Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun

(1)

Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg

i Lerums kommun

APPENDIX

Projektledare:

Evy Öhrström, docent och Lars Barregård, professor

Medarbetare:

Annbritt Skånberg, bitr. forskare, Helena Svensson, bitr. forskare, Pär Ängerheim, miljöutredare, Maria Holmes, bitr. forskare

och Ellen Bonde, ST-läkare

Göteborg, 30 maj 2005

Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum

Medicinaregatan 16 Medicinaregatan 16 Box 414, 405 30 Göteborg Box 414, 405 30 Göteborg

Tel.: 031 773 28 95, Fax: 031 773 31 11 Tel.: 031 773 3610, Fax: 031 82 50 04

Email: lars.barregard@amm.gu.se Email: evy.ohrstrom@envmed.gu.se

ISSN 1400-5808 ISRN GU-MMED-R-2005/1-SE

(2)

(3)

Innehållsförteckning

1... Metod för bestämning av individuell bullerexponering 2... Dominerande bullerkällor i Lerums kommun

3A.... Ljudutbredningskarta över buller från vägtrafik LAeq,24h

3B .... Ljudutbredningskarta över buller från tåg LAeq,24h

3C .... Ljudutbredningskarta över summerad bullerexponering från tåg och vägtrafik, LAeq,24h,tot

3D.... Ljudutbredningskarta över buller från flygtrafik, LAmax 70-75 dB

4A ... Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik, LAeq,24h,tot

4B .... Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik, LAeq,24h,tot

5... Frågeformuläret

6... Beskrivning av undersökningspopulationen

7... Beskrivning av bostaden och bostadens utformning 8A.... Störning av olika olägenhetskällor

8B .... Störning av tågbuller respektive vägtrafikbuller och tysta rum respektive tyst plats utomhus 9A.... Påverkan på olika aktiviteter av buller från vägtrafik respektive tåg

9B .... Påverkan på olika aktiviteter i relation till vägtrafikbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus

9C .... Påverkan på olika aktiviteter i relation till tågbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus

10... Sömn i relation till bullerexponering nattetid från tåg respektive vägtrafik 11A.. Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från vägtrafik

11B .. Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från tåg

12... Indikatorer och metoder för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem – Förslag och synpunkter

(4)

APPENDIX 1 Metod för bestämning av individuell bullerexponering

Underlagsmaterial

Som grund för bestämning av individuell bullerexponering användes den totala kartläggning av bullernivåer som utfördes i Lerums kommun under 2003 (Lerums kommun, Bullerkartläggning i Lerum.

Daniel Tholén och Mats Hammarqvist, Ingemansson Technology AB i Göteborg. Rapport 10-00398, med bilagor A-E, juni-2003).

Kartläggningen omfattar buller från vägtrafik, tåg och flyg samt punktkällor (industribuller, skottbuller och motorcrossbuller). Beräkningarna utfördes enligt nordisk beräkningsmodell för vägtrafik och tåg. För flygbuller användes den svenska beräkningsmodellen. För samtliga beräkningar frånsett flygbullerberäkningen användes beräkningsprogrammet SoundPlan. Varje typ av bullerkälla beräknades var och en för sig. Beräkningarna gjordes i punkter 2 meter över marken. Detta innebär att hänsyn tas till reflektion i alla fasader utom den "egna fasaden". Beräkningspunkterna ligger på 15 m avstånd från varandra. Efter det att beräkningarna slutförts i SoundPlan exporterades resultaten till GIS-programmet ArcView och redovisades i ljudutbredningskartor i 5dBA intervall. För varje beräkningspunkt finns exakta värden redovisade i tabellform. Ljudnivåer från vägtrafik och tåg redovisas som ekvivalenta (L_Aeq,24h) och maximala ljudnivåer (L_Amax) samt som adderad ljudnivå från tåg och vägtrafik (LAeq,24h, tot).

Beräkningar finns för nuläge (år 2003) samt prognos för 2010 och 2020. Noggrannheten i beräknade nivåer enligt använda nordiska beräkningsmodellen bedöms vara ± 2 dBA. Konsulten bedömer att de förenklingar och kompromisser mellan noggrannhet och tidsåtgång som ingår i den metod som använts vid kartläggningen i Lerums kommun minskar noggrannheten, varför noggrannheten uppskattas till ± 3 dBA i denna undersökning.

Som underlag för beräkningarna av bullernivåer för vägtrafik, tåg och flyg i enlighet med de använda beräkningsmodellernas krav på indata, utnyttjades till följande material:

• Trafikuppgifter för alla gator och vägar (där trafikuppgift saknades för mindre gator och vägar sattes trafikflödet till 300 fordon/dygn med 2% tung trafik)

• Trafikuppgifter för järnvägen

• Uppgifter om utförda bullerskyddsåtgärder som plank och vallar, deras placering och utformning

• Flygleders position i luftrummet och trafikuppgifter för dessa

• Tillgängliga bullerdata för aktuella områden, tidigare mätningar, beräkningar som gjorts i området etc

• Digital karta med x, y och z-koordinater för aktuellt område samt angränsande delar inom 5 km avstånd. På kartorna finns information om x-, y- och z-koordinater för höjder, sjöar och större vattendrag, vägars vägmitt samt järnvägars spårmitt. Byggnaders, x-, y- och z-koordinater vid mark samt hushöjder (där höjd på byggnaden saknades sattes byggnadens höjd till 6 m).

Bestämning av individuell bullerexponering

(5)

ArcView. ArcView och MapInfo, vilket är det GIS-system som Lerums kommun använder sig av, möjliggör att materialet kan samverka med annan information som finns upplagd i motsvarande GIS- miljö, som t.ex. befolkningstäthet.

Bestämning av individuell bullerexponering för samtliga bostäder i Lerums kommun genomfördes i flera steg. Utöver exponeringsmåtten L_Aeq,24h (vägtrafik och tåg) och L_Amax(vägtrafik, tåg och flyg) som beräknats 2003 beställdes kompletterande beräkningar av bullernivåer för vägtrafik och tåg i L_Aeq,24h för delar av dygnet (dag, kväll, natt) samt för summerad bullernivå för tåg och vägtrafik (Lden,tot). Lden och LAeq, 22-06 (Lnight) är de två mått som EU-direktivet föreskriver att medlemsstaterna skall använda vid kartläggning av buller.

Steg 1 - Beräkning av ljudnivå för respektive fasad vid varje bostad samt koppling av bullernivåregistret till fastighetsregister

Ingemanssons Technology AB i Göteborg beräknade bullernivåer i punkter i ett rutnät om 15*15 m och skapade ljudutbredningskartor utifrån dessa. Dessa beräkningar kunde inte användas för att bestämma bullerexponeringen vid respektive bostad.

