Vem ansvarar för dans i undervisningen - Dans i grundskolans tidigaste år: Dans i skolan på k

5. Resultat

5.6 Vem ansvarar för dans i undervisningen

Framförallt ligger det största ansvaret på idrottsläraren att dans blir en del av undervisningen.

På visa skolor ligger ansvaret på danspedagoger, särskild inhyrd personal, musiklärare, fritidspedagog, engelsk pedagog, förskollärare, personer från kulturskolan och danslärare.

5.7 Dans i skolan rektorers och pedagogers perspektiv

Rektorers uppfattning om dans i skolan är i många fall att det är idrottslärarens ansvar.

Pedagogers uppfattning om dans i skolan överensstämmer med rektorers uppfattning. I många fall är det beroende på idrottsläraren hur mycket och vilket sorts dans som eleverna får

möjlighet att utöva. De flesta skolor har dans i undervisningen, lärare har mer konkreta exempel än rektorer hur det integreras i verksamheten. Både rektorer och pedagoger anser att det ingår i ämnet idrott och hälsa. Rektorer anser att dans i den dagliga verksamheten är beroende på vilken pedagog som finns i gruppen.

Rektorer har svarat att det finns dans som ett pedagogiskt verktyg, medan de flesta pedagoger har svarat att det finns och har konkreta exempel på dans som ett pedagogiskt verktyg. Det som är negativt är att några pedagoger har svarat att de inte vet, eller att de inte vet vad som menas med pedagogiskt verktyg. Det som skiljer sig är att rektorer anser att det finns samarbete mellan dans och olika ämnen, medan en pedagog svarade att det inte fanns samarbete mellan dans och de olika ämnena i pedagogens klass.

Dans finns som projekt, shower och teman som sträcker sig under en kortare period. Då ansvarar antigen idrottslärare, danslärare, inhyrd personal, personal från kulturskolan eller danspedagog för undervisningen i dans.

Att dans inte finns integrerad i den dagliga verksamheten beror på tidsbrist, brist på kunskap och brist på lokaler enligt pedagoger. Enligt rektorer beror det på att dans finns i ämnet idrott och hälsa. Det beror på att det inte finns danspedagoger och på personalen.

5.8 Dans i friskola respektive kommunala skolor

Kommunala skolor har färre gånger dans som eget ämne, i jämfört med friskolor. Friskolor har mer regelbunden dans varje vecka. Dans finns i största utsträckning under

idrottsundervisningen och elevens val, på både kommunala skolor och friskolor. Några

-38-

friskolor har inte dans som ämne. En friskola har en egen kursplan i ämnet dans. Det finns ingen kommunal skola som har en egen kursplan för ämnet dans. På friskolorna är det större samarbetet mellan dans och de övriga ämnena. På friskolor finns det i många fall större

möjlighet att prova många olika sorters danser i jämfört med de kommunala skolorna då störst fokus ligger på sällskapsdanser och traditionella danser. På friskolorna låter pedagogerna eleverna använda improvisationer och skapa egna danser.

Alla kommunala skolor och friskolor har obligatorisk dans i ämnet idrott och hälsa. En friskola har ämnet dans, vilket är obligatoriskt för alla elever. På både kommunala skolor och friskolor ligger det största ansvaret för dans i skolan hos idrottsläraren. Det som skiljer sig är att på några friskolor ligger största ansvaret på dans i undervisningen hos danspedagogen, musikläraren, fritidspedagogen eller en engelskpedagog.

-39-

6 Diskussion

När man dansar bygger man upp något fysiskt och mentalt tillsammans. För att dans ska en bli en del av skolan måste man få alla lärare och rektorer intresserade av ämnet dans. För att lära ut till eleverna måste man ta reda på vad det är som gör dem intresserade och lära ut utifrån det. Dans upplevs oftast som något negativt eftersom man inte utgår ifrån varje individ. För att få eleverna intresserade måste det finnas kunniga och engagerade lärare som får elever intresserade. Läraren måste utmana det kreativa tänkandet och använda flera sinnen. För att elever ska utvecklas måste man jobba med deras kunskaper och utveckla lärandet utifrån det.

Läraren måste fokusera på de positiva sidorna för att eleverna ska kunna utvecklas.

6.1 Dans i Karlskoga, Karlstad, Täby och Örebro

Har ni dans på er skola?

Flera rektorer svarade att de inte vet om dans finns i verksamheten, det bekymrar mig.

