UppmŠrksamhet Šr pŒ flera sŠtt centralt i sŒvŠl kvalificerad som kvalificerande stšrningshantering. Det handlar om olika aspekter av urskiljande av detaljer ur vardagligheten. Det kan gŠlla nŠrvaro och koncentration i det man just arbetar med, att veta vad man ska titta efter och ett slags vaksamhet eller beredskap fšr tecken pŒ, att nŒgot inte Šr som det ska. Att Šven sinnesbaserad erfarenhet kommer till anvŠndning i uppgiften framtrŠder i relation till uppmŠrksamhet. I det fšljande ska jag lyfta fram nŒgra aspekter av uppmŠrksamhet, som har bety-delse i stšrningshanteringen. De utgŒr frŒn utsagor, som pekar pŒ vikten av att veta vad man ska uppmŠrksamma, att nŠrma sig uppmŠrksamhet som vana, den koncentrerade uppmŠrksamheten under ett pŒgŒende arbete samt att hŒlla fast uppmŠrksamheten šver lŠngre tid. Den uppmŠrksamhet det hŠr handlar om Šr anvŠndningsinriktad och kopplad till hur man uppfattar och definierar sin ar-betsuppgift.
... fšrsta tiden nŠr jag just bšrjat kšra pŒ švre delarna av linen, dŒ var jag lite sŒ dŠr halvflummig och jag mŠrkte ju det sjŠlv till slut, fan jag kom ju inte ihŒg nŒnting .. men dŒ skŠrpte jag mig verkligen nŠr jag liksom mŠrkte det dŠr sjŠlv, jag var tvungen att springa och frŒga om, om minsta skitgrej nŠstan ...
UppmŠrksamhet som vana
Vetskapen om hur maskinerna ska gŒ och om vilka stšrningar som kan fšr-vŠntas, kommer till anvŠndning i uppmŠrksamheten. HŠr ska jag ta upp tvŒ fall: ett dŠr uppmŠrksamheten kommer till pass, nŠr operatšr A blir hŠmtad av andra fšr att kallvalsningsmaskinen Grob stannat, och ett annat dŠr uppmŠrksamheten innebŠr vaksamhet under pŒgŒende kšrning.
En aspekt av uppmŠrksamheten Šr, att operatšren vet vad han ska titta efter, nŒgot som i sin tur fšrutsŠtter ett antagande, en fšrvŠntan, om vad som kan vara fel. Dylika antaganden bygger vanligen pŒ erfarenhet av samma fel sedan ti-digare, det Šr dŒ man kan gŒ pŒ felet direkt, med nŠst intill osviklig sŠkerhet.
Jag noterar att nŠr A kommer till Groben, ditkallad av G och I, vet han precis vad han ska titta efter och ser mycket riktigt direkt, att det Šr som han tror. Han ser det genom att kombinera information frŒn givaren och gripklorna. Givaren lyser, och maskinen har stoppat pŒ grund av att den tror att den har gripklorna ihop, utan att ha det. A visste hŠr exakt vad han skulle uppmŠrksamma, ledet att undra och leta hoppade han med sjŠlvklarhet šver. Denna uppmŠrksamhet re-sulterar fšr operatšren i en bekrŠftelse pŒ det egna kunnandet. I de fall, dŠr man inte vet direkt, fšrsiggŒr istŠllet en lŠngre process, dŠr undran šver var och vad det kan vara fšr fel Šr ett steg. DŒ kan den viktiga erfarenheten istŠllet ligga i att veta hur det Šr, nŠr det Šr normalt, att tidigare ha uppmŠrksammat vad maskinen ska gšra, nŠr den gšr som den brukar.
Det kan synas trivialt att konstatera, att stšrningshanteringen inleds med att man mŠrker att nŒgot Šr fel. I relation till uppmŠrksamhet som vaksamhet fŒr emellertid detta konstaterande en innebšrd. UppmŠrksamheten kan hŠr inne-bŠra att upptŠckten av ett fel inte gŒr att sŠrskilja i tiden frŒn dess lokaliserande. Det kan Šven vara sŒ att man, i och med att man uppmŠrksammar felet,
omedel-bart vet hur det ska ŒtgŠrdas. Operatšren har utvecklat en situationsspecifik fšrmŒga att skilja ut de detaljer, som ger den information som Šr anvŠndbar i att styra bearbetningsprocessen.
Sen startar det om igen och det gŒr en stund men nŠsta gŒng blir det samma sak. Vad fasen igen! sŠger han. Samma felmeddelande igen om att pinolen ej Šr inom spŠnnomrŒde. ... Han mŠrker direkt att utrustningen stoppat med det hŠr fel-meddelandet. Han mŠrker det nŠstan innan det har hŠnt. Han ser det pŒ portalens lŠge (bŒde hšjd- och sidled) men framfšr allt hšr han att det inte Šr som det ska eftersom ett klickljud uteblir.
