Appendix 1 - Enkätfrågor
1. Kön
Ange det kön du tillhör
• Man • Kvinna
2. Välj det alternativ som beskriver din högsta avklarade utbildningsnivå inom relevant område
• Gymnasium (3 år)
• Universitet/Högskola Kandidatexamen • Universitet/Högskola Magisterexamen • Universitet/Högskola Masterexamen
3. Ange hur många år du har arbetat som investeringsrådgivare Öppen fråga
4. Hur ser din ersättningsstruktur ut? • Enbart fast lön
• Enbart provisionsbaserad lön
• En del fast lön samt en del provisionsbaserad lön 5. Har du någon relevant licensiering eller certifiering?
Exempelvis, Swedsec, Insuresec och interna certifieringar.
• Swedsec eller motsvarande • Intern certifiering
• Både Swedsec eller motsvarande och intern certifiering • Nej
6. Ange din arbetsgivare • Bolag 1* • Bolag 2*
• Bolag 3* • Bolag 4* • Bolag 5* • Bolag 6* • Bolag 7* • Bolag 8* • Bolag 9* • Bolag 10* • Bolag 11* • Bolag 12* • Bolag 13* • Bolag 14* • Bolag 15* • Bolag 16* • Bolag 17* • Bolag 18* • Annat bolag
*Pseudonym för att bibehålla anonymitet.
7. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens ålder vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell
risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
8. I vilken utsträckning tar du hänsyn till vilket kön kunden tillhör vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
9. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens civilstånd vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
10. I vilken utsträckning tar du hänsyn till om kunden har barn och isåfall hur många barn kunden har vid bedömning och efterföljande
kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
11. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens ursprung och
nationalitet vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Med ursprung menas kundens föräldrars nationella tillhörighet. Med nationalitet menas kundens nationella tillhörighet.
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
12. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens kunskap om
finansiella instrument vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
13. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens erfarenhet av investeringar i finansiella instrument vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
14. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens egna bedömning av sin risktolerans när du bedömer och kategoriserar kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
15. I vilken utsträckning tar du hänsyn till hur kunden hanterar
ekonomiska förluster rent känslomässigt (kundens reaktioner till följd av finansiella felsteg) vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
16. I vilken utsträckning tar du hänsyn till hur bekväm kunden känner sig med olika typer av investeringar vid bedömning och efterföljande
kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
17. Kundens känsla av tillfredställelse i olika typer av situationer
Ange i vilken utsträckning du tar hänsyn till vilken typ av situation, med positivt ekonomiskt utfall, som gör kunden lyckligast när du bedömer kundens finansiella risktolerans inför investeringsrådgivning. Exempelvis, en situation då kunden antingen vinner 300.000 SEK i en tävling, ärver 300.000 SEK från en rik släkting, erhåller 300.000 SEK genom att spekulera i olja med en insats på 10.000 SEK, eller om kunden är indifferent mellan de olika situationerna "300.000 SEK är alltid 300.000 SEK"
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
18. Tar du hänsyn till hur stor nedsida kunden klarar av på en investering innan kunden känner sig obekväm med situationen vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
o Ja, alltid. Där nedsidan beskrivs i pengatermer o Ja, alltid. Där nedsidan beskrivs i procent.
o Ja, alltid. Där nedsidan beskrivs i både pengatermer och procent. o Ja, ibland. Där nedsidan beskrivs i pengatermer
o Ja, ibland. Där nedsidan beskrivs i procent.
o Ja, ibland. Där nedsidan beskrivs i både pengatermer och procent. o Nej, aldrig
19. I vilken utsträckning tar du hänsyn till om kunden har en positiv eller negativ bild av finansiella investeringar; ser potentiella vinster framför potentiella förluster eller om kunden har en negativ bild av finansiella investeringar; ser potentiella förluster framför potentiella vinster vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
20. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens inställning till
finansiell risk vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Med inställning till finansiell risk menas om kunden associerar termen finansiell risk med exempelvis fara, osäkerhet, möjlighet eller utmaning. Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
21. I vilken utsträckning tar du hänsyn till om kundens finansiella
risktolerans påverkas av vilket ursprung de pengar som skall placeras har vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Exempelvis, om kunden är mer eller mindre villig att ta risk med pengar som han/hon får tilldelat sig i förhållande till pengar som han/hon erhållit i lön eller sparat en längre tid.
