7. Conclusion and future research
9.3 Appendix C Healthcare personnel interview answers Interview
Q.1 answer: Sjuksköterskeutbildning.
Q.3 answer: Legitimerad sjuksköterska på heltid vanligtvis. Just nu är jag dock föräldraledig
Q.4 answer: Jag har varit på en del olika som sjuksköterska. Bland annat
akutmottagning, MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) där jag är anställd nu, mobila teamet, inom kommun och medicinavdelning.
Q.5 answer: Generellt på alla avdelningar så ingick ju basalt omvårdnadsarbete,
medicinutdelning, kontroll av vitala parametrar, dokumentation och samarbete med olika yrkeskategorier. På akut avdelningarna ingick hjärtövervakning på dem patienter som låg på vak, användning av medicinsk utrustning såsom andningsmaskiner, droppräknare och liknande. Inom kommun och det mobila teamet så ingick hembesök hos vårdtagarna och mycket blodprovstagningar som oftast läkare föreskrivit. På medicinen ingick det mesta av alla dessa uppgifter men mer eget ansvar på att lägga upp vårdplaner och rehabilitering för vårdtagarna.
Q.6 answer: Kontakten med patienterna och mina arbetskamrater. Att kunna vara där
och stötta patienter i svåra stunder. Variationen, att den ena dagen aldrig är den andra lik.
Q.7 answer: Främst arbetsmiljön. Där är för lite vårdplatser och brist på personal, plus
att korridorsplatser borde förbjudas. Det andra är att lönen kunde varit högre, det hade också gjort yrket mer lockande. Sen kunde även mer internutbildning erbjudas för att täcka kompetensen.
Q.8 answer:Jag skulle säga att stressen kommer och går under dagen. Generellt på en
skala så 3.
Q.9 answer: Rätt vanligt att när stressen är där så är den också intensiv. 4.
Q.10 answer: På alla mina arbetsplatser men det har varit på olika sätt. På akuten
exempelvis måste man ha många bollar i luften samtidigt medans man på medicinen kan stressa över att hinna ta sig tid för att lyssna ordentligt på varje patient.
Q.11 answer: Personalbrist och att personal som finns inte är tillräckligt kompetent. Där
är för mycket fokus på dokumenteringen som tar upp viktig tid från patienterna. Systemen är även komplicerade så det är lätt att saker blir fel vilket leder till dubbelarbete. Patienter som ligger på fel avdelning på grund av platsbrist. Maskiner och utrustning som är gammal eller inte fungerar som den ska. Att inte hinna ta rast och ta så god hand om patienterna som man hade velat. Det är jätte stressande att känna att man ska behöva offra sin rast.
Q.13 answer: En kombination av saker. Att inte hinna med det man vill, att inte bli lyssnad på när man ser att en patient blir sämre och sämre, att inte få tillräckligt med vila och hinna med att ha ett privatliv. Att ens orka ha ett normalt privatliv.
Q.14 answer: Att patientsäkerheten riskeras i stort som smått. Arbetsmiljön eller
klimatet blir mer lättretligt bland arbetskamraterna. Folk säger upp sig och kompetens försvinner, vilken leder till fler vakanta pass och fler dubbelpass.
Q.15 answer: Ja 30 min för lunchrasten. Sen beroende på vart man jobbar så finns det
oftast möjlighet till 10 min paus någon gång till under passet.
Q.16 answer: Ja det kan vara väldigt avgörande. 5.
Q.17 answer: 3. Oftast då någon har blivit sjuk.
Q.18 answer: 17 timmar.
Q.19 answer: Cirka 6 till 8 timmar. 6 timmar är faktiskt optimalt.
Q.20 answer: Det skiljer sig från arbetsplats till arbetsplats. Generellt cirka 4 till 8
patienter.
Q.21 answer: Jag tror cirka 8.
Q.22 answer: Ja det kan man säga.
Q.23 answer: På MAVA begränsas det på så sätt att där inte får finnas korridorsplatser
och bara ett begränsat antal överbeläggningar. Men på akuten finns det inte direkt några regler och patienter låg ofta ute i korridoren när trycket var högt. Man kunde dock i viss mån omdirigera ambulanser till andra sjukhus.
