• No results found

Att den interna miljökommunikationen inte fungerar på ett bra sätt i dagsläget är tydligt. Respondenterna i fokusgruppen och de enskilda intervjuerna satte vid flera tillfällen fingret på de många olika brister som olika studier och forskare pekat ut som fallgropar för att lyckas med intern miljökommunikation som i sin tur ska generera ett gott miljöarbete.

Respondenterna fick i fokusgruppen och intervjuerna svara på frågor relaterade till hur de skulle vilja få miljörelaterad information till sig. Det konstaterades i fokusgruppen att det helt enkelt talas för lite om miljö och hållbarhet på Ikea Customer Support Centre och respondent A sa att;

”Det handlar om att skapa en buzz [Något som väcker intresse, engagemang och samtal] med sådan information. Det behöver inte alltid vara ett möte en gång i veckan eller månaden, även om det kanske hade vart att föredra. Men att det regelbundet kommer ut information som exempelvis att denna vecka satsar vi på det här, och detta kan DU göra för att hjälpa till att förbättra det.” Att miljö och hållbarhetsfrågan synliggörs och lyfts är absolut något som måste komma till, vilket respondent B pekade ut när hon sa ”Det är viktigt att skapa en diskussion och ett samtal om det”. Men att det skulle ske enbart genom att som Palm (2006) beskrivit att öka mängden kommunikation som strategi för att öka intresse och engagemang inför ämnet verkar inte

28

särskilt troligt. Det skulle snarare bidra till ökad informationsöverlastning, eller ett ökat brus som Larsson (2008) och Kaufmann och Kaufmann (2010) beskriver det, om de anställda plötsligt skulle få miljörelaterad information i alla kommunikationskanaler. Men att utgå från Palms (2006) budskapsstrategi i att väcka intresse och engagemang genom att förklara närhet, skapa känslor och diskutera miljö och hållbarhet är desto rimligare. Precis som Frickers (1998) resonemang om att själva hållbarhetsdiskursen i sig är en viktig drivkraft i själva processen att arbeta mot hållbarhet.

Innehåll

Ett annat tydligt tema som gick att utläsa i fokusgruppen var att de alla upplevde att

kunskapen om miljö och hållbarhet generellt sett är låg. Det fanns även en tydlig vilja att höja kunskapsnivån om miljö och hållbarhet, för att kunna möta kundernas behov och snabbare kunna ge svar på frågor om allt från innehåll i produkter, skillnader i materialslag och

energiförbrukning. Detta är något som går helt i linje med det Uusi-Rauva och Nurkka (2010) skriver, att anställda vill få mer praktiska tips om miljö och hållbarhet samt att informationen går att applicera i det dagliga arbetet. Dock nämndes det i både fokusgruppen och intervjuerna att informationen som skickas ut måste anpassas till de olika avdelningarna. Ett citat från respondent D beskriver problematiken ”Vi har ju olika missions inom bygget och behöver därför olika typer av information”. Just detta skriver både Welch och Jackson (2007) och Larsson (2008) om, att anställda allt för ofta betraktas som en homogen grupp eller mottagare, vilket kan resultera i antingen bristfällig information för vissa eller överflödig information för andra.

Kanal

Respondent E sa i den enskilda intervjun att ett viktigt element är att det är ”Rätt information i rätt kanal, utan att det blir overload. Att det finns en balans av information och se till att den ligger på rätt nivå för oss som är mottagare”. Kaufmann och Kaufmann (2010) och Larsson (2008) beskriver detta när de talar om nivån på språket i meddelandet, och skillnader i

avsändarens kontra mottagarens sociokulturella referensramar. Miljövetenskap och diskursen om hållbar utveckling kan vara väldigt avancerad för en som inte är särskilt insatt, och därför är det viktigt att kommunicera på ett konkret och tydligt sätt så att även de som inte är insatta i ämnet kan förstå budskapet.

29

De talade även om, både i fokusgruppen och de enskilda intervjuerna, att de gärna hade sett att det skapades en eller flera miljögrupper, med syfte att som respondent C sa ”Informera och sprida kunskap”. Mårtensson och Westerberg (2014) skriver just det att interna ”Green-

teams”, eller miljögrupper är mycket viktiga för att kunna utveckla ett effektivt miljöarbete. I

fokusgruppen och intervjuerna var det tre begrepp som förekom ofta när de talade om just miljögrupper och vad deras syfte skulle vara, nämligen engagerande, inspirerande och intresserande. Jag låter ett citat från intervjun med respondent D illustrera vad för typ av individer som respondenterna tycker skulle kunna ingå i en miljögrupp;

”Vem som helst som är miljöintresserad. Som kan sprida engagemang och intresse. Som kan pusha oss andra utan att det blir svårt och omständligt. Men det får inte heller vara några nördar som kommer och skäller på en (skratt).” Citatet ovan berör många delar. Dels det som diskuterades i föregående stycke men även vikten av att ta vara på sina anställdas kompetenser. Om det finns någon eller några som har ett intresse kring miljö- och hållbarhetsfrågor bör den eller deras kunskaper och färdigheter givetvis också utnyttjas. Hallgren och Ljung (2005) beskriver vikten av att se individer som resurser och föredömen. Uusi-Rauva och Nurkka (2010) skriver att företag bör anamma en inifrån-och-ut strategi och att låta de som redan är miljöintresserade få bli ansvariga för sina respektive avdelningar. Dessa kan sedan tillsammans agera som en grupp med expertkunskap. Detta rimmar väl med respondenternas tankar. Vad gäller den avslutande delen av citatet om ”nördar” är detta ett reellt problem kring miljökommunikation. Uusi-Rauva och Nurkka (2010) diskuterar detta och skriver om det på så sätt att som förmedlare av miljö- och hållbarhetsrelaterad information är det viktigt att inte bli för flummig eller radikal, utan att kommunicera på ett öppet och tillgängligt sätt.

