Faktorer  som  driver  riskattityden

Ovan beskrivs den finansiella riskattityden som en komplex och psykologisk konstruktion som präglas av individuella bedömningar, värderingar, känslor och inställningar (Weber, Blais & Betz, 2002; Kitces, 2006; Slovic, 1987; Cordell, 2001; Cordell, 2002). Nedan följer ett antal olika faktorer som påvisats ha en påverkan på den finansiella riskattityden, se figur 5 för en sammanställning av dessa.

4.3.2.1 Ålder

Individens ålder; hur gammal individen är, mätt i antal år är en av de faktorer som påvisats ha en statistiskt signifikant påverkan på en individs finansiella riskattityd (Grable, 2000; Grable & Lytton 1997; Grable & Joo, 1997; Wang & Hanna, 1997; Dahlback, 1991; Palsson, 1996; Brown, 1990). Det finns dock en kluvenhet bland tidigare forskning huruvida sambandet är positivt eller negativt. En del forskare har påvisat ett signifikant negativt samband; en äldre individ har en mer negativ finansiell riskattityd i jämförelse med en yngre individ, givet allt annat lika. (Dahlback, 1991; Palsson, 1996; Brown, 1990). Dock har andra forskare påvisat ett signifikant positivt samband mellan ålder och finansiell riskattityd; en äldre individ har en mer positiv finansiell riskattityd i jämförelse med en yngre individ, givet allt annat lika (Grable, 2000; Grable & Lytton 1997; Grable & Joo, 1997; Wang & Hanna, 1997). Trots tvisten om vilken påverkan, positiv eller negativ, en individs ålder har på den finansiella riskattityden finns det som ovan nämnts ett antal studier som inger tecken, och bevis, på att åldern faktiskt har en effekt på den finansiella riskattityden. Därmed har vi valt att, i den empiriska undersökningen, undersöka i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens ålder vid bedömning av kundens finansiella riskattityd och efterföljande kundkategorisering, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning.

4.3.2.2 Kön

Vad gäller könstillhörighetens betydelse för den finansiella riskattityden har forskare, i tidigare empiriska studier, påvisat att män tenderar att vara mer benägna att anta risk i jämförelse med kvinnor (Blums, 1978; Sung & Hanna, 1996; Yao & Hanna, 2005; Jianakoplos & Bernasek, 1998; Schubert, Brown, Gysler & Brachinger, 1999; Grable, Lytton & O’Neill, 2004; Apicella, Dreber & Mollerstrom, 2013; Highbee & Lafferty, 1972; Hawley & Fujii, 1993; Guiso, Jappelli & Terlizzese, 1996; Powell & Ansic, 1997). Könets betydelse för den finansiella riskattityden är en faktor som undersökts flitigt och är en av de faktorer som påvisats ha starkast signifikans i de studier som genomförts och där resultaten tenderar att vara likartade oavsett forskare och kontext; män är mer benägna att anta risk i jämförelse med kvinnor. Könstillhörigheten bör därmed vara en viktig faktor att ta hänsyn till vid bedömning av individuella kunders finansiella riskattityd. Till följd av detta har vi valt att undersöka i vilken utsträckning

investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens könstillhörighet vid bedömning av kundens finansiella riskattityd och efterföljande kategorisering av kunden, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning.

4.3.2.3 Civilstånd

Ytterligare en faktor vars påverkan på den finansiella riskattityden som undersökts frekvent är individens civilstånd; huruvida individen är gift, sambo, särbo eller ensamstående. En del av dessa studier inger tecken på att singlar, eller personer som är ensamstående, tenderar att ha en högre finansiell riskattityd i jämförelse med individer som innehar ett annat civilstånd (Baker & Haslem, 1974; Lazzarone, 1996; Sung & Hanna, 1996; Cohn, Lewellen, Lease & Schlarbaum, 1975; Guiso et al., 1996, Gutter, Fox & Montalto, 1999; Hartog, Ferrer-I-Carbonell & Jonker, 2002; Xiao & Anderson, 1997). Dock finns det en annan grupp av studier och forskare som istället påvisat att gifta individer tenderar att ha en högre finansiell riskattityd i jämförelse med individer med ett annat civilstånd (Grable, 2000; Roszkowski, Snelbecker & Leimberg, 1993). Då det kan urskiljas ett samband mellan en individs civilstånd och finansiell riskattityd, där majoriteten av tidigare forskning identifierat ett samband mellan att vara singel och ha en större finansiell riskattityd, bör civilstånd vara en viktig faktor att ta i beaktande vid bedömning av individuella kunders finansiella riskattityd. I den empiriska undersökningen kommer vi därmed att undersöka i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens civilstånd vid bedömningen av kundens finansiella riskattityd och efterföljande kundkategorisering, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning. 4.3.2.4 Familjesituation

