Avsnittet går kortfattat igenom vissa av de anställningsstöd som finns 2014. Därefter görs en undersökning om vilka branscher som använder stöden och om de går till branscher med många lågt avlönade. Om så är fallet skulle detta indikera att stöden faktiskt bidrar till att sänka arbetskostnaderna inom branscher där lägstalönen utgör en begränsning och på så vis skapa syssel-sättning åt personer som annars hade varit arbetslösa eller utan-för arbetskraften.
De anställningsstöd som behandlas i detta kapitel är sådana som direkt påverkar arbetskostnaden. Andra åtgärder, såsom till exempel rut- och rotavdragen samt den sänkta momsen på re-staurang och cateringtjänster, som också kan påverka sysselsätt-ningen för lågavlönade, behandlas inte.
En av de mer betydande åtgärderna som genomförts de sen-aste åren är den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar under 26 år. Arbetsgivare betalar endast hälften av arbetsgivaravgifterna för personer under 26 år, vilket innebär ett stöd motsvarande 12 procent av arbetskostnaden.67 Det finns också andra insatser riktade mot ungdomar, liksom ett antal stödformer som gäller för grupper som Arbetsförmedlingen definierat som ”utsatta”. Till dessa hör äldre över 55 år, funkt-ionsnedsatta, nyanlända utrikes födda och långtidsarbetslösa.
GENERELLA INSATSER
Den generella stödformen för personer som står långt från ar-betsmarknaden kallas nystartsjobb. Här omfattas bland andra de långtidsarbetslösa som var i fokus för de anställningsstöd som fanns före 2007 (se ruta i marginalen). Arbetsgivaren får gene-rellt sett ett stöd motsvarande dubbel arbetsgivaravgift. För lång-tidsarbetslösa betalas stöd ut motsvarande tiden personen varit arbetslös. Arbetssökande som kommer från Försäkringskassan kan få stöd utbetalt i upp till fem år. Nyanlända invandrare kan stöttas i tre år medan personer som dömts till fängelse får stöd motsvarande strafftiden, dock högst fem år.
Vidare finns anställningsstöd inom jobb- och utvecklingsga-rantin. Garantin vänder sig till personer som ”varit utan arbete en längre tid och som behöver särskilt stöd att komma tillbaka till arbetslivet”.68 Grupper som omfattas är exempelvis personer som utnyttjat alla sina ersättningsdagar i arbetslöshetsförsäkring-en och personer som varit inskrivna minst 14 månader i arbets-marknadspolitiska program.
Arbetsgivare som anställer personer inskrivna i jobb- och ut-vecklingsgarantin kan ta del av stödformen särskilt anställnings-stöd. Arbetsgivaren får ersättning med 85 procent av arbetskost-naden och som mest upp till 890 kronor per dag. Stödet delas ut i 12 månader med möjlighet till förlängning i ytterligare 12 må-nader. Arbetsgivaren kan även få handledningsstöd på mellan 50 och 150 kronor per dag.
INSATSER FÖR PERSONER UNDER 26 ÅR
Utöver de generellt lägre arbetsgivaravgifterna kan ungdomar få nystartsjobb om än i en något annan utformning än för äldre.
Därutöver finns yrkesintroduktionsanställningar. Dessa innebär att arbetsgivare som anställer en person 15−24 år som antingen saknar erfarenhet i yrket eller varit arbetslös i 3 månader men har erfarenhet behöver inte betala arbetsgivaravgift och behöver inte heller betala lön för hela arbetstiden då 25 procent av arbetstiden
67 I budgetpropositionen för 2015 föreslås att denna nedsättning slopas (se fördjupningen ”Effekter på jämviktsarbetslösheten av åtgärderna i budgetpropositionen för 2015”).
68 Ur Arbetsförmedlingens informationsblad om Jobb- och utvecklingsgarantin, se Arbetsförmedlingen (2014).
Berättigade till nystartsjobb Personer som varit registrerade hos Arbets-förmedlingen i 12 av de senaste 15 månaderna Personer som deltagit i ett arbetsmarknadspo-litiskt program
Mottagare av sjukpenning, rehabiliteringspen-ning, sjukersättning eller aktivitetsersättning Tidigare Samhallanställda
Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Personer dömda till fängelse i minst ett år och som har frigång eller är villkorligt frigivna men inte fullgjort ett år av prövotiden.
Personer som kommit till Sverige för max tre år sedan och fått uppehållskort som anhöriga till en EES-medborgare
ägnas åt utbildning. Den sammanlagda arbetskostnaden sänks med 43 procent.
INSATSER FÖR ÄLDRE
Nystartsjobben har särskilda regler för äldre långtidsarbetslösa.
Arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa personer äldre än 54 år ersätts med motsvarande dubbla arbetsgivaravgiften under dubbelt så lång tid som den som anställs har varit arbetslös.
