Det är viktigt att elever får meningsfulla uppgifter när de ska arbeta i grupp. Det för att eleverna verkligen ska ta hjälp av sina kamrater och lära sig att lyssna på varandra. I teoriavsnittet i detta arbete under kapitel 3.6 så tar vi upp kategorier av uppgifter som man brukar ha i grupparbete. Våra uppgifter som vi har valt att ta med finns under den första karaktären. Det innebär att det finns bra och dåliga lösningar och eleverna kan då välja själv på vilket sätt de ska lösa uppgifterna.
Begreppsuppfattningen är samma som förekom vid datorn; plus, minus, gånger och delat gör sig märkbara i den traditionella uppgiften också. Eleverna använder substitutord för de egentliga matematiska orden som division, multiplikation osv.
Sexorna var osäkra då de räknade geometriuppgiften. De verkade veta vad omkrets och area stod för men klarade inte av att räkna ut uppgiften då begreppet pi gav dem problem. Gruppen P6 fastnar på geometriuppgiften men går vidare, medan F6 gör ett nytt försök fast de inte kan räkna ut det på rätt sätt. De gissar att omkretsen är 45 och att de sen ska ta den gånger 3. Eftersom eleverna inte kan räkna ut cirkelns omkrets så räknar F6 och P6 enbart ut omkretsen av rektangeln i häst hagen (se bilaga 1). Den enda gruppen som inte hade några problem med geometriuppgiften var F8 gruppen. P8 visste om begreppen inom geometrin men blandade ihop areans och omkretsens formler för cirkeln. P8 var den första gruppen som använde sig av begreppet pi. Per konverserar med sig själv nästan som han för en aktiv diskussion med sig själv hur han ska lösa geometriuppgiften. Sten bara lyssnar och invänder inte när det blir fel. I bråkuppgiften är gruppen F8 osäkra då de ska överföra begreppet 1/5 och 2/3 till klockan. F6 visar förståelse för bråk, men läser inte igenom uppgiften ordentligt och får därefter fel svar. P6 klarar bråkuppgiften bra genom att diskutera sig fram. De visar stor förståelse för
begreppen som innefattas i bråkräkning och använde sig av detta på rätt sätt. Hastighetsuppgiften klaras bra av alla grupperna, men P6 gruppen glömmer att göra uppgiften. Eva i F8 säger hela begreppet meter per sekund och Sara gör en
Slutsatsen vi kom fram till var att de matematiska begreppen inte blev mer tydliga i de
traditionella uppgifterna än vid datorundervisningen. Men i traditionell matematik så använde eleverna det matematiska språket mer än vid datorn. När eleverna satt vid en dator så var det inte matematik som gällde utan eleverna såg datorspelet som en lek istället. Då behöver eleverna inte kommunicera med varandra på det matematiska språket.
7. Slutsats
Kommunikationen var mer avslappnad när eleverna satt vid datorn, mot det traditionella grupparbetet. Med vår forskning så har vi fått en djupare syn på hur elever kommunicerar i grupparbete i olika arbetssätt. Detta kan vi som lärare utnyttja på flera sätt. Vill man som lärare att eleverna ska arbeta och diskutera om matematik så är nog det traditionella
arbetssättet ett bra alternativ. Vill man att elever ska ha en mer avslappnad kommunikation kring matematiken och lite spännande så är datorn ett alternativ.
När man vet hur elever diskuterar vid de olika arbetssätten. Så kan man arbeta vidare och utveckla det. Vidare kan man fundera på varför de konverserar som de gör vid de olika momenten. Vad är det som ligger bakom den noggranna läsningen och noggrannhet som eleverna hade när de skrev ner uppgifterna från pappret. Varför var det så viktigt att de fick med rätt namn i svaret? Och varför är det så viktigt att de räknar just det som det frågas efter? Beror det på att de har fått fel innan när det gjort något sådant? Eller beror det på något annat? Och vad är det som gör att de blir så pass mycket mer avslappnade vid datorn? Varför är det inte då lika viktigt att läsa frågan och ge rätt svar? Är det då är de mer okej att göra fel, eller? Detta är några av de frågor som vi har noterat när vi gjort vårt examensarbete.
8. Litteratur
Ahlberg, (1992). Att kunna möta matematiska problem. En belysning av ett barns lärande. University Gothenburg
Alexandersson Mikael, Linderoth Jonas och Lindö Rigmor (2001). Bland barn och datorer
Lärandets villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur
Appelberg Lisbeth, Eriksson (1999). Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur
Artz.A (1994) Integratinging writing and cooperative learning in the mathematics class, Mathematics teacher 8(2) side (80-85)
Barnes, Douglas (1978). Kommunikation och inlärning, Stockholm: Wahlström & Widstrand Carlsson Synnöve, Hake Karl-Bertil, Öberg Birgitta (2002). Lärarhandledning Matte direkt
åk7. Stockholm: Bonnier
Carlsson Synnöve, Hake Karl-Bertil, Öberg Birgitta (2002). Matte Direkt åk7. Stockholm: Bonnier
Damon, W & Phelps, E (1989). Peer relationships in child development. Edited by Berndt, T. & Ladd, G. New York: Wiley & Sons
Jehng J-C (1997). The Psyco-Social process and cognitive effects of peer-based Collaboration
Interactions with Computers. Educational Computing Research, 17(1), 19-46
Johansson Bo & Svedner Per Olov (2001). Examensarbete i lärarutbildningen, –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Nielsen C (1999). Barn handleder barn, kamratsamverkan. Göteborg: Göteborgsuniversitet institutionen för pedagogik och didaktik
Patel Runa & Davidson Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Runesson Ulla, Lendahls Birgit (1995). Vägar till elevers lärande. Lund: Studentlitteratur Samuelsson Joakim (2003). Nytt på nytt sätt. Uppsala: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet
Schoultz Jan (2000). Att samtala om/i naturvetenskap. Linköping: University
Stephens.M (1994). Undersökande arbete som utveckling / Nämnaren nr 4 sida (16-26). Göteborgs universitet instutitionen för ämnesdidaktik
Säljö Roger 2000, Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma Säljö Roger, Utbildning och demokrati (1992:2). Kontext och mänskliga samspel. Ett
sociokulturellt perspektiv på lärande. Uppsala universitet, centrum för didaktik
Säljö Roger & Linderorth Jonas (2002). Utmaningar och e-frestelser. Stockholm: Prisma
Skolverket (2000). Grundskolans kursplaner och betygskriterier. upplaga 1, Västerås.
Skolverket (2000). Läroplanen för både det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94. Västerås Läromedia från elevdata, 2004/ 2005 www.elevdata.se
11/12-05 www.alega.se 11/12-05 Hans Holmer