En intresseväckande aspekt hos respondenterna var det gemensamma intresset för matematik och siffror vilket bland annat framkom hos intervjuperson 3 “[…] jag har eh alltid haft väldigt
lätt för matte […] jag tycker att det är superduper spännande med redovisning, det är lite som att hålla på med sudoku hela tiden […]”. Vi förstår citatet som att respondenten menar att hon
har ett stort intresse av sudoku samt att respondentens känsla av att vara bra på matematik kan ha styrt yrkesvalet. Citatet förstås därmed utifrån att respondenten arbetar med ett av sina intressen och att hennes självförtroende inom matematik kan ha betydelse för yrkesvalet.
Med hänsyn till studiens teoretiska utgångspunkter tolkas citatet kunna förklaras utifrån Goffmans jag-identitet. Respondentens upplevelse av att vara bra på matematik tolkar vi som att omgivningen tidigare bekräftat hennes kunskaper vilket således kan tolkas ha bidragit till hennes upplevelse av sin egna kunskap. Eftersom individens jag-identitet byggs upp utifrån samma material som omgivningen använder när de kategoriserar individen beaktar respondenten omgivnings åsikter i kombination med sin egna valfrihet. Respondenten beskriver hur hon arbetar med något som hon tycker att hon är bra på och därmed tolkar vi det som att hon även tycker hon är duktig på sitt arbete. Genom att respondenten arbetar med ett av sina personliga intressen och även tolkas uppleva sig som kompetent i yrkesrollen är vår tolkning att det finns en koppling mellan individens personliga identitet och yrkesidentitet. Eftersom samtliga respondenter hade ett intresse för matematik och arbetar inom redovisningsbranschen är tolkningen att kopplingen mellan identiteterna gäller för hela urvalsgruppen. I relation till
28 studiens fjärde frågeställning är bedömningen därmed att det finns en koppling mellan egenföretagande redovisningskonsulters personliga identitet och yrkesidentitet.
29
6. Slutsats och diskussion
I följande kapitel presenteras studiens slutsats. Ytterligare förs en diskussion utifrån studiens resultat och analys i relation till studiens tidigare forskning. Avslutningsvis redogörs förslag på framtida forskning att genomföra inom området.
6.1 Slutsats
Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för hur egenföretagare inom redovisningsbranschen upplever sin personliga identitet i relation till sin yrkesroll. Med hjälp av studiens frågeställningar har studien bidragit till en djupare förståelse för på vilket sätt rollen som egenföretagare influerar individernas personliga identitet och yrkesidentitet. Studiens första två frågeställningar syftade till att undersöka hur egenföretagande redovisningskonsulter upplever sin personliga identitet och yrkesidentitet. Resultatet tyder på att respondenternas personliga identitet skapas i relation till individernas familj och fritidsintressen. Yrkesidentiteten inbegriper självförtroendet respondenterna har i sin yrkesroll.
Den tredje frågeställningen är: Har rollen som egenföretagare en betydelse för redovisningskonsulters upplevelse av sin personliga identitet? Resultatet tyder på att egenföretagande för med sig en stor frihet där individerna på egen hand måste planera och strukturera sitt arbete och sin arbetstid. Respondenterna anpassade bland annat sin arbetstid utifrån fritiden och utförde arbetsrelaterade ärenden under sin fritid. Dessutom framgick det att rollen som egenföretagare influerar den personliga fasaden. Genom att respondenterna själva styr gränsdragningen mellan sin yrkesroll och personliga roll kan vi sammanfattningsvis konstatera att respondenterna själva även styr gränsdragningen mellan den personliga identiteten och yrkesidentiteten. För att besvara studiens tredje frågeställning har rollen som egenföretagare därmed en betydelse för redovisningskonsulters upplevelse av sin personliga identitet.
Studiens fjärde frågeställning ämnade att undersöka om det fanns någon koppling mellan egenföretagande redovisningskonsulters personliga identitet och yrkesidentitet. Utifrån resultatet framkom det att samtliga respondenters personliga identitet och yrkesidentitet till viss del sammanslagits. Sammanslagningen grundas i att respondenterna tenderar att skifta mellan sin personliga roll och yrkesroll i arbetet. Resultatet visade även att respondenterna arbetar med deras intresse, matematik och siffror. Eftersom respondenterna upplevde sig som duktiga på
30 siffror och även arbetar med siffror tolkas respondenterna även uppleva sig som duktiga i yrket. Då respondenternas intresse inbegrips i den personliga identiteten och deras självförtroende i relation till yrket inbegrips i yrkesidentitet kan vi därmed konstatera att det finns en koppling mellan respondenternas personliga identitet och yrkesidentitet.
6.2 Diskussion
I relation till den tidigare forskningen har ett flertal likheter med vår studie upptäckts. Samtliga respondenter i vår studie startade sitt företag frivilligt och beskrev hur de mår bättre som personer i rollen som egenföretagare där de själva kan styra över sin tid och sitt arbete. Den högre hälso- och livstillfredsställelsen respondenterna beskrev överensstämmer med Binder och Coads resultat.
Ytterligare kan det konstateras att respondenternas möjlighet att styra över sin arbetstid och fritid ledde till att samtliga individer utförde arbetsrelaterade ärenden under samt efter utsatt arbetstid. Respondenterna har därmed inte ett behov av att separera de två sfärerna vilket är i linje med vad Mellner et al. tidigare konstaterat. Vidare framkom det att respondenterna trivdes i rollen som egenföretagare och inte hade några större svårigheter med att hantera gränsdragningen mellan arbetet och fritiden trots att de själva styrde tiden. I relation till det som Ezzedeen och Zikic presenterat tyder det på att respondenternas välmående förbättrats av att driva eget företag.
Respondenterna uppgav att det finns krav att förhålla sig till i yrkesrollen vilket överensstämmer med resultatet från Richardson et al. studie. Deras studie kom fram till att redovisningskonsultens gruppstereotyp skapas utifrån normer om hur redovisningskonsulterna uppfattar sig själv i relation till omgivningens förväntningar, likt vad vi upptäckt i vår studie. Även Goretzki och Messner redogjorde för hur redovisningskonsultens identitet delvis skapas i interaktionen med omgivningen men även genom förberedelserna bakom scenen. Respondenterna i vår studie beskrev hur de på den bakre regionen förberedde sig inför situationer på den främre regionen. Därmed tydliggörs det att respondenternas identitet både utformas utifrån interaktioner med omgivningen på den främre regionen men även utifrån de förberedande interaktioner i den bakre regionen, vilket går i linje med vad Goretzki och Messner kommit fram till.
31 Sammanfattningsvis kan vi se att vår studies kombination av identitet, egenföretagande och redovisningskonsulter har bidragit med nya synvinklar inom forskningsfältet. Den tidigare begränsade forskningen utökas med ett perspektiv där egenföretagande får en mer betydande plats i upplevelsen av individernas personliga identitet och yrkesidentitet.