Våra tillfrågade lärare hade lite kunskaper om vad Verksamhetsplanen innehöll. Båda gymnasielärarna var omedvetna om den tills vi kontaktade dem. Detta bidrog till att de inte trodde att de använde sig utav Verksamhetsplanen. Det intressanta var att de hade båda utnyttjat planen inom sin verksamhet. Ett exempel på detta är Karins användning av både Klimat-X samt föreläsningar. Hon insåg att Verksamhetsplanen bidrog som ett komplement i hennes
undervisning. Både Karin och Karl hade även använt sig av olika utepedagogiska moment i deras undervisning även om detta inte alls var inspirerat av Verksamhetsplanen.
Till skillnad från de andra är Lisa mycket aktiv inom Verksamhetsplanen. Däremot hade även hon inte kunskaper om de andra punkterna som inte innefattade hennes verksamhet. Hon har en unik roll i sin verksamhet vilket är mycket tack vare Verksamhetsplanen. Skolan som hon befinner sig i får pengar från kommunen för att uppfylla dess målsättning som finns i projekt elva i Verksamhetsplanen. Lisa är den som skall se till att denna målsättning uppfylls. Eftersom samtliga projekt i Verksamhetsplanen skall fungera som kick off projekt och sedan bli
självständiga ekonomiskt och strukturellt från Verksamhetsplanen och växa in i den dagliga verksamheten anser vi att Lisas hamnar i en intressekonflikt. Eftersom hennes position på skolan är beroende av pengarna som kommer från Verksamhetsplanen vad kommer då att hända med hennes arbete när hela skolan är självgående i arbetet för hållbar utveckling? Då hennes tjänst kan tas bort ligger det i hennes intresse att hela tiden finna nya saker att arbeta vidare på. Eller kommer hennes tjänst att flytta vidare till en ny skola där all hennes kunskap om hållbar
utveckling och hennes unika kunskaper om uppstartande av liknande projekt att vara ovärderlig kunskap?
Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till
Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö
och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då?
Undersökningen visar att undervisningen inom hållbar utveckling påverkas till stor grad av det material som finns tillgängligt för de verksamma lärarna. Det finns olika uppfattningarna om tillgängligheten av materialet. Lärarna som vi intervjuade hade olika uppfattningar där den ena sidan tyckte att det finns för mycket information och det var därför svårt att välja och den andra sidan tyckte att det fanns mycket bra information, men att lärare kanske inte riktigt visste var de skulle leta. Samtliga lärare var överens om att det var uppgiften som styrde utbudet på materialet. Här anser vi att projekt åtta i Verksamhetsplanen RCE kunna fungera som ett väldigt bra nätverk för att sprida uppgifter och material mellan olika lärare. Styrkan med RCE är att det är uppbyggt
av olika regioner, både nationellt och internationellt, vilket gör att lärare som vill få tag i
uppgifter och material skulle ha möjlighet till detta. Dock uppdagade vi att kunskapen om RCE´s verksamhet var obefintlig vilket leder till att många lärare som skulle kunna använda
informationen inte får tillgång.
Undervisningen om hållbart lärande hos de lärare vi intervjuade påverkas i allra största grad av UNESCOS tre aspekter. Karl påpekade att det är de tre aspekterna på hållbar utveckling som styr hans undervisning till största grad. Karin baserade sin undervisning med samma tankesätt. De bådas undervisningen är stark präglat av Öhmans pluralistiska undervisning om hållbar utveckling.64
Av de intervjuade lärarna var det Lisa som påpekade en viss problematik mellan målen som måste uppnås i kursplanerna samt det syftet som finns om hållbar utveckling.65 Uppnåendemålen som finns i tillexempel ämnet i Geografi, kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda
till miljöförstöring av mark, luft och vatten66för gymnasiet skolan är målstyrda, detta är
motsatsen till Verksamhetsplanen mål som är holistiska. Verksamhetsplanen som till stor del är skriven med UNESCO som inspiration gör att det tillkommer ytterligare mål som ska uppnås i verksamheten. Lisa påpekade att hon kände sig till vis del hämmad utav målen ur kursplanen för att få en pluralistisk undervisning i sin verksamhet.
Vårt resultat visar att det är målen i läroplanerna och kursplanerna som styr undervisningen men att Verksamhetsplanen skall fungera som ett komplement. Lärarna upplever dock inte att tiden finns för att implementera Verksamhetsplanen i skolan. För att uppnå ett bra samspel mellan båda krävs det att skolans samtliga verksamheter samarbetar och på såvis integrerar båda delarna i skolan.
Verksamhetsplanen syfte är att höja kunskaperna om hållbar utveckling, däremot faller
handlingskompetensen hos elever i skymundan. Fokuseringen inom Verksamhetsplanen ligger i att utveckla elevernas förstålelser för hållbar utveckling och inte deras handlinskompetens inför
64 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 65 Intervju Lisa
problemet. Undervisningen om hållbar utveckling skall inte bara fokusera på vad begreppet innebär utan även förklara varför den finns och hur den fungerar men även vart den är på väg.67 Om detta får plats inom den formella utbildningen är en annan fråga? Lundahl et al visar att eleverna behöver mer utav denna bred för att upp ett tillfredställande resultat.68
Verksamhetsplanen har en svår uppgift att sträva emot. Undervisning inom hållbar utveckling är
ett relativt nytt sätt att undervisa på i skolan. Det bidrar med en svårighet att hitta beprövade metoder. I detta kommer Verksamhetsplanen och bidrar med något som vi upplever som väldigt positivt. Den låter olika metoder prövas med hjälp av de olika projekten. Problematiken ligger i att lärare skall få tillgång och möjlighet att pröva dessa metoder. Karin uttryckte sig att
anpassningen av dessa metoder i den formella skolan borde ske hos skolledningen. Detta tycker vi är bra eftersom då läggs inte ansvaret på anpassa undervisningen på den enskilde läraren. Ett annat problem som lärarna upplevde med Verksamhetsplanen är kommunikationen mellan tjänstemännen och de själva inte var tillräcklig. Två av lärarna visste inte riktigt vad
Verksamhetsplanen stod för eller i vilken utsträckning den kunde hjälpa deras undervisning.
Detta är den största anledningen till att Verksamhetsplanen inte används i större utsträckning som den skulle kunna göra. Det är helt enkelt för att lärarna inte är medvetna om dess existens. Projekt åtta i Verksamhetsplanen är RCE som skall bidrar med ett nätverk och ökad
kommunikation för aktiva inom hållbar utveckling i skolan samt andra verksamheter i
kommunen. Detta har inte nått ut till de aktiva pedagogerna på det sättet som den är tänk till att göra.
De lärare som vi talade med tyckte att möjligheter till fortbildning i denna region var tillräcklig eller bra. Det var andra faktorer som gjorde att lärare inte fortbildade sig. Tid och pengar var och är alltid bristvaror i skolan och att fortbilda sig på sin egen tid kan alltid vara svårt. Den
kompetenssatsning som gjorts inom lärarkåren de senaste åren borde involvera en mer holistisk bild på undervisningen. Detta hade inte bara stöttat Verksamhetsplanen utan även UNESCOs dekad för hållbart lärande.
67 Almers, 2009, ”Handlingskompetens för hållbar utveckling”