För att kunna beräkna bullernivåerna som de boende exponerades för vid sin bostad erfordrades nya beräkningar för varje fasad på varje bostadshus. De nya beräkningarna utfördes av Torbjörn Appelberg, Ingemanssons Technology AB i Jönköping. Utifrån resultaten av beräkningarna har sedan den fasad med högsta ljudnivån valts för att representera huskroppen. Resultaten från vägtrafik och tåg är beräknade oberoende av varandra, dvs. den redovisade vägtrafikbullernivån kan uppstå vid en fasad och den redovisade tågbullernivån kan uppstå vid en annan fasad.

De beräknade ljudnivåerna från olika trafikslag för respektive bostad kopplades sedan till kommunens fastighetsregister. Fastighetsregistret är uppbyggt i punktform, så varje bostadshus kopplades till den fastighetspunkt som låg närmast.

Felkällor

Samtliga beräkningspunkter är placerade 2 m över mark. Konsulten (Torbjörn Appelberg, Ingemansson Technology AB i Jönköping) har gjort bedömningen att detta innebär att bullernivån för lägenheter som är belägna högre upp än bottenplan troligtvis är underskattade. Endast 6 % av dem som deltog i undersökningen bodde i hus med 3 eller 4 våningar. I dessa fall kan, erfarenhetsmässigt, ljudnivån avvika ca ½ dB per våningsplan jämfört med markplanet.

Det finns andra, och för undersökningen mer kritiska, felkällor som beror på fastighetens utformning och byggnaders storlek och läge. För att komma tillrätta med dessa felkällor måste kartor och byggnader granskas och i vissa fall behövs besök på plats. Figur 1 – 3 visar exempel på byggnader där bullernivån för enskilda bostäder/lägenheter blir fel om inte detaljstudier av området sker. Ytterligare ett exempel där problem uppstår är när en fastighet består av flera byggnader med var sitt bullervärde men där det inte framgår av adressen i vilket av husen på fastigheten individen bor.

I figur 1 visas att vid större flerbostadshus kan enskilda lägenheter få felaktiga bullernivåer beroende på att bullernivån för fastigheten representeras av en enda punkt på den värst utsatta fasaden.

(6)

Beräkningspunkter= Bostadsadresser =

Figur 1. Stora flerbostadshus med beräkningspunkter och bostadsadresser inritade.

Figur 2 visar exempel på hur radhus belägna med gavel mot en väg kan få för höga bullervärden (lägenhet B).

Figur 2. Hus som är vinkelräta mot bullerkällan kan få felaktiga värden.

Figur 3 visar ett exempel på när ett hus får fel fastighetsbeteckning då den ligger närmare en annan fastighetspunkt än den rätta. Kopplingen mellan ljudnivån vid bostad till fastighetsnamn har utförts genom att närmaste fastighetspunkt kopplats till aktuell bostad. Om fastighetsregistret hade erhållits i form av ytor istället för i punkter kunde detta problem ha undvikits. Det fanns tyvärr inte möjlighet att leverera underlag i denna form från Lerums kommun.

(7)

Fastighets- punkter Fastighets-

punkter

Figur 3. Exempel på när fastigheter får fel fastighetsbeteckning.

Steg 2 - Koppling av bullerdata till kommuninvånarregistret

Ett utdrag ur kommuninvånarregistret erhölls från Lerums kommun i form av en Excel tabell. Utdraget innefattade bland annat personuppgifter, fastighetsbeteckning och gatuadress. Med hjälp av fastighetsbeteckningen kopplades sedan individerna till bullernivåerna. I vissa fall stämde inte kommuninvånarregistrets fastighetsuppgifter med de fastighetsuppgifter som kopplats till bullerdata. Det berodde på de felkällor som nämns under steg 1.

(8)

APPENDIX 2 Dominerande bullerkällor i Lerums kommun

Vägtrafik

Tabellen visar trafikflöden på olika sträckor av motorvägen E 20. Trafikdata för tätorten Lerum avser år 2002 och övriga trafikdata avser år 1998. Uppgifterna är hämtade från Vägverket och Lerums kommun.

Antalet fordon representerar ett årsdygnsmedelvärde.

Uppgifter om trafikmängden (antal fordon och hastighet) på samtliga lokala gator från 2002/2003 finns i Ingemanssons rapport, 2003.

Tabell 1. Vägtrafikflöden på motorvägen E 20 genom Lerums kommun.

Antal fordon per årsmedeldygn

Lerum Mellan orterna Floda

Totalt antal fordon 21 740 ± 6% 19 380 ± 6% 16 480 ± 7%

Antal tung trafik 1 970 ± 8% 1 840 ± 8% 1 690 ± 9%

Tåg

Tabellen visar antal tåg som passerar genom Lerums kommun och deras fördelning över dygnet (vardagsmedeldygn). Uppgifterna kommer från SJ januari 2004. Ca hälften av godstågen trafikerar järnvägen nattetid kl. 22-06 medan ca 70 % av persontågen trafikerar järnvägen dagtid mellan kl 06 och 18.

Tabell 2. Tågtrafik på Västra Stambanan genom Lerums kommun.

Antal tåg per tågtyp och vardagsmedeldygn

Tidsperiod Lokaltåg Fjärrtåg X 2000 Godståg Totalt

Kl 06-18 50 28 22 11 111

18-22 16 8 6 14 44

22-06 10 4 2 28 44

Antal per typ av tåg 76 40 30 53 199

Flyg

Under 2004 skedde 67 000 flygrörelser på Landvetters flygplats vilket innebär i genomsnitt 184 rörelser per dygn. Av dessa går ca hälften av alla rörelser norrut och passerar Lerums kommun vid start eller inflygning för landning.

(9)

Ljudutbredningskarta över buller från vägtrafik i

undersökningsområdet L

_Aeq

,

_24h

(10)

APPENDIX 3B

Ljudutbredningskarta över buller från tåg i undersökningsområdet

L

Aeq

,

24h

(11)

Ljudutbredningskarta över den summerade bullerexponeringen från

tåg och vägtrafik i undersökningsområdet L

Aeq

,

24h, tot

(12)

APPENDIX 3D Ljudutbredningskarta över buller från flygtrafik, L

_Amax

70-75 dB

Ingemansson technology AB

(13)

APPENDIX 4A

Personer med högst exponering av buller från tåg och vägtrafik L

Aeq,24h,tot

. Västra delen av undersökningsområdet.