Sinnesbaserad erfarenhet. Flera operatšrer berŠttar om hur just hšrseln
kommer till anvŠndning. Med hjŠlp av den uppmŠrksammar de bŒde tystnader och missljud. Tystnaden kan som ovan gŠlla ett kort uteblivet ljud, som genom att utebli signalerar, att bearbetning eller transporter inte fortskrider som de ska. Den kan ocksŒ vara mer uppenbar, som dŒ en hel maskingrupp stoppat. Somliga av operatšrerna gav uttryck fšr att de Šven pŒ lŒngt avstŒnd kunde urskilja, att nŒgon enstaka maskin inte var igŒng. PŒ en 20-30 meters hŒll och med ett antal andra producerande maskiner mellan sig och svarven kunde till exempel Y sŠga nŒgot i stil med "jag hšr att han inte startat upp svarven Šn". Han vet med andra ord hur de olika maskinerna lŒter och kan skilja ut respektive ljud ur den all-mŠnna ljudmatta, som ligger šver verkstaden. En operatšr jag samtalar med som skšter enbart en maskin, menar dŠremot att det inte gŒr att urskilja enstaka maskiner. Det man hšr Šr bara ett allmŠnt verkstadsljud. Man kan tolka detta som ett tecken pŒ att Y utvecklat urskillningsfšrmŒgan, pŒ grund av att han som lineoperatšr och driftledare har anvŠndning fšr att kunna identifiera de olika maskinerna Šven pŒ hŒll.
L tillhšr dem som Šr extremt uppmŠrksamma, snarast vaksam. Han berŠttar att han som slipare lŠrde sig att vara uppmŠrksam pŒ missljud, eftersom de var en fšrvarning om den olycksfallsrisk som fanns, nŠr den snabbt roterande slip-skivan var pŒ vŠg att sprŠngas. Om ett speciellt ljud hšrdes, var man tvungen att stŠnga av omedelbart. Vanan att lyssna har han behŒllit, och vid svarvarna an-vŠnder han den till att mŒnga gŒnger mycket tidigt, registrera fšrekommande avvikelser frŒn en fullgod bearbetning. NŠr andra svarven stannar med fel-meddelande om att "Pinolen ej Šr i spŠnnomrŒde", har han redan registrerat ett uteblivet klickljud frŒn portalen och kan snabbt med en blick konstatera att ut-rustningen stannat i ett hšjd- och sidolŠge fšr portalen, dŠr den inte ska stanna normalt.
L pŒpekar att han anvŠnder alla sina sinnen, hšrseln vŠldigt mycket, och han hšr ljuden trots att han anvŠnder hšrselskydd. Han lŒter mig lyssna pŒ det lilla klickljud som uppkommer nŠr portalen lŠmnar, det kommer tvŒ gŒnger nŠr den šppnar respektive stŠnger sin gripklo. Det Šr ett speciellt, inte sŠrskilt starkt, klickljud, och uteblir det ljudet sŒ mŠrker han det. Ett annat, metalliskt ljud hšrs, nŠr artikeln pŒ banan kommer fram till det mekaniska "pinnstoppet". DŒ gŒr han dit och kontrollmŠter. Ett ytterligare exempel Šr att han, nŠr han passerar borren, mer eller mindre automatiskt scannar av att det sprutar kylvŠtska ut ur ett borrat hŒl. Detta utgšr fšr honom ett tecken pŒ att borren inte gŒtt av utan har borrat sina hŒl som den ska.
Att uppmŠrksamma med hšrseln kommer ofta fšrst fšr L, som rutinmŠssigt ar-betar med en hšg uppmŠrksamhetsnivŒ. Mycket av hšrandet fšrutsŠtter dock att han Šr i maskinens omedelbara nŠrhet. Det han inte hšrt, kan litet senare kompenseras med hjŠlp av syn och kŠnsel. Ett visslande ljud hšrs frŒn andra svarven och L sŠger, att "det dŠr ljudet betyder att femman bšrjar bli risig". Det Šr med andra ord ett av skŠren som hŒller pŒ att ta slut. Fšr L betyder detta, att det Šr lŠge att stŠlla in svarven sŒ att den stoppar, nŠr pŒgŒende bearbet-ningscykel Šr klar och dŒ vara beredd med verktyg och nytt skŠr fšr att byta och snabbt kšra vidare. Han vill ha bytt ut skŠret innan det inverkat menligt pŒ kvaliteten. Han uppmŠrksammar Šven nŠr det blir en annan yta pŒ en detalj, som bearbetats med ett skŠr som Šr pŒ upphŠllningen, bearbetningsspŒren blir
aningen annorlunda. Under sjŠlva bearbetningen kan han hšra det, efterŒt ser och kŠnner han det pŒ ytan.
UppmŠrksamhet Šr ett sŠtt att styra maskinen, ett sŠtt att Œstadkomma god kvalitet, i vilket L inbegriper fšrebyggande av produktionsproblem. Han nŠrmar sig uppmŠrksamheten som vana. Att han lyckas med detta fšrmodar jag sam-manhŠnger med hans starka vilja att styra mot kvalitet, ett stŠndigt, tydligt och nŠrliggande mŒl, som vŠgleder honom i arbetet och som ocksŒ gšr det menings-fullt.