Hur en potentiell miljögrupp skulle agera och verka på Ikea Customer Support Centre kom också på tal i både fokusgrupp och intervju. Att det skulle vara en expertgrupp som verkar för att samla den miljörelaterade informationen och kommunikationen var de alla överens om i fokusgruppen. De uttryckte även att om informationen som kommuniceras ut ska kunna inspirera, engagera och intressera måste mycket av kommunikationen ske i möten och workshops eller liknande. Respondent A uttryckte sig såhär i fokusgruppen;

30

”Möten och personliga samtal känns mycket mer logiskt att använda sig av för att väcka intresse och involvera en annan människa. Då avsätter man faktisk tid för det. Det funkar liksom inte riktigt när man skickar ett massmail till hela bygget.”

För att kunna sprida inspiration, engagemang och intresse om ett så komplext och mångfacetterat område som miljö- och hållbarhet, vågar jag påstå att respondent A med medhåll från de andra har helt rätt. Det kan även backas upp av Kaufmann och Kaufmanns (2010) resonemang med stöd av annan forskning om att det inte går att förmedla känslor alls via skriven databaserad kommunikation. Uusi-Rauva och Nurkka (2010) menar också att anställda gärna får miljörelaterad information till sig i form av just möten, och som de skriver gärna av det informellare slaget i form av workshops eller liknande.

Ytterligare en kommunikativ aspekt som är värd att diskutera är den så kallade

djungeltelegrafen. Respondent E tog upp detta i intervjun och sa ”Det är lätt att det blir många informella möten [Mellan kollegor på samma nivå och avdelning]. I dessa finns mycket information som många går miste om”. Här skulle en potentiell miljöansvarig för avdelningen som dessutom är en del av en miljögrupp på Ikea Customer Support Centre kunna spela en mycket viktig roll i att samla in sådan kunskap och se till att den kommuniceras till de som kan ha nytta av den. Larsson (2008) beskriver djungeltelegrafen, eller dessa ofta korta och informella samtal mellan anställda, som mycket viktig eftersom den bär nya idéer, tankesätt och information. En miljögrupp eller ansvarig måste därför likt ledning och chefer se till att arbetsklimatet hålls öppet för att möjliggöra att sådan information kan samlas in och spridas vidare.

Slutligen vill jag poängtera att Ikea Customer Support Centre har stora

utvecklingsmöjligheter. Men det faller hela tiden tillbaka på att ett holistiskt arbetssätt måste implementeras. Där miljö och natur ges legitimitet som intressent och integreras i Ikeas grundläggande värderingar. Först då kan de börja närma sig ett rikare och mer gediget miljö- och hållbarhetsarbete. Som Ammenberg (2012) skriver så finns det som sagt ingen

mirakellösning för lyckad intern miljökommunikation, samt att utmaningarna och svårigheterna att lyckas ökar tillsammans med företagets storlek.

31

Slutsats

I denna intervjustudie av Ikea Customer Support Centres har jag undersökt hur intern

miljökommunikation kan och bör användas som verktyg för spridning och implementering av ett holistiskt miljö- och hållbarhetsarbete. Om ett genomsyrande miljöarbete ska kunna

bedrivas krävs det precis som Mårtensson och Westerberg (2017) säger att miljön och naturen ges större utrymme som en faktisk intressent till företaget. Miljön och naturen måste få ta plats i de grundläggande värderingarna om någon implementering av ett holistiskt miljöarbete ska kunna ta form. I mitt fall, Ikea Customer Support Centre, anser jag att det är det tydligt att så inte är fallet. Eftersom att den sammanknytande funktionen som Ikea Customer Support Centre utgör, inte har någon genomarbetad miljökommunikationsstrategi. Detta illustrerade respondenterna i svaren på de frågor som berörde hur de får miljörelaterad kommunikation till sig i dagsläget.

Att dessa brister yttrar sig så tydligt beror på hur chefer och ledning prioriterar. Att prioritera miljö- och hållbarhetsarbetet tillsammans med ett främjande arbete för ett öppnare

arbetsklimat är ett steg i rätt riktning. På så sätt kan anställdas idéer och vilja att utvecklas inom området tas till vara på och driva utvecklingen framåt. Införandet av miljöansvariga och en grupp för dessa som resultat av ett skifte i prioriteringar skulle innebära att mer relevant information skulle nå de anställda. Det stora problemet med tidsbrist skulle elimineras

tillsammans med detta då faktiskt tid skulle avsättas till att utbilda och informera de anställda om miljö- och hållbarhetsfrågor istället för att förlita sig på att varje anställd tar till sig all information i det redan överbelastade informationsflödet. Som i alla typer av

förändringsarbete inom företag krävs investeringar för att uppnå detta.

Även om denna studie enbart tittat på en sammanknytande del av företaget tror jag att det är osannolikt att ett sådant skifte skulle ske inom en snar framtid med tanke på Ikeas omfång. Dock är poängen med ett holistiskt och genomsyrande miljö- och hållbarhetsarbete detsamma. Att med dessa teorier som grund, och intern kommunikation som verktyg, åstadkomma ett förändrat och förbättrat miljö- och hållbarhetsarbete är något som alla företag skulle kunna använda sig av.

32

Related documents