= 63-65 dB = 66-68 dB ≥ 69 dB

(14)

APPENDIX 4B

Personer med högsta exponeringen av buller från tåg och vägtrafik L

Aeq,24h,tot

. Östra delen av undersökningsområdet.

= 63-65 dB = 66-68 dB ≥ 69 dB

(15)

Frågeformuläret

(16)

(17)

(18)

(19)

(20)

(21)

(22)

(23)

Beskrivning av undersökningspopulationen

Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik LAeq, 24h, tot

48-52 dB 53-57 dB 58-62 dB 63-72 dB Totalt

Antal deltagare 452 726 530 245 1953

Ålder

Medelvärde 50,0 49,2 49,2 47,8 49,2

Sd 14,74 14,57 15,66 14,88 14,95

Kön (%) Kvinna Man

55 45

54 46

52 48

49 51

53 47 Civilstånd (%)

Gift/sambo Ogift/ej sambo

76 24

75 25

71 29

69 31

73 27

Nedsatt hörsel (%) 19 19 21 18 19

Använder hörhjälpmedel (%) ¹⁾ 11 13 16 7 12

Ljudkänslighet:

Andel ganska eller mycket

känsliga för ljud/buller (%) 28 30 37 37 32

Hushåll med barn (%)

Under 7 år 15 13 15 12 14

7-17år 28 33 26 30 30

Försörjning (ca. %) ²⁾ Anställd

Eget företag

Förtids/sjukpensionär Ålderspensionär Tjänstledig Studerande Arbetslös Sjukskriven

59 11 6 17 4 6 3 3

60 12 6 15 2 6 3 3

53 14 6 18 4 9 4 3

57 15 5 14 1 5 4 3

57 12 6 16 3 7 3 3

Utbildning, mindre än 12 år (%) 48 48 52 53 50

Universitetsutbildad, 3 år eller mer (%) 27 27 21 21 24

1) Andel av de personer som har nedsatt hörsel.

2) Ca. eftersom fler än ett svar kan anges. Procentandelarna är något högre än vad de hade varit om enbart ett svar hade angetts.

Signifikant skillnad mellan de två lägre och de två högre exponeringsgrupperna för ljudkänslighet (χ² p<

0,001) samt universitetsutbildning 3 år eller mer (χ² p< 0,01). Ingen signifikant ökning mellan exponeringsgrupperna för övriga variabler.

(24)

APPENDIX 7 Beskrivning av bostaden och bostadens utformning

Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik LAeq, 24h, tot

48-52 dB 53-57 dB 58-62 dB 63-72 dB Totalt

Antal deltagare 452 726 530 245 1953

Hustyp (%) ¹⁾

Småhus 74 77 68 63 72

Flerbostadshus 26 23 34 37 28

Antal rum, förutom kök Medelvärde

Sd

4,7 1,87

4,4 1,86

4,2 1,98

4,6 1,89

Andel som äger sin bostad (%) 86 89 83 72 84

Boendetid i bostaden Medelvärde Sd

14,2 11,2

13,3 11,2

11,6 11,2

11,2 10,9

12,8 11,2 Typ av fönster (%) ²⁾

2-glas 45 43 47 38 44

3-glas 42 43 46 41 43

2 och 3-glas 13 14 7 21 13

Andel som bytt fönster p.g.a.

trafikbuller (%) 1 3 11 44 10

Sovrum vetter mot: (%)

Järnväg och större gata/trafikled 1 4 18 29 10

Enbart järnväg 1 5 9 18 7

Enbart större gata/trafikled 2 5 11 9 6

Övrigt ³⁾ 97 86 63 45 77

Andel som har balkong (%) 52 56 64 54 57

Balkong vetter mot (%):

Övrigt ³⁾ 93 81 52 24 68

Andel som har uteplats (%) 89 93 82 80 88

Uteplats vetter mot (%):

Övrigt ³⁾ 97 85 64 52 79

1) Friliggande hus, gård, villa, radhus, kedjehus

2) Bostadens uppgivna typ av fönster. Svaren är givna med alla typer av fönster som förekommer i bostaden.

3) Övrigt står för mindre gata, gård, trädgård, vatten, grönområde eller annat.

(25)

Störning av olika olägenhetskällor

Summerad bullernivå från tåg- och vägtrafik LAeq,24h, tot

Andel (%) ganska, mycket och oerhört mycket störda:

48-52 dB n= 452

53-57 dB n= 726

58-62 dB n= 530

63-72 dB n= 245

Totalt n=1953

Buller från industrier 1 0 1 0 1

Buller från skjutbanor 0 0 0 0 0

Lukt från industrier/verksamheter 0 1 1 0 1

Förorening från vedeldning 2 5 2 3 3

Avgaser från vägtrafik 2 6 15 21 9

Vibrationer från vägtrafik 3 6 23 28 12

Vibrationer från tåg

(obs! spontant angivet under: annat) 0 1 1 4 1

Ljud/buller från ventilation/fläktar 4 4 7 5 5

Ljud/buller från installationer (ex. hiss,

vatten/avlopp, tvättstuga) 3 3 5 1 3

Ljud från grannar 6 4 6 5 5

Annat ¹⁾ 2 4 5 4 4

Buller från flygtrafik 18 17 13 11 16

Buller från tåg 15 26 42 67 33

Buller från vägtrafik 12 22 43 53 29

1) Exempel på olägenheter angivna under annat är: hundar, mopeder, motorcyklar, restauranger, lukt.

(26)

APPENDIX 8B

Störning av tågbuller respektive vägtrafikbuller och tillgång till tysta rum respektive tyst plats utomhus

Bullernivåer från tåg LAeq,24h

Andel (%) ganska, mycket, 45-50 dB

oerhört mycket störda n= 925

51-55 dB n= 507

56-60 dB n= 331

61-70 dB n= 190

Ej tillgång till tysta rum inomhus 23 50 66 73

Tillgång till tysta rum inomhus 9 23 46 55

Ej tillgång till tyst plats utomhus 18 43 62 71

Tillgång till tyst plats utomhus 3 9 29 27

Bullernivåer från vägtrafik LAeq,24h

Andel (%) ganska, mycket, oerhört mycket störda

45-50 dB n=762

51-55 dB n= 590

56-60 dB n= 434

61-70 dB n= 167

Ej tillgång till tysta rum inomhus 19 29 60 70

Tillgång till tysta rum inomhus 9 16 30 51

Ej tillgång till tyst plats utomhus 17 32 53 66

(27)