En individs familjesituation är en annan faktor som påvisats ha en effekt på individens finansiella riskattityd. Två olika studier utförda av Xiao (1996) samt Xiao och Anderson (1997) inger tecken på att individer som har barn tenderar att ha en lägre finansiell riskattityd i jämförelse med individer som inte har några barn. Ett antagande eller möjlig förklaring som finns, angående barn och dess inverkan på den finansiella riskattityden, är att par som har barn lägger mer fokus och vikt vid att tillfredsställa de olika individernas behov inom familjen istället för att investera sina besparingar i riskfyllda finansiella instrument (Grable & Lytton, 1998; Barsky, Juster, Kimball & Shaphiro, 1997). Då tidigare studier inom området påvisat att en individs

familjesituation tenderar att ha en inverkan på den finansiella riskattityden, där barnahavande tenderar att inneha en negativ inverkan på den finansiella riskattityden, har vi valt att inkludera individens familjesituation, vad gäller barnahavande, som en faktor i den slutgiltiga modellen för kundkategorisering, i termer av finansiell risktolerans. Vi ämnar sedermera, i den empiriska undersökningen, ta reda på i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till huruvida kunden har barn, och om så är fallet hur många, vid bedömningen av kundens finansiella riskattityd och efterföljande kundkategorisering, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning.

4.3.2.5 Ras och Etnicitet

Individens tillhörighet vad gäller ras och etniska ursprung har visat sig ha en påverkan på dennes finansiella riskattityd. Det förhållande som påvisats mellan en individs ras, etnicitet och/eller ursprung är att individer med västerländskt ursprung, eller vita som amerikansk facklitteratur väljer att beskriva dessa individer, tenderar att ha en högre finansiell riskattityd i förhållande till individer med ett annat ursprung (Yao, Gutter och Hanna, 2005; Zhong och Zhao, 1995; Betraut och Starr-McCluer, 2000; Haliassos och Bertraut, 1995; Hawley & Fujii, 1993; Sung & Hanna, 1996; Coleman, 2003). En möjlig anledning eller förklaring till att individer med västerländskt ursprung skiljer sig åt från övriga är att det kan återfinnas olika kulturella bakgrunder mellan de olika individerna som påverkar individens inställning till att anta risker och således även benägenheten att investera i riskfyllda finansiella komponenter. Eftersom tidigare forskning påvisat ett signifikant samband mellan ras, etnicitet eller ursprung och finansiell riskattityd bör detta vara en faktor som rådgivare bör ta hänsyn till. Med bakgrund i detta har vi valt att, i den empiriska undersökningen, undersöka i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens ras, etnicitet och/eller ursprung vid bedömning av kundens finansiella riskattityd och efterföljande kundkategorisering, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning. 4.3.2.6 Kunskap

Bättre och mer kunskap kring en investering tenderar att leda till en mer positiv finansiell riskattityd (Snelbecker, Roszkowski & Cutler, 1990; Cutler, 1995; Grable, 2000; Grable & Joo, 1997). Då individen besitter mer kunskap om olika typer av finansiella instrument tenderar individen att vara mer villig att anta en högre risk i

jämförelse med en individ utan sådan kunskap. Detta kan förklaras med att en individ med en större kunskap tenderar att ha en bättre förståelse för hur olika typer av finansiella instrument är uppbyggda och hur de fungerar. Detta stimulerar riskattityden genom att en individ med en förhållandevis stor kunskap tenderar att ha en bättre förståelse för vad som påverkar olika investeringars värdeutveckling, än en individ med en lägre kunskapsnivå. (Snelbecker, Roszkowski & Cutler, 1990; Cutler, 1995; Grable, 2000; Grable & Joo, 1997) Dessutom tenderar rådgivaren att, som tidigare nämnts, ha ett informations- och kunskapsövertag över kunden. Det är därför viktigt att rådgivaren gör en korrekt uppskattning av kundens kunskapsnivå och anpassar diskussionen och sina frågor därefter, för att öka möjligheten att kunden förstår och kan svara korrekt på rådgivarens frågor (Cordell, 2001; Cordell, 2002). Med bakgrund i ovanstående bör rådgivaren ta hänsyn till kundens kunskapsnivå för att ha möjlighet att göra en korrekt bedömning av kundens finansiella riskattityd och placera kunden i rätt riskkategori. Därmed har vi valt att, i den empiriska undersökningen, undersöka i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens kunskapsnivå vid bedömning och efterföljande kategorisering av kunden, i termer av finansiella risktolerans, inför investeringsrådgivning.

