Buller från tåg, LAeq,24h Andel (%) som angett symtom någon/
några gånger per vecka eller varje dag:
Mycket trött 40 38 44 52 41
Indikatorer och metoder för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem – Förslag och synpunkter
Flera myndigheter (Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut) har det övergripande ansvaret att på nationell nivå bevaka och följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem. Därutöver föreskriver EU-direktivet om omgivningsbuller [1, 2] att medlemsländerna i en första etapp, senast den 30 juni 2007, redovisar bullerproblemets omfattning (vägtrafik, tåg, flyg och industrier) för tätbebyggelse (med mer än 250 000 invånare) samt för större vägar (med mer än 16 450 fordon per dygn), större järnvägslinjer (med mer än 164 tåg per dygn) och större flygplatser.
Redovisningen skall göras i form av (i) strategiska bullerkartor och (ii) handlingsplaner samt (iii) information tillgänglig för allmänheten. Kommuner med mer än 100 000 invånare skall senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år 2011. I EU-direktivet [1] artikel 6.1 anges att buller skall beskrivas med måtten Lden respektive Lnight. I artikel 6.3 samt i bilaga III anges att (iv) skadliga effekter av buller får bedömas med hjälp av de dos-effekt-samband som avses i bilaga III (störning och sömnstörning). För att bättre samordna och effektivisera resurser samt reducera kostnader framstår det som angeläget att ta fram en gemensam metod att mäta, rapportera och att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem.
Indikatorer för buller
Den enda indikator för buller som finns för närvarande är antal personer som är utsatta för buller över gällande riktvärden (Indikator 1), dvs. den uppföljning som Naturvårdsverket gör av vägtrafikbuller inom ramen för miljöövervakningsprogrammet. Enligt EU-direktivet för omgivningsbuller [1], bilaga VI, skall uppgifter till kommissionen innehålla redovisning av antal människor som utsätts för buller från vägtrafik, tåg, flyg och industrier för olika bullerintervall för Lden respektive Lnight. Därutöver kan uppgifter redovisas om särskild isolering mot bullret ifråga företagits respektive om det finns en tyst fasad.
Indikator 1: Antal personer som är exponerade för buller (utomhus vid mest exponerad fasad).
Enligt EU-direktivet: Lden; 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >75 dB respektive Lnight; 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, >70 dB.
Enligt svenska riktvärden antagna av riksdagen: LAeq,24h; 55-59, 60-64, >65 dB respektive LAmax >70 dB.
Förslag därutöver: Lnight 45-49 dB
Kommentarer: Enligt EU-direktivets krav skall antal personer utsatta för buller enligt ovan redovisas.
De riktvärden för buller från vägtrafik, tåg och flyg som antogs av riksdagen 1997 [3] är uttryckta som LAeq,24h- respektive LAmax- värden. De kartläggningar som genomförts i Sverige av antal exponerade personer inom ramen för miljöövervakningsprogrammet har angetts i LAeq,24h. Även i kartläggningar av bullrets effekter har bullerexponeringsdosen angivits i LAeq,24h i dos-effekt samband. Det är därför en fördel att Sverige tillsvidare (åtminstone till dess att sambanden mellan de olika måtten klarlagts) behåller de nuvarande måtten parallellt med de mått som EU-direktivet kräver.
Indikatorn har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullerexponering som direkt kan implementeras. Lnight behöver även anges för lägre nivåer än vad som föreslås i EU-direktivet [1]. De
riktlinjer som WHO [5] anger för att skydda mot uppkomst av störning och sömnstörningar (vid sovrumsfönster öppet på glänt) från buller är strängare, LAeq,16h 50-55 dB (störning) respektive LAeq,8h 45 dB (sömnstörning), än de lägsta bullerintervall som föreslås kartläggas enligt EU-direktivet. Lnight behöver därför anges även för ett lägre intervall på 45-49 dB.