Påverkan på olika aktiviteter av buller från vägtrafik respektive tåg

Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från vägtrafik, LAeq,24h

45-50 dB n=762

51-55 dB n =590

56-60 dB n = 434

61-70 dB n =167

Totalt n=1953 Andel (%) med summamåttet >3:

Samtal försvåras 4 9 18 23 10

Telefonsamtal försvåras 2 6 14 13 7

Lyssna på radio/tv försvåras 4 8 16 22 9

Koncentrationen försvåras 6 8 17 20 10

Vila/avkoppling försvåras 9 17 31 32 18

Svårt att somna 7 12 26 28 15

Väcks 7 12 30 29 16

Sämre sömnkvalitet 9 14 28 32 16

Sovrumsfönster ej öppet som Du vill 15 23 49 59 29

Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill 10 17 41 50 22

Samtal eller avkoppling försvåras på balkong

eller uteplats vid bostaden 14 25 48 53 28

Använder ej balkong eller uteplats vid

bostaden så ofta som Du skulle vilja 7 15 38 42 19

Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från tåg, LAeq,24h

45-50 dB n=925

51-55 dB n=507

56-60 dB n= 331

61-72 dB n=190

Totalt n=1953 Andel (%) med summamåttet >3:

Samtal försvåras 4 15 38 51 17

Telefonsamtal försvåras 3 9 28 40 12

Lyssna på radio/tv försvåras 3 12 35 49 14

Koncentrationen försvåras 3 11 25 32 11

Vila/avkoppling försvåras 8 19 40 46 19

Svårt att somna 7 17 30 40 16

Väcks 7 19 32 40 18

Sämre sömnkvalitet 7 19 33 43 18

Sovrumsfönster ej öppet som Du vill 11 30 48 59 27

Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill 8 21 42 56 22

Samtal eller avkoppling försvåras på

balkong eller uteplats vid bostaden 10 32 62 69 30

Använder ej balkong eller uteplats vid

bostaden så ofta som Du skulle vilja 5 19 39 50 19

(28)

APPENDIX 9B

Påverkan på olika aktiviteter i relation till vägtrafikbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus

Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från vägtrafik, LAeq,24h. Andel (%) med summamåttet >3:

45-50 dB n=762

51-55 dB n =590

56-60 dB n = 434

61-70 dB n =167 Aktiviteter inomhus

Samtal försvåras

Tillgång till tysta rum 1 5 10 18

Saknar tysta rum 7 14 24 26

Telefonsamtal försvåras

Lyssna på radio/tv försvåras

Koncentrationen försvåras

Vila/avkoppling försvåras

Aktiviteter utomhus:

Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden

Vetter mot tystare sida 11 17 36 35

Vetter mot trafikled, järnväg eller båda 32 49 63 72

Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja

Vetter mot tystare sida 4 8 23 18

Vetter mot trafikled, järnväg eller båda 20 35 53 66

Påverkan på sömn och bullernivå från vägtrafik LAeq, 22-06

Andel (%) med summamåttet >3:

40-45dB n=762

46-50 dB n=590

51-55 dB n=434

56-60 dB n=134

61-65 dB n=33 Svårt att somna

Tillgång till tyst sovrum 2 2 2 6 20

Saknar tyst sovrum 10 18 34 31 43

Väcks

Sämre sömnkvalitet

Kan ej ha sovrumsfönster öppet som Du vill

(29)

Påverkan på olika aktiviteter i relation till tågbuller och tillgång till tyst rum respektive tyst plats utomhus

Påverkan på olika aktiviteter och bullernivå från tåg, LAeq,24h. Andel (%) med summamåttet >3:

45-50 dB n=925

51-55 dB n =507

56-60 dB n = 331

61-72 dB n =190 Aktiviteter inomhus:

Samtal försvåras

Telefonsamtal försvåras

Lyssna på radio/tv försvåras

Koncentrationen försvåras

Vila/avkoppling försvåras

Kan ej ha andra fönster öppna som Du vill

Aktiviteter utomhus:

Samtal eller avkoppling försvåras på balkong eller uteplats vid bostaden

Saknar tyst plats utomhus 12 37 66 71

Använder ej balkong eller uteplats vid bostaden så ofta som Du skulle vilja

Saknar tyst plats utomhus 7 22 42 52

Påverkan på sömn och bullernivå från tåg LAeq, 22-06

Andel (%) med summamåttet >3:

46-50 dB n=752

51-55 dB n=622

56-60 dB n=355

61-65 dB n=165

66-73 dB n=59 Svårt att somna

Tillgång till tyst sovrum 2 2 7 11 -

Väcks

Sämre sömnkvalitet

Kan ej ha sovrumsfönster öppet som Du vill

(30)

APPENDIX 10 Sömn i relation till bullerexponering nattetid från tåg respektive vägtrafik

Bullernivå nattetid från tåg LAeq,22-06

Sömnvariabler:

46-50 dB n=752

51-55 dB n=622

56-60 dB n=355

61-65 dB n=165

66-73 dB n=59 Svårt att somna:

Någon gång/vecka, nästan varje natt (%) 22 25 24 27 24

Vakna på natten:

Någon gång/vecka, varje natt (%) Medelvärde

Sd

54 2,11 1,17

57 2,06 1,12

54 2,17 1,29

56 2,33 1,45

56 2,50 1,19 Sömnkvalitet

Mkt dåligt- inte särskilt bra (%) Medelvärde *)

Sd

16 4,08 0,81

17 4,04 0,80

20 3,94 0,79

20 3,95 0,77

25 3,93 0,85 Trötthet på morgonen:

Trött och mycket trött (%) Medelvärde ^#)

Sd

21 3,31 0,98

20 3,27 0,98

28 3,06 1,03

24 3,07 1,00

29 2,95 0,96

Sällan/aldrig öppet fönster,(%) 13 20 20 27 32

Undvika buller (%) 8 16 22 26 32

Undvika avgaser (%) 2 4 8 7 5

*) Högt medelvärde innebär bättre sömnkvalitet. ^#) Lågt medelvärde innebär högre grad av trötthet.

