Examensarbete
15 högskolepoäng
Varför inte bara hållbart lärande?
En studie om undervisning för hållbar utveckling i Malmö
Why not sustainable learning?
A study on education for sustainable development in MalmoAndre Gillborg Jäderström
Dennis Montalvo Barthelemy
Lärarexamen 270hp Handledare: Ange handledare
Geografi miljö och lärande 2011-01-14
Examinator: Agneta Rehn
Handledare: Inge-Marie Svensson Lärarutbildningen
”Tack till alla er som hjälpte oss under denna tid speciellt tack till Inge-Marie, du är en pärla”
Sammanfattning
I denna studie intervjuas människor som är verksamma inom undervisning om hållbar utveckling i Malmö. Vårt syfte med undersökningen är att studera Lärande för hållbar utveckling i Malmö
Verksamhetsplan 2010. Denna plan är ett medel för hur hållbar utveckling skall eftersträvas inom
både det formella men även informella verksamheten. Fördelar med Verksamhetsplan 2010 är att den skapar möjligheter att prova nya metoder och alternativ i undervisningen. Syftet är att öka elevers kunskap om hållbar utveckling samt förbättra undervisningen av den i skolan.
Problematiken ligger i att planen inte når sin fulla potential. De verksamma lärarna var inte medvetna om vad denna verksamhetsplan hade för syfte, samt hur de kunde använda sig utav den i skolan.
Resultatet visar att Verksamhetsplan 2010 skall fungerar som ett komplement i undervisningen för lärare i Malmö. Lärarna som vi intervjuar använder sig inte av Verksamhetsplan 2010 i den utsträckning som politikerna hade velat.
Nyckelord: Hållbar utveckling, handlingskompetens, undervisning, Verksamhetsplan 2010, intervju, geografi.
Innehållsförteckning
Inledning ... 7
Syfte och frågeställningar ... 8
Frågeställningar... 8 Verksamhetsplanen... 9 Litteraturbakgrund ... 11 Bruntlandsrapporten... 11 Agenda 21 ... 12 UNESCO ... 14 Undervisning i skolan ... 16 Styrdokumenten ... 16 Läroplanerna ... 16 Kursplanerna... 17 Skolans roll ... 18
Hållbar utveckling i skolan ... 19
Faktabaserad ... 19
Normativ ... 20
Pluralistiska... 20
Educare ... 21
Handlingskompetens... 21
Normer för struktur i skolan ... 23
Metod ... 25 Metodvalet ... 25 Kvalitativ metod... 25 Urval ... 26 Politikern... 27 Miljöförvaltningen ... 27 Lärarna ... 27
Etik och genomförande... 28
Validitet... 29
Databearbetning ... 29
Resultat ... 30
Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? ... 30
Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö? ... 32
Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då? ... 34
Diskussion... 37
Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från? ... 37
Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö? ... 38
Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val
baserar lärarna sin undervisning på då? ... 39
Några slutsatser om Verksamhetsplanens styrka och svagheter... 42
Framtida forskning ... 43
Referenslista... 44
Tryckta källor... 44
Elektroniska källor... 45
Inledning
Redan från första dag människan tände en brasan gick vi mot ett samhälle som skulle komma att förbruka sina ändliga resurser. Historiskt sett har det funnits flera olika människor som har tärt på naturen utan att ha den minsta åtanke om vilka konsekvenser som detta skulle leda till. Vi är en generation som har möjlighet och vilja att försöka göra något åt denna spiral av negativa trender. Vi ville se vad Malmö, staden vi bor i, gjorde för att kommande generationer skulle få njuta av samma livsstil som vi har blivit belönade och bortskämda med.
Som lärare föll det sig naturligt att vi skulle studera undervisningen av hållbar utveckling i skolan och se om våra beslutsfattar hade någon framtidsplan för hur de kommande
generationerna skulle ta till sig hela den ångesttyngda holistiska bild av hur framtiden skulle räddas. Som tur är för oss och för eleverna i Malmö så finns den övergripande planen som skulle göra detta, Lärande för hållbar utveckling i Malmö, Verksamhetsplan 2010.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka de pedagogiska motiven bakom genomförandet av
Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och att få en djupare förståelse
för hur dessa motiv uppkom och vilka framtidsmålen är. Vi vill även se hur denna
Verksamhetsplan används av två lärare i deras undervisning samt en projektledare som är
involverad i ett av projekten.
Frågeställningar
• Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö uppkommit från?
• Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan 2010 för
lärande för hållbar utveckling i Malmö?
• Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till Verksamhetsplan 2010 för
lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin
Verksamhetsplanen
Malmö har ett skapande mål att bli en internationellt ledande stad inom hållbar utveckling. I denna satsning spelar skolan en väsentlig roll. Satsningen skall bli verklighet genom att olika mindre projekt skall genomföras. Dessa mindre projekt skapar tillsammans Lärande för hållbar
utveckling i Malmö, Verksamhetsplan 2010. Hädanefter kommer denna plan bara att refereras till
som Verksamhetsplanen. Verksamhetsplanen är ingen ny skapelse utan har varit en pågående process under flera år. De övergripande syftena med Verksamhetsplanen är att fortsätta att höja kunskapsnivån om hållbar utveckling och att uppmuntra alternativa metoder för att öka
kunskapsförmedling om hållbar utveckling. Verksamhetsplanen som kom för år 2010 är uppdelad i 11 olika projekt. Detta är en ständigt skiftande lista då Verksamhetsplanen skall fungera som en kick off för projekten och när dessa kan stå på egna ben ekonomiska och strukturellt plockas de bort från listan. De nuvarande projekten är:
1. Mat och lärande för hållbar utveckling, en satsning inom fortbildning på pedagoger. 2. Klimat-X, hands on experiment för både elever och pedagoger med fokus på klimat, trafik, energi och miljö.
3. Gröna skolgårdar, fortsatt utveckling av skolgården som en pedagogisk arena.
4. Det utvidgade klassrummet, en möjlighet att använda staden som ett pedagogiskt verktyg. Utepedagogik.
5. Interregionalt samarbete, ett utbyte av olika pedagogiska verktyg inom hållbart lärande i Öresundsregionen.
6. Gymnasiesamarbete, ett samarbete inom hållbar utveckling mellan Katedralskolan i Lund och Pauliskolan i Malmö.
7. Konferens Lärande för hållbar utveckling, en mindre konferens med marint tema om hållbar utveckling. Förberedelse för den stora konferensen i utepedagogik som skall hållas i Malmö 2011.
8. RCE, Regional Centre of Expertise on Education for Sustainable Development, ett samarbetande nätverk inom hållbar utveckling. RCE Skåne är en mindre del av en global satsning.
9. Leva på en planet, ett samarbete med att försöka minska de ekologiska fotavtrycken i Malmö med speciell fokus på ekonomi och social utveckling.
10. Pilotstadsdel Kirseberg, ett försök till att göra hela stadsdelen till en hållbar stadsdel. 11. Modellskola för lärande för hållbar utveckling, skolan ligger i Västra Hamnen och skall utnyttja de unika möjligheter till utepedagogik som finns i området. Hållbarhetstänkandet skall genom syra hela verksamheten, detta skall ske genom att lärarna får special utbildning inom hållbar utveckling.
Den sammanlagda budgeten för att Verksamhetsplanen 2010 är 4,5 miljoner kr.1
Litteraturbakgrund
För att kunna förstå vår tankegång och hur vi besvarar våra frågor är det viktigt kunna följa den historiska utveckling som har skett i världen inom hållbar utveckling. Därför kommer vi först att göra en kort presentation av dokument som är relevanta för hållbar utvecklings internationella och nationella utveckling, efter det följer litteraturbakgrunden.