Nya hälsorelaterade bullerindikatorer
Det finns ett stort behov av nya kompletterande hälsorelaterade indikatorer för buller som mäter de viktigaste (mest kritiska) hälsoeffekterna av bullerkällan ifråga och som har tillräcklig precision för att kunna användas vid uppföljning av miljömål och vid uppföljning av förändringar i bullerexponering efter genomförande av olika åtgärder. Vidare finns ett behov att utveckla metoder för att koppla människors upplevda effekter av buller till den bullernivå de är utsatta för (koppling till indikator 1).
Baserat på resultat från studien av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun [6], erfarenheter från tidigare socio-akustiska undersökningar av effekter av vägtrafikbuller bl.a. inom ramen för forskningsprogrammet ”Ljudlandskap för bättre hälsa” [7, 8, 9] och undersökningar av effekter av exponering för buller och vibrationer från tåg [10, 11], EU-direktivet för omgivningsbuller [1] samt WHO:s rekommendationer [4] föreslås indikatorerna 2 - 8 för att mäta hälsoeffekter av buller hos befolkningen.
Indikator 2: Störning av buller Indikator 3: Sömnstörning av buller
Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus: (a) vila/avkoppling, (b) samtal och (c) möjlighet att ha sovrumsfönster öppet
Indikator 5: Påverkan av buller på aktiviteter utomhus: (a) utevistelse, (b) vila/avkoppling och (c) samtal
Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden
Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik.
Indikator 2: Störning av buller
[Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5]
Frågeformulering:
Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma, Hur mycket störs eller besväras Du av:
Störs Störs inte Störs Störs Störs
*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.
Motivering: Indikator 2 är huvudindikator för mätning av effekter av buller. Formuleringen av störningsfrågorna har utarbetats och antagits i koncensus av internationellt verksamma forskare inom området effekter av buller i syfte att tillförsäkra förbättrade möjligheter att jämföra resultat från olika internationella socio-akustiska undersökningar. Frågans utformning har fastställts av ISO [12]. Frågan mäter allmän störning och särskiljer inte om man har fönstret öppet eller stängt. Erfarenheten är att människor ger en genomsnittlig bedömning av sin störning, dvs. störning ”hemma” ges något högre värde än störning med stängt fönster och något lägre värde än störning med öppet fönster. Indikator 2 har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullereffekter som kan behöva utvecklas ytterligare.
Indikator 3: Sömnstörning av buller
[Utvärdering: andel med störningsvärde 3 - 5]
Frågeformulering:
Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma i Din bostad – Hur mycket anser Du att buller från vägtrafik (samma frågor för tåg- resp. flygbuller) stör eller försvårar din sömn?
*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.
Motivering: Indikator 3 mäter störning av sömnen för olika trafikslag. Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att sömnstörningar är särskilt frekventa vid exponering för
vägtrafikbuller. Det finns ett starkt samband mellan generell störning (indikator 2) och sömnstörningar.
Även WHO [4] föreslår utveckling av en indikator för mätning av grad av sömnstörning med separata frågor för olika trafikslag.
Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus
Frågeformulering:
Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus hemma i Din bostad - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter?
Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5
a) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras
b) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] c) Att ha sovrumsfönstret [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] öppet försvåras
*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.
[Utvärdering: andel med störningsvärde 3 - 5]
Motivering: Indikator 4 mäter några av de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag.
Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för tågbuller och flygbuller medan störning av vila/avkoppling (och sömn) är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Att kunna sova med sovrumsfönster öppet på glänt är väsentligt för en majoritet av befolkningen och det finns ett starkt dos-respons-samband mellan bullernivå och störning på grund av att inte kunna ha fönster öppet, särskilt gäller detta för vägtrafikbuller.
Eftersom det är önskvärt att begränsa antalet indikatorer mäter indikator 4 störning av aktiviteter av buller från vägtrafik tåg och flyg i en enda fråga i stället för att upprepa frågorna för varje trafikslag.
Frågeformulering:
Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma utanför Din bostad på balkong eller uteplats - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter?
Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5
a) Utevistelse försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
b) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras
c) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.
