Apriorianalys

TYDLIG: Eleven har förstått från början att en handskakning mellan två

deltagare bara ska räknas en gång.

DIFFUS: E börjar fundera på detta efter att ha arbetat en tid med problemet 2b) Generalisering:

TYDLIG: Eleven når formeln n(n-1)/2 och visar att han/hon förstår hur den ska användas.

DIFFUS: Eleven kan generalisera sitt resonemang, men använder ingen algebraisk formel. Möjligtvis används en ”ordformel”, som på ett konkret sätt beskriver de räkningar som ska göras. Eleven förstår att samma

räkneprincip används oavsett antalet deltagare.

2d) Förmåga till flexibelt tänkande:

60

TYDLIG: Eleven kan växla mellan kombinatoriskt resonemang å ena sidan och en 1+2+3+…+n – aspekt å den andra. Eventuellt uttalar eleven

därigenom en generell formel för 1+2+3+…+n-1 = n(n-1)/2 i en generell kontext. Man skulle också kunna hävda att detta är exempel på en ”mycket tydlig” grad av förmågan att generalisera i relationer och samband.

DIFFUS: Eleven kan representera problemet grafiskt och utnyttja den grafiska framställningen. Till exempel kan gästerna representeras som hörn och handskakningarna som kanter i en multigraf. Hon kan också växla mellan den bildmässiga uttrycksformen och den verbala eller den formella.

Eleven kan möjligen också inse att summan 1+2+3+…+n-1 ger lösningen till problemet. Genom att följa en annan tanketråd finner hon kanske istället att antalet handskakningar blir n(n-1)/2 .

2e) Strävan till klarhet, enkelhet och elegans:

TYDLIG: Eleven visar att hon föredrar ett deduktivt resonemang. I det här fallet innebär det en förklaring till varför vi får n(n-1)/2.

DIFFUS: Eleven representerar problemet grafiskt, men fullföljer inte resonemanget. Figuren skulle utan ändringar kunna användas som stöd för en fullständig och generell lösning.

2f) Förmåga att byta riktning på en tanketråd eller ett matematiskt resonemang:

TYDLIG: Eleven beräknar på båda sätten och jämför resultaten.

DIFFUS: Eleven antyder att hon ser att man kan resonera från två håll här och beskriver båda sätten, men beräknar bara i ena fallet. Sätt 1: En person ska skaka hand med n-1 personer. N personer ger n(n-1) handskakningar, men varje handskakning räknas då 2 gånger varför vi måste dela med 2 på slutet. Sätt 2: De n personerna placeras i ring. Person nr. n ska skaka hand med n-1 personer, person nr n-1 ska skaka hand med n-2 personer, o.s.v.

Totalt 1+2+3+…+ (n-2) + (n-1)

3. Förmåga att minnas relevant matematisk information:

Till exempel genom att eleven associerar till ett annat exempel där beräkning av aritmetisk summa varit aktuell.

5.2.3 Redovisning av kvantitativa data

Handskakningsproblemet behandlades även av eleverna i klass 8 våren 2008. Skolan är en fyrparallellig 6-9-skola i en medelstor stad. Klassen bedömdes av sin matematiklärare vara normalpresterande och eleverna hade en viss erfarenhet av att på lektionstid självständigt lösa utmanande problem. Det var stor spridning beträffande matematikkunskaper i klassen.

61

De 20 elever som var på plats när vårt testmaterial delades ut var förväntansfulla inför uppgiften.

Uppgiftsbladet med problemformuleringen delades ut och två minuter ägnades till tyst enskild genomläsning. En väntad fråga inställde sig strax därefter: ”Om jag skakar hand med Linda, och sedan Linda skakar hand med mig – är det två handskakningar eller bara en.”

Forskaren behövde därför klargöra situationen (en handskakning, alltså), och förvissa sig om att samma information hade nått fram till samtliga elever.

Efter insamling och analys av de individuella lösningarna fördelar sig lösningarna så här:

Validitetskontroll: Markeringarna nedan avser därför endast epitetet

”Tydlig” hos motsvarande förmågor. I tabellen nedan kallas de tre elevlösningarna för A, B respektive C.

X: Thomas Dahls bedömning, O: Handledarens bedömning

Förmåga

Elevlösning 1 2a 2b 2c 2d 2e 2f

A X O O X O X O X

B X X O X O XO

C X O

Med reservation för validitetskontrollens ofullständighet indikerar tabellen ovan tillfredställande validitet.

FÖRMÅGA DIFFUS TYDLIG

Samla in (1) 10 5

Logiskt tänkande (2a) 0 0

Generalisering (2b) 3 4

Korta ned (2c) 1

Flexibelt tänkande (2d) 4 4

Elegans (2e) 2 2

Vända på resonemang (2f) 2

Minnas matematisk info (3)

62

5.2.4 Redovisning av individuella elevlösningar

Nu följer kommentarer till två elevers lösningar: Först: Solveigs lösning

Solveig har lyckats samla in relevanta data och förstå problemet (1).

Hon har vidare förmågan att generalisera (2b) trots att hon ännu inte har lärt sig hantera formler med oberoende och beroende variabel enligt den gängse matematiska syntaxen. Innan hon uttrycker sig med symboler föredrar hon att starta resonemanget med sifferexempel som vi ser i deluppgift c) med 8 och i d) med 10. Hennes resonemang är procedurellt d.v.s det följer händelseförloppet i problemet utan att övergå till bli

strukturellt där en generell formel blir verktyget hon grundar sin slutsats på.

Hon har en förmåga till flexibelt tänkande (2d) eftersom hon visar att hon både kan utnyttja ”summa-aspekten” (deluppgift a) och ett kombinatoriskt resonemang (deluppgift d)

Hon uppvisar också en strävan till klarhet och enkelhet (2e), då hon inte nöjer sig med rent induktiva resonemang, utan resonerar deduktivt, trots att hon tvingas arbeta med siffror. De klara och tydliga och argumenten är helt befriade från oväsentligheter. Detta gör hon alltså utan att ta stöd i

algebraiska uttryck och formler.

63

Maria har valt en mer bildmässig uttrycksform:

Maria visar att hon förmår Samla in information och förstå problemet (1) utan att missförstå något, d.v.s. på Tydlig nivå.

Hon använder sin bildmässiga representation till att ge stöd åt sin slutsats 4+3+2+1 i fall a). Kopplingen bild-slutsats är kanske inte klar för läsaren, men vittnar desto mer om en förmåga att korta ner matematiska

resonemang (2c).

b) Hon beräknar först antalet handskakningar totalt och därefter hur många extra handskakningar den femte personen genererar. Detta kan tyckas motsäga förmågan till klarhet och elegans. Dock medger min analysmodell och den teori jag grundar denna på inte att ”icke-förmåga” kan upptäckas med den metod jag valt.