Forskare hade funnit bevis för att de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna inom hållbar utveckling var hårdare sammanlänkade än vad de förut trodde. Det som förut sågs som ett
nationellt eller lokalt problem har nu bevisats kunnat få globala konsekvenser. Detta har gjort att politiker fick upp ögonen för problematiken inom hållbar utveckling.2
Bruntlandsrapporten
Rapporten Our Common Future mera känd som ”Bruntlandsrapporten” släpptes på uppdrag av FN 1987. Det var Norges förre statsminister Gro Harlem Bruntland som var ansvarig för framtagandet av rapporten och detta är anledningen till namnet. I Bruntlandsrapporten nämns ”sustainable development” eller hållbar utveckling för först gången på en internationell nivå.3 I rapporten står följande:
”En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredställa sina behov.”4
Det skall tilläggas att detta inte bara är en definition av ekologiska behov utan de ekonomiska och sociala aspekterna vävs in. Det som hållbar utveckling fokuserar på är att människan skall kunna leva i harmoni med både naturen och sin omgivning.
2 Sitarz, 1994, “Agenda 21” 3 Sitarz, 1994, “Agenda 21”, s 4
Bruntlandsrapporten lägger vikt vid flera mål som måste uppfyllas för att hållbar utveckling skall kunna uppnås.5 Rapporten fastslår att fattigdom är en av de största fienderna till att hållbar utveckling inte kommer att lyckas. Kommittén anser att så länge fattigdom får möjlighet att existera så kommer det alltid att finnas ekologiska och politiska katastrofer. Demografiska och urbana problem tas upp som en möjlig grundorsak. 6 Rapporten spekulerar i vart världens 6 miljarder människor skall kunna bo, äta och utbildas. Energiförbrukning i industriländer kontra resten av världen är enligt rapporten ett ständigt hot. Ifall länder i Afrika och Asien når upp till samma förbrukning av resurser som USA och Europa kommer ekosystemen att bryta samman. Alla ovanstående problem anknyter antingen till de ekologiska, ekonomiska eller sociala problem och det är detta som är kärnfrågan i hållbar utveckling.7
Bruntlandsrapporten tar även upp lösningar som rör dessa problem. Förutom fred så är en av de viktigaste lösningarna att utbilda människor så att de kan bidra till att hållbar utveckling
eftersträvas.8
Agenda 21
Världens beslutsfattare samlades 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien för att ta sig an planetens miljöproblem. Konferensens betydelse kunde ses i beslutfattarnas antal, som var det största i planetens historia. Nästan ett hundra av världens ledare kom till Rio de Janeiro för att fatta beslut för hur miljöproblemen skulle kunna lösas. Det som till slut bestämdes var att det skulle skapas ett internationellt utbildningsprogram och handlingsprogram som alla skulle ta del av, både i och utanför skolan. Resultatet av mötet blev bland annat Agenda 21.9
Agenda 21 skall inte ses som ett dokument, det skall ses som en plan. Det finns konkreta mål som varje individ och organisation skall kunna ha möjlighet att leva upp till. Planen går ut på att hållbar utveckling inte skall ses som ett alternativ, utan som det enda alternativet till att vår jord skall kunna överleva, Agenda 21´s mål är identiska med målen för hållbar utveckling. Det finns
5 World Commission on Environment and Development, 1987, “Our Common Future”, 6 World Commission on Environment and Development, 1987, “Our Common Future”, 7 World Commission on Environment and Development, 1987, “Our Common Future”, 8 World Commission on Environment and Development, 1987, “Our Common Future”, 9 Sitarz, 1994, “Agenda 21”
en handlingsplan i Agenda 21som bland annat lägger fokus på skola och utbildning. Denna handlingsplans tankegång är globalt, nationellt och lokalt.10
Enligt The Royal Danish School of Educational Studies är det av extra vikt att alla lärare världen över läser Agenda 21. Eftersom det är hos den yngre generationen som det kan göras långsiktiga investeringar. Det är även dessa generationer som går i skolan och lättare kan påverkas. Speciellt kapitel 36 i Agenda 21 anser The Royal Danish School of Educational Studies är av extra vikt för det är i detta kapitel utbildningsområdet belyses .11
Några av de viktigaste punkterna i Agenda 21 som är i direkt koppling till hållbar utveckling, citat:
Governments should strive to prepare strategies aimed at integrating environment and
development issues into education at all levels within the next three years. This should be done in cooperation with all segments of society.
A thorough review of curricula should bi undertaken to ensure that there is a
multidisciplinary approach which encompasses environment and development issues and their social and cultural aspects.
Every school should be assisted in designing environmental activity work plans, with the
participation of students and staff.
Educational authorities, with the assistance of private organizations, should promote all
types of adult education programs for continuing education in environment and
development. These authorities and industry should encourage business, industrial and agricultural schools to include such topics in their curricula.12
10 Sitarz, 1994, “Agenda 21”
11 Breiting, Nielsen, 1996, “Environmental Education Research in the Nordic Countries” 12 Sitarz, 1994, “Agenda 21”, s 294
UNESCO
FN organet UNESO, United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization, grundades 1946 under andra världskriget. Precis som namnet antyder så var organets
huvuduppgift att fokusera på frågor som rör utbildningsfrågor världen över. År 2000 togs ett steg emot skapandet av en bättre framtid, millennium målen lades fram.13 I dessa mål sammanfattas det solidariska ansvar som människan måste ta för att skapa en hållbar framtid för alla. De åtta mål som innefattas av millennium målen är grunden för det som skulle komma. I december 2002 bestämde FN´s generalförsamling att en satsning på hållbar utveckling skulle göras och
UNESCO fick huvudansvar för att genomföra denna satsning, vilket kom att heta Dekaden för
lärande om hållbar utveckling. Dekaden skall gälla mellan åren 2005 och 2014 och framhäva
utbildning som en av de grundläggande aspekterna för en hållbar framtid för alla. Meningen med dekaden är att den skall implementeras inte bara i skolan utan ge en holistisk syn på samhället. Dekaden är indelad i fem olika huvudkategorier:
• Att utbildning skall få en framträdande roll inom hållbar utveckling.
• Att nätverk skall knytas mellan dem som arbetar med lärande om hållbar utveckling. • Att visionen om hållbar utveckling skall få utrymme och möjligheter för att genomföras –
både formellt och informellt lärande.
• Att kvalitén på undervisningen om hållbar utveckling skall öka.
• Utveckla strategier inom alla områden för att stärka utbildning för hållbar utveckling.14
Det finns tre nyckelområden som skall vara genomgående för dessa fem huvudkategorier. Dessa är de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna. Den sociala aspekten är avgörande för att det skall finnas en demokratisk uppfattning inom hållbar utveckling som möjliggör att människor tänker fritt och självständigt. Detta leder bland annat till fria val och skapandet av lagar och regler. Den ekologiska aspekten handlar om naturens resurser och vilka konsekvenser som människans påverkan får i form av aktiviteter och beslut. Inom den ekonomiska aspekten måste
13 United Nations Development Programs, 2000, “United Nations Millennium Declaration” 14 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme”
det finnas ett solidariskt ansvar för hur långt människan är villig att gå utan att tänka på vilka social och ekologiska gränser som passeras på vägen.15 Finns det en risk att vi förstör vår planet för att bara tjäna pengar?
I skolan internationellt är en av grundtankarna att undervisningen om hållbar utveckling och miljöundervisning inte skall blandas samman. Det anses att miljöundervisning redan är en brett utvecklat disciplin som handlar om människans samspel med naturen medan hållbar utveckling är mycket bredare och ser hela samhällets roll i förhållande till naturen. 16 För att framhäva hållbar utveckling komplexitet skapades sex stycken mål för att göra undervisningen mer effektiv.
• Det skall finnas en holistisk syn som genomsyrade alla kursplanerna och inte fokusera på
bara ett ämne.
• Undervisningen skall baserad på värderingar och principer om hållbar utveckling. Dessa
skall vara möjliga att bedöma, debattera, testa och praktisera.
• Kritiskt tänkande och problematisering, leder till självförtroende när man ställs mot
dilemman om svårigheterna inom hållbar utveckling.
• Användning av olika undervisningsformer där lärare och elever arbetar tillsammans för
att skapa en god lärande miljö.