Pedagoger som undervisar i olika ämnen måste få kompetens i olika ämnen. Oavsätt vilket ämne pedagogen undervisar i gör den ett gott arbete genom att utgå ifrån sina förutsättningar.

Man har dansen som utgångspunkt och utgår ifrån sina egna förutsättningar.

Om dans inte finns i verksamheten, vad är anledningen till det?

Pedagogers och rektorers anledning till dans som ett eget ämne beror på att dans inte har någon egen kursplan. Det ska inte behövas eftersom jag tycker det står tydligt i läroplanen för den obligatoriska skolan. Elever skall få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form skall vara inslag i skolans verksamhet ⁸⁴. För att dans ska få ett högre värde i skolan och inte bli ett bortprioriterat ämne behövs en kursplan. För att dans ska bli lika viktigt som de övriga estetiska ämnena, det finns en kursplan i rörelse, musik och bild, men det finns ingen egen kursplan i de estetiska ämnena drama och dans.

84 Utbildningsdepartementet, 2006, sid 7

-40-

Används dans som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen? Varför/Varför inte?

De ämnen som man använder som ett pedagogiskt verktyg är mycket upp till varje pedagog.

För att dans ska användas som ett pedagogiskt verktyg ställer krav på pedagogen och på rektorers krav på pedagoger. Elevers möjlighet att möta dans i olika ämnen är upp till de som är verksamma i skolan. Negativt i denna undersökning är att en pedagog för skola G svarade att den inte vet vad som menas med ett pedagogiskt verktyg. Jag tycker det är en förutsättning för en verksam lärare. Beror detta på okunskap, outbildad pedagog eller att pedagogen inte förstår frågan kommer jag nog aldrig få svar på.

Finns det samarbete mellan dans och de olika ämnena?

De flesta svarar att det sker integration mellan dans och idrott. Det förekommer även integration mellan dans och några andra ämnen. Något jag reagerar på är ämnesintegration inte förekom mellan dans och grundämnena, svenska, engelska och matematik. Många elever har svårt att klara dessa grundämnen, vilket jag kan förstå om man inte får tillfälle att använda hela kroppen. Inom matematiken kan man använda dans genom att t.ex. känna de olika

geometriska formerna med kroppen, man använder tiden i dansen, klockan såväl som den personliga. Man kan som pedagog låta eleverna uppleva en minut med kroppen, det kan gå snabbt eller långsamt beroende på om man dansar till lugn eller fartfylld musik. Det är viktigt att komma ihåg att dans stärker en del barn.

Vilken sorts dans finns på er skola?

På friskolor som jag undersökt får elever möta flera olika sorters dans i jämfört med

kommunala skolor. Kommunala skolor i min undersökning använder sig av mer traditionella skoldanser som sällskapsdanser, medan friskolor använder sig mer av konstnärlig dans och fri dans. Att friskolor använder sig utav fri dans och konstnärlig dans har sin grund i att friskolor enligt undersökningen har tillgång till bra lokaler och danspedagoger. Något som man ofta glömmer som pedagog är att man kan dansa utomhus, om man anser att man har begränsat utrymme.

Får alla elever möjlighet att utöva dans?

Positivt i min undersökning är att många i min undersökning svarar att elever får möjlighet till dans. Men ofta är det under en viss period eller under idrottslektionen. I vissa fall är det upp till eleven om möjlighet till dans finns, genom att välja dans på elevens val. Det är då viktigt

-41-

att elever får möjlighet till att välja dans på elevens val. På många skolor sker samarbete mellan skolor och kulturskolan.

Om inte, varför?

Endast ett svar fanns på denna fråga, och pedagogen skrev att de inte satsar på de estetiska ämnena med fokus på dans. Att skolor inte satsar på de estetiska ämnena gör mig besviken, då det tydligt står i läroplanen att alla elever ska utvecklas och pröva olika estetiska ämnen. Om elever inte får kunskap och erfarenhet av dans, krävs det att de själva är intresserade och söker denna kunskap.

Vem ansvarar för dans i undervisningen? Exempelvis idrottslärare eller fritidspedagog?