[Utvärdering: andel med störningsvärde 3 - 5]
Motivering: Indikator 5 mäter de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag då man befinner sig utomhus vid sin bostad. Erfarenheter från svenska undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för flygbuller och tågbuller medan störning av vila/avkoppling är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Denna indikator kan även mäta förändringar i effekter av buller efter åtgärder utomhus i form av bullerskärmar Dessa påverkar främst de första, och i vissa fall de andra våningsplanen i bostadshus och kan därför inte följas upp med mätning av störning hemma (Indikator 2, 3 och 4) eller störning inomhus med stängt fönster (Indikator 6).
Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster
[Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5]
Frågeformulering:
Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus med stängt fönster hemma - Hur mycket störs eller besväras Du av:
Störs Störs inte Störs Störs Störs
inte särskilt ganska mycket4 oerhört
alls1 mycket2 mycket3 mycket5
Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]
*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.
Motivering: Indikator 6 mäter störning inomhus med stängda fönster. Indikatorn avser att på ett säkrare sätt kunna mäta och fånga upp effekter av fönsteråtgärder än Indikator 2 (störning hemma). EU-direktivet
[1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att ”De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla ”bostäder med särskild bullerisolering” enligt definitionen i bilaga VI”.
Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden
Motivering: Indikator 7 mäter inte direkt hälsoeffekter av buller men aktuell forskning [7, 8, 9] har visat att tillgång till tysta rum och tyst sida utanför bostaden har stor betydelse för i vilken grad människor upplever störning av buller (om det finns tillgång till en tyst sida av bostaden är mellan 10 och 20 procentenheter färre störda av vägtrafikbuller beroende på ljudnivån utomhus vid mest exponerad sida).
Indikatorn ger viss information om personerna är exponerade för buller från något trafikslag och om de i eller utanför bostaden har tillgång till tyst miljö. EU-direktivet [1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att ”De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla ”Bostäder med tyst fasad enligt definitionen i bilaga VI”.
Frågeformulering:
a) Har Du tillgång till något tyst rum i bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik även om du har fönstret öppet på glänt?
[ ] Nej0 [ ] Ja1
b) Har Du tillgång till någon tyst plats utomhus i anslutning till bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik?
[ ] Nej0 [ ] Ja1
Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik.
Motivering: Denna indikator har använts i bl.a. Tyskland och Nederländerna. Ett problem är att det fortfarande råder osäkerhet om hur förhållandet mellan exponering för vägtrafikbuller och risk för hjärt-kärlsjukdom ser ut. Trots denna osäkerhet har en expertgrupp inom WHO [4] föreslagit att indikatorn används och att beräkningarna grundas på de dos-respons-samband som publicerats i översiktsartiklar från senare år [13] och som har stöd även i senare undersökningar [14].
Beräkningen kan göras med relativt grova metoder. Man behöver en skattning av andelen av befolkningen som exponeras för olika nivåer av vägtrafikbuller samt befolkningens ålderssammansättning och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Med hjälp av publicerade skattningar av överrisken i olika intervall för vägtrafikbuller beräknas sedan antalet förtida dödsfall till följd av vägtrafikbuller för respektive bullerintervall. Dessa summeras till ett sammanlagt antal extra förtida dödsfall i befolkningen. Då beräkningarna är behäftade med en osäkerhet bör även ett osäkerhetsintervall ges för antalet dödsfall.
Det finns ett stort behov att samordna arbetet med uppföljning av miljömålet ”God Bebyggd Miljö”, delmål buller [15, 16]. Miljömålet har följande lydelse:
Delmål år 2010
”Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden1) som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.”
Generationsmål år 2020
”Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.
Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.”
1) Riktvärden för buller i boendemiljö (Riksdagen, 1997) Inomhus: LAeq 30 dB, LAmax 45 dB nattetid
Utomhus: LAeq55 dB (vid fasad), LAmax70 dB (vid uteplats i anslutning till bostad)
Boverket har tilldelats ansvaret för uppföljning av miljömålet ”God Bebyggd Miljö”. Boverket har föreslagit [17] att formuleringen av delmålet bör ses över med motiveringen att det idag finns ny kunskap och pågående forskning [9] om vad som är god och hälsofrämjande ljudmiljö. Delmålet om trafikbuller med sikte på generationsmålet bör, enligt Boverket [17], formuleras så att det beskriver (i) såväl människors exponering som upplevelse av trafikbuller, (ii) i vilken utsträckning kommunerna arbetar med att förbättra trafikbullersituationen, samt (iii) tillgången till relativt tysta områden nära där människor bor.