Bullernivå nattetid från vägtrafik LAeq,22-06 Sömnvariabler:

40-45 dB n=762

46-50 dB n=590

51-55 dB n=434

56-60 dB n=134

61-65 dB n=33 Svårt att somna:

Någon gång/vecka, nästan varje natt (%) 21 24 27 29 24

Vakna på natten:

Någon gång/vecka, varje natt (%) Medelvärde

Sd

51 2,11 1,12

56 2,08 1,19

61 2,21 1,25

58 2,29 1,27

39 2,00 0,82 Sömnkvalitet

Mkt dåligt- inte särskilt bra (%) Medelvärde *)

Sd

17 4,07 0,80

18 4,04 0,81

18 3,97 0,79

20 3,94 0,85

24 3,88 0,70 Trötthet på morgonen:

Trött och mycket trött (%) Medelvärde ^#)

Sd

21 3,25 0,98

22 3,21 1,00

24 3,19 0,99

26 3,16 1,02

18 3,21 0,99

Sällan/aldrig öppet fönster,(%) 12 19 26 23 33

Undvika buller (%) 6 15 28 23 46

Undvika avgaser (%) 1 3 9 11 12

*) Högt medelvärde innebär bättre sömnkvalitet. ^#) Lågt medelvärde innebär högre grad av trötthet.

(31)

Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från vägtrafik

Buller från vägtrafik, LAeq,24h

45-50 dB n= 762

51-55 dB n= 590

56-60 dB n= 434

61-70 dB n= 167

Totalt n=1953 Andel (%) som angett symtom någon/

några gånger per vecka eller varje dag:

Mycket trött 40 40 43 47 41

Obehagskänslor i magen 14 12 17 19 14

Ledsen och nedstämd 13 14 14 20 14

Osällskaplig och föredrar att vara ifred 13 16 17 22 16

Irriterad och vresig 16 18 19 20 18

Stressad 31 31 33 32 32

0 10 20 30 40 50 60

Mycket trött Allmänna obehagskänslor i

magen

Ledsen och nedstämd

Osällskaplig och föredrar att vara

ifred

Irriterad och vresig

Stressad

Andel symtom (%)

45-50 51-55 56-60 61-70

(32)

APPENDIX 11B Psykosocialt välbefinnande i relation till buller från tåg

Buller från tåg, LAeq,24h

45-50 dB n= 925

51-55 dB n=507

56-60 dB n= 331

61-72 dB n= 190

Totalt n=1953 Andel (%) som angett symtom någon/

några gånger per vecka eller varje dag:

Mycket trött 40 38 44 52 41

Obehagskänslor i magen 14 13 15 20 14

Ledsen och nedstämd 14 14 14 14 14

Osällskaplig och föredrar att vara ifred 13 17 18 21 16

Irriterad och vresig 15 18 21 26 18

Stressad 30 32 35 37 32

0 10 20 30 40 50 60

Mycket trött Allmänna obehagskänslor i

magen

Ledsen och nedstämd

Osällskaplig och föredrar att vara

ifred

Irriterad och vresig

Stressad

Andel symtom (%)

45-50 51-55 56-60 61-72

(33)

Indikatorer och metoder för uppföljning av buller som miljöhälsoproblem – Förslag och synpunkter

Flera myndigheter (Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut) har det övergripande ansvaret att på nationell nivå bevaka och följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem. Därutöver föreskriver EU-direktivet om omgivningsbuller [1, 2] att medlemsländerna i en första etapp, senast den 30 juni 2007, redovisar bullerproblemets omfattning (vägtrafik, tåg, flyg och industrier) för tätbebyggelse (med mer än 250 000 invånare) samt för större vägar (med mer än 16 450 fordon per dygn), större järnvägslinjer (med mer än 164 tåg per dygn) och större flygplatser.

Redovisningen skall göras i form av (i) strategiska bullerkartor och (ii) handlingsplaner samt (iii) information tillgänglig för allmänheten. Kommuner med mer än 100 000 invånare skall senast den 30 juni 2012 ha kartlagt omgivningsbullret inom kommunen och utarbetat strategiska bullerkartor som avser år 2011. I EU-direktivet [1] artikel 6.1 anges att buller skall beskrivas med måtten L_den respektive L_night. I artikel 6.3 samt i bilaga III anges att (iv) skadliga effekter av buller får bedömas med hjälp av de dos- effekt-samband som avses i bilaga III (störning och sömnstörning). För att bättre samordna och effektivisera resurser samt reducera kostnader framstår det som angeläget att ta fram en gemensam metod att mäta, rapportera och att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem.

Indikatorer för buller

Den enda indikator för buller som finns för närvarande är antal personer som är utsatta för buller över gällande riktvärden (Indikator 1), dvs. den uppföljning som Naturvårdsverket gör av vägtrafikbuller inom ramen för miljöövervakningsprogrammet. Enligt EU-direktivet för omgivningsbuller [1], bilaga VI, skall uppgifter till kommissionen innehålla redovisning av antal människor som utsätts för buller från vägtrafik, tåg, flyg och industrier för olika bullerintervall för L_den respektive L_night. Därutöver kan uppgifter redovisas om särskild isolering mot bullret ifråga företagits respektive om det finns en tyst fasad.

Indikator 1: Antal personer som är exponerade för buller (utomhus vid mest exponerad fasad).

Enligt EU-direktivet: Lden; 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, >75 dB respektive Lnight; 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, >70 dB.

Enligt svenska riktvärden antagna av riksdagen: LAeq,24h; 55-59, 60-64, >65 dB respektive LAmax >70 dB.

Förslag därutöver: Lnight 45-49 dB

Kommentarer: Enligt EU-direktivets krav skall antal personer utsatta för buller enligt ovan redovisas.

De riktvärden för buller från vägtrafik, tåg och flyg som antogs av riksdagen 1997 [3] är uttryckta som LAeq,24h- respektive LAmax- värden. De kartläggningar som genomförts i Sverige av antal exponerade personer inom ramen för miljöövervakningsprogrammet har angetts i L_Aeq,24h. Även i kartläggningar av bullrets effekter har bullerexponeringsdosen angivits i L_Aeq,24h i dos-effekt samband. Det är därför en fördel att Sverige tillsvidare (åtminstone till dess att sambanden mellan de olika måtten klarlagts) behåller de nuvarande måtten parallellt med de mått som EU-direktivet kräver.

Indikatorn har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullerexponering som direkt kan implementeras. Lnight behöver även anges för lägre nivåer än vad som föreslås i EU-direktivet [1]. De

(34)

riktlinjer som WHO [5] anger för att skydda mot uppkomst av störning och sömnstörningar (vid sovrumsfönster öppet på glänt) från buller är strängare, LAeq,16h 50-55 dB (störning) respektive L_Aeq,8h45 dB (sömnstörning), än de lägsta bullerintervall som föreslås kartläggas enligt EU-direktivet. L_night behöver därför anges även för ett lägre intervall på 45-49 dB.