Ansvaret ligger i de flesta fall på idrottsläraren. Men enligt läroplanen ligger ansvaret inte enbart på idrottsläraren, utan även på pedagog och rektor. Förutsätter rektorer och pedagoger att all dansundervisning ska uppfyllas under idrottslektionerna, och det inte uppfylls, får eleverna i många fall inte erfarenhet och kunskap inom dans. Friskolor har fler anställd personal som danspedagog och inhyrd personal med ett stort intresse för dans. Jag ser många möjligheter att använda dans i den dagliga verksamheten. Jag tycker även att ansvaret för de estetiska ämnena ligger lika mycket på idrottsläraren som hos pedagog. Om dans inte finns i undervisningen, är det upp till rektorn att pedagoger får rätt utbildning för att kunna fullfölja sitt uppdrag. Men det ligger lika mycket på pedagogen att söka ny kunskap för att kunna uppfylla sitt uppdrag som lärare, få kunskap av rektor men även ta kunskap själv.

Är dansen schemalagd eller integrerad i klasslektionerna?

Det var inte många som svarade på denna fråga. Men de som svarade skrev att dans finns som egen tid på schemat och schemalagt. För pedagoger som är verksamma är det även viktigt att få tid till att använda dans i verksamheten. Ämnet ska användas så att det gynnar elever med en ämnesintegration mellan dans och de andra ämnena.

Om dans inte är schemalagd, varför?

Det är allas ansvar att elever får den kunskap i skolan som de har rätt till. Att dans inte är schemalagt beror i de flesta fall på brist av rätt utrymme, brist i utbildning och tidsbrist. Brist i utbildning ställer krav på lärarutbildningen, att de som studerar får kunskap inom dans. Det är viktigt att de som är verksamma får utbildning och erfarenhet inom dans.

-42-

Finns dans i verksamheten regelbundet eller vid fåtal tillfällen?

Enligt min undersökning har friskolor dans regelbundet varje vecka, medan kommunala skolor har det vid vissa tillfällen. Något jag undrar över är vad det beror på att friskolor har dans regelbundet, medan kommunala skolor har det mer sällan. Kommunala skolor skulle kunna ha det regelbundet som friskolor. Jag tror det är viktigt att dans blir en del av den dagliga verksamheten.

Om dans finns vid ett fåtal tillfällen vad beror det på?

Svaren är att det finns många mål att uppfylla, tidsbrist och många andra saker som pedagoger anser att de är bättre på att lära ut. Många mål kan alltså tolkas fritt, jag tror att det behövs mer tydliga och fokuserade mål. Tidsbrist är något som jag tror alltid kommer att finnas i skolan, skolan speglar dagens samhälle. Kunskap och erfarenheter inom dans gör att det kan bli en del av skolans dagliga verksamhet.

6.2 Dans som pedagogiskt verktyg

Dans som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen har sin grund i pedagogens intresse.

Något som bekymrar mig i min undersökning var att några pedagoger inte visste vad som innebär med pedagogiskt verktyg. Detta är pedagoger som arbetar i skolans verksamhet som inte vet vad som innebär vad ett pedagogiskt verktyg är. För mig har ett pedagogiskt verktyg uppgiften att stödja det pedagogiska arbetet och underlätta inlärningen för elever. För att alla barn ska ta till sig kunskap och nå de mål som finns måste en pedagog använda sig av olika metoder och olika pedagogiska verktyg. När man arbetar med dans i undervisningen blir kroppen det pedagogiska verktyget.

6.3 Samarbete mellan de olika ämnena

Genom att arbeta med dans ämnesintegrerat med de övriga ämnena i skolan kan vissa elevers kunskapsutveckling främjas, det kan ge inspiration och man kan byta erfarenheter mellan lärare, elever, skolledare, idrottslärare genom att dans blir ämnesintegrerat. Skolor är ofta dåliga på att ta tillvara på talanger inom dans, det är ofta andra färdigheter som uppmuntrats.

Dans stimulerar hjärnan på olika sätt, vilket har stor betydelse för alla ämnen i skolan. Det är genom kroppen elever utforskar verkligheten. Jag tror att blir dans integrerat med de andra ämnena når man bättre ämnesmålen. Genom att arbeta med dans integrerat med de andra

-43-

ämnena i skolan utvecklar elever alla sinnen och arbetar med båda hjärnhalvorna. Rörelser kopplas till inlärning. En av dansens grundstenar är rummet, och i ett av målen i matematik står det att eleven ska ha en grundläggande rumsuppfattning det ger möjligheter till att arbeta ämnesintegrerat mellan dans och matematik. Ofta upplever jag att ämneslärare är inrutade i sitt eget ämne, och ser inte vilka möjligheter man skulle kunna använda sig utav genom att arbeta ämnesintegrerat mellan olika ämnen och dans.