• Elevdemokrati där eleverna fattar beslut om deras eget lärande som integreras i deras vardag.
• Inte bara fokusera på det globala utan att även arbeta lokalt.17
Dessa olika punkter är globala mål som skall ingå i undervisningen. För att en sådan holistisk bild skall införas var det enligt dekaden vikigt att få med alla människor, inte bara i det formella lärandet utan även i det informella. Detta anses vara en nationell angelägenhet och därför föll ansvaret inte bara på lärare utan även på beslutsfattare på högre nivå. Förändringar skulle ske inom den informella sektorn med fokus på de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna. Det fanns även krav på fortbildning inom lärarkåren då detta holistiska tankesätt skulle införas. Lärare skulle inte bara övertalas om att undervisa om hållbar utveckling utan även förbättra
15 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme” 16 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme” 17 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme”
strategier och undervisningssätt.18 Även den högre utbildningen har en roll att spela. Det skall undervisas och forskas om hållbar utveckling på universitet och högskolor så att tankesättet utvecklas och används. Då hållbar utveckling är en nationell angelägenhet i många länder, och en internationell i form av millennium målen, faller att stort ansvar på beslutsfattare och politiker.19
Undervisning i skolan
Detta avsnitt behandlar vi vad styrdokumenten säger om hållbar utveckling samt skolans roll. Vidare ser vi på hur Johan Öhmans syn på hur hållbar utveckling undervisas i skolan.20 Vidare följs detta upp av en nationell utvärdering för elever i årskurs nio som visar hur eleverna tar till sig undervisningen inom hållbar utveckling. Denna rapport presenterades i en tidskrift som heter Educare. Sedan kommer ett exempel hur handlingskompetens inom hållbar utveckling stärks hos eleverna. Till sist visar Wickenberg ett exempel på hur olika verksamheter arbetar med hållbar utveckling.
Styrdokumenten
Styrdokumenten fastställer skolans uppdrag i Sverige, detta genom läroplanen samt
kursplanerna. Det ökade behovet att utbilda barn och ungdomar för en mer hållbar livsstil har bidragit till att politiker har insett skolans roll för att uppnå detta mål. Det sker genom en målstyrd skola.
Läroplanerna
I läroplanerna Lpf94 och Lpo94 finns det flera mål som skolan skall arbeta mot där
undervisningen om hållbar utveckling lyfts fram. Inom läroplanen för de frivilliga skolformerna
18 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme” 19 UNESCO, 2005, “Draft International Implementation Scheme”
även känd som Lpf 94, finns det flera mål på hur gymnasieskolorna ska arbeta med hållbar utveckling.21 Här följer ett citat från de gemensamma huvuduppgifterna i skolan:
”Miljöperspektiv skall ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” 22
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet även känd som Lpo 94, finns det flera mål som skall uppnås och som överensstämmer med hållbart utveckling. Här är två exempel på detta:
Eleven känner till förutsättningarna för en god miljö och förstår grundläggande ekologiska sammanhang.23
Eleven har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan
och miljön24
Kursplanerna
Kursplanerna styr vilket stoff eleverna lära sig i undervisning. I olika kursplaner framhävs begreppet om hållbar utveckling olika. Ett bra exempel är ämnet geografi där miljö och hållbar utveckling får stor plats i styrdokumenten. I kursplanen inom geografi för gymnasieskolan finns det följande att mål sträva mot, citat:
Eleven utvecklar förmågan att reflektera kring och ta medveten ställning till olika alternativ för resursanvändning och ökar förtrogenheten vad avser ekologiskt tänkande och möjligheterna till långsiktigt hållbar utveckling. 25
21 Skolverket, 2006, ”Lpf 94” 22 Skolverket, 2006, ”Lpf 94”, s 7 23 Skolverket, 2000a, ”Lpo 94”, s 10 24 Skolverket, 2000a, ”Lpo 94”, s 10
Ett annat exempel på mål som skall uppnås finns inom kursen geografi A, citat:
Eleven skall:
förstå innebörden av ändliga respektive förnybara naturresurser och kretslopp kunna jämföra och värdera olika alternativ för resursanvändning och
resurshushållning samt förstå konsekvenserna av olika ställningstaganden och sätt att agera
kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda till miljöförstöring av mark, luft och vatten
ha kännedom om faktorer som påverkar produktionens och konsumtionens lokalisering och hur detta leder till handel, kommunikationer och kontakter mellan områden.26
Läroplanen och kursplanerna visar på mål som eleverna skall uppnå i skolan. Skolans
verksamhet ska inte bara undervisa eleverna i frågor som berör hållbart utveckling. Den skall även öka elevernas handlingskompetens i dessa frågor.
Skolans roll
Lena Molin diskuterar skolans roll och hur dess verksamhet påverkas av olika politiska
sammanhang. I hennes avhandling ”Rum, frirum och moral” skriver hon om hur skolans uppgift som kunskapsförmedlare har förändrats över tid. Molin menar att personlighetsutvecklande egenskaper nu är en viktig del av elevernas undervisning och även detta är en av skolans uppgifter.27 Det råder inga tvivel, enligt Molin, att skolan är en verksamhet som påverkar samhället i hög grad då den är en spegel av samhället. Detta bidrar till att det ses som en verksamhet där olika intressegrupper försöker påverka skolans roll och innehåll i det formella lärandet.28 Molin menar att i vissa fall leder detta till att skolan får uppgifter som inte är
25 Skolverket, 2000b, ”Kursplanen Geografi A” 26 Skolverket, 2000b, ”Kursplanen Geografi A” 27 Molin, 2006, ”Rum, Frirum och Moral”
28 I avancerade samhällen äger under barndom och tonår mycken inlärning rum på ett mera systematiskt och formellt sätt genom skolgång, där lärostoffet är strukturerat i form av läroplaner, lektioner och läxor. Källa
beprövade. Detta kan leda till svårigheter för de som arbetar i skolan att utföra dessa uppgifter, ett exempel som författaren lyfter fram är undervisningen om hållbar utveckling.29
Hållbar utveckling i skolan
Lena Molin beskriver hur de aktiva lärarna som undervisar inom hållbar utveckling har skiftande resultat beroende på hur begreppet behandlas.30 I den undersökningen Molin genomförde
påpekas hur undervisningen inom miljö och hållbar utveckling framställs som ”objektivt” och korrekt. Där människans roll i samhället utesluts från undervisningen. Detta stöds utav flera undersökningar, ett exempel på detta är boken ”Learning to change our world”.
Per Wickenbergs bok ”Learning to change our world” är en antologi med flera olika artiklar som behandlar hållbar utveckling i skolan. I denna bok finns det stöd för Molins tes om det objektiva lärandets påverkan på undervisningen. En utav dem som bygger vidare på detta är Öhman.31 I sin artikel ”om hur olika perspektiv påverkar lärandet för hållbar utveckling” lyfter han fram
selektiva traditioner inom skolan som påverkar undervisningen inom miljöfrågor. Selektiva traditioner menar Öhman är val av undervisningsmetod som sker hos varje lärare. Detta påverkas av vad som uppfattas som bra undervisningsmetod hos dessa pedagoger och är på så vis
subjektiva.32 Öhman menar att det finns tre olika selektiva traditioner, dessa är faktabaserad, normerande samt pluralistiska undervisningsmetoder.