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
22. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens arbetssituation vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Med arbetssituation menas om kunden har fast anställning, timanställd etc. Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
23. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens ekonomiska situation vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
24. I vilken utsträckning tar du hänsyn till vart i livscykeln kunden befinner sig vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
25. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens likviditetsbehov vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
26. I vilken utsträckning tar du hänsyn till kundens utbildningsnivå vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
27. I vilken utsträckning tar du hänsyn till huruvida kunden kan anses ha ett rationellt beteende eller ej då du genomför din bedömning och
efterföljande kategorisering i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Exempelvis om du klassificerar in kundens beteende som rationellt eller ej för att identifiera din kunds nyttokurva.
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
28. I vilken utsträckning tar du hänsyn till hur mycket avkastning kunden kräver för olika nivåer av finansiell risk vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför
investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
29. Kundens preferenser kring risk/avkastning
Ange huruvida du tar hänsyn till vilken av ett urval av olika exempelportföljer kunden föredrar vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning.
o Ja, alltid. Där potentiell vinst och förlust anges i procent o Ja, ibland. Där potentiell vinst och förlust anges i procent o Ja, alltid. Där potentiell vinst och förlust anges i pengatermer o Ja, ibland. Där potentiell vinst och förlust anges i pengatermer o Ja, alltid. Där potentiell vinst och förlust anges i både procent och
pengatermer
o Ja, ibland. Där potentiell vinst och förlust anges i både procent och pengatermer
o Nej, aldrig
30. I vilken utsträckning tar du hänsyn till vad som är viktigast för kunden av att investeringen inte får minska i värde eller möjligheten till en högre avkastning vid bedömning och efterföljande kategorisering i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Mycket låg utsträckning Mycket hög utsträckning 1 2 3 4 5 6 7
31. Vilka fem faktorer, av de som beskrivits i denna enkät, tycker du är viktigast att ta hänsyn till för att korrekt ha möjligheten att bedöma och kategorisera individuella kunder i termer av finansiell risktolerans inför investeringsrådgivning?
Öppen fråga
32. Ange eventuella ytterligare faktorer eller intryck, som inte berörs i denna enkät, som du tycker är viktiga att ta hänsyn till för att bedöma och kategorisera kunden i termer av finansiell risktolerans inför
investeringsrådgivning.
Appendix 3 – Normalfördelningstabeller
Variabel S ig n. Kön ,000 Utbildning ,000 Erfarenhet ,005 Både Fas t oc hprovis ion ,000 Endas t fas t ,000 Endas t provis ion ,000 S torbank ,000 Bank ,000 S tort rådgivnings bolag ,000 Rådgivnings bolag ,000 Endas t S weds ec ,000 S weds ec oc h intern ,000 * = materialet kommer från en normalfördelning S ha piro-‐Wilk Norma lity test Oberoende va ria bler
Variabel S ig n. Kön ,000 Civilstånd ,001 Familjesituation ,002 Ursprung ,000 Kunskap ,000 Erfarenhet ,000 Känsla ,000 Bekväm ,000 Tillfredställelse ,003 Obekväm ,000 Associationer ,007 Inställning ,001 Pref. Risk / avkastning ,000 Pengars ursprung ,001 Avkastningskrav ,000 Värdeminskning / värdeökning ,001 Arbetssituation ,000 Ekonomisksit. ,000 Position i livscykeln ,000 Likviditetsbehov ,001 Utbildning ,000 Rationalitet ,000 Egenbedömning ,000
S ha piro-‐Wilk Norma lity test Oberoende va ria bler * = materialet kommer från en normalfördelning Variabel Sign. Riskattityd poäng 0,082* Riskkapacitet poäng 0,401* Rationalitet poäng ,000 Preferenser kring risk/avkastning poäng 0,269* Bakgrundsanalys poäng ,000 Shapiro-Wilk Normality test Beroende variabler
* = materialet kommer från en normalfördelning
Appendix 4 – Modell 2
!"#$%&&"&'()*ä!"
= ! + !!!"#$"%&'%( + !!!"#$%&' + !!!ö! + !!!"#$%&%#' + !!!"#$%!"#$%&%#' + !!!"#$ + !! !"#$$å!"#$%#%" + !!!å!"#$%#%" + !!!"#$%#&'()*#+) + ! Regressionsanalys. Beroende variabel: Riskattitydpoäng R2 Justerat R2 F-värde Regression Riskattitydpoängspoäng 0,354 0,231 2,867** * = Regressionen är signifikant på 0,10-nivån ** = Regressionen är signifikant på 0,05-nivån
*** = Regressionen är signifikant på 0,01-nivån.
Regressionsanalys. Beroende variabel:
Riskattitydspoäng Koefficient SE Tolerans
α 65,381*** 4,645 Kön 3,569 2,325 ,952 Utbildning -,088 ,644 ,809 Erfarenhet 0,313** ,132 ,832 Fastoprovision ,511 2,814 ,869 Storrådgivning -4,891 3,322 ,666 Swedsecointern 4,394 4,304 ,946 Bank -8,370*** 2,674 ,825 Rådgivning -11,852*** 4,419 ,732 Provision -2,820 4,531 ,696
* = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,10-nivån ** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,05-nivån *** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,01-nivån
Appendix 5 - Modell 3
!"#$$%!"#$%&%'!(ä!"
= ! + !!!"#$"%&'%( + !!!"#$%&' + !!!ö! + !!!"#$%&%#' + !!!"#$%&'%()#)%* + !!!"#$ + !!!"#$$å!"#$%#%" + !!!å!"#$%#%" + !!!"#$%#&'()*#+) + ! Regressionsanalys. Beroende variabel: Riskkapacitetspoäng R2 Justerat R2 F-värde Regression Riskkapacitetspoäng 0,274 0,135 1,973*
* = Regressionen är signifikant på 0,10-nivån
** = Regressionen är signifikant på 0,05-nivån
*** = Regressionen är signifikant på 0,01-nivån.
Regressionsanalys. Beroende variabel:
Riskkapacitetspoäng Koefficient SE Tolerans
α 24,108** 2,205 Kön ,462 1,104 ,952 Utbildning ,034 ,306 ,809 Erfarenhet ,042 ,063 ,832 Fastoprovision 1,487 1,336 ,869 Storrådgivning -2,734* 1,577 ,666 Swedsecointern 6,716*** 2,043 ,946 Bank -,609 1,269 ,825 Rådgivning ,549 2,098 ,732 Provision ,109 2,151 ,696
* = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,10-nivån ** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,05-nivån
*** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,01-nivån
Appendix 6 - Modell 4
!"#$%&"'$#(#)*%ä!"
= ! + !!!"#$"%&'%( + !!!"#$%&' + !!!ö! + !!!"#$%&%#' + !!!"#$%&'%()#)%* + !!!"#$ + !!!"#$$å!"#$%#%" + !!!å!"#$%#%" + !!!"#$%#&'()*#+) + ! Regressionsanalys. Beroende variabel: Rationalitetspoäng R2 Justerat R2 F-värde Regression Rationalitetspoäng 0,172 0,013 1,084
* = Regressionen är signifikant på 0,10-nivån
** = Regressionen är signifikant på 0,05-nivån
*** = Regressionen är signifikant på 0,01-nivån.
Regressionsanalys. Beroende variabel:
Rationalitetspoäng Koefficient SE Tolerans
α 4,968*** 1,090 Kön -,789 ,546 ,952 Utbildning ,057 ,151 ,809 Erfarenhet ,013 ,031 ,832 Fastoprovision ,962 ,660 ,869 Storrådgivning -1,341* ,779 ,666 Swedsecointern -,979 1,010 ,946 Bank -,073 ,628 ,825 Rådgivning -,544 1,037 ,732 Provision -,456 1,063 ,696
* = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,10-nivån
** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,05-nivån
Appendix 7 - Modell 5
!"#$#"#%&#" !"#$% !"#$/!"#!$%&'&( !"ä!"