Nya hälsorelaterade bullerindikatorer

Det finns ett stort behov av nya kompletterande hälsorelaterade indikatorer för buller som mäter de viktigaste (mest kritiska) hälsoeffekterna av bullerkällan ifråga och som har tillräcklig precision för att kunna användas vid uppföljning av miljömål och vid uppföljning av förändringar i bullerexponering efter genomförande av olika åtgärder. Vidare finns ett behov att utveckla metoder för att koppla människors upplevda effekter av buller till den bullernivå de är utsatta för (koppling till indikator 1).

Baserat på resultat från studien av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun [6], erfarenheter från tidigare socio-akustiska undersökningar av effekter av vägtrafikbuller bl.a. inom ramen för forskningsprogrammet ”Ljudlandskap för bättre hälsa” [7, 8, 9] och undersökningar av effekter av exponering för buller och vibrationer från tåg [10, 11], EU-direktivet för omgivningsbuller [1] samt WHO:s rekommendationer [4] föreslås indikatorerna 2 - 8 för att mäta hälsoeffekter av buller hos befolkningen.

Indikator 2: Störning av buller Indikator 3: Sömnstörning av buller

Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus: (a) vila/avkoppling, (b) samtal och (c) möjlighet att ha sovrumsfönster öppet

Indikator 5: Påverkan av buller på aktiviteter utomhus: (a) utevistelse, (b) vila/avkoppling och (c) samtal

Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden

Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik.

(35)

Indikator 2: Störning av buller

[Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5]

Frågeformulering:

Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma, Hur mycket störs eller besväras Du av:

Störs Störs inte Störs Störs Störs

inte särskilt ganska mycket4 oerhört

alls1 mycket2 mycket3 mycket5

Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

*) Om uppföljning sker med 1 till 2 års mellanrum anges de senaste 6 månaderna som referensperiod.

Motivering: Indikator 2 är huvudindikator för mätning av effekter av buller. Formuleringen av störningsfrågorna har utarbetats och antagits i koncensus av internationellt verksamma forskare inom området effekter av buller i syfte att tillförsäkra förbättrade möjligheter att jämföra resultat från olika internationella socio-akustiska undersökningar. Frågans utformning har fastställts av ISO [12]. Frågan mäter allmän störning och särskiljer inte om man har fönstret öppet eller stängt. Erfarenheten är att människor ger en genomsnittlig bedömning av sin störning, dvs. störning ”hemma” ges något högre värde än störning med stängt fönster och något lägre värde än störning med öppet fönster. Indikator 2 har rekommenderats av WHO [4] som en indikator för bullereffekter som kan behöva utvecklas ytterligare.

Indikator 3: Sömnstörning av buller

[Utvärdering: andel med störningsvärde 3 - 5]

Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma i Din bostad – Hur mycket anser Du att buller från vägtrafik (samma frågor för tåg- resp. flygbuller) stör eller försvårar din sömn?

Medför buller från vägtrafik inte särskilt ganska mycket4 oerhört

att: alls₁ mycket₂ mycket₃ mycket₅

a) Du har svårt att somna [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

b) Du väcks [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

c) Du får sämre sömnkvalitet [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Motivering: Indikator 3 mäter störning av sömnen för olika trafikslag. Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att sömnstörningar är särskilt frekventa vid exponering för

(36)

vägtrafikbuller. Det finns ett starkt samband mellan generell störning (indikator 2) och sömnstörningar.

Även WHO [4] föreslår utveckling av en indikator för mätning av grad av sömnstörning med separata frågor för olika trafikslag.

Indikator 4: Påverkan av buller på aktiviteter inomhus

Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus hemma i Din bostad - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter?

Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5

a) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras

b) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] c) Att ha sovrumsfönstret [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] öppet försvåras

Motivering: Indikator 4 mäter några av de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag.

Erfarenheter från svenska såväl som internationella undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för tågbuller och flygbuller medan störning av vila/avkoppling (och sömn) är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Att kunna sova med sovrumsfönster öppet på glänt är väsentligt för en majoritet av befolkningen och det finns ett starkt dos-respons-samband mellan bullernivå och störning på grund av att inte kunna ha fönster öppet, särskilt gäller detta för vägtrafikbuller.

Eftersom det är önskvärt att begränsa antalet indikatorer mäter indikator 4 störning av aktiviteter av buller från vägtrafik tåg och flyg i en enda fråga i stället för att upprepa frågorna för varje trafikslag.

(37)

Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig hemma utanför Din bostad på balkong eller uteplats - Anser Du att buller från vägtrafik, tåg eller flyg stör eller försvårar nedan uppräknade aktiviteter?

Nej, Inte särskilt Ganska Mycket 4 Oerhört inte alls 1 mycket 2 mycket 3 mycket 5

a) Utevistelse försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

b) Vila och avkoppling [ ] [ ] [ ] [ ] [ ] försvåras

c) Samtal försvåras [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Motivering: Indikator 5 mäter de mest kritiska effekterna av buller från olika trafikslag då man befinner sig utomhus vid sin bostad. Erfarenheter från svenska undersökningar visar att samtalsstörningar är de mest kritiska effekterna vid exponering för flygbuller och tågbuller medan störning av vila/avkoppling är mera frekventa vid exponering för vägtrafikbuller. Denna indikator kan även mäta förändringar i effekter av buller efter åtgärder utomhus i form av bullerskärmar Dessa påverkar främst de första, och i vissa fall de andra våningsplanen i bostadshus och kan därför inte följas upp med mätning av störning hemma (Indikator 2, 3 och 4) eller störning inomhus med stängt fönster (Indikator 6).

Indikator 6: Störning av buller inomhus med stängt fönster

[Utvärdering: andel med störningsvärde 3-5]

Om du tänker på de senaste 12 *) månaderna, när Du befinner dig inomhus med stängt fönster hemma - Hur mycket störs eller besväras Du av:

inte särskilt ganska mycket4 oerhört

alls1 mycket2 mycket3 mycket5

Buller från vägtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Buller från tågtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Buller från flygtrafik [ ] [ ] [ ] [ ] [ ]

Motivering: Indikator 6 mäter störning inomhus med stängda fönster. Indikatorn avser att på ett säkrare sätt kunna mäta och fånga upp effekter av fönsteråtgärder än Indikator 2 (störning hemma). EU-direktivet

(38)

[1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att ”De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla ”bostäder med särskild bullerisolering” enligt definitionen i bilaga VI”.