Faktabaserad
I den faktabaserade undervisningen behandlas problemet ur en vetenskaplig synvinkel. Fokus i undervisningen ligger på att med hjälp av faktabaserad kunskap finna lösningen på hållbar utveckling i världen. Läraren bygger sin undervisning på att vetenskap ska lösa den
miljöproblematik vi lever i. Syftet ligger i att fostra välinformerade elever, där deras kunskaper
29 Molin, 2006, ”Rum, Frirum och Moral” 30 Molin, 2006, ”Rum, Frirum och Moral”
31 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 32 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education”
om hållbar utveckling och miljö i allmänhet är hög och på så vis leder till en bättre förståelse och ansvarsfullhet hos eleverna. 33
Normativ
I den normativa undervisningen menar Öhman att det sker en fokusering på ett lärande där elevernas attityder till hållbar utveckling ska förbättras. Undervisningen skall fokusera på moraliska frågeställningar som berör hållbar utveckling. Genom en vidareutveckling av
faktabaserad undervisning skall eleverna även ta ett moraliskt ansvar och på så vis agera för ett hållbart samhälle. Undervisningen består i en sammanvävning av miljöfrågor där problematiken lyfts fram samtidigt som eleverna lär sig hållbara alternativ för eget agerande. 34
Pluralistiska
Den pluralistiska undervisningen, menar Öhman, är att miljöundervisningen ska vidgas
ytterligare. Istället för att endast fokusera på det moraliska frågorna, som inom det normerande, tillkommer sociala, politiska och ekonomiska inom undervisningen av hållbar utveckling.35 Målet i den vidgade pluralistiska undervisningen är att tillföra eleverna olika alternativ till hållbar utveckling, vilket de kan kritisk förhålla sig till.
Den pluralistiska undervisningen är det begrepp som överstämmer med hållbar utveckling till största grad. Öhman menar att skälet till att det finns olika undervisningsformer beror på de val av metoder som pedagogerna gör. Detta baseras på deras syn om hur mycket skolan ska påverka elevernas tankar och Öhman menar att detta är den största orsaken till de urval som sker hos lärare som arbetar med miljöundervisning. Det formella lärandet tolkas ofta som undervisning som ska drivas på ett objektivt sätt och på så vis inte påverkas elevernas möjligheter att skapa egna tankar, här i menar Öhman att problematiken ligger.36
33 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 34 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 35 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 36 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education”
Educare
I tidskriften Educare 2003 undersöks geografiämnet och hållbar utveckling i skolan. Studien som presenteras i rapporten är en enkätundersökning där elever från årskurs nio besvarar frågor angående sina kunskaper inom geografi och hållbar utveckling. Undersökningen visar på en nationell distansering mellan begreppet hållbar utveckling och eleverna. Undersökning visar att lärarnas undervisning inte har den bredd som behövs för att eleverna skall nå tillfredställande resultat. 37 Komplexiteten inom hållbar utveckling kräver en bredare undervisning för att eleverna skall uppnå den förståelse som målen kräver.38 För att uppnå detta måste, enligt
Lundahl et al, undervisningen rörande hållbar utveckling börja hos den enskilda eleven. Eleverna ställs inför olika beslutssituationer där de får reflektera över sitt agerande och dess påverkan både lokalt och globalt. Lundahl et al menar att undervisningen bör anpassas så att eleverna är aktiva människor som ser konsekvenserna av sina handlingar genom ett kritiskt ställningstagande. Vilket vidare kommer att utveckla elevernas handlingskompetens.39
Handlingskompetens
I avhandlingen ”Handlingskompetens för hållbar utveckling, Tre berättelser om vägen dit” av Ellen Almers konkretiseras hur handlingskompetens skall uppnås.40 Genom att intervjua tre ungdomar försöker Almers visa handlingskompetens som berör avståndsmoraliska frågor.
Avståndsmoral syftar till hur konsekvenserna av ens handlingar påverkar människor som det inte finns någon relation till. Dessa handlingar kan vara både positiva eller negativa. 41
Avhandlingen visar på möjliga sätt att uppnå denna handlingskompetens hos eleverna som efterfrågas i skolan. Almers beskriver den processen som leder till handlingskompetens i form av
37 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, “Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9” 38 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, “Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9” 39 Lundahl, Olsson, Svensson, 2003, “Hållbar utveckling och geografi i årskurs 9” 40 Almers, 2009, ”Handlingskompetens för hållbar utveckling”
en modell. Modellen är en tretton stegs process som visar hur en individ når en medvetet och målinriktad handling vilket kan ses i figur 1.
Figur 1. Handlingskompetens process.42
Almers menar att vägen till handlingskompetens börjar med förebilder (1). Dessa förebilder hjälper eleven att hitta en normativgrund att stå på. Detta innebär enligt Almers allas rätt till att tillgodose sina behov samt att eleven har ansvar för andra och inte bara de som står dem närmast (2). De första två stegen ger eleven möjlighet att själva förstå problematiken som finns i dessa frågor och agera känslomässigt efter dessa (3). Det fjärde steget som heter det kontrasterande perspektivet uppkommer då elevens reaktion skiljer sig från personer som står dem nära. Det femte är när eleverna jämför sitt agerande med andra (4-5). Genom att se de olika aktörerna agera på olika sätt får eleven själv göra ett ställningstagande (6). Denna erfarenhet leder till en utveckling hos eleven som bidrar till att handlingskompetens påbörjas (7). Genom att eleven får möjlighet att aktivt arbeta med dessa ställningstaganden med vuxna får eleven en känsla av tillit och ökat självförtroende. Upplevelsen att arbeta med vuxna leder i sin tur till ökat
ansvarstagande hos eleven och skapar möjlighet för att bygga vidare på den normativa grunden (8-9). Detta ansvarstagande leder till ökad handlingskompetens hos eleven. Den ansvarstagande
kan även bidra till ökat utanförskap hos eleverna då deras moraliska bild skiljer sig från de vuxna. Eleven söker i så fall en jämnårig social krets tillexempel ungdomsföreningar för att hitta en gemensam normativ grund och gemenskap i deras vardag (10-11). Gemenskap ledder till en kompetensspiral där olika metoder och former att påverka uppskattas (12). Resultatet utav detta leder till en ökad behörighet hos eleven vilket stimulerar lusten att agera (13).43
Normer för struktur i skolan
Wickenberg berör i sin bok, Greening Education in Europe, hur förändringen inom
miljöundervisningen samt undervisning för hållbar utveckling sker i olika kommuner i Sverige. Järfälla kommun används som ett exempel på hur förändringen inom hållbar utveckling har skapats efter samarbetet mellan den kommunala skolstyrelsen och verksamma pedagoger. I boken lyfter Wickenberg fram de stödjande strukturer som krävs i skolan på lokalt plan för att kunna förmedla en bra undervisning gällande hållbar utveckling. Dessa innefattar en rad olika punkter som påverkar skolan och samhället på ett lokalt plan. 44
Exempel på dessa är:
- Dedikerade vuxna som är verksamma inom skolan. Samt att de tillåts agera.
Dessa är verksamma individer såsom lärare, rektorer och annan personal. Möjligheter måste finnas på skolan för att dessa skall kunna agera. Dessa möjligheter menar Wickenberg består utav resurser i olika former såsom tid och stöd från andra i personalen.45
- Stöd från rektor samt skolstyrelsen
Ett aktivt stöd från rektor måste finnas för att undervisningen skall kunna genomföras.
43 Almers, 2009, ”Handlingskompetens för hållbar utveckling” 44 Wickenberg, 2000, “Greening Education in Europe” 45 Wickenberg, 2000, “Greening Education in Europe”
- Externa vuxna som kan bidrar med andra resurser i skolan.
Dessa vuxna består av olika människor som arbetar inom olika verksamheter gällande hållbar utveckling samt miljöfrågor. Deras främsta bidrag till verksamheten består bland annat av föreläsningar till både personal samt elever och bidrar där med till kompetensutveckling.
- Klara lokala mål för hållbar utveckling. 46
En klar handlingsplan för hur målen skall uppnås inom hållbar utveckling. Alla dessa punkter menar Wickenberg bidrar till en struktur som gynnar den hållbara undervisningen i skolan. Denna struktur måste ske på ett lokalt plan då det är där de nationella styrdokumenten verkställs.
Metod
Inför denna studie har vi valt att intervjua flera olika personer som arbetar med hållbar
utveckling inom Malmö stad. Den metod som används i studien har bedrivits med en empirisk undersökning som bakgrund. Vi har valt en kvalitativ intervjustudie med två gymnasielärare och en projektledare på högstadiet. Vi har även intervjuat två personer från Miljöförvaltningen och en politiker samtliga verksamma i Malmö.
