vara väldig jobbigt för dem. De lever ju helt normalt men om

10th of May 2017

Attachment I3. ​Gothenburg, Phone interview Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

de har exempelvis ett sår som luktar så kan den lukten fylla ett helt rum. Så plåstren måste funka i vardagen, göra så att patienten slipper skämmas. Ibland vill patienten också dölja såret, slippa se det då de tycker det är obehagligt. Man kan inte bara se på ett sår och hur man enklast behandlar det utan också helheten där man räknar in hur patienten känner för såret.”

10th of May 2017

Attachment I4. ​Borås, Phone interview

Performed by: Ebba Wahlström & Ester Svensson

Interview - I4;

Nurse in home care Majorna/Linné, Göteborgs kommun Har varit sjuksköterska i 40 år.

1. Hur ser sårvårds processen i nuläget ut?

”När vi ser ett nytt sår så gör man en bedömning av det, storlek och djup och om det är rent eller om det är ett infektion, kan det vara någon beläggning, om det vätskar mycket och utifrån det väljer man hur man ska lägga om det sen.

I början kan många sköterskor känna sig väldigt osäkra på sår. Därför kan det vara svårt för dem att avgöra och göra en bedömning.”

2. Vad finns det för produkter tillgängligt?

”Ja, vi har ju egentligen begränsat vad som får köpas in, och det är upphandling vartannat år och då blir det nya produkter. Sådant man inte fått använda tidigare för det varit för dyrt är helt plötsligt förstahandsvalet osv. Vi använder väldigt mycket Allevyn och Mepilex våder. Som är smidiga förband ofta med lite silikon-klister som är snällt mot huden. Med en dyna som ger rätt miljö som både suger upp men samtidigt ser till så att det inte blir för torrt. Klistret kan irritera för vissa men de flesta klarar sig, men det händer då och då att man får problem med det. Men det har varit en utveckling runt plåstret så färre och färre får problem.”

3. Vilka produkter saknar ni?

“Det mesta finns rätt bra och sen är ju vi mer reglerade av priset på förband. Så vissa som jag tycker skulle användas och vore bra, både för sårläkning och för att det kräver färre

omläggningar de köper vi inte in för de är för dyra. Men annars tycker jag att det finns ett bra utbud.”

4. Vilka produkter använder ni inte alls/skulle vilja se förbättrade?

”Jag har inte precis tänkt på att vi saknar någonting riktigt.”

5. Vad anser ni är det största problemet inom vården idag (berörande kroniska sår