Indikator 7: Tillgång till tysta rum och tyst uteplats vid bostaden

Motivering: Indikator 7 mäter inte direkt hälsoeffekter av buller men aktuell forskning [7, 8, 9] har visat att tillgång till tysta rum och tyst sida utanför bostaden har stor betydelse för i vilken grad människor upplever störning av buller (om det finns tillgång till en tyst sida av bostaden är mellan 10 och 20 procentenheter färre störda av vägtrafikbuller beroende på ljudnivån utomhus vid mest exponerad sida).

Indikatorn ger viss information om personerna är exponerade för buller från något trafikslag och om de i eller utanför bostaden har tillgång till tyst miljö. EU-direktivet [1] (bilaga III, bedömningsmetoder för hälsoeffekter) anger att ”De dos-effekt-samband som införs genom framtida revideringar av denna bilaga i överensstämmelse med artikel 13.2 kommer bland annat att gälla ”Bostäder med tyst fasad enligt definitionen i bilaga VI”.

a) Har Du tillgång till något tyst rum i bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik även om du har fönstret öppet på glänt?

[ ] Nej0 [ ] Ja1

b) Har Du tillgång till någon tyst plats utomhus i anslutning till bostaden där Du inte märker buller från väg-, tåg- eller flygtrafik?

[ ] Nej0 [ ] Ja1

Indikator 8: Beräknat antal förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom till följd av buller från vägtrafik.

Motivering: Denna indikator har använts i bl.a. Tyskland och Nederländerna. Ett problem är att det fortfarande råder osäkerhet om hur förhållandet mellan exponering för vägtrafikbuller och risk för hjärt- kärlsjukdom ser ut. Trots denna osäkerhet har en expertgrupp inom WHO [4] föreslagit att indikatorn används och att beräkningarna grundas på de dos-respons-samband som publicerats i översiktsartiklar från senare år [13] och som har stöd även i senare undersökningar [14].

Beräkningen kan göras med relativt grova metoder. Man behöver en skattning av andelen av befolkningen som exponeras för olika nivåer av vägtrafikbuller samt befolkningens ålderssammansättning och dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar. Med hjälp av publicerade skattningar av överrisken i olika intervall för vägtrafikbuller beräknas sedan antalet förtida dödsfall till följd av vägtrafikbuller för respektive bullerintervall. Dessa summeras till ett sammanlagt antal extra förtida dödsfall i befolkningen. Då beräkningarna är behäftade med en osäkerhet bör även ett osäkerhetsintervall ges för antalet dödsfall.

(39)

Det finns ett stort behov att samordna arbetet med uppföljning av miljömålet ”God Bebyggd Miljö”, delmål buller [15, 16]. Miljömålet har följande lydelse:

Delmål år 2010

”Antalet människor som utsätts för trafikbullerstörningar överskridande de riktvärden¹⁾ som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder skall ha minskat med 5 % till år 2010 jämfört med år 1998.”

Generationsmål år 2020

”Boende- och fritidsmiljön, samt så långt möjligt arbetsmiljön, uppfyller samhällets krav på gestaltning, frihet från buller, tillgång till solljus, rent vatten och ren luft.

Människor utsätts inte för skadliga luftföroreningar, bullerstörningar, skadliga radonhalter eller andra oacceptabla hälso- eller säkerhetsrisker.”

1) Riktvärden för buller i boendemiljö (Riksdagen, 1997) Inomhus: LAeq 30 dB, LAmax 45 dB nattetid

Utomhus: L_Aeq55 dB (vid fasad), L_Amax70 dB (vid uteplats i anslutning till bostad)

Boverket har tilldelats ansvaret för uppföljning av miljömålet ”God Bebyggd Miljö”. Boverket har föreslagit [17] att formuleringen av delmålet bör ses över med motiveringen att det idag finns ny kunskap och pågående forskning [9] om vad som är god och hälsofrämjande ljudmiljö. Delmålet om trafikbuller med sikte på generationsmålet bör, enligt Boverket [17], formuleras så att det beskriver (i) såväl människors exponering som upplevelse av trafikbuller, (ii) i vilken utsträckning kommunerna arbetar med att förbättra trafikbullersituationen, samt (iii) tillgången till relativt tysta områden nära där människor bor.

Utöver Boverket har flera andra myndigheter och verk uppdrag att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (Naturvårdsverket och Socialstyrelsen samt Vägverket, Banverket och Luftfartsverket). I Länsstyrelsernas regionala miljöövervakning ingår även ansvar för hälsorelaterad miljöövervakning. Vägverket, Banverket och Luftfartsverket arbetar med åtgärdsprogram mot buller (Etapp 1 respektive Etapp 2) och rapporterar årligen om åtgärder som genomförts till Regeringen såväl som till Boverket och Naturvårdsverket. För Vägverkets del sker rapportering om bullerexponering både för statlig infrastruktur och kommunala vägar. Trafikverkens rapportering omfattar antal personer som är utsatta för olika bullernivåer (Indikator 1). Naturvårdsverket skall för år 2006, och därefter vart 5:e år rapportera till EU kommissionen enligt de krav som specificeras i EU-direktivet, dvs. antalet personer exponerade för bullernivåer uttryckta i L_den och L_night.

En samordnad uppföljning av buller som miljöhälsoproblem baserad på indikatorer, såväl för exponering (indikator 1) som för hälsopåverkan (indikator 2-8), som föreslagits här berör således flera myndigheter och bör därigenom kunna ge stora samordningsvinster.

(40)

Metodik för uppföljning av miljömål och hälsopåverkan av buller – några generella synpunkter

Tillförlitliga metoder för att följa upp delmålet för buller i termer av antal utsatta för buller över riktvärdet i bostäder 2010 jämfört med 1998, finns inte idag men behöver utvecklas tillsammans med trafikverken och övriga berörda myndigheter. De metoder som finns bygger på mätning eller beräkning av antalet exponerade för trafikbuller utomhus över de riktvärden som riksdagen antagit.

Boverket har tagit initiativ till att pröva hur ett miljömål formulerat i termer av hälsopåverkan av buller skulle kunna mätas. På uppdrag av Boverket testade SCB år 2003 en metod att statistiskt undersöka hur stor andel av befolkningen i Sverige som upplever sig störda av buller från olika trafikslag [18]

Undersökningsresultaten i SCB:s rapport [18] ger bl.a. information om hur många som upplever störning av buller. Flera myndigheter såväl som ledande forskare inom området har bedömt metoden, med vissa mindre justeringar, som användbar. Det råder dock enighet om att fler personer bör intervjuas än de 2 000 som ingick i undersökningen. SCB:s egen beräkning [18] är att det inte är möjligt att mäta en 5 procentig förändring av andelen personer som är störda av buller med ett urval på 2 000 personer. Felmarginalen är 2 procentenheter vilket utgör ca 10 % av de bullerstörda. Detta innebär att den minskning om 5 procent som delmålet syftar till skulle ligga inom felmarginalen. SCB:s bedömning är att ca 10 000 personer skulle behöva ingå i undersökningen, vid ett tillfälle, alternativt att ca 2 000 personer undersöks årligen.