Metodvalet
Inför studien vägde vi olika metoder mot varandra för att komma fram till den som bäst lämpade sig för våra frågeställningar. Målsättningen var att göra en djupgående studie där olika individer inom hållbar utveckling kunde få möjlighet att ge ingående svar på frågor. Genom en
intervjustudie fanns det även möjlighet att komma med följdfrågor till de intervjuade.
Kvalitativ metod
Valet av en kvalitativ metod var för att få en djupare förståelse för hur de intervjuade tänkte om undervisningen gällande hållbar utveckling. Svårigheterna med intervjuerna var att förutspå var de personer som deltog i vår undersökning skulle lägga tyngdpunkten. Kvalitativa intervjuers flexibilitet gav oss möjligheter till att bemöta denna problematik. Vi använde oss av
semistrukturerade intervjuer vilket innebar att vi i förväg hade förberett frågeområde samt frågor till de intervjuade, se bilaga 1,2 och 3. Fördelen med semistrukturerade intervjuer ligger i
möjligheterna till följdfrågor, med syfte att förtydliga de intervjuades svar. Då syftet ligger i att få så tillfredställande svar som möjligt från de intervjuade passar denna metod väldigt väl in i undersökningen. 47
En kvantitativ metod valdes bort. Vi ville inte undersöka faktasamband utan ville istället fokusera på en empirirsk studie och på så vis föll denna metod bort. 48 Den kvalitativa metoden skulle till en början ha kompletteras med observationer av undervisningen i klassrummet. Denna metod valdes dock bort på grund av tidsbrist.
Urval
Inför urvalet så tittade vi på Verksamhetsplanen för att se vilka det personer hade skapat den och vilka personer som verkställer planen. Detta bidrog till att vi kunde framställa en lista på
lämpliga kandidater att intervjua. I samråd med vår handledare fick vi en lista på lärare som arbetar med hållbar utveckling i deras undervisning. Från denna lista gjorde vi ett urval av lämpliga kandidater som vi tog kontakt med. Projektledaren fanns även med på denna lista. För att underlätta undersökningen delade vi upp de intervjuade i tre olika grupper, detta för att skapa en bättre struktur i undersökningen. Den första gruppen bestod av de som påbörjade arbetet och som gav Verksamhetsplanen dess syfte, detta var politikerna. Därefter vände vi oss till den verkställande enheten grupp nummer två, Miljöförvaltningen. Slutligen ville vi se hur lärarna använde sig av verksamhetsplanen, grupp nummer tre.
Invitation till intervjuer skickades till sju olika lärare som arbetar med hållbar utveckling inom Malmö stad. Inbjudan skickades även till tre stycken rektorer samt lärare på skolor i Malmö stad som arbetar med verksamhetsplanen, samtliga tackade nej till intervju. Vi avstod för att bjuda in fler rektorer eller lärare på grund av tidsbrist.
Inbjudan till intervjuer skickades även till Miljöförvaltningen i Malmö samt politiker som har arbetat med Verksamhetsplanen. Av de tillfrågade tackade fyra stycken lärare ja, både
tjänstemännen på Miljöförvaltningen och politikern tackade ja till intervju.
I slutändan består urvalsgruppen av tre lärare där två utav dessa arbetar som gymnasielärare en arbetar som projektledare på en skola och den sista är anställd på lärarutbildningen i Malmö. Vidare så har vi intervjuat två personer verksamma på Miljöförvaltningen, dessa två intervjuade vi samtidigt. Politikern är den högst ansvarige för Verksamhetsplanen. Alla namnen är fiktiva i intervjuerna.
Politikern
Politikern som vi väljer att kalla Jarmo är mellan 40-50 år gammal. Han har varit verksam inom politiken sedan slutet av 1990- talet och har även arbetat som universitetslektor samt suttit i styrelsen för en rad olika organisationer.
Miljöförvaltningen
Anna arbetar som projektledare på miljöförvaltningen och är mellan 35-45 år gammal. Hon har
varit med från starten av Verksamhetsplanen och även arbetat med andra projekt som berör hållbar utveckling inom Malmö stad. Anna är även utbildad pedagog och har arbetat som lärare.
Fiona är mellan 30-40 år och arbetar som projektledare hos miljöförvaltningen i Malmö. Hon är
utbildad inom information och har arbetat med detta tidigare.
Dessa två kommer vi att hänvisa till som en gemensam grupp, vilken vi kallar för tjänstmännen.
Lärarna
Av de tre lärare som är med i studien är vi bekanta med en av dem. Denne har undervisat oss båda i geografi under vår lärarutbildning. De andra två lärarna kände vi inte till sedan tidigare. Dessa två var kända i vår omgivning som verksamma inom hållbar utveckling och på så vis valdes de även ut i studien.
Karl är mellan 40-50 år arbetar som lärare vid en gymnasieskola i Malmö stad. Han undervisar i
både samhällskunskap samt geografi. Han har även arbetat som universitetsadjunkt på lärarutbildningen i Malmö högskola.
Karin är mellan 40-50 år och arbetar som gymnasielärare i Malmö. Hon undervisar i
samhällskunskap och geografi. Hon har stor fokusering på geografiämnet på sin skola. Karin och Karl arbetar på samma skola.
Lisa som är 50-60 år arbetar som projektledare inom hållbar utveckling på sin skola. Hennes
arbete består i att se till att hållbar utveckling genomsyrar skolans verksamhet. Då lärarna har olika yrkesroller fick de under genomförandet av intervjun olika frågor.
Etik och genomförande
Totalt genomförde vi sju stycken intervjuer. De tillfrågade lärarna kontaktades via email, efter en positiv respons skickades en förfrågan om vilken tid som skulle passa bäst. Kontakten med miljöförvaltningen och politikern genomförde vi via telefon. Efter upprättandet av kontakt sköttes all kommunikation via email.
Vi båda medverkade i samtliga intervjuer. Avsikten med studien förtydligades för varje
intervjuad person. Intervjuerna spelades in med två olika diktafoner för att försäkra oss om ifall den ena skulle sluta fungera. Alla deltagande fick frågor utskickade till sig innan intervjuerna genomfördes, se bilaga 1. Detta för att de skulle kunna förbereda sig inför intervjun.
Efter att en tid och plats hade bestämts mötte vi de olika personerna. I början av varje intervju gick vi återigen igenom studiens syfte, frågeställningar, intervjuns tillvägagångssätt,
frivilligheten och möjligheten att avbryta intervjun om de ville. Vi frågade även om vi fick spela in intervjuerna för att sedan transkribera dessa. De fick information om hur transkriberingen skulle ske samt hur vi skulle hantera materialet. Alla de intervjuade gick med på detta. Vårt mål
var att varje intervju skulle vara en timme och detta var en målsättning som vi lyckades hålla oss till.
Validitet
Tillförlitligheten för denna studie anser vi vara god. Det området som berörs i resultatet gäller
lärande för hållbar utveckling i Malmö. Eftersom området är begränsat och inte berör hela landet
så finner vi att undersökningen var tillräcklig för att uppnå ett tillfredställande resultatet. Det finns flera olika sätt att öka validitet i studien, detta kan göras genom intervjua flera lärare, rektorer samt politiker som är aktiva med Verksamhetsplanen. Detta kan kompletteras med observationer på hur elever och lärare använder sig av Verksamhetsplanen.49
Databearbetning
Intervjuerna laddades från diktafonerna upp till två olika datorer. Vi transkriberade intervjuerna ord för ord efter detta. Intervjumaterialet strukturerades sedan upp i kategorier i förhållande till våra frågeställningar. Strukturen på intervjuerna bidrog till att vi fick en översikt på hur resultatet slutligen skulle bearbetas utifrån våra frågeställningar.
Resultat
Vi kommer att presentera resultatet utifrån frågeställningarna. Först presenterar vi
frågeställningen och denna följs sedan av resultatet från intervjuerna. Vi kommer att besvara varje fråga individuellt och kommer sedan att göra en sammanfattning i slutet av varje frågeställning.
Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i
Malmö uppkommit från?
Frågeställning ett är det till största del politikern och de intervjuade tjänstemännen på
Miljöförvaltningen som besvarar. Dessa tre är ansvariga för innehållet i Verksamhetsplanen och därför bäst lämpade att bemöta frågeställning ett.
Enligt Jarmo så grundar sig Verksamhetsplanen på äldre kreativa samhällstankar som uppkom under 1990-talet i Sverige. Han visar en påverkan från olika forskningsområden gällande samhällsutvecklingen i världen.
”Florida som talade om den kreativa klassen och att när industrisamhället övergår i postsamhällets struktur så är det helt andra värden som behövs för att kunna hålla ihop samhället. Och de, jag skulle vilja säga att på det internationella planet så är det mycket, man kan väl se att de framgångsrika städerna har anammat det som filosofi”50
Enligt Jarmo och de intervjuade på Miljöförvaltningen så uppstod Verksamhetsplanen ur
politiska bevekelsegrunder, båda parterna beskriver hur initiativ till Verksamhetsplanen kom från kommunstyrelsen och då genom Jarmo. Tanken med Verksamhetsplanen var att starta mindre projekt som genom Verksamhetsplanen får en trampolineffekt och kan efter startfasen övergå i egna självständigt projekt som inte behöver ekonomiskt eller strukturellt stöd från
Verksamhetsplanen. Enligt Jarmo skapar Verksamhetsplanen möjligheten för olika projekt att
uppstå, en del lyckas andra misslyckas. Tanken med Verksamhetsplanen är att kunskap inom hållbar utveckling skall födas från erfarenheter som de olika projekten leder till. Oberoende ifall projekten lyckas eller misslyckas skall erfarenheterna tas tillvara på, projekten skall fungera som ett testlabb enligt Jarmo. Detta syfte med Verksamhetsplanen är något som både Jarmo och tjänstemännen på Miljöförvaltningen instämmer i. Miljöförvaltningen definierar det som en kick
off och de projekt som plockas bort från Verksamhetsplanen faller snarare bort för att de lyckas
än misslyckas.
”Det är fel att säga projekt, men det skall in i den ordinarie verksamheten så har man hittat tid, pengar och möjligheten till göra det i den ordinarie verksamheten så då faller de ju ur Verksamhetsplanen, men då finns ju fortfarande verksamheten kvar. Så det skall vara en injektion för att starta upp, trampolineffekten”51
Miljöförvaltningens pedagogiska val grundar sig till stor del på ett nära samarbete med lärarutbildningen i Malmö. Detta samarbete sker i from av konferenser, seminarieträffar och forskningscirklar där båda parterna deltar. Jarmo menar att de pedagogiska val som finns i
Verksamhetsplanen uppkommer i forskningscirklarna. Forskningscirklarna är ett forum där olika
pedagogiska tankar inom hållbar utveckling diskuteras bland aktiva pedagoger. Denna diskurs baserat på den tillgängliga forskning som finns inom området. Jarmo säger följande.
”vi har ju kontinuerliga forskningscirklar där många av dem lärarna som är involverade i detta perspektiv har fått utveckla sina tankar om pedagogik. Det i sin tur är baserat på forskning, själva projektet som sådan lägger sig inte i vilka pedagogiska metod som finns, men vi fokuserar väldigt mycket på det man slarvigt kallar för utepedagogik eller upplevelsepedagogik som en viktig metod”52
Både tjänstemännen på Miljöförvaltningen och Jarmo hade pedagogiska tankar som grund för
Verksamhetsplanen. Dessa tankar backas upp av konkreta exempel på forskning från
lärarutbildningen i Malmö. Det finns en uppdelning av projekten i Verksamhetsplanen, där vissa projekt baseras på formellt lärandet och kompletteras med föreläsningar. Sedan finns det även det projekt som baseras på det informella lärandet. Både tjänstemännen på Miljöförvaltningen och Jarmo menar att lärandet inte slutar när eleverna lämnar skolan utan är en ständigt pågående
51 Intervju. Fiona 52 Intervju Jarmo
process av informellt lärande. Därför går det att se stor fokus på utepedagogiken i
Verksamhetsplanen.
Miljöförvaltningen har i samarbete med Malmö högskola gett ut publikationer i form av böcker och artiklar. Detta material skall fungera både som undervisningsmaterial men även som inspiration. Miljöförvaltningen i samarbete med RCE försöker sprida dessa publikationer till verksamma inom hållbart utveckling.
Sammanfattningsvis kan det sägas att Verksamhetsplanen är en arena för skapande av olika projekt och nätverk mellan dessa projekt. Oberoende om det blir ett lyckat eller misslyckat resultat tas erfarenheterna tillvara och kan användas i framtiden. Ett lyckat projekt plockas bort från Verksamhetsplanen och tas in i den ordinarie verksamheten där de blir självständigt ekonomiskt och strukturellt. Satsningar görs både på den formella som den informella verksamheten.
Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av
Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö?
För att kunna besvara frågeställning två var vi tvungna att höra om de intervjuade kände till
Verksamhetsplanen, resultatet blev varierat. Karl kände inte till Verksamhetsplanen och gav oss
följande svar. Att han var omedveten om att den fanns. En bidragande orsak till detta var att han inte hade arbetat full tid inom Malmös lärarkår de senaste åren. Karin gav oss följande svar. Hon hade hört talas om den men hade inga djupare kunskaper om Verksamhetsplanen. Lisa var djupt förankrad i Verksamhetsplanen då hon själv arbetade i ett av projekten.
En av de viktigaste åtgärderna som Verksamhetsplanen arbetar för är att utvidga klassrummet, vilket även är känt som utomhuspedagogik. Detta sker genom att skapa möjligheter för
pedagoger att röra sig utanför skolan. Fastän Karl inte var medveten om Klimat-X använde han sig av det utvidgade klassrummet och utepedagogik genom stadsvandring med sina elever, i både såväl gröna som urbana miljöer.
Karin var inte medveten om att hon hade använt sig av Verksamhetsplanen men efter vidare diskussioner blev hon medveten att hon använt sig av delar av den. Dessa delar bestod av föreläsnings projekt som innefattar Klimat- X där hon hade gått en kurs och deltagit i olika konferenser som ingår under samma projekt. Skolan där både Karl och Karin arbetar använder sig av stadsvandringar som en del av sin undervisning. Då Karin har gått Klimat-x utbildningen kan vi se en koppling mellan stadsvandringarna och Verksamhetsplanen.
Skolan som Lisa arbetar på utgör ett eget projekt i Verksamhetsplanen. Projektet heter,
modellskola för lärande för hållbar utveckling i Västra Hamnen, Centrum. Lisa själv är den som
är ansvarig för hållbar utveckling på skolan och hennes roll är att samordna alla skolans verksamheter aktivt mot detta mål. Den utbildning som hon själv har i hållbar utveckling förs vidare till de andra lärarna på skolan så att de kan implementerar det i sin egen undervisning. Utomhuspedagogik är något som aktivt skall tas in i undervisningen genom att få klasserna att lämna skolan. Målet är att eleverna skall lämna klassrummet minst en gång i veckan, beroende på åldersgrupp. Där de yngsta eleverna skulle lämna en gång om dagen och del äldre en gång i veckan. Skolan har fått grönflagg status vilket innebär att skolan i sin verksamhet arbetar med hållbar utveckling i undervisningen och i sin dagliga drift. För att uppnå denna status skall en handlingsplan utformas för hela verksamheten där ett aktivt arbete sker för att främja
hållbarhetstänkandet.53 Grönflagg, utepedagogik och Lisas kompetens är tre konkreta exempel på hur Verksamhetsplanen används på Lisas skolan.