= ! + !!!"#$"%&'%( + !!!"#$%&' + !!!ö! + !!!"#$%&%#' + !!!"#$%&'%()#)%* + !!!"#$ + !!!"#$$å!"#$%#%" + !!!å!"#$%#%" + !!!"#$%#&'()*#+) + ! Regressionsanalys. Beroende variabel: Preferenser risk/avkastning poäng R2 Justerat R2 F-värde Regression Preferenser risk/avkastning poäng 0,315 0,184 2,400**
* = Regressionen är signifikant på 0,10-nivån
** = Regressionen är signifikant på 0,05-nivån
*** = Regressionen är signifikant på 0,01-nivån.
Regressionsanalys. Beroende variabel:
Preferenser
risk/avkastning poäng Koefficient SE Tolerans
α 11,669*** 1,525 Kön ,742 ,763 ,952 Utbildning 0,405* ,212 ,809 Erfarenhet ,054 ,043 ,832 Fastoprovision -,418 ,924 ,869 Storrådgivning ,027 1,090 ,666 Swedsecointern 1,650 1,413 ,946 Bank -1,618* ,878 ,825 Rådgivning -,189 1,451 ,732 Provision -3,969** 1,487 ,696
* = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,10-nivån ** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,05-nivån *** = Den oberoende variabeln är signifikant på 0,01-nivån
Appendix 8- Medelrang bolagsspecifika variabler mot beroende
variabler
Medelrang Bolagsspecifika Riskattityd poäng Riskkapacitet poäng Rationalitet poäng Preferenser kring risk / avkastning poäng Bakgrundsanalys poäng Endast fast lön 30,75 29,35 27,41 31,63** 31,19 Endast provisionsbaserad lön 22,20 22,00 21,30 11,5** 15,50Både fast och provisionsbaserad lön 26,00 30,75 37,50 27,54** 27,33 Storbank 36,81*** 31,15 31,46 34,15 38,92*** Bank 20,27*** 30,73 30,93 23,3 20,83*** Storrådgivning 28,68*** 19,59 21,32* 26,91 21,32*** Rådgivning 15,3*** 33,3 27,3 23,9 18,8*** * = p < 0,1 ** = p < 0,05 *** = p < 0,01
Appendix 9 - Medelrang rådgivarspecifika variabler mot
beroende variabler
Medelrang Rådgivarspecifika Riskattityd poäng Riskkapacitet poäng Rationalitet poäng Preferenser kring risk / avkastning poäng Bakgrundsanalys poäng Man 27,16 28,41 29,57 27,51 27,72 Kvinna 32,68 30,18 27,78 31,97 31,55 Swedsec 28,80 27,23** 29,52 28.00 27,84 Swedsecointern 31,63 52,5** 22,13 42,25 44,38 Utbildning 3 år 28,75 27,59 27,61 22,59 26,48 Utbildning 6 år 32,59 26,42 28,12 31,65 29,82 Utbildning 7 år 24,82 34,07 30,86 34,89 31,07 Utbildning 8 år 29,75 20,00 33,88 32,38 32,13 * = p < 0,1 ** = p < 0,05 *** = p < 0,01Källförteckning:
Ackert, L.F., Church, B, K., & Deaves, R. (2003). “Emotion and Financial Markets.” Economic Review, 3, pp. 33–39.
Allison, P, D. (1999). Multiple regression: A primer. Thousand oaks, Calif, London. Alvesson, M. (1993). Organizations as rhetoric: knowledge-intensive firms and the struggle with ambiguity, Journal of Management Studies, 30:6 November, pp. 997-1015.