Utöver Boverket har flera andra myndigheter och verk uppdrag att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (Naturvårdsverket och Socialstyrelsen samt Vägverket, Banverket och Luftfartsverket). I Länsstyrelsernas regionala miljöövervakning ingår även ansvar för hälsorelaterad miljöövervakning. Vägverket, Banverket och Luftfartsverket arbetar med åtgärdsprogram mot buller (Etapp 1 respektive Etapp 2) och rapporterar årligen om åtgärder som genomförts till Regeringen såväl som till Boverket och Naturvårdsverket. För Vägverkets del sker rapportering om bullerexponering både för statlig infrastruktur och kommunala vägar. Trafikverkens rapportering omfattar antal personer som är utsatta för olika bullernivåer (Indikator 1). Naturvårdsverket skall för år 2006, och därefter vart 5:e år rapportera till EU kommissionen enligt de krav som specificeras i EU-direktivet, dvs. antalet personer exponerade för bullernivåer uttryckta i Lden och Lnight.
En samordnad uppföljning av buller som miljöhälsoproblem baserad på indikatorer, såväl för exponering (indikator 1) som för hälsopåverkan (indikator 2-8), som föreslagits här berör således flera myndigheter och bör därigenom kunna ge stora samordningsvinster.
Metodik för uppföljning av miljömål och hälsopåverkan av buller – några generella synpunkter
Tillförlitliga metoder för att följa upp delmålet för buller i termer av antal utsatta för buller över riktvärdet i bostäder 2010 jämfört med 1998, finns inte idag men behöver utvecklas tillsammans med trafikverken och övriga berörda myndigheter. De metoder som finns bygger på mätning eller beräkning av antalet exponerade för trafikbuller utomhus över de riktvärden som riksdagen antagit.
Boverket har tagit initiativ till att pröva hur ett miljömål formulerat i termer av hälsopåverkan av buller skulle kunna mätas. På uppdrag av Boverket testade SCB år 2003 en metod att statistiskt undersöka hur stor andel av befolkningen i Sverige som upplever sig störda av buller från olika trafikslag [18]
Undersökningsresultaten i SCB:s rapport [18] ger bl.a. information om hur många som upplever störning av buller. Flera myndigheter såväl som ledande forskare inom området har bedömt metoden, med vissa mindre justeringar, som användbar. Det råder dock enighet om att fler personer bör intervjuas än de 2 000 som ingick i undersökningen. SCB:s egen beräkning [18] är att det inte är möjligt att mäta en 5 procentig förändring av andelen personer som är störda av buller med ett urval på 2 000 personer. Felmarginalen är 2 procentenheter vilket utgör ca 10 % av de bullerstörda. Detta innebär att den minskning om 5 procent som delmålet syftar till skulle ligga inom felmarginalen. SCB:s bedömning är att ca 10 000 personer skulle behöva ingå i undersökningen, vid ett tillfälle, alternativt att ca 2 000 personer undersöks årligen.
Resultaten från SCB:s studie [18] ger ingen information om hur många som är utsatta för buller i bostäder över de riktvärden som riksdagen beslutat om (LAeq,24h 30 dB och LAmax 45 dB inomhus i bostäder) enligt miljömålsformuleringen. För att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (och för att följa upp miljömålet) är det nödvändigt att kunna koppla bullerexponeringsnivå från olika trafikslag (Indikator 1) till hälsopåverkan av buller (Indikator 2 – 8). Enligt SCB är det möjligt att koordinatsätta de personer som ingår i en sådan undersökning för att få en uppfattning om vilken bullerexponering de är utsatta för. Detta förutsätter dock att bullerexponeringen är kartlagd (beräknad eller uppmätt). I Norge följs utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem med ett s.k. ”stöjplageindex”
där man utgår ifrån kända samband mellan exponering och påverkan av buller istället för, att som hittills i Sverige, enbart följa utvecklingen av antal personer som är utsatta för buller enligt miljömålsformuleringen. Det finns fördelar med denna metod eftersom den ger en mera fullständig bild av buller som miljöhälsoproblem. Liknande metoder skulle kunna utvecklas för Sveriges del under förutsättning att miljömålet, som nu är uttryckt i andel som är utsatta för buller, kompletteras med mål för hälsopåverkan av buller (t.ex. störning eller sömnstörning av buller) [19].