Sammanfattningsvis gav de verksamma väldigt olika svar på frågan om lärarna kände till
Verksamhetsplanen. En lärare kände inte alls till den, en var medveten om att den fanns men inte
vad som stod i den. Projekt som användes ur Verksamhetsplanen var Klimat-X och
utepedagogik. Dessa projekt användes av lärare fast de inte var medvetna om att de var en del av
Verksamhetsplanen. Lisa som var en del av projektet arbetade för att integrera hållbar utveckling
och Verksamhetsplanen på sin skola. Dock hade hon inte använt sig av Klimat-X pedagogiska vandringar fastän de utförs där deras skola ligger.54 Lärarna använder sig inte
53 Håll Sverige rent, 2010, ”Grönflagg Handlingsplan” 54 Intervju Lisa
Verksamhetsplanen i en stor utsträckning. Projektet Lisa skola deltar i gör att hon använder sig
aktivt av Verksamhetsplanen.
Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till
Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö och vilka
pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då?
Lärarna på gymnasiet som vi intervjuade använde sig av metoder som synliggörs i
Verksamhetsplanen men baserar även sin undervisning på andra undervisningsmetoder.
Karl arbetar med story line principen, vilket innebär att lärarna bygger upp undervisningen runt en historia. Detta använder han sig av för att integrera hållbar utveckling i hela sin undervisning. Genom att använda sig av denna undervisningsmetod berör han alla de tre aspekterna inom hållbar utveckling, de sociala, ekologiska och ekonomiska och får den bredd som Lpf94 strävar efter, vilket kan återknytas till UNESCO´s dekad för hållbart lärande.
Karin får sin inspiration i undervisningen från artiklar och böcker som handlar om metoder inom hållbar utveckling i skolan.55 Innehållet som finns med i hennes undervisning baseras på de direktiv som finns i läroplanen och i kursplanen. Detta är hennes syn på vad som har högsta prioritet i undervisningen. Karin tycker att Verksamhetsplanen är ett komplett till kursplanen som ligger inom skolledningens ansvar.
”ja jag vet att det finns och vi har haft kurser och så. Skolledarna har det på sin dagordnings, så visst existerar den men det har inte högsta prioritering utan läroplanen och kursplanen är det som styr”56
När vi talar om innehållet som Karin använder är det baserat på de tre aspekterna som består av ekonomiska, ekologiska och sociala val, vilket även Karl gör. Miljöundervisningen får för mycket plats i den traditionella geografiundervisningen, menar Karin. Det krävs en bredd som involverar alla aspekterna vilket den pluralistiska undervisningen gör..
55 Intervju Karin 56 Intervju Karin
Lisa undervisar inte själv på skolan men hennes mentorskap göra att hon har en unik roll att påverka de pedagogiska val som görs på skolan inom hållbar utveckling. Hon framhåller
diskussionen som ett viktigt verktyg för att utveckla hållbar utveckling i skolan. En diskurs krävs inom arbetslagen för att undervisningen skall anpassas till varje klass behov för hållbar
utveckling. Lisa anser att kursplanerna är målformulerade och detta gör det svårt att integrera det med andra kurser.57
”Kursplanerna är lite motsägelsefulla, där står ju massa mål. Ju äldre eleverna blir desto mer tvingade känner sig lärarna att hålla sig till dem här målen”58
Gemensamt för samtliga lärare var att materialet påverkade deras val undervisning. RCE är en formell plats där det sprids material men det är också en plats som ingen av lärarna var medveten om att den existera. Gymnasielärarna tyckte att sållandet av materialet var en stor utmaning. På frågan om vilka svårigheter som finns med hållbar utveckling fick vi följande svar.
”ja det är som ni säger att materialet som vi har är inte mycket att hänga i julgranen, svårigheterna är just att du skall skapa dit eget material, svårigheterna där är källkritiken att veta är detta faktiskt förankrat i forskninng, för det finns hur mycket som helst. Det går inte att söka på hållbar utveckling, det går inte att sortera, så det kan vi säga är svårigheter”59
Lisa belyser möjligheterna att det finns bra material tillgängligt exempelvis nämner hon WWF och hutiskolan som två bra källor. Till skillnad från de andra lärarna tror Lisa att problematiken inte ligger i sållandet utan att lärarna har svårt att hitta material.
Sammanfattningsvis visade både lärarna på en hög grad av pedagogiska tankar bakom deras undervisning. Lärarna hade ingen eller liten kunskap om vad Verksamhetsplanen var eller hur de kunde få tag i den. Däremot använde de sig av delar utav Verksamhetsplanen utan kännedom om att det var en övergripande satsning. Istället används andra pedagogiska metoder som storyline,
57 Intervju Lisa 58 Intervju Lisa 59 Intervju Karin
utomhuspedagogik och egna komponerade uppgifter om hållbar utveckling med läroplanerna som bas.
Diskussion
I denna diskussion utgår vi ifrån frågeställningarna. Varje frågeställnings diskuteras enskilt till att börja med. I slutet kommer det att finnas en diskussion om Verksamhetsplanens styrkor och svagheter.
Vilka val har Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i
Malmö uppkommit från?
Vi anser att politikerna och tjänstemännen på Miljöförvaltningen visar en grad av pedagogiska tankegångar med Verksamhetsplanen. Dock är Verksamhetsplanen i grunden ett politiskt framtaget projekt som saknar pedagogiskforskning. Detta stämmer överens med vad Molin skriver om att undervisning som en arena där olika intressegrupper beslutar om vilka värderingar och normer som ska utvecklas hos eleverna.60 Ett exempel på detta skulle kunna vara om den politiska sammansättningen i Malmö hade skiftat efter valet hade förmodligen
Verksamhetsplanen helt förändrats, enligt Jarmo.61
Vi anser att Verksamhetsplanens styrka ligger i kick off effekten. Det finns ett tankesätt i
Verksamhetsplanen att den ska bidra med pedagogiska projekt. Verksamhetsplanen bidrar med
en möjlighet för pedagoger och skolor att själva utföra ett projekt med en anpassad pedagogik. Stöd för detta tankesätt finner vi hos Wickenberg som poängterar vikten av att skolor får stöd kommunalt. Detta består av klara mål inom undervisningen om hållbar utveckling men även av medel för att uppnå detta.62 Verksamhetsplanen ger struktur inom de områden den täcker. Denna struktur kan fungera som ett komplement till skolor som vill uppnå de nationella målen inom hållbar utveckling som finns i kursplanerna. 63 Införandet av Verksamhetsplanen har underlättats av UNESCOs dekad för hållbart lärande. Dekadens holistiska syn på hållbar utveckling är något
60 Molin, 2006, ”Rum, Frirum och Moral” 61 Intervju Jarmo
62 Wickenberg, 2000, “Greening Education in Europe” 63 Wickenberg, 2000, “Greening Education in Europe”
som vi kan se tydliga influenser av i Verksamhetsplanen och detta ger möjligheten att arbeta för att uppnå UNESCOs mål på lokal nivå. Uppbyggnaden av Verksamhetsplanen är starkt påverkad av dekaden för hållbart lärande, detta menar vi går att se då båda har att hållbar utveckling som det övergripande syftet.
Enligt Jarmo finns det andra styrkor som Verksamhetsplanen kan leda till som ligger utanför skolan men inom staden. Verksamhetsplanen leda till att Malmö blir en mer attraktiv stad att arbeta men även att bo i. Inom ett par år är det många lärare som kommer at gå i pension och detta kommer leda till lärarbrist inom yrket. Här är Malmös mål att bli en attraktivare stad med satsning för framtiden och tanken är att människor skall välja att bo och arbeta här istället för i grannkommunerna. Detta menar politikerna är ett av framtidssyftena med Verksamhetsplanen. Samtidigt som nya krav kommer om att endast behöriga lärare får anställas, anser vi att detta kommer leda till ännu större konkurrens mellan olika kommuner men även skolor.