4.3.2.7 Erfarenhet

Nära förknippat med föregående faktor har tidigare erfarenheter påvisats ha en inverkan på en individs finansiella riskattityd. Mer specifikt finns det tecken på att goda erfarenheter av tidigare investeringar tenderar att leda till en mer positiv finansiell riskattityd (Grable, 2000; Sung & Hanna, 1996; Grable & Lytton, 1997; Thaler & Johnson, 1990). Detta samband stöds av en diger samling studier som menar att negativa erfarenheter, exempelvis en kraftig minskning av värdet på det investerade kapitalet till följd av en finanskris, tenderar att leda till en lägre finansiell riskattityd. Negativa erfarenheter tenderar därmed att ge upphov till en pessimistisk inställning till riskfyllda instruments framtida avkastningsmöjligheter och således ett fokusskifte hos investerare från potentiella vinster till potentiella förluster. (Malmendier & Nagel, 2011; Weber, Weber & Nosic, 2013; Clarke & Statman, 1998; Bateman, Islam, Louviere, Satchell & Thorp, 2011) Dock menar Staw (1976) att en individ som fattat mindre lyckade investeringsbeslut historiskt sett är mer villig att ta mer risk i liknande investeringar vid nästa investeringstillfälle som ett försök att vinna

tillbaka det som förlorats. Weber och Zuchel (2005) skriver att denna motsägelse, kring huruvida tidigare vinster/förluster påverkar den finansiella riskattityden positivt/negativt, beror på den specifika situationen. Det bör därför vara nödvändigt för rådgivare att analysera vilka specifika situationer individuella kunder har erfarenhet av för att kunna göra en korrekt bedömning av deras riskattityd. Således tenderar en individs tidigare erfarenheter, både positiva och negativa, av finansiella instrument att ha en effekt på en individs finansiella riskattityd. Därför har vi valt att, i den empiriska undersökningen, titta närmre på i vilken utsträckning investeringsrådgivare tar hänsyn till kundens tidigare erfarenheter av finansiella instrument vid bedömning och kategorisering av kunden, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning.

4.3.2.8 Känslor och inställning

Som nämndes i inledningen av detta avsnitt är riskattityden den psykologiska och subjektiva aspekten av den finansiella risktoleransen. Vidare beskrevs att riskattityden utgörs av individens känslor och inställning till finansiell risk (Weber, Blais & Betz, 2002; Cordell 2001; Cordell, 2002). De faktorer som diskuterats ovan har var och en påvisats ha en påverkan på en individs riskattityd. Denna inverkan härstammar ifrån att dessa faktorer har en påverkan på individens känslor och inställning gentemot finansiell risk. Faktorerna utgör därmed grunden till individens känslor och inställning som i sin tur utgör riskattityden. Trots att vissa av de faktorer som diskuterats ovan har påvisats ha en effekt på en individs riskattityd är det inte helt klart vilken påverkan de har. För att minimera risken för missförstånd och öka möjligheten för rådgivaren att korrekt fånga denna komplexa och subjektiva aspekt av den finansiella risktoleransen bör det därför vara viktigt för rådgivaren att samla in information om kundens känslor och inställning gentemot finansiell risk. Genom att samla in information om både de faktorer som ligger till grund för individens känslor och inställning, samt vilka känslor och inställningar kunden har gentemot finansiellt risktagande bör möjligheten till en korrekt och effektiv bedömning av den finansiella risktoleransen öka. Därmed ämnar vi att senare, i den empiriska undersökningen, undersöka i vilken utsträckning rådgivaren tar hänsyn till kundens känslor och inställning gentemot finansiell risk vid bedömning och kategorisering av kunden, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning

Figur 5. Faktorer som påverkar den finansiella riskattityden.

De faktorer som diskuterats ovan har påvisats ha en påverkan på en individs finansiella riskattityd. Därmed bör dessa faktorer vara meningsfulla att ta hänsyn till för att analysera en individs riskattityd och utefter detta bedöma individens finansiella risktolerans. Därför ämnar vi att empiriskt undersöka i vilken utsträckning dessa faktorer förekommer i praktiken vid bedömning och kategorisering av individuella kunder, i termer av finansiell risktolerans, inför investeringsrådgivning. En sammanfattning av faktorerna som härleds till individens finansiella riskattityd illustreras i figur 5 ovan.