Q.24 answer: no answer
Q.25 answer: Det varierar mellan dagspass 6.45-15, kvällspass 14-21.30 och nattpass
21-07.
Q.26 answer: Personligen för mitt eget mående så är det att bara jobba dagspass. Men
för att få lite variation i mitt liv så gillar jag ändå en blandning av kväll och dagspass för då hinner jag lära känna patienter mer ordentligt.
Q.27 answer: Vi har cirka 6 undersköterskor, 7 sjuksköterskor och mellan 1 till 10 läkare beroende på vilken tidpunkt på dagen och vilken typ av läkare det är. På akuten går dem i cirka tre team på 2+2 undersköterskor och sjuksköterskor och delar på en grupp av cirka 10 läkare.
Q.28 answer: Läsrapport av patientjournaler och att man sen muntligt rapporterar
Q.29 answer: För få personal så att vårdplatser måste minskas. Där finns ju så att säga plats, men inte personal att täcka platserna.
Q.30 answer: Allra värst att patienter drabbas av vårdskador och ännu värre mister
livet.
Q.31 answer: Ja det skulle jag kalla standarden. Sker nästan oftast.
Q.32 answer: Det kan innebära att patienten får ligga i ett rum utan fönster och toalett,
vilket dem aldrig tycker är kul. Att dra ut akutvagnar i korridoren så att det blir minskat utrymme där och hotar utrymningsvägar något.
Q.33 answer: Japp. Skulle säga dagligen.
Q.34 answer: Inte tillräcklig kompetens kring patientens sjukdomstillstånd och att saker
missas som oftast är självklara på “hemavdelningen”. Så som göra vätskelista, viktkontroll, säkerhet kring cytostatikapatienter och liknande.
Q.35 answer: Mellan cirka 20 till 30 per avdelning.
Q.36 answer: All akutvård och intensivvård brukar generellt ligga i samma byggnad
eller i anknytning i alla fall för att underlätta vårdarbetet. Men det är så olika från sjukhus till sjukhus och svårt att säga.
Q.37 answer: Normalt så har jag vanliga byxor och bussarong som vi får genom vår
arbetsplats. Det är typ det vanligaste som de flesta har. Kläderna ska vara godkända och inte för lösa eller på något sätt förhindra i arbetet.
Q.38 answer: Vissa har sina egna kläder. Måste dem byta och inte har med eget så
finns det speciella kläder att låna.
Q.39 answer: Det skiljer sig från akutmottagning till akutmottagning och systemen
ändras stup i kvarten. Jag vet att dem försöker implementera att man som patient ska triagera sig själv innan man kommer in till sjuksköterskan. Men innan var det i stora drag att man väntade i kö på sin tur, blev kallad in till triagen där man blev bedömd, sedan vänta på att få träffa läkare beroende på hur man blivit prioriterad. Men det är ju endast när man kommer gående in själv. De som kommer med ambulans har ju i regel behov av akutvård och prioriteras och har redan bedömts av ambulanspersonalen. Sedan tar akutteamet över på mottagningen.
Q.40 answer: Så som det var när jag arbetade där så var det en sjuksköterska med
erfarenheten av triage som tog emot patienterna från väntrummet för bedömning enligt RETTS (framtaget bedömningssystem). Sen utifrån bedömningen slussas patienten vidare för behövd vård.
Q.41 answer: Man tillhör olika team på en akutmottagning med ansvar för olika områden. Exempelvis så tar ett team ansvar för att skriva in och triagera patienter, en som driftar (har koll på stället så alla områden flyter på), ett som tar emot akutfallen osv. Läkarna flyter oftast mellan alla team där dem behövs.
Q.42 answer: Det jag kommer att tänka på är den klassiska och stereotypiska
“läkarrocken”, fast den får bara användas med korta ärmar nu för tiden. Och det kan användas av mer än bara läkare i och för sig. Förutom våra namn och titel skyltar så kan jag faktiskt inte komma på något just nu. Man kan dock se skillnad på exempelvis personal mellan olika landsting. Oftast så skiljer sig färgerna då på nåt vis.
