KOMPISBESKRIVNING 3
Petra färglägger papprets övre kant himmelsblå. Petras bästa vän Linnea är sjuk och har varit borta från dagis redan i ett par dagar. Det ska strax bli konsert i lekrummet. Petra kastar en blick på de glada barnen, men ser sedan ner i pappret igen. Hemma brukar Petra ofta sjunga tillsammans med mamma och pappa. Anton går omkring och filmar med en leksakskamera. Han ser på Petra, som sitter ensam, och frågar Eva: ”Borde vi be Petra med?”. ”Det ryms inga fler, och förresten kommer hon ändå inte med nu när Linnea inte är här”, säger Eva och fortsätter att välja utstyrsel. ”Ja men …”, försöker Anton, men Eva lyssnar inte längre. Det känns dumt, Anton hade gärna velat leka med Petra. Anton kommer själv ihåg hur det känns att vara ensam.
Olika kompisfärdigheter behövs t.ex. då barnet börjar i en ny grupp eller då barnet skulle vilja an-sluta sig till en lek. Det egna initiativet är viktigt när det gäller färdigheterna i att anan-sluta sig till en samspelssituation. Det i sin tur har att göra med förmågan att närma sig även sådana barn som inte är ens bästa vänner. Ett annat viktigt särdrag för de här situationerna har att göra med ömse-sidighet. Samspelsprocessernas ömsesidighet kan kartläggas t.ex. genom att observera hur barnet bemöter de andras inbjudan till lek eller hur väl barnet lyckas få igenom sina egna målsättningar i en barngrupp.
Färdigheterna i att ansluta sig till en samspelssituation tränas i detta kapitel med hjälp av fyra kompisövningar. De har som mål att utveckla framför allt följande kompisfärdigheter:
MÅLSÄTTNING
1. Barnet kan på eget initiativ och på ett konstruktivt sätt närma sig andra barn och gå med i gruppens aktiviteter.
2. Barnet klarar av att närma sig också andra än de bästa vännerna.
3. Barnet förhåller sig positivt till andras deltagande.
4. Barnet lyckas i lämplig mån uppnå sina egna målsättningar i en grupp med barn.
Hur kan jag iden tifiera och iaktta barnens
färdigheter i att ansluta sig till samspel?
© Therese Bast
ATT IDENTIFIERA KOMPISFÄRDIGHETER
Genom att observera hur ett barn beter sig tillsammans med andra barn kan man kartlägga barnets färdigheter i att ansluta sig till en samspelssituation. Det gäller att fästa uppmärksamhet vid å ena sidan barnets initiativförmåga och å andra sidan hur ömsesidigt samspelet är. Det är viktigt att bar-net får erfarenheter av växelverkan både på tu man hand och i grupp, både tillsammans med barn som de känner och sådana som de inte känner så bra. Då man observerar barn fokuserar man lätt på konkreta händelser och lägger kanske inte märke till sådant som på ytan ser ut som lugna och stillsamma leksituationer. Då finns det risk för att man nöjer sig med att konstatera att ett barn som drar sig undan och ställer sig utanför gruppen ”gillar att teckna”.
ATT FUNDERA PÅ
•
Petra är ensam med sin teckning när de andra börjar leka en lek som hon gillar. I sitt nya daghem har Petra egentligen inte umgåtts med andra barn än Linnea. När Linnea är på plats tycker Petra om att leka och skoja. När Linnea är borta, sitter Petra helst och ritar. Hur kan man uppmuntra Petra att bekanta sig också med de andra barnen?•
Växelverkan kräver alltid minst två parter: också t.ex. Eva kunde be Petra komma med i leken.Hur kan man uppmuntra barn att be andra barn med i sin lek och, omvänt, att förhålla sig posi-tivt till ett initiativ som kommer från någon annan?
•
Anton lade märke till att Petra var ensam men gjorde slutligen ingenting åt saken. Hur kan man uppmuntra barn att hålla fast vid sina egna målsättningar och dessutom ingripa i situationer som de uppfattar som orättvisa?Barns färdigheter i att ansluta sig till en samspelssituation kan identifieras och observeras t.ex. med hjälp av följande fyra hjälpfrågor:
aktiviteter självmant och på ett ändamålsenligt sätt?
Förhåller sig barnet positivt till lekinitiativ från de andra barnen?
Kan barnet gå och prata med de andra barnen om bästa vännen inte är på plats?
Klarar barnet av att hålla fast vid sina egna målsättningar i en gruppsituation?
Aktiv medverkan på ett positivt sätt
Positiv attityd till de andras medverkan
1 3
2 4
Bild 7. Färdigheterna i att ansluta sig till en samspelssituation kan delas upp i fyra delområden
ALLMÄNNA REKOMMENDATIONER
Två faktorer är av vikt när det gäller barns färdigheter i att ansluta sig till en samspelssituation: å ena sidan förmågan till eget initiativ och å andra sidan situationens ömsesidighet. Att hjälpa barnet att utveckla sina kompisfärdigheter betyder inte att göra saker i stället för barnet. Om barnet alltid kommer med i leken med hjälp av en vuxen (den vuxna delar t.ex. upp barnen i lekgrupper eller
leder barnet fram till de lekande kompisarna) får barnet inte samla på sig positiva erfarenheter av att själv vara den som tar initiativet och går med i leken. De egna, positiva erfarenheterna fungerar som ett slags kompisfärdigheternas verktygslåda, ur vilken det sedan går att plocka åt sig och till-lämpa gamla lärdomar i nya sammanhang. Pedagogen kan stöda barnet genom att ordna tillfällen där barnet får öva sig i att ansluta sig till en samspelssituation. Barnen kan ge varandra positiva erfarenheter t.ex. genom att svara jakande på kompisens lekinitiativ.
NOTERA
1. Ibland är det bra att ifrågasätta det typiska för beteendet hos olika barn. Vill barnet faktiskt leka ensamt eller är det så att barnet inte kan eller vågar ta initiativ för att gå med i gruppens lek?
2. I allmänhet är det den som vill ansluta sig till gruppen som måste ta initiativet. Att närma sig andra är en konst som man kan öva upp precis som andra kompisfärdig-heter.
3. Det är viktigt att barnet inte uppfattas som mobbare bara för att hen har brister i förmågan att ansluta sig till leken.
Härnäst går vi närmare in på färdigheterna i att ansluta sig till en samspelssituation med hjälp av fyra övningsrutor.
ÖVNINGSRUTA 9: