• No results found

Appendix 2 - Samhällsekonomiska kalkyler

Samhällsekonomisk kalkyl (Godsalternativet) från 1996:

Utredningsalternativet består av byggnationen av Botniabanan samt upprustning av Ådalsbanan. Även ett alternativ utan upprustning av Ådalsbanan undersöktes, men den förväntades ge en lägre samhällsekonomisk vinst (nyttonuvärdekvot på 0,31 exkl. sysselsättningseffekter eller 0,68 inkl. sysselsättningseffekter). Eftersom Godsalternativet (med upprustning av Ådalsbanan) valdes (Banverket, 1996) redovisas den kalkylen nedan.

Kalkylförutsättningar

Prisnivå: 1997, Diskonteringsår: 1998, Kalkylperiod: 60 år, Kalkylränta: 4 %, Enhet: Mkr, skattefaktor 1: 23 %, skattefaktor 2: 30 %

Nuvärde Nuvärde

exkl. sysselsättnings- inkl. sysselsättnings-

effekter effekter

Anläggningskostnad

Botniabanan (nom 8100 Mkr) 11614 Ådalsbanan (nom 700 Mkr) 2109 Avgår n. stambanan (nom 180 Mkr) -377 Husum ind spår (nom 70 Mrk)

Sysselsättningseffekt 0 -515

Summa 13426 12911

Drift och underhåll banverket

Underhåll -549 Reinvesteringar -316 Summa -865 Trafikekonomi Persontrafik Biljettintäkter 11 162 Kostnad ny trafik -9809 Mindrekostnad nattåg 2426

43 Summa 3800 Godstrafik Ny trafik 421 Enkelriktning 777 Tågviktsökning 3398 Summa 4596 Övriga samhällsvinster Tidsvinster persontrafik 11 218 Tidsvinster godstrafik 200

Minskad bil-, flyg- och busstrafik 655

Minskad lastbilstrafik 656 Konsumentöverskott gods 328 Sysselsättningseffekter 0 3050 Summa 13097 Nettonuvärde: 7202 10 767 Nettonuvärdeskvot: 0,54 0,83

Inget jämförelsealternativ fanns med i kalkylen. Banverket (1996) skriver dock att projektet vore ännu lönsammare om man använt sig av ett jämförelsealternativ. Tyvärr nämns inga exakta siffror.

Inga känslighetsanalyser angående miljövärden gjordes men författaren skrev under rubriken ”Generell osäkerhet” att nyttan av Botniabanan kan tänkas bli större i och med att människors värdering av miljön kan komma att öka i framtiden. (Banverket, 1996)

Prognos för utsläppsreduktion tack vare trafiköverflyttningar (från bil, buss, lastbil och flyg): Ton/år Nox 300 Hc 42 CO2 35 400 SO 310 CO 420 Samhällsekonomisk kalkyl för 2004:

I den nya kalkylen jämförs utredningsalternativet (UA) – Botniabanan inkl. upprustning av Ådalsbanan – med ett jämförelsealternativ (JA) – utan Botniabanan och upprustning av

44

Ådalsbanan. (Banverket, 2004) Det här trots resonemanget i kalkylen från 1996, ingen förklaring till förändringen finns nämnd i kalkylen.

Kalkylförutsättningar

Prisnivå: 1999, kalkylränta: 4 %, diskonteringsår: 2002, byggstart: 2004, trafikstart: 2010, kalkylperiod: 60 år, byggtid: 6 år, skattefaktor 1: 23 %, skattefaktor 2: 30 %

Mkr JA UA UA jmf JA Anläggningskostnad Botniabanan 0 -9 510 -9 510 Ådalsbanan Nyland-Sundsvall -835 -2 661 -1 826 Ny godsbangård Umeå (JP75) -22 -673 -650 Sundsvall genomfart 0 -229 -229

Norra Stambanan, Kapacitet -144 -26 118

Stambanan genom Övre Norrland -52 0 52

Skattefaktorer -559 -6 942 -5 519

Totalt, diskonterat till nuvärde -1 613 -20 042 -18 429

Effekter för infrastrukturhållaren Reinvesteringskostnader -3 624 -3 065 559 Underhållskostnader -1 934 -2 268 -334 Effekter för trafikutövaren Driftkostnader dagtågstrafik -1 468 -5 215 -3 747 Driftkostnader nattågstrafik -8 171 -7 402 769

Driftkostnader och biljettintäkter buss -204 0 205

Biljettintäkter dagtåg 881 8 768 7 886

Biljettintäkter nattåg 5 889 7 126 1 237

Effekter för resenärer och transportkunder

Tidsvinster dagtågresor 61 2 098 2 036

Tidsvinster nattågresor 2 318 2 318

Tidsvinster vägtrafik längs kusten 115 115

Tidsvinster vägtrafik i Umeå och Sundsvall 400 400

Driftskostnader godstrafik 2 460 2 460

Tidsvinster gods 2 474 2 474

Leveranssäkerhet gods 200 200

Externa effekter

Utsläpp till luft och vatten 145 2 749 2 604

Trafiksäkerhetseffekter 52 353 301

Trafiksäkerhetseffekter plankorsningar 250 250

Infrastrukturslitage 17 115 98

45

Summa effekter jmf JA 18 860

Nettonuvärde 432

Nettonuvärdeskvot 0,0

Observera att, bland de olika posterna i kalkylen, endast de totala anläggningskostnaderna är diskonterade till nuvärde. Inte ens summan av effekterna UA jämför med JA är diskonterad. Varför de har redovisat kalkylen på det sättet är oklart och beklagligt. Det här gör att det är svårt att räkna ut nettonuvärdet samt nettonuvärdeskvoten för endast utredningsalternativet.

Inga känslighetsanalyser gjordes vad gäller miljöaspekter. Författaren till kalkylen skriver dock att Botniabanan kan anses medföra ett ”betydande samhällsekonomiskt överskott” då många effekter såsom regional utveckling och Botniabanans roll som pilotprojekt för miljöbalken inte tagits med i kalkylen. (Banverket, 2004)

Värderingarna som SIKA använde sig av i kalkylen från 2004 för kostnaderna (kr/kg) av utsläpp av CO2 och andra luftutsläpp

Landsbygd Tätort HC (VOC) 30 34 NOx 60 62 SO2 20 40 Partiklar 677 Koldioxid 1,5 1,5

Jag har inte lyckats få tag på någon information om vilka kalkylvärden som användes för kalkylen 1996, med undantag av värdet av CO2. Då det i kalkylen för 2004 står att den största förändringen i kalkylvärdena från kalkylen 1996 var kostnaden för CO2, utan att nämna några av de andra utsläppen, skulle man dock kunna anta att de andra utsläppen värderats på liknande sätt i båda kalkylen.

Beräknad förändring i utsläpp (utbyggnadsalternativet minus jämförelsealternativet):

NOX HC CO partiklar CO2

ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år

Vägtrafik -160 -15 -95 -12 -49 000

- personbil -25 -9 -78 -8 -17 000

46 - lastbil -130 -5 -15 -4 -11 000 Flyg -80 -7 -48 -* -21 000 Sjöfart -140 -6 -19 -* -8 000 Järnväg +15 - +1,5 +4 100 - persontrafik +13 - +1 +3 500 - godstrafik +2 - +0,5 +600 Totalt -345 -20 -161 -12 -75 000 SIKA/BV** -300 -42 -420 -* -35 400

*) Ej beräknat **)Avser endast vägtrafik

10. Referenslista

- Ackerman, Frank; Stanton, Elizabeth A; Hope, Chris & Alberth, Stephane (2008), “Did the Stern review underestimate the U.S. and global climate damages?”, Stockholm Environment Institute working paper WP-US-0802

- Angelov, Elisabet Idar; Hansen, Fredrik & Mandell, Svante (2010), ”Hantering av klimatvärdering i infrastrukturprojekt”, VTI-rapport 692

- Arrow, Kenneth J. & Lind, Robert C. (1970), “Uncertainty and the Evaluation of Public Investment Decisions”, The American Economic Review, Vol. 60, No. 3, pp. 364-378 - Atkinson, Giles & Mourato, Susana (2008), “Environmental Cost-Benefit Analysis”,

Annual Review of Environment and Resources 33, pp. 317–344

- Azar, Christian & Sterner, Thomas (1996), “Discounting and distributional

considerations in the context of global warming”, Ecological Economics 19, pp. 169-184 - Banverket 1996:4, “Botniabanan – ett lönsamt projekt. En samhällsekonomisk analys” - Banverket 2004:002, ”Botniabanan och Ådalsbanan – Prognos och samhällsekonomisk

kalkyl enligt BVH 706”

- Beder, Sharon (1997), “The Environment Goes to Market”, Democracy and Nature 3, pp. 90-106

- Botniabanan AB, ”Sveriges största järnvägsprojekt”

http://www.botniabanan.se/Forstasidan-Historia/Om-Botniabanan/ (2011-04-20) - Brander, Luke M; Florax, Raymond JGM & Vermaat, Jan E (2006), “The Empirics of

Wetland Valuation: A Comprehensive Summary and a Meta-Analysis of the Literature”, Environmental & Resource Economics 33: 223–250

- Brent, Robert J. (2006), “Applied Cost-Benefit Analysis Second Edition”, Edward Elgar Publishing Limited, Cheltenham, Storbritannien

47

- Brown, S.P.A (1983), ”A note on environmental risk and the rate of discount”, Journal of environmental economics and management 10, pp. 282-286

- Finnveden, Göran & Sterner, Thomas (2007), ”Reflektioner på samhällsekonomiska analyser i allmänhet och på kalkylen för nord-sydliga förbindelser i Stockholm i synnerhet”, KTH

- Fisher, Anthony C. (1973), ”Environmental externalities and the Arrow-Lind public investment theorem”, The American Economic Review, Vol. 63 No. 4, pp. 722-725 - Flyvbjerg, Bent (2009), “Survival of the unfittest: why the worst infrastructure gets built

– and what we can do about it”, Oxford review of Economic policy, Vol. 25, No. 3, pp. 344-367

- FN (1971), “Convention on Wetlands of International Importance especially as Waterfowl Habitat. Ramsar (Iran)”, UN Treaty Series No. 14583

- Ghermandi, Andrea; van den Bergh, J.C.J.M.; Brander, L.M.; de Groot, H.L.F. & Nunes, P.A.L.D. (2008), ”The Economic Value of Wetland Conservation and Creation: A Meta-analysis”, FEEM working paper 238

- Gollier, Christian & Weitzman, Martin L. (2010), “How should the distant future be discounted when discount rates are uncertain?”, Economics Letters 107, pp. 350–353 - Hanley, Nick (1992), “Are There Environmental Limits to Cost Benefit Analysis?”,

Environmental and Resource Economics 2, pp. 33-59

- Hanley, Nick & Spash, Clive L (1993), “Cost-Benefit Analysis and the environment”, Edward Elgar Publishing Limited, Aldershot, Storbritannien

- Hepburn, Cameron & Stern, Nicholas (2008), “A new global deal on climate change”, Oxford Review of Economic Policy vol. 24 no. 2, pp. 259-279

- Hoel, Michael & Sterner, Thomas (2006), “Discounting and relative prices in assessing future environmental damages”, Göteborg University Working Papers in Economics nr 199

- Häggkvist, Ulf, ”Vi har sagt att det är ett tjuvstartsår” (2011-03-29), Allehanda.se, http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.2901229--vi-har-sagt-att-det-ar-ett-tjuvstartsar- (2011-04-20)

- Häggström, Olle (2007), ”Ramseys ekvation och planetens framtid”, Nämnaren 4, s. 45 - Jonsson, Daniel K. (2005), ”Indirekt energi för svenska väg- och järnvägstransporter. Ett

nationellt perspektiv samt fallstudier av Botniabanan och Södra Länken”, Totalförsvarets forskningsinstitut

48

- Konjunkturinstitutet 2004, ”Fortsatt grön skatteväxling”, yttrande till miljödepartementet Dnr 6-13-04

- Konsumentverket, ”Drivmedel” (2011-03-23),

http://www.konsumentverket.se/bilar/Nybilsguiden/Drivmedelochutslapp/Drivmedel/ (2011-05-25)

- Kågebro, Elin & Vredin Johansson, Maria (2008), ”Ekonomiska verktyg som beslutsstöd i klimatanpassningsarbetet: en metodöversikt”, Totalförsvarets forskningsinstitut

- Lindblom, Sven (2010), ”Klart spår – boken om Botniabanan”, Botniabanan AB/Trafikverket

- Lo, Alex Y. & Spash, Clive L. (2011), “Articulation of Plural Values in Deliberative Monetary Valuation: Beyond Preference Economisation and Moralisation”, MPRA Paper no. 30002

- Länsstyrelsen Västerbottens län (2007a), ”Bevarandeplan Umeälvens delta (SE0810491)”

- Länsstyrelsen Västerbottens län (2007b), ”Bevarandeplan Umeälvens delta och slätter (SE0810475)”

- Länsstyrelsen Västerbottens län (2008), ”Förordnande om naturreservat för Umeälvens delta, Umeå kommun”

- Matthews, Damon H. & Caldeira, Ken (2008), “Stabilizing climate requires near-zero emissions”, Geophysical Research Letters vol 35

- Nelldal, Bo-Lennart; Jansson, Kjell & Halldin, Cris (2009), ”Prognoser och

samhällsekonomiska kalkyler med Samvips för Götalandsbanan – underlagsmaterial till Banverket”, KTH

- Nordhaus, William D (2007), ” A Review of the Stern Review on the Economics of Climate Change”, Journal of Economic Literature vol. 45(3), pp. 686-702

- Prince, Raymond (1985), ”A note on environmental risk and the rate of discount: a comment”, Journal of environmental economics and management 12, pp. 179-180 - Regeringen 2008, ”Mål för framtidens resor och transporter”, Proposition 2008/09:93

- Rindeskog, Sara; Uppenberg, Stefan & Berglund Marie (2010), ”Miljökostnader i projekt Botniabanan”, i ”Vitbok Botniabanan och miljö”, Botniabanan AB

- Rolfe, John & Bennett, Jeff (ed.) (2006), ”Choice modelling and the transfer of

environmental values”, Edward Elgar Publishing Limited, Cheltenham, Storbritannien - Rummukainen, Markku (2005), “Växthuseffekten”, SMHI Meteorologi nr 119

49

- Sáez, Carmen Almansa & Requena, Javier Calatrava (2006), “Reconciling sustainability and discounting in Cost–Benefit Analysis: A methodological proposal”, Ecological Economics 60, pp. 712 – 725

- Sagoff, M. (1998), “Aggregation and deliberation in valuing environmental public goods: A look beyond contingent pricing”, Ecological Economics 24, pp. 213-230 - SIKA 2005:5, ”Den samhällsekonomiska kalkylen – en introduktion för den nyfikne” - SIKA PM 2008:3, ”Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för

transportsektorn: ASEK 4”

- SIKA 2009:3, ”Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser – ASEK 4”

- Skatteverket, “Ändrade skattesatser på bränslen och el fr.o.m. 1 januari 2011”,

http://www.skatteverket.se/download/18.6eb1f7eb12c507b23b7800010549/Skattesatser +2011.pdf (2011-05-25)

- Spash, Clive L & Vatn, Arild (2006), “Transferring environmental value estimates: Issues and alternatives”, Ecological Economics 60, pp. 379 – 388

- Stenlund Krister, ”Resenärer borde ha fått åka gratis” (2011-04-07), Västerbottens Folkblad, http://www.folkbladet.nu/249568/2011/04/07/%E2%80%9Dresenarer-borde-ha-fatt-aka-gratis%E2%80%9D (2011-04-20)

- Stern, Nicholas (2006), “Stern Review on The Economics of Climate Change”, UK HM Treasury, tillgänglig på <http://webarchive.nationalarchives.gov.uk/+/http://www.hm-treasury.gov.uk/stern_review_report.htm> (2011-05-20)

- Sterner, Thomas & Persson, Martin (2007), ”An Even Sterner Review: Introducing Relative Prices into the Discounting Debate”, Resources For the Future DP 07-37 - Trafikverket, ”Ådalsbanan” 03-23), http://www.trafikverket.se/adalsbanan

(2011-04-20)

- Trafikverket, ”Trafiken startar på Ådalsbanan i december 2011” (2010-11-17), http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Vasternorrland/Adalsbanan/Nyheter/2010-11/Adalsbanans-trafikstart/ (2011-04-20)

- Trafikverket, ”Trafikstyrningssystemet ERTMS” (2011-03-25),

http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-jarnvag/Teknik-i-jarnvagstrafiken/ERTMS-programmet/ (2011-05-08)

50

- Turner, Kerry R.; Paavola, Jouni; Cooper, Philip; Farber, Stephen; Jessamy, Valma & Georgiou, Stavros (2003), “Valuing nature: lessons learned and future research directions”, Ecological Economics 46, pp. 493-510

- Venkatachalam, L. (2008), “Behavioral economics for environmental policy”, Ecological Economics 67, pp. 640 – 645

- Weitzman, Martin L. (2007), ” A Review of the Stern Review on the Economics of Climate change”, Journal of Economic Literature vol. XLV, pp. 703-724

- WSP Analys & Strategi 2009:12, ”Götalandsbanan Prognoser och samhällsekonomiska kalkyler med SampersSamkalk”

- Zhuang, Juzhong; Liang, Zhihong; Lin, Tun & De Guzman, Franklin (2007), “Theory and Practice in The choice of Social discount rate for cost-benefit analysis: a Survey”, ERD Working Paper No. 94

- Örstadius, Kristoffer, ”Dyraste tåglinjen en flopp” (2011-04-04), Dagens Nyheter, http://www.dn.se/ekonomi/dyraste-taglinjen-en-flopp (2011-04-20)

Related documents