Q.43 answer: Jag tycker att det skrivs mer om det än att det faktiskt görs saker åt det.
Q.44 answer: 3. Tror inte man någonsin är riktigt beredd på något sånt. Men klart bör
man vara det.
Q.45 answer: no answer
Interview 2
Q.1 answer: Grundutbildad sjuksköterska och undersköterska.
Q.2 answer: 4 respektive 10 år.
Q.3 answer: Sjuksköterska 100%.
Q.4 answer: Som uska (undersköterska) på flera äldreboenden och som syrra
(sjuksköterska) på ortopeden, barnakuten och barnkirurgen.
Q.5 answer:På alla så gjorde jag administrering av medicin, dokumentera, smärtskatta,
blodprovstagning, nålsättning, vätskelista, sätta sond, gå till röntgen och andra undersökningar. Specifikt på barnakuten så triagera jag patienter, svara i akuttelefonen och behandlade akutfall. På barnkirurgen förberedde jag patienter inför operation genom duschning, bäddning, premedicinering o.s.v. Allmänt på alla så är det i grunden omvårdnadsarbete.
Q.6 answer: Att det är ett praktiskt jobb, mycket eget ansvar och träffa patienter.
Q.7 answer: Arbetsmiljön, uppfräschning och inköp av verktyg som faktiskt är moderna
och fungerande. Fler kollegor. Högre lön. Q.8 answer: 5.
Q.9 answer : 2. Är van vid stressen.
Q.11 answer: På Ortopeden var stressen i antalet patienter, kunde ha 10 till 12 st själv pga överbeläggningar m.m. Svårt att hinna med alla på ett bra sätt. Barnakuten va det stressiga situationer när man hade flera akutfall som kom in på samma gång. Samtidigt ett rum fullt av barn som väntade som inte va akuta. Barnkirurgen är det enstaka riktigt svårt sjuka barn som blir stressigt samtidigt som man ska hinna med alla de andra barnen som också är sjuka.
Q.12 answer: Nej.
Q.13 answer: no answer
Q.14 answer: Felmedicinering, missar att ge medicinen eller vätska eller blandar fel.
Missar att kontrollera infarter. Missar i dokumentationen.
Q.15 answer: Svårt att svara på för att det finns inget så kallat “normalt” arbetspass.
Ibland är det full rulle hela tiden och ibland kan vi sitta jätte mycket. Men genomsnittligt 2 till 4 timmar kanske. Jag jobbar enbart natt 10,5 timmar.
Q.16 answer: 4.
Q.17 answer: 3.
Q.18 answer: Runt 13 till 14 timmar typ. På barnakuten.
Q.19 answer: 11 nattetid.
Q.20 answer: 5 till 6.
Q.21 answer: 8 på barnkirurgen. Vi har oftast haft 8 platser.
Q.22 answer: Nej.
Q.23 answer: no answer
Q.24 answer: Hur svårt sjuka patienterna är, läkaren bedömer tillsammans med
driftsansvarig sjuksköterska.
Q.25 answer: Jobbar enbart natt. 2 till 4 nätter per vecka, 10,5 timma per natt.
Q.26 answer: Max 2-3 nätter per vecka med minst 3 men helst 4 nätters återhämtning
mellan.
Q.27 answer: På Ortopeden var vi 1 till 2 usk, 2 ssk (sjuksköterskor) och 1 jourläkare som även hade akuten. Dagtid tror jag 3 till 4 usk och 5 ssk. Barnakuten 3 ssk, 1 usk och 1 läkare, 1 överläkare och ibland randande läkare. Barnkirurgen har vi 2 usk och 2 ssk på natten. En jourhavande läkare. Dagtid 3 till 4 usk, 2 ssk och ett par avdelningsläkare.
Q.28 answer: Först läser vi journalen och sen har vi muntlig rapport. Viktigt med vad som ska göras och är gjort. Hur patienten mår och om något avvikit. Kanske nått som inte känns bra att skriva i journalen då patienternas föräldrar kan läsa allt tas muntligt.