Resultaten från SCB:s studie [18] ger ingen information om hur många som är utsatta för buller i bostäder över de riktvärden som riksdagen beslutat om (LAeq,24h 30 dB och LAmax 45 dB inomhus i bostäder) enligt miljömålsformuleringen. För att följa utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem (och för att följa upp miljömålet) är det nödvändigt att kunna koppla bullerexponeringsnivå från olika trafikslag (Indikator 1) till hälsopåverkan av buller (Indikator 2 – 8). Enligt SCB är det möjligt att koordinatsätta de personer som ingår i en sådan undersökning för att få en uppfattning om vilken bullerexponering de är utsatta för. Detta förutsätter dock att bullerexponeringen är kartlagd (beräknad eller uppmätt). I Norge följs utvecklingen av buller som miljöhälsoproblem med ett s.k. ”stöjplageindex”

där man utgår ifrån kända samband mellan exponering och påverkan av buller istället för, att som hittills i Sverige, enbart följa utvecklingen av antal personer som är utsatta för buller enligt miljömålsformuleringen. Det finns fördelar med denna metod eftersom den ger en mera fullständig bild av buller som miljöhälsoproblem. Liknande metoder skulle kunna utvecklas för Sveriges del under förutsättning att miljömålet, som nu är uttryckt i andel som är utsatta för buller, kompletteras med mål för hälsopåverkan av buller (t.ex. störning eller sömnstörning av buller) [19].

EU-direktivet [1] kräver i ett första skede, att tätorter med, en befolkning över 250 000 personer rapporterar om antal bullerutsatta personer. Detta ställer krav på nya undersökningar i dessa tätorter.

Boverket har föreslagit att bullerkartering och handlingsplaner för svenska förhållanden bör tas fram för tätorter med mer än 50 000 invånare [17]. I flera fall har omfattande och noggranna kartläggningar av såväl bullerexponering som upplevd störning och annan hälsopåverkan av buller genomförts, t.ex. inom ramen för forskningsprogrammet ”Ljudlandskap för bättre hälsa” (Stockholm och Göteborg) [7, 8, 9]

samt studien i Lerum där stora delar av befolkningen är utsatt för buller från vägtrafik, tåg och i mera begränsad omfattning, buller från flyg. En studie liknande den i Lerums kommun planeras nu att genomföras i Malmö under ledning av Maria Albin, Lunds universitet. Uppföljningsstudier i dessa områden vart 5:e år skulle kunna utgöra ett värdefullt komplement till undersökningar enligt SCB- metoden. Fördelen med studierna i Lerum (och Malmö) är att bullerexponeringen är kartlagd med god säkerhet och förändringar i bullerexponering kan följas genom kännedom om de åtgärder mot buller som genomförts samt trafikräkningar på representativa vägar, gator och järnvägar.

För att möjliggöra samordning av de olika myndigheternas uppföljning av miljömålet behövs ett nytt basår som bör vara 2006 för att stämma i tiden med Naturvårdsverkets redovisning av EG-direktivet om omgivningsbuller.

(41)

[1] Direktiv 2002/49/EG: Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller.

[2] Förordning om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 utfärdad 2004-07-01.

[3] Infrastrukturinriktning för framtida transporter, prop 1996/97:53, antagen av riksdagen den 20 mars 1997. http://www.riksdagen.se

[4] WHO Technical meeting on noise and health indicators, Bonn 7 – 9 July 2004.

[5] Berglund B, Lindvall T, Schwela D and Goh K T. (2000) Guidelines for community noise. World Health Organization. Genève. http://www.who.int/publications/en/.

[6] Öhrström E, Barregård L, Skånberg A, Svensson H, Ängerheim P, Holmes M och Bonde E.

Undersökning av hälsoeffekter av buller från vägtrafik, tåg och flyg i Lerums kommun. Västra Götalandsregionens miljömedicinska centrum (VMC) och Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet. Rapport maj 2005.

[7] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Annoyance and activity disturbances caused by road traffic noise – field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prag, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet).

[8] Öhrström E and Skånberg A. (2004) Sleep disturbance from road traffic noise – field studies on the influence of access to quietness. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prague, Czech Republic, August 22-25. (Finns tillgänglig på CD - Kontakta författarna, Avdelningen för miljömedicin, Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet).

[9] Forskningsprogrammet Ljudlandskap för bättre hälsa. www.Soundscape.nu.

[10] Öhrström E och Skånberg A. (1995) Effekter av exponering för buller och vibrationer från tågtrafik – Undersökningar i 15 tätorter. Avdelningen för miljömedicin, Göteborgs universitet, Rapport 1/95.

[11] Öhrström E and Skånberg A-B. (1996) A field survey on effects of exposure to noise and vibrations from railway traffic. Part I: Annoyance and activity disturbance effects. J Sound Vib 193, (1), pp 39-47.

[12] ISO/TS15666, Technical Specification, first edition 2003-02-01 Acoustics –Assessment of noise annoyance by means of social and socio-acoustic surveys. Reference number ISO/TS 15666:2003(E).

[13] van Kempen EE, Kruize H, Boshuizen HC, Ameling CB, Staatsen BA and de Hollander AE. (2002) The association between noise exposure and blood pressure and ischemic heart disease: a meta-analysis.

Environ Health Perspect. Mar; 110 (3):307-17.

[14] Babisch W, Beule B, Schust M, Kersten N and Ising H. (2005)Traffic noise and risk of myocardial infarction. Epidemiology. Jan;16 (1):33-40.

[15] Svenska miljömål – miljöpolitik för ett hållbart Sverige, prop. 1997/98:145, 7 maj 1998.

[16] Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier, prop. 2000/01:130, 26 april 2001.

[17] Fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet God bebyggd miljö –Boverket, Rapport oktober 2003.

(42)

[18] Statistiska Centralbyrån. Resultat av bullerundersökningen – En studie utförd på uppdrag av Boverket. Jörgen Fagerlund, Statistiska centralbyrån, december 2003.

[19] Kihlman T, Öhrström E and Berglund B. (2004) Monitoring the long-term development of the community noise situation. Proceedings of the 33rd International Congress and Exposition on Noise Control Engineering, Prague, Czech Republic, August 22-25. (available on CD).