Ando, A & Modigliani, F. (1963). The Life Cycle Hypothesis of Saving: Aggregate Implications and Tests. The American Economic review, Vol. 53, No. 1. pp. 55-84. Apicella, C, L., Dreber, A., & Mollerstrom, J. (2013). Salivary testosterone change following monetary wins and losses predicts future financial risk-taking.
Psychoneuroendocrinology, 39, pp. 58-64.
Bae, S. C. & Sandager, J. P. (1997). What Consumers Look For In Financial Planners, Journal of Financial Counseling and Planning, Vol. 8(2). pp. 9-16.
Baker, H. K., & Haslem, J. A. (1974). The impact of investor socioeconomic characteristics on risk and return preferences. Journal of Business Research, 2, pp. 469-476.
Barsky, R, B., Juster, F, T., Kimball, M, S. & Shaphiro, M, D. (1997). Preference parameters and behavioral heterogeneity: An experimental approach in the health and retirement study, The Quarterly Journal of Economics, May, pp. 537-579.
Basu, A, K., Lal, R,. Srinivasan, V. & Staelin, R. (1985). Salesforce compensation plans: an agency theory perspective, Marketing Science, Vol. 4, No. 4, pp. 267-291. Bateman, H., Islam, T., Louviere, J., Satchell, S., & Thorp, S. (2011). Retirement Investor Risk Tolerance in Tranquil and Crisis Periods: Experimental Survey Evidence, The Journal Of Behavioral Finance, 12, pp. 201–218.
Bertaut, C. & Starr-McCluer, M. (2000). Household portfolios in the United States. Federal Reserve Board of Governors.
http://www.federalreserve.gov/pubs/feds/2000/200026/200026pap.pdf ,Hämtad:2014-02-04.
Binswanger, Hans. P. (1981). Theoretical Implications of an Experiment in Rural India. The Economic Journal, Vol. 91, No. 364, pp. 867-890.
Blume, M. (1978). The changing role of the individual investor. New York: John Wiley & Sons, Inc.
Bodie, Z., Kane, A. & Marcus, A. J. (2009). Investments, International edition (8th
ed)’. New York: MacGraw-Hill.
Boehlje, M., & Eidman, V. (1984). Farm Management, John Wiley & Sons, USA. Bowen, E, F. (2002). Does Size Matter? Organizational Slack and Visibility as
Alternative Explanations for Environmental Responsiveness, Business & Society, Vol. 41 No. 1, pp. 118-124.
Brass, D. J., Butterfield, K. D. & Skaggs, B. C. (1998). Relationships and Unethical Behavior: A Social Network Perspective. Academy of Management Review, vol. 23, no. 1. pp. 14-31.
Brown, D. P. (1990). Age clienteles induced by liquidity constraints. International Economic Review, 31, pp. 891-912.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Liber, Upplaga 1:1.
Churchill, G, A., Jr., N, M. Ford, & O, C. Walker, Jr. (1979). Personal Characteristics of Salespeople and the Attractiveness of Alternative Rewards, Journal of Business Research, 7 (June), pp. 25-50.
Cicchetti, C. J., & Dubin, J. A. (1994). A microeconometric analysis of risk aversion and the decision to self-insure. Journal of Political Economy, 102, pp. 169-186. Clarke, R.G., & M. Statman. (1998). “Bullish or Bearish?” Financial Analysts Journal, 54, May/June, pp. 63–72.
Cohn, R, A., Lewellen, W, G., Lease, R, C. & Schlarbaum, G, G. (1975). Individual investor risk aversion and investment portfolio composition, The Journal of Finance, 30(2), pp. 605-620.
Coleman, S. (2003). Risk tolerance and the investment behavior of Black and Hispanic heads of household. Financial Counseling and Planning, 14(2), pp. 43-52. Comment, R. & Jarrell, G. A. (1995). Corporate focus and stock returns. Journal of Financial Economics, vol. 37, issue 1, pp. 67-87.
Cordell, D. M. (2001). RiskPACK: How to evaluate risk tolerance. Journal of Financial Planning, vol. 14.