Detta innebär därmed att tiden under vilken stöd betalas ut är dubbelt så lång för personer äldre än 54 år jämfört med personer 54 år och yngre.
INSATSER FÖR NYANLÄNDA UTRIKES FÖDDA
För att öka sysselsättningen bland nyanlända invandrare finns sedan 2007 instegsjobben. Arbetsgivaren kan få ersättning med 80 procent av arbetskostnaden, det vill säga bruttolön, sjuklön, semesterlön och arbetsgivaravgifter. Som mest kan arbetsgivare få 800 kronor per dag i bidrag vid en heltidsanställning. Stödet betalas ut i som mest två år. Arbetsgivaren kan även få ett bidrag på 50 kronor per dag för handledning av den anställde på ar-betsplatsen. Handledningsbidraget ges i maximalt tre månader.
INSATSER FÖR FUNKTIONSNEDSATTA
Arbetsförmedlingen har tagit över ansvaret från Försäkringskas-san för personer med delvis, men inte helt, nedsatt arbetsför-måga. Dessa personer bedöms kunna ta ett arbete antingen på heltid eller på deltid. I dessa fall beslutar Arbetsförmedlingen om hur stort lönebidrag arbetsgivaren kan få. Beloppet påverkas av arbetskostnaden för den anställde – bruttolön, sjuklön, semester-lön, arbetsgivaravgifter och premier för avtalsenliga arbetsmark-nadsförsäkringar. Arbetsgivaren får bidrag för arbetskostnader motsvarande en månadslön upp till 16 700 kronor. Arbetsgivare i allmännyttiga organisationer kan också få ersättning för sär-skilda kostnader med upp till 70 kronor per dag – ett så kallat anordnarbidrag. Som regel erhålls lönebidraget i högst fyra år.
Det första beslutet om lönebidrag omfattar högst ett år. Det belopp som Arbetsförmedlingen bestämmer gäller under hela beslutsperioden.
TYDLIGT SAMBAND MELLAN ANVÄNDNING AV ANSTÄLLNINGSSTÖD OCH LÅGA LÖNER
De branscher med högst andel av de som var anställda på stöd i augusti 2014 var näringsgrenarna G innehållande detaljhandel, K–N innehållande bland annat fastighetsservice, lokalvård och callcenterverksamhet samt näringsgren R, kultur, nöje och fritid (se diagram 31). Diagrammet visar också branschens andel av de 10 procenten lägst avlönade bland de sysselsatta. Denna grupp kallas decilgrupp 1. Överlag finns det tydliga tecken på att
an-Näringsgrensindelning enligt SNI2007
A Jordbruk, skogsbruk och fiske B Utvinning av mineral C Tillverkning
D Försörjning av el, gas, värme och kyla E Vattenförsörjning, avloppsrening, avfallshan-tering och sanering
F Byggverksamhet
G Handel; reparation av motorfordon och motorcyklar
H Transport och magasinering I Hotell- och restaurangverksamhet J Informations- och kommunikationsverksam-het
K Finans- och försäkringsverksamhet L Fastighetsverksamhet
M Verksamhet inom juridik, ekonomi, veten-skap och teknik
N Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster
O Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring
P Utbildning
Q Vård och omsorg; sociala tjänster R Kultur, nöje och fritid
S Annan serviceverksamhet
Diagram 31 Andel med stöd och andel med låg lön i olika branscher 2013 Andel anställda med stöd och andel anställda inom inkomstdecilgrupp 1, procent
Anm. K+ är näringsgrenarna K, L,M och N. B+ är näringsgrenarna B, D och E, R+ är
näringsgrenarna R och S.
Källor: Arbetsförmedlingen, SCB och Konjunktur-institutet. Andel anställda med stöd
Andel anställda inom inkomstdecilgrupp 1
ställningsstöd används mest i de branscher där låga löner är van-ligast.
Tidigare studier har visat att det är i dessa branscher som lägstalönen begränsar sysselsättningen.69 I branscher där de an-ställdas arbetsproduktivitet är högre och lägstalöner har mindre betydelse förekommer anställningar med olika stödformer i be-tydligt lägre utsträckning. Hotell- och restaurangbranschen är en växande bransch med många nyanställningar. Detta kan driva upp andelen anställda med stöd då företag i branschen ofta an-vänder de olika stödformer som finns.
Inom tillverkningsindustrin sjunker antalet anställda trend-mässigt vilket gör att nyanställningarna blir få och personal-minskningen kan ske genom naturlig avgång. Det relativa fåtal som nyanställs har högre löner än kollektivavtalens lägstalöner och anställs ofta utan stödformer. Detta innebär också att till-verkningsindustrin och andra mer teknologi- och kapitalinten-siva branscher ”subventionerar” växande tjänstenäringar med lägre arbetsproduktivitet i och med att stöd används av de senare men inte bland de förra.