Q.29 answer: Administrering och brist på personal.
Q.30 answer: Allt patienter behöver må dåligt under längre tid vilket ger andra
komplikationer och problem. En försämrad vård helt enkelt.
Q.31 answer: Ja. Olika, men minst ett par gånger i veckan.
Q.32 answer: Personal får jobba över, känner sig otillräcklig och överbelastade som
följd. Man hinner inte ge bra vård utan bara precis det patienten behöver. Många patienter och deras föräldrar behöver även prata m.m. i jobbiga situationer.
Q.33 answer: Ja. Sker då och då. Vi får till oss och våra patienter ligger på andra
avdelningar. Vi får t.o.m vuxenpatienter ibland.
Q.34 answer: Vi som ansvarig ssk har inte kunskapen om patientens specifika sjukdom
och vad vi ska ha kolla på vilket skapar en otrygghet. Kan vara svårt att få tag på rätt läkare om man har frågor. En otrygg ssk och usk ger sämre vård i slutändan. Patienten får inte svar på sina frågor och upplever att de inte får bästa vården.
Q.35 answer: Ortopeden hade rum med 2 eller 4 platser i varje rum. Minns inte exakt
men tror vi hade sammanlagt 18 platser. Barnakuten har 3 rum med 2 britsar i varje, men används oftast till en patient, och 6 enkelrum plus akutrummet.
Q.36 answer: Ortopedens 4 avdelningar låg ovanpå varandra i Malmö. Barnakuten i
Malmö ligger ihop med vuxenakuten och infektionsavdelningar. Barnakuten i Lund ligger i samma korridor som Bava (barnakutvårdsavdelning). Barnkirurgen ligger i samma korridor, med dörr emellan, som barnhjärtavdelningen. Biva (barnintensiven) ligger på samma våning som operation och uppvaket. Neonatal, BB och förlossningen ligger på samma plan i Malmö. I Lund ligger förlossningen på samma plan som gyn akuten. Ovanpå dem finns specialistmödravården.
Q.37 answer: Baskläderna är vita byxor med bussarong. Ibland så även “klänning”.
Inom Skåne så är det vitt som gäller för vårdpersonal. På barnavdelning tycker jag det känns väldigt sterilt och stelt så vi brukar ha färgglada och mönstrade skor, redskap och tillbehör när vi kan.
Q.38 answer: På avdelningarna har vi kläder för patienterna som inte ser nått speciellt
Q.39 answer: Patienter kan komma in antingen med ambulans akut eller med remiss eller självgående. De allra mest akuta fallen tas direkt till akutrum för vård. De som inte är lika akut blir satta i kö till läkare efter de fått träffa ssk.
Q.40 answer:Triage är när en patient kommer in till oftast en ssk med triage erfarenhet, för att få en första bedömning där deras tillstånd prioriteras. Kan även ibland göras tillsammans med usk och vissa specifika fall har det även varit läkare.
Q.41 answer: Arbetsfördelningen och ansvaret kan se olika ut från dag till dag. De
basala omvårdnandsbehoven tas omhand av usk normalt, det mer medicinska momenten brukar falla på ssk som även tar hand om triagering. Läkare hanterar patienternas vårdnadsplan. Både ssk usk och läkare måste finnas för akutrummet och avdelningen konstant.
Q.42 answer: Nä det tror jag inte. Den klädsel som erbjuds en profession brukar finnas
till resterande.
Q.43 answer: Ja det tas på allvar men fel insatser sätts in. Regering och politiker kastar pengar på problemet i hopp om att det ska försvinna. Men det har inte någon effekt om de inte kommer till rätt användning. Lyssna på vårdpersonalen istället för att vinna röster i valen!
Q.44 answer: 3.
Q.45 answer: Fler beredskapsplatser för intensivvård, utbildning i krishantering, att
normen ska va att hjälpa varandra mer mellan avdelningar m.m. Ha en plan för att byta resurser mellan grannländer.
Interview 3
Q.1 answer: Läkarutbildning
Q.2 answer: Som legitimerad läkare i 4 år.
