• No results found

5.3 Vilka ska lämna uppgifter om rapporteringspliktiga

5.3.3 Användare ska i vissa fall lämna uppgifter

rapporteringspliktiga arrangemang

Regeringens förslag: Användaren ska lämna uppgifter till Skatteverket om

rapporteringspliktiga arrangemang, om 1. det inte finns någon rådgivare, eller

2. samtliga rådgivare är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget på grund av tystnadsplikten för advokater, eller liknande bestämmelser i en annan medlemsstat.

Detta gäller dock bara om användaren har anknytning till Sverige och anknytningen inte är starkare till någon annan medlemsstat. Anknytningens styrka avgörs av, i fallande ordning, medlemsstat där användaren

1. har hemvist,

2. har ett fast driftställe som gynnas av arrangemanget, 3. har inkomster eller genererar vinster, eller

4. bedriver verksamhet.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Utredningens författningsförslag är dock annorlunda utformat. I utredningens förslag används ”motsvarande bestämmelse” avseende tystnadsplikt för advokater i en annan medlemsstat. Av utredningens förslag framgår vidare att användaren endast ska lämna uppgifter till Skatteverket om användaren 1. är hemmahörande i Sverige, 2. har ett fast driftställe i Sverige som gynnas av arrangemanget och användaren inte är hemmahörande i någon annan medlemsstat, 3. har inkomster i Sverige och inte är hemmahörande eller har ett fast driftställe i någon annan medlemsstat, eller 4. bedriver verksamhet i Sverige och inte är hemmahörande eller har ett fast driftställe eller inkomster i någon annan medlemsstat.

58

Remissinstanserna: Förvaltningsrätten i Malmö anför att motsvarande bör

bytas ut mot liknande för att även andra utländska tystnadsplikter än den för advokater ska omfattas av bestämmelsens ordalydelse. Skatteverket anför att det bör framgå av lagtexten att uppgiftsskyldigheten åvilar användaren även i de fall då användaren tagit hjälp av en rådgivare som saknar anknytning till EU. Vidare bör framgå av lagtexten att en användare bara är skyldig att lämna uppgifter i Sverige om denne saknar starkare anknytning till någon annan medlemsstat.

Skälen för regeringens förslag

Av artikel 8ab.6 i DAC framgår att om det inte finns någon förmedlare eller om förmedlaren underrättar den berörda skattebetalaren eller en annan förmedlare om tillämpningen av ett undantag i enlighet med punkt 5, ska varje medlemsstat vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att den andra underrättade förmedlaren eller, om ingen sådan finns, den berörda skattebetalaren, ska vara skyldig att lämna upplysningar om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang.

Enligt direktivet finns med andra ord tre situationer där uppgiftsskyldigheten övergår på användaren. Dessa situationer är följande; när det inte finns någon rådgivare, när rådgivaren finns i en stat utanför EU och när rådgivaren inte kan lämna viss information med anledning av lagstadgad tystnadsplikt enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken.

Avsaknad av rådgivare

Enligt artikel 8ab.6 i DAC övergår uppgiftsskyldigheten på användaren om det inte finns någon rådgivare. Ett sådant fall är t.ex. om användaren själv utformat arrangemanget internt med hjälp av sin bolagsjurist eller bolagets skatteavdelning.

Skatteverket anför att det bör framgå av lagtexten att uppgiftsskyldigheten åvilar

användaren även i de fall då användaren tagit hjälp av en rådgivare som saknar anknytning till EU. Med anledning av vad Skatteverket anför vill regeringen framhålla följande. Som föreslås är användaren uppgiftsskyldig om det inte finns någon rådgivare. Med rådgivare avses, som framgår ovan under avsnitt 5.3.1., den rådgivare som uppfyller kriterierna för rådgivare enligt direktivet. Om en rådgivare är baserad utanför EU och därmed inte har den anknytning till en medlemsstat som krävs för att uppfylla kraven för att ses som en rådgivare enligt direktivet (se artikel 3.21 tredje stycket i DAC) finns ingen rådgivare till arrangemanget i direktivets mening. I de fall sådan anknytning saknas finns det således ingen rådgivare som är skyldig att lämna uppgifter och uppgifts- skyldigheten övergår på användaren.

En bestämmelse bör införas som anger att användaren är uppgiftsskyldig avseende ett rapporteringspliktigt arrangemang om det inte finns någon rådgivare.