6.4 Dans

I min undersökning bland de skolor jag jämfört har jag kommit fram till att elever på friskolor får möta flera olika sorters dans än på en kommunal skola. På kommunala skolor får elever mestadels möta dans som sällskapsdans och traditionella skoldanser, t.ex. vals och bugg. På friskolor får elever möta mer dans som fridans och konstnärlig dans. Jag tror många

pedagoger använder dans beroende på hur rörelsen ser ut utifrån, än hur rörelsen upplevs i kroppen. Det är viktigt att läraren inte blir en modell för hur rörelser ska vara, för en elev kan inte kopiera en rörelse eller en person exakt. Får eleverna förväntningar på sig att de ska kopiera exakt hämmas utvecklingen för det kreativa och upplevelsen av känslan. De inre känslorna är viktigare än slutprodukten, ofta i skolan kan det vara en avslutning eller en show.

Det är viktigt att elever får visa upp dansen, men det är inte det viktigaste.

6.5 Dans en möjlighet för alla

Dansintresset hos ett barn ska främjas oavsett förhållandet i hemmet. Möjlighet att utveckla och främja elevers intresse för dans ska finnas i skolans verksamhet. Med förhållandet i hemmet menar jag ekonomiska förutsättningar, en stark och stöttande förälder i hemmet och utbudet av dans i kommunen. Det är viktigt att alla barn i skolan får möta och utöva dans, möta dans som konstnärlig dans och dans genom att uppleva det i sin egen kropp. Den fria dansen och dans som konstnärligt uttryck är något som utvecklar eleverna. Därför är det viktigt att alla elever får möta dans i skolan.

6.6 Vem ansvarar för dans i undervisningen

Det är viktigt att elever får möta danspedagoger. Men det viktigaste är ändå att pedagoger utgår från sina förutsättningar, så att elever får möta dans i skolan. Av de skolor som jag undersökt visar resultatet att på friskolor ansvarar danspedagoger, idrottslärare, särskild

-44-

inhyrd personal, fritidspedagog och engelskpedagog för dans i undervisningen. På kommunala skolor ansvarar idrottslärare och musiklärare för dans i skolan.

Jag tror det är viktigt att det finns ett gemensamt ansvar att dans blir en del av undervisningen.

Pedagoger borde få kunskap om dans i skolan, eller att själv ta och söka kunskap om dans i skolan. Jag tycker även att det är viktigt att personer i ledningsgrupper för skolan får kunskap om dansens betydelse för elevers utveckling och lärande. Har man inte kunskapen så kan inte pedagoger och rektorer veta hur viktig dans är i elevers utveckling. Det kräver även att

politiker och personer i maktposition ställer högre krav på att dans blir integrerat i den dagliga verksamheten i skolan. Jag tror det behövs tydligare mål för att dans i skolan skall vara en del av skolans dagliga verksamhet. Pedagoger har lika stort ansvar som idrottslärare har att elever får möjlighet att möta dansen som en del i skolan.

6.7 Dans i skolan ur rektorers och pedagogers perspektiv

Rektorers och pedagogers svar i undersökningen skiljer sig inte så mycket ifrån varandra.

Rektorer i min undersökning menar att om dans blir en del av den dagliga verksamheten i skolan beror på vilken pedagog som befinner sig i gruppen. Det står tydligt i läroplanen att elever ska få möta dans, det borde vara av intresse för rektorer att göra pedagoger intresserade av dans genom att de får kunskap. Om detta beror på ointresse eller brist på engagemang är något jag funderat på. Rektorer påstår även att tidbrist och att det är många mål som ska uppnå, men något den rektorn inte tänker på är att dans kan bli en del av den dagliga verksamheten i skolan tillsammans med de övriga ämnena.

6.8 Dans i friskola respektive kommunala skolor

På en friskola är dans obligatoriskt för alla elever, dans har en egen kursplan. Jag tycker det är viktigt att alla elever ska kunna möta dans i skolan oavsett om det är en friskola eller en kommunal skola. För att dans ska bli en del av den dagliga undervisningen i kommunala skolor och friskolor tror jag det krävs beslut uppifrån med en mer målstyrd undervisning inriktad på dans. Det är viktigt att elever får möta kunnig personal som har kunskaper inom dans som danspedagoger och personal som har inriktat sig på dans.