Cordell, D. M. (2002). Risk tolerance in two dimensions, Journal of Financial Planning, pp. 30-36.
Cox, E, P. (1980). The optimal number of response alternatives for a scale: a review, Journal of Marketing Research, vol. 17: 4, pp. 407-422.
Cutler, N. E. (1995). Three myths of risk-tolerance: What clients are not telling you. Journal of the American Society of CLU & ChFC, 49, pp. 33-37.
Dahlback, O. (1991). Saving and risk taking. Journal of Economic Psychology, 12, pp. 479-500.
Dahlman, C., Gladner, M., & Reidhav, D. (2004). Rättsekonomi en introduktion, 2:a uppl. Studentlitteratur.
Dahlström, K. (2005). Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Studentlitteratur.
Damodaran, A., Bernstein, P. L. & Bernstein, J. (1998). Investment Management, John Wiley Sons. ISBN: 9780471197164.
Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund. Studentlitteratur AB. Uppl. 2.
Donkers, B., Melenberg, B., & Van Soest, A. (2001). Estimating Risk Attitudes using Lotteries: A Large Sample Approach. The Journal of Risk and Uncertainty, 22:2; pp. 165-195.
Dohmen, T., Huffman, D., Schupp, J., Falk, A., Sunde, U & Wagner, G, G. (2001). Individual risk attitudes: Measurement, determinants, and behavioral consequences. Journal of the European Economic Association, June, 9(3): pp. 522–550.
Dunn, J. R. & Schweitzer, M. E. (2005). Feeling and believing: the influence of emotion on trust, Journal of Personality and Social Psychology, Vol. 88, No. 5, pp. 736-748.
Europeiska unionen, 2014a.
http://ec.europa.eu/eu_law/introduction/what_directive_sv.htm, hämtad: 2014-02-17. Europeiska unionen, 2014b.
http://ec.europa.eu/internal_market/securities/isd/index_en.htm, hämtad 2014-02-04. Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund. Studentlitteratur.
Elton, E & Gruber, M (1995): Modern portfolio theory and investment analysis. 5 uppl. John Wiley & Sons, Inc.
Englund, P., Nilsson, L., Persson, T. & Weibull, J. (2003). Pionjärer inom psykologisk och experimentell ekonomi. Ekonomisk Debatt, 31 (1), pp. 7-14.
ESMA, 2014. http://www.esma.europa.eu/page/mifid-databases, hämtad: 2014-02-18. Fama, E. F., (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, 88: pp. 288-307.
Fama, E.F., & Jensen, M.C. (1983). Separation of Ownership and Control. Journal of Law & Economics, 26: pp. 301-325.
Finansinspektionen, 2014a. http://www.fi.se/Folder-SE/Konsument/Fragor-ochsvar/Forsakra/Investeringsradgivning/#N0, hämtad: 2014-02-04. Finansinspektionen, 2014b. (FFFS 2007:16) http://www.fi.se/Regler/FIs-forfattningar/Samtliga-forfattningar/200716/, hämtad 2014-02-04. Finansinspektionen, 2014c. (FFFS 2007:12).
Föreskrifter om värdepappersrörelse. ISSN: 1102-7460.
Finansmarknadsutredningen (2000). (SOU 2000:11). Finansiella intermediärers roll i det finansiella systemet – En översikt av den akademiska litteraturen. Stockholm: Finansdepartementet.
Risk Tolerance and Wealth. Journal of Family and Economic Issues, Vol. 24(3), pp. 233-256.
Friedman, M. (1957). A Theory of the Consumption Function, Princeton University Press. ISBN: 0-691-04182-2.
Friedman, M. (1970). The social responsibility of business is to increase its profits. New York Times Magazine, September 13.
Friedman, A., & Savage, L. J. (1952). The Expected-Utility Hypothesis and the Measurability of Utility, Journal of Political Economy, Vol. 60, No. 6, pp. 463-474. Gametheory, 2014. http://www.gametheory.net/mike/applets/Risk/ Hämtad: 2014-02-24.