Efter en vidare granskning ser vi att Verksamhetsplanen har fler målsättningar än de undervisningsmässiga. Med detta som bakgrund finner vi problematiken med
Verksamhetsplanen. Tjänstemännen har gjort olika val gällande de olika projekten. Problemet är
att projekt inte alltid är forskningsbaserade. Detta kan leda till att de verksamma lärarna finner en vis problematik till att undervisa inom hållbar utveckling. Kommunikationen mellan lärarna och tjänstemännen är något som vi fann i vårt resultat. Båda parterna tyckte att det fanns en brist i kommunikationen vilket kan ha påverkat hur lärarna använder sig av Verksamhetsplanen.
Hur använder sig de två lärarna samt projektledaren av Verksamhetsplan
2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö?
Våra tillfrågade lärare hade lite kunskaper om vad Verksamhetsplanen innehöll. Båda gymnasielärarna var omedvetna om den tills vi kontaktade dem. Detta bidrog till att de inte trodde att de använde sig utav Verksamhetsplanen. Det intressanta var att de hade båda utnyttjat planen inom sin verksamhet. Ett exempel på detta är Karins användning av både Klimat-X samt föreläsningar. Hon insåg att Verksamhetsplanen bidrog som ett komplement i hennes
undervisning. Både Karin och Karl hade även använt sig av olika utepedagogiska moment i deras undervisning även om detta inte alls var inspirerat av Verksamhetsplanen.
Till skillnad från de andra är Lisa mycket aktiv inom Verksamhetsplanen. Däremot hade även hon inte kunskaper om de andra punkterna som inte innefattade hennes verksamhet. Hon har en unik roll i sin verksamhet vilket är mycket tack vare Verksamhetsplanen. Skolan som hon befinner sig i får pengar från kommunen för att uppfylla dess målsättning som finns i projekt elva i Verksamhetsplanen. Lisa är den som skall se till att denna målsättning uppfylls. Eftersom samtliga projekt i Verksamhetsplanen skall fungera som kick off projekt och sedan bli
självständiga ekonomiskt och strukturellt från Verksamhetsplanen och växa in i den dagliga verksamheten anser vi att Lisas hamnar i en intressekonflikt. Eftersom hennes position på skolan är beroende av pengarna som kommer från Verksamhetsplanen vad kommer då att hända med hennes arbete när hela skolan är självgående i arbetet för hållbar utveckling? Då hennes tjänst kan tas bort ligger det i hennes intresse att hela tiden finna nya saker att arbeta vidare på. Eller kommer hennes tjänst att flytta vidare till en ny skola där all hennes kunskap om hållbar
utveckling och hennes unika kunskaper om uppstartande av liknande projekt att vara ovärderlig kunskap?
Vilka undervisningsalternativ finns det som komplement till
Verksamhetsplan 2010 för lärande för hållbar utveckling i Malmö
och vilka pedagogiska val baserar lärarna sin undervisning på då?
Undersökningen visar att undervisningen inom hållbar utveckling påverkas till stor grad av det material som finns tillgängligt för de verksamma lärarna. Det finns olika uppfattningarna om tillgängligheten av materialet. Lärarna som vi intervjuade hade olika uppfattningar där den ena sidan tyckte att det finns för mycket information och det var därför svårt att välja och den andra sidan tyckte att det fanns mycket bra information, men att lärare kanske inte riktigt visste var de skulle leta. Samtliga lärare var överens om att det var uppgiften som styrde utbudet på materialet. Här anser vi att projekt åtta i Verksamhetsplanen RCE kunna fungera som ett väldigt bra nätverk för att sprida uppgifter och material mellan olika lärare. Styrkan med RCE är att det är uppbyggt
av olika regioner, både nationellt och internationellt, vilket gör att lärare som vill få tag i
uppgifter och material skulle ha möjlighet till detta. Dock uppdagade vi att kunskapen om RCE´s verksamhet var obefintlig vilket leder till att många lärare som skulle kunna använda
informationen inte får tillgång.
Undervisningen om hållbart lärande hos de lärare vi intervjuade påverkas i allra största grad av UNESCOS tre aspekter. Karl påpekade att det är de tre aspekterna på hållbar utveckling som styr hans undervisning till största grad. Karin baserade sin undervisning med samma tankesätt. De bådas undervisningen är stark präglat av Öhmans pluralistiska undervisning om hållbar utveckling.64
Av de intervjuade lärarna var det Lisa som påpekade en viss problematik mellan målen som måste uppnås i kursplanerna samt det syftet som finns om hållbar utveckling.65 Uppnåendemålen som finns i tillexempel ämnet i Geografi, kunna redovisa och analysera faktorer som kan leda
till miljöförstöring av mark, luft och vatten66för gymnasiet skolan är målstyrda, detta är
motsatsen till Verksamhetsplanen mål som är holistiska. Verksamhetsplanen som till stor del är skriven med UNESCO som inspiration gör att det tillkommer ytterligare mål som ska uppnås i verksamheten. Lisa påpekade att hon kände sig till vis del hämmad utav målen ur kursplanen för att få en pluralistisk undervisning i sin verksamhet.
Vårt resultat visar att det är målen i läroplanerna och kursplanerna som styr undervisningen men att Verksamhetsplanen skall fungera som ett komplement. Lärarna upplever dock inte att tiden finns för att implementera Verksamhetsplanen i skolan. För att uppnå ett bra samspel mellan båda krävs det att skolans samtliga verksamheter samarbetar och på såvis integrerar båda delarna i skolan.
Verksamhetsplanen syfte är att höja kunskaperna om hållbar utveckling, däremot faller
handlingskompetensen hos elever i skymundan. Fokuseringen inom Verksamhetsplanen ligger i att utveckla elevernas förstålelser för hållbar utveckling och inte deras handlinskompetens inför
64 Öhman, 2004, “Moral perspectives in selective traditions of environmental education” 65 Intervju Lisa
problemet. Undervisningen om hållbar utveckling skall inte bara fokusera på vad begreppet innebär utan även förklara varför den finns och hur den fungerar men även vart den är på väg.67 Om detta får plats inom den formella utbildningen är en annan fråga? Lundahl et al visar att eleverna behöver mer utav denna bred för att upp ett tillfredställande resultat.68
Verksamhetsplanen har en svår uppgift att sträva emot. Undervisning inom hållbar utveckling är
ett relativt nytt sätt att undervisa på i skolan. Det bidrar med en svårighet att hitta beprövade metoder. I detta kommer Verksamhetsplanen och bidrar med något som vi upplever som väldigt positivt. Den låter olika metoder prövas med hjälp av de olika projekten. Problematiken ligger i att lärare skall få tillgång och möjlighet att pröva dessa metoder. Karin uttryckte sig att
anpassningen av dessa metoder i den formella skolan borde ske hos skolledningen. Detta tycker vi är bra eftersom då läggs inte ansvaret på anpassa undervisningen på den enskilde läraren. Ett annat problem som lärarna upplevde med Verksamhetsplanen är kommunikationen mellan tjänstemännen och de själva inte var tillräcklig. Två av lärarna visste inte riktigt vad
Verksamhetsplanen stod för eller i vilken utsträckning den kunde hjälpa deras undervisning.
Detta är den största anledningen till att Verksamhetsplanen inte används i större utsträckning som den skulle kunna göra. Det är helt enkelt för att lärarna inte är medvetna om dess existens. Projekt åtta i Verksamhetsplanen är RCE som skall bidrar med ett nätverk och ökad
kommunikation för aktiva inom hållbar utveckling i skolan samt andra verksamheter i
kommunen. Detta har inte nått ut till de aktiva pedagogerna på det sättet som den är tänk till att göra.
De lärare som vi talade med tyckte att möjligheter till fortbildning i denna region var tillräcklig eller bra. Det var andra faktorer som gjorde att lärare inte fortbildade sig. Tid och pengar var och är alltid bristvaror i skolan och att fortbilda sig på sin egen tid kan alltid vara svårt. Den
kompetenssatsning som gjorts inom lärarkåren de senaste åren borde involvera en mer holistisk bild på undervisningen. Detta hade inte bara stöttat Verksamhetsplanen utan även UNESCOs dekad för hållbart lärande.
67 Almers, 2009, ”Handlingskompetens för hållbar utveckling”