-45-

7 Avslutning

Jag vill tacka de personer som varit delaktiga i mitt examensarbete. Tack till rektorer och pedagoger som svarat på mina frågor i enkätundersökningen. Tack till min handledare Torsten Rönnerstrand som stöttat mig och gett mig feedback under tiden som jag gjort detta arbete.

Tack till Ann Dyrman som hjälpt mig att söka aktuella artiklar. Tack till de personer under min utbildning som inspirerat mig att skriva mitt examensarbete om dans.

-46-

Litteraturlista Tryckta källor

Alerby, Eva & Elidottir, Jórunn. (2008). Lärandets konst. Malmö: Författare och studentlitteratur .

Berefelt, Gunnar. (1993). Barn och dans. Stockholm: Stockholms universitet.

Bjareneberg, Anna-Lena. (2008) . Lärarnas tidning, nummer 18 årgång 19. Stockholm:

Lärarförbundet.

Bjertoft, Cecilia. (2004). Dans en möjlighet för alla. Karlstad: Karlstads universitet.

Björklund Dahlgren, Cecilia. (1990). Dans i skolan – en metodikskrift från Danshögskolan.

Stockholm: Danshögskolan i samarbete med Statens Kulturråd.

Csikszentmihalyi, Mihaly. (2007). Flow: den optimala upplevelsens psykologi. Stockholm:

Natur och kultur.

Ericson, Gertrud. (2000). Dans på schemat. Lund: Studentlitteratur.

Gardner, Howard. (1996) De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books AB.

Grönlund, Erna. (1999). Forskning i rörelse: tio texter om dans. Stockholm: Carlsson.

Grönlund, Erna. (1988). Danslek med rörelsehindrade barn: att uppleva och uttrycka känslor i dans. Stockholm: Natur och kultur.

Hjort, Madeleine. (1993). Dans i världen. Stockholm: Carlsson.

Jarrick, Arne & Josephson, Olle. (2009). Från tanke till text: En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget.

Laitila, Niina. Phrn, Thomas. Andersson, Inga-lill. Weiner, Erik. Johansson, Birgitta.

Hultkrantz, Lars. (2009). Barn- och utbildningsplan Karlskoga 2008-2011. Karlskoga Kommun. Karlskoga: Marknad och Media Ab.

-47-

Lilja, Efva. (2005). Danskonst i språkets utmarker. Jönköping: Konst och kulturavdelning.

Linder, Anne & Breinhild Mortensen, Stina. (2008). Glädjens pedagogik. Lund:

Studentlitteratur.

Utrikesdepartementet och Regeringskansliet. (2006). Konventionen om barnets rättigheter.

Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri AB.

Strömquist, Siv. (2006). Uppsatshandboken. Mölnlycke: Hallgren & Fallgren.

Utbildningsdepartementet, skolverket. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklass och fritidshem Lpo94. Stockholm: Skolverker/Fritzes.

Wahlström, Margo. (1979). Dansens historia. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Läroplanen. http://www.skolverket.se/sb/d/468. Stockholm: Fritz. Datum: 2010-05-14. Tid:

18.01.

Muntliga källor

Nipsust, Pille. (2007). Karlstad universitet. Karlstad.

Referenslitteratur

Andersson, Ninnie. (2010). Dans i skolan: En beskrivning och analys av dans som företeelse i grundskolan. Luleå: Luleå tekniska universitet.

Lindqvist, Anna. (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck. Umeå: Umeå universitet.

Palmer, Catarina. (2008). Dans i skolan: en kartläggning av dansverksamheten i den svenska skolan delrapport 1. Örebro: Örebro universitet.

-48-

Bilaga 1

Enkät Hej.

Jag läser till lärare vid Karlstad universitet och har inriktning Estetiskt lärande. Jag skriver just nu mitt examensarbete. Jag ska skriva om estetiskt lärande med fokus på dans. Jag kommer att undersöka hur pedagoger respektive rektorer anser att dans används i

undervisningen. Jag kommer även undersöka om det finns likheter och skillnader vad det gäller dans i en kommunal skola respektive en friskola. Jag har några frågor jag mycket gärna skulle vilja ha svar på från rektorer och lärare i förskoleklass till tredje klass. Jag är mycket tacksam om ni skriver vilken årskurs och vilken skola svaren avser så att jag lättare kan sammanställa svaren. Jag vill även att ni skriver om det är en fri skola eller kommunal skola,

In document Dans i grundskolans tidigaste år: Dans i skolan på kommunala skolor respektive friskolor (Page 37-65)