Goodyear, R, K. (1997). Psychological Expertise and the Role of Individual
Differences: An exploration of Issues, Educational. Psychology Review, Vol. 9, Issue 3, pp. 251-265.
Grable, J, E. (1997). Investor Risk Tolerance: Testing the Efficiacy of Demographics as Differentiating and Classifying factors. Doctor of Philosophy dissertation, Faculty of the Virginia Polytechnic Institute and State University.
Grable, J, E. (2000). Financial risk tolerance and additional factors that affect risk taking in everyday money matters. Journal Of Business And Psychology, Vol. 14, No. 4, Summer.
Grable, J. E. & Joo, S. H. (1997). Determinants of risk preference: Implications for family and consumer science professionals. Family Economics and Resource Management Biennial, 2, pp. 19-24.
Grable, J, E. & Joo, S. H. (2004). Environmental and Biopsychosocial Factors Associated with Financial Risk Tolerance, Association for Financial Counseling and Planning Education, Volume 15(1), pp. 73-82.
Grable, J. E. & Lytton, R, H. (1997). Determinants of retirement savings plan
participation: A discriminant analysis. Personal Finances and Worker Productivity, 1 (1), pp. 184-189.
Grable, J. E. & Lytton, R. H. (1998). Investor risk tolerance: Testing the efficacy of demographics as differentiating and classifying factors. Financial Counseling and Planning, 9, pp. 61–73.
Grable, J., E. & Lytton, R., H. (1999). Financial risk tolerance revisited: the
development of a risk assessment instrument, Financial Services Review 8, pp. 163-181.
Grable, J., E. & Lytton, R., H. (2001). Assessing The Concurrent Validity of the SCF Risk Tolerance Question. Association for Financial Counseling and Planning
Education.
Grable, J., E. & Lytton, R., H. (2003). The development of a Risk Assessment Instrument: A Follow-Up Study. Financial Services Review 12. pp. 257-274.
Grable, J, E. Lytton, R, H. & O’Neill, B. (2004). Projection Bias and Financial Risk Tolerance. The Journal of Behavioral Finance, Vol. 5, No. 3, pp. 142–147.
Grable, J, E., & Roszkowski, M, J. (2008). The influence of mood on the willingness to take financial risks, Journal of Risk Research, Vol. 11, No. 7, October, pp. 905– 923.
Guiso, L., Jappelli, T., & Terlizzese, D. (1996). Income risk, borrowing constraints, and portfolio choice. American Economic Review. 86(1), pp. 158-172.
Guiso, L., & Paiella, M. (2008). Risk Aversion, Wealth, and Background Risk, Journal of the European Economic Association, Vol. 6, No. 6 (Dec), pp. 1109-1150. Gujarati, N., D., & Porter, C., D. (2009). Basic Econometrics. 5. ed. Boston:
McGrawHill.
Gutter, M., Fox, J., & Montalto, C, P. (1999). Racial differences in investor decision making, Financial Services Review, 8(3), pp. 149-162.
Hallahan, T, A., Faff, R, W., & McKencie, M. D. (2004). An empirical investigation of personal financial risk tolerance. Financial Services Review 13, pp. 57-78.
Hanna, S, D., Gutter, M, S., & Fan, J, X. (2001). A Measure Of Risk Tolerance Based On Economic Theory, Financial Counseling and Planning, Volume 12(2), pp. 53-60. Hanna, S.D., & Lindamood, S. (2004). An improved measure of risk aversion.
Finacial Counseling and Planning, 15, (2).
Hair, Jr., J. F., Black, W. C., Babin, B. J., & Anderson, R. E. (2010). Multivariate data analysis. 7. Uppl. Uppersaddle River, New Jersey: Prentice Hall.
Haliassos, M., & Bertaut, C.C. (1995). Why do so few hold stocks? The Economic Journal, 105(432), pp. 1110- 1129.
Hariharan, G., Chapman, K, S., & Domian, D, L. (2000). Risk tolerance and asset allocations for investors nearing retirement, Financial Services Review, 9(2), pp.