EU-direktivet [1] kräver i ett första skede, att tätorter med, en befolkning över 250 000 personer rapporterar om antal bullerutsatta personer. Detta ställer krav på nya undersökningar i dessa tätorter.
Boverket har föreslagit att bullerkartering och handlingsplaner för svenska förhållanden bör tas fram för tätorter med mer än 50 000 invånare [17]. I flera fall har omfattande och noggranna kartläggningar av såväl bullerexponering som upplevd störning och annan hälsopåverkan av buller genomförts, t.ex. inom ramen för forskningsprogrammet ”Ljudlandskap för bättre hälsa” (Stockholm och Göteborg) [7, 8, 9]
samt studien i Lerum där stora delar av befolkningen är utsatt för buller från vägtrafik, tåg och i mera begränsad omfattning, buller från flyg. En studie liknande den i Lerums kommun planeras nu att genomföras i Malmö under ledning av Maria Albin, Lunds universitet. Uppföljningsstudier i dessa områden vart 5:e år skulle kunna utgöra ett värdefullt komplement till undersökningar enligt SCB-metoden. Fördelen med studierna i Lerum (och Malmö) är att bullerexponeringen är kartlagd med god säkerhet och förändringar i bullerexponering kan följas genom kännedom om de åtgärder mot buller som genomförts samt trafikräkningar på representativa vägar, gator och järnvägar.
För att möjliggöra samordning av de olika myndigheternas uppföljning av miljömålet behövs ett nytt basår som bör vara 2006 för att stämma i tiden med Naturvårdsverkets redovisning av EG-direktivet om omgivningsbuller.
[1] Direktiv 2002/49/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller.
[2] Förordning om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 utfärdad 2004-07-01.
[3] Infrastrukturinriktning för framtida transporter, prop 1996/97:53, antagen av riksdagen den 20 mars 1997. http://www.riksdagen.se
[4] WHO Technical meeting on noise and health indicators, Bonn 7 – 9 July 2004.
[5] Berglund B, Lindvall T, Schwela D and Goh K T. (2000) Guidelines for community noise. World Health Organization. Genève. http://www.who.int/publications/en/.
[6] Öhrström E, Barregård L, Skånberg A, Svensson H, Ängerheim P, Holmes M och Bonde E.
Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) och Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Rapport maj 2005.
[7] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Annoyance and activity disturbances caused by road traffic noise – field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prag, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet).
[8] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Sleep disturbance from road traffic noise – field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prague, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet).
[9] Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. www.Soundscape.nu.
[10] Öhrström E och Skånberg A. (1995) Effekter av exponering för buller och vibrationer från tågtrafik – Undersökningar i 15 tätorter. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Rapport 1/95.
[11] Öhrström E and Skånberg A-B. (1996) A field survey on effects of exposure to noise and vibrations from railway traffic. Part I: Annoyance and activity disturbance effects. J Sound Vib 193, (1), pp 39-47.
[12] ISO/TS15666, Technical Specification, first edition 2003-02-01 Acoustics –Assessment of noise annoyance by means of social and socio-acoustic surveys. Reference number ISO/TS 15666:2003(E).
[13] van Kempen EE, Kruize H, Boshuizen HC, Ameling CB, Staatsen BA and de Hollander AE. (2002) The association between noise exposure and blood pressure and ischemic heart disease: a meta-analysis.
Environ Health Perspect. Mar; 110 (3):307-17.
[14] Babisch W, Beule B, Schust M, Kersten N and Ising H. (2005)Traffic noise and risk of myocardial infarction. Epidemiology. Jan;16 (1):33-40.
[15] Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart Sverige, prop. 1997/98:145, 7 maj 1998.
[16] Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, 26 april 2001.
[16] Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, 26 april 2001.