Q.3 answer: Idag jobbar jag som ST-läkare (specialiseringstjänstgöring) inom
kardiologi.
Q.4 answer: Läkarassistent på psykiatri. Underläkare på vårdcentral och
thoraxcentrum. AT-läkare på diverse olika specialiteter på universitetssjukhus och även vårdcentral.
Q.5 answer: Läkarassistent psykiatri: administration, skriva remisser, epikriser, hjälpa
överläkaren med diverse olika uppgifter, vara närvarande vid samtal och diverse somatiska undersökningar. Underläkare vårdcentral: eget ansvar av patienter, bemöta deras problem och ge god behandling och vård, bevaka remisser och labbprover och ställningstagande därefter, uppföljning med antingen telefonkontakt eller besök och
diverse somatiska undersökningar. Underläkare Thoraxcentrum: jourverksamhet, mottagningsbesök, avdelningsarbete, diverse somatiska undersökningar, ultraljudsundersökning. AT- läkare: som ovannämnda men med variation av diverse specialiteter d.v.s. placerade på ortopedkliniken, kirurgkliniken, medicinkliniken, psykiatri och vårdcentral.
Q.6 answer: Att kunna hjälpa människor med att bota deras sjukdomar och minska
deras besvär så dem kan leva ett normalt liv. Att arbeta och specialisera inom kardiologi. Variationen i mitt yrke, varje dag har något nytt att erbjuda och utmana mig med.
Q.7 answer: Arbetsförhållandena, specifikt miljö, tider och jourarbete. Minska
personalbristen för att kunna ge en trygg vård. Bättre löner för att yrket ska bli mer attraktivt och visar vikten av vad vi gör.
Q.8 answer: En stark 4.
Q.9 answer: 3.
Q.10 answer: Psykiatrin.
Q.11 answer: Brist på tid och resurser, vilket gjorde att man kände sig otillräcklig. Även
brist på personal.
Q.12 answer: Ja.
Q.13 answer: För mycket stress i kombination med tidsbrist samt mycket extraarbete
efter arbetstid med administration och övertid. Allt måste hinnas med och man pressar sig själv tills man brister. Man vill inte vara ansvarig för att någon far illa under ens vård.
Q.14 answer: Irritation och ledsamhet på jobb mellan personalen. Slarvfel och misstag
vid behandlingar och omvårdnad av patienter.
Q.15 answer: Om tur så vid lunchtid cirka 30 min. Annars slänger man bara i sig nåt
snabbt samtidigt som man fortsätter utföra arbete som dokumentation eller dylikt.
Q.16 answer: Ja. 5.
Q.17 answer: 1. Inte jobba över i sig eller blir förfrågad. Man bara gör det för det är en själv som är ansvarig. Ofta tar man sig ann dubbelpass.
Q.18 answer: Cirka 28 timmar.
Q.19 answer: Med ordentliga pauser och måltider emellan så 24 timmar. Sen tar
sömnbehovet över.
Q.21 answer: 25 till 30 patienter under jourtid då man ska vara beredd att rycka in på avdelningar vid behov.
Q.22 answer: Jag vet faktiskt inte. Där finns inga som vi har blivit upplysta eller lärda i
alla fall.
Q.23 answer: no answer Q.24 answer: no answer
Q.25 answer: Dagtid 07.30-16.30.
Q.26 answer: Är nöjd med mitt nuvarande schemaupplägg.
Q.27 answer: Minns inte hur det såg ut på mina gamla arbetsplatser. På kardiologin är
det 2 till tre läkare, 4 sjuksköterskor och 2 till tre undersköterskor i team.
Q.28 answer: God kommunikation och tydlighet. Man ska inte ha fler frågor vid en
rapportering jämfört med innan arbetspasset. Noggrannhet ska också prioriteras, inget av vikt får utelämnas.
Q.29 answer: Dåliga arbetsförhållanden med låga löner vilket leder till personalbrist.
Q.30 answer: Dålig patientsäkerhet och missa allvarliga sjukdomar som bland annat
cancer. Patienterna upplever sjukvården otrygg och litar inte på systemet.
Q.31 answer: Jadå. Varje dag.