Den koncentrerade uppmŠrksamheten
UppmŠrksamhet och koncentration Šr grunden fšr det faktiska utfšrandet av vissa stšrningshanterande arbetsuppgifter. Ett sŒdant exempel Šr, nŠr O tagit sig an uppgiften att justera kuggspetsmaskinens instŠllningar. Det Šr ett arbete som han gšr, trots att bearbetningsresultaten ligger inom toleranserna. Det Šr en fšr-hŒllandevis gammal maskin och inga manualer finns att tillgŒ. Tolv olika instŠll-ningar skall kombineras, sŒ att de samverkar till ett šnskat bearbetningsresultat. En mycket krŠvande syssla, dŠr det inte finns nŒgra grundinstŠllningar att utgŒ frŒn, utan dŠr han hela tiden fŒr prova och experimentera sig fram.
Under detta arbete Šr han oerhšrt koncentrerad pŒ det han gšr och hur maskinens verktyg fšrflyttas genom hans eget skruvande pŒ instŠllnings-rattarna. NŒgon gŒng blir koncentrationen pŒ det han Šr i fŠrd med att stŠlla in sŒ stark, att han fšrst inte mŠrker att hela fastspŠnningen av axeln lossnat. En hel del nedlagt arbete blir vŠrdelšst och han fŒr bšrja om i processen. Se tablŒ 5.
Jag drar mig till minnes situationer, dŠr olycksfall intrŠffat under det att man hŒllit pŒ med likartat koncentrationskrŠvande arbete. En eventuell plštslig maskinršrelse skulle hŠr šverraska operatšren totalt. Att "hŒlla pŒ att akta sig" under utfšrandet av en dylik uppgift, som krŠver sŒ mycket uppmŠrksamhet och koncentration i sig, framstŒr som ofšrenligt med utfšrandet av arbetsuppgiften.
TablΠ5. Utdrag ur situationsdialog med kuggspetsmaskin.
Maskinen gšr O gšr Min kommentar
Ca 21.00. Han tittar pŒ klockan: "tvŒ timmar kvar, ska jag hinna"? HŠmtar i sitt lŒsta skŒp den pŠrm dŠr han samlat sŒna uppgifter.
TŠnker gšra om instŠllningen frŒn grunden. TvŒ timmar kvar pŒ kvŠllsskiftet. Har sparat siffror frŒn 1990 och 1992, dŒ han fick resul-tatet att bli bra.
Bšrjar prova med att stŠlla in enligt dessa mŒtt.
Dock inget som sŠger att det nu ska bli bra, bara fšr att det funger-ade dŒ.
21.35 HŒller ff pŒ med samma tvŒ mŒtt, de ska skruvas i lŠge. Men det ršr pŒ sig hela tiden. SvŒrt.
Det Šr ett švre och ett undre verk-tyg, en liten skŠrplatta i vardera. "Hšgre upp. SŒ jŠvla svŒrt att se".
Provar igen med att skruva i lŠge. MŠrker plštsligt att fastspŠnningen av axeln lossnat.
InstŠllningsarbetet vŠrdelšst fšr det han stŠller in Šr verktygens/skŠrens lŠge i fšrhŒllande till dŠr kuggen ska spetsas pŒ axeln.
Skulle det gŒ att stŠlla in ett verk-tyg i taget, undrar O. FortsŠtter med bŒda.
Skruvar och fšrsšker fŒ i lŠge. €r verkligen koncentrerad pŒ det han gšr, det lilla skruvandet. Mycket uppmŠrksam pŒ verk-tygens lŠge i fšrhŒllande till axeln. Tar inget šht hšr vi, dvs ingen bearbetning alls, verktygen nŒr inte fram. BŠttre resultat nu
21.45 Dags att prova med fšrsta biten. O startar och stŒr beredd med handen pŒ nšdstoppet. Tar den andra kassbiten, kšr, stop-par efter det att bara tvŒ kugg (av 28) bearbetats. Tar ut o tittar, "helt fel Šr det inte". "Ta fram litet mer".
AnvŠnder kasserade bitar till att prova med.
LŒter bara ett par kugg bearbetas varje gŒng, sŒ att kassbiten ska rŠcka lŠnge. En av rattarna pŒ baksidan inne i maskinen har den upplysningen pŒ sig med pilar "Tar mer" resp "Tar mindre". Vissa delar av
resultatet bŠttre
O lŠgger i biten igen. "Mkt kvar i mitten; men jŠmnhšga i alla fall".
Han vet hur den ska ligga fšr att det ska ta pŒ "rŠtt" spets.
In pŒ baksidan och justerar mellan de olika fšrsšken. "Tar litet till".
SvŒrt att veta vilka kugg som kšrts nu och vilka tidigare. Vet inte vilka kšrt.
MŠrker ut fyra kugg med vit markerpenna.
Bearbetningen tog pŒ fyra nya istŠllet. Fula mŠrken igen! HalvmŒnar. Tar i dŠr det inte ska
"SŒ var det inte nŠr jag var dŠr inne och stŠllde om". "NŒgot som Šr lšst?" "Kan vara det som taktar fram biten som krŒnglar?" osv
O bšrjar stŠlla sig frŒgor om vad som nu kan vara orsaken till att resultatet fortfarande inte blir bra. osv