Rådgivaren är förhindrad att lämna uppgifter

Enligt artikel 8ab.6 i DAC krävs att uppgiftsskyldigheten övergår på användaren om en medlemsstat utnyttjar möjligheten till undantag från skyldigheten att lämna uppgifter för rådgivare som gör gällande s.k. yrkesmässiga privilegier (och det inte finns någon annan rådgivare).

59 Regeringen har ovan gjort bedömningen att advokater bör omfattas av uppgiftsskyldigheten för rådgivare, dock med en begränsning avseende vilka uppgifter som dessa ska vara skyldiga att lämna om uppgifterna omfattas av tystnadsplikten för advokater (se avsnitt 5.3.2 och 5.6). I syfte att säkerställa att Skatteverket får tillräcklig information om de rapporteringspliktiga arrange- mangen, där en advokat inte kan lämna samtliga uppgifter, krävs därför att användarna i stället åläggs uppgiftsskyldighet i dessa fall.

Förvaltningsrätten i Malmö anför att motsvarande bör bytas ut mot liknande för

att även andra utländska tystnadsplikter än den för advokater ska omfattas av bestämmelsens ordalydelse. Regeringen gör bedömningen att bestämmelsen bör utformas i enlighet med förvaltningsrättens förslag för att även inkludera liknande tystnadsplikter i andra medlemsstater som inte endast inkluderar tystnadsplikt för advokater. En bestämmelse bör därför införas där det framgår att en användare är uppgiftsskyldig avseende rapporteringspliktiga arrangemang om samtliga råd- givare är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget på grund av tystnadsplikten för advokater, eller liknande bestämmelser i en annan medlemsstat.

Anknytning till Sverige eller annan medlemsstat

Av artikel 8ab.7 andra stycket i DAC framgår att om en berörd skattebetalare (användare) är skyldig att lämna upplysningar om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang till de behöriga myndigheterna i mer än en medlemsstat ska sådana upplysningar endast lämnas till de behöriga myndig- heterna i den medlemsstaten som avses först enligt nedan: a) Den medlemsstat där den berörda skattebetalaren har sin skattemässiga hemvist. b) Den medlemsstat där den berörda skattebetalaren har ett fast driftställe som gynnas av arrangemanget. c) Den medlemsstat där den berörda skattebetalaren uppbär inkomst eller genererar vinster, även om den berörda skattebetalaren varken har sin skatterättsliga hemvist eller ett fast driftställe i någon medlemsstat. d) Den medlemsstat där den berörda skattebetalaren bedriver verksamhet, även om den berörda skattebetalaren varken har sin skatterättsliga hemvist eller ett fast driftställe i någon medlemsstat.

Artikeln medför att uppgiftsskyldigheten i en viss medlemsstat styrs av hur stark anknytning en användare har till medlemsstaten. Som huvudregel ska en uppgifts- skyldig användare lämna uppgifter till den medlemsstat där användaren har hemvist (enligt direktivet ”har sin skatterättsliga hemvist”). Undantag kan föreligga om anknytningen är lika stark till flera medlemsstater (se avsnitt 5.3.4).

Skatteverket anför att det bör framgå av lagtexten att en användare bara är skyldig

att lämna uppgifter i Sverige om denne saknar starkare anknytning till någon annan medlemsstat. Utredningen har valt en annan lagteknisk lösning. Regeringen gör bedömningen att regleringen bör utformas i likhet med bestämmelsen om rådgivares anknytning till en medlemsstat (jfr avsnitt 5.3.1). Av bestämmelsen bör därför uttryckligen framgå att användaren ska lämna uppgifterna till Skatteverket om användaren inte har en starkare anknytning till någon annan medlemsstat.

När det gäller delägarbeskattade subjekt framgår i avsnitt 5.3.1 att även dessa subjekt ska ses som användare i vissa fall. Som huvudregel ska en uppgiftsskyldig användare lämna uppgifter till den medlemsstat där användaren har hemvist.

60

Eftersom ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte kan ha någon skatterättslig hemvist ska i stället delägaren till den delägar- beskattade juridiska personens hemvist styra.

Lagförslag

Bestämmelsen om användares uppgiftsskyldighet tas in i en ny paragraf, 33 b kap. 12 § SFL.