Q.32 answer: Att patienter inte får den vård dem förtjänar eller behöver. Och vi som
personal känner oss hjälplösa och inte kan göra det vi har utbildat oss till. P.g.a brist på vårdplatser har man många gånger dividerat på akuten om patienterna "verkligen" behöver inneliggande vård. Hade det funnits plats hade man inte ställt sig själv eller kollegor den frågan. Allvarliga konsekvenser för patienten blir då dålig patientsäkerhet såsom allvarlig sjukdom eller död.
Q.33 answer: Ja. I stort sett varje dag, minst några gånger i veckan.
Q.34 answer: Lätt att dem glöms bort och inte får den vård och övervakning dem är i
behov utav. Dålig patientsäkerhet.
Q.35 answer: På min nuvarande arbetsplats har avdelningen har 14 platser plus 2
överbeläggningar. Rummen omfattar 2-4 sängplatser. HIA (hjärtintensiven) har 4 sängplatser där det är en patient per rum.
Q.36 answer: Om jag utgår ifrån där jag arbetar nu så ligger HIA, THIVA
(thoraxintensiven) och IVA (intensivvård), medicinkliniken, hjärtavdelningen och akuten i samma byggnad.
Q.37 answer: Jag gillar vad som är bekvämt. Ordentliga skor är A och O i mitt jobb. Färgerna vi har på avdelningen är generellt vitt och blått med några undantag. Vad vi inte får ha är smycken, nagellack, långärmat och dylikt som kan leda till ökad smittorisk eller hygienrisk.
Q.38 answer: Det som finns för inneliggande patienter som inte ha egna kläder
medtagna är vanliga “mjukisbyxor” och tröja. Q.39 answer: no answer
Q.40 answer: no answer Q.41 answer: no answer
Q.42 answer: På vårt sjukhus har vi börjat med färgade namnskyltar som ska förtydliga
vår yrkesroll. Rött för läkare, blått för sjuksköterskor och grönt för undersköterskor om jag inte minns fel. Det mest till för patienternas skull.
Q.43 answer: Svår fråga för där är motsägelsefulla svar. Det uppmärksammas tack
vare internet mycket mer idag, där personliga berättelser från personal publiceras på bloggar o.s.v. Men ändå ser vi ingen skillnad. Personalen går fortfarande på knäna, och de som lider av det förutom oss är den svenska befolkningen som får försämrad vård.
Q.44 answer: 3.
Q.45 answer: Vi har inte vårdplatser eller personal till att behandla ett flertal patienter
samtidigt. Blir det en mer uttalad spridning vet jag inte hur man kommer att lösa det på bästa möjliga sätt för patienten. Politiker och landsting skulle tänkt på detta tidigare med att erbjudit bättre arbetsvillkor och förhållande med att minska personalbristen och höjt lönerna. Nu är det vi som står kvar och kämpar dagligen in i det sista under ännu sämre förhållanden jämfört med tidigare. Utan oss inget ni. Jag hoppas att det blir en förändring inom sjukvården efter det här. Att dem som har makten och talan gör det bättre både från oss men såklart för patienterna.
Interview 4
Q.1 answer: Undersköterska och nuvarande sjuksköterskestudent i termin 5.
Q.2 answer: Som usk (undersköterska) i typ 4 eller 5 år.
Q.3 answer: Undersköterska.
Q.4 answer: Förlossning, BB (avdelning dit man kommer efter förlossningen) och
Q.5 answer: Städa, ta kontroller av vitala parametrar ex. blodtryck, puls och andningsfrekvens. Ta blodprover och utföra basal omvårdnad av patient ex. hjälp med hygien eller påklädning.
Q.6 answer: Patienternas uppskattning, det värmer en i själen. Att göra skillnad för en
person som har det svårt. Ha breda arbetsuppgifter, ingen dag på jobb är långtråkig.
Q.7 answer: Brist på personal är nog det allvarligaste. Det ger också en stressig miljö.
Även brist på kommunikation mellan vårdpersonal måste förbättras.
Q.8 answer: 3. Alla jobb är stressiga på sitt vis och det lär man sig att hantera.