Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Sociologi
Individens upplevda identitet i ett företagande samhälle
- En kvalitativ studie om den egenföretagande redovisningskonsultens upplevelse av sin yrkes- och personliga identitet
Sociologi, kandidatkurs inriktning organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng
Självständigt arbete, 15 hp Vt 2020 Författare: Alva Andersson och Olivia Johansson
Örebro University
School of Humanities, Education and Social Sciences Sociology, Advanced course, 30 hp
Essay, 15 hp, Spring 2020
Title: Individens upplevda identitet i ett företagande samhälle - En kvalitativ studie om den
egenföretagande redovisningskonsultens upplevelse av sin yrkes- och personliga identitet
Author: Alva Andersson & Olivia Johansson
Abstract
During the last decade there has been a major change in the labour market where the work has become more limitless and the number of entrepreneurs has increased. This study analyses how self-employed female accountant experience their personal identity and professional identity. Central questions are the individual experience of the personal- and professional identity, the connection between them and which importance self-employment has for the perceived personal identity. Previous research indicates that there are several separate studies about self-employed, accountant and identity but not in a combination with each other, which lays the foundation for the study's relevance. The theoretical starting points are Erving Goffman's stigma theory and the dramaturgical perspective as well as concepts about the boundless work and identity. The study is based on a qualitative research method in which five semi-structured interviews have been conducted. The results indicate that there is a connection between the personal identity and the professional identity. Besides, it emerged that the role of self-employed has importance for the perceived personal identity.
Keywords: Self-employed, entrepreneur, accountant, personal identity, professional identity,
Sammanfattning
Under det senaste decenniet har stora förändring skett på arbetsmarknaden där arbetet blivit allt mer gränslöst och antalet egenföretagare ökat i omfattning. Studien undersöker hur egenföretagande kvinnliga redovisningskonsulter upplever sin personliga identitet och yrkesidentitet. Centrala frågor är individens upplevelse av sin personliga- och yrkesidentitet, kopplingen dem emellan samt vilken betydelse egenföretagande har för individens upplevda personliga identitet. Den tidigare forskningen tyder på att det finns ett flertal separata studier om egenföretagare, redovisningskonsulter och identitet men inte i kombination med varandra, vilket ger upphov till studiens relevans. De teoretiska utgångspunkterna är Erving Goffmans stigmateori och det dramaturgiska perspektivet samt begreppen gränslöst arbete och identitet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där fem semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens resultat visar att det finns en koppling mellan den personliga identiteten och yrkesidentiteten hos urvalsgruppen. Ytterligare framkom det att rollen som egenföretagare har en betydelse för individens upplevda personliga identitet.
Innehållsförteckning
1. Inledning ________________________________________________________________ 1
1.1 Bakgrund ___________________________________________________________________ 1 1.2 Syfte & frågeställningar _______________________________________________________ 2 1.3 Begreppsdefinition ___________________________________________________________ 3 1.3.1 Yrkesidentitet ___________________________________________________________________ 3 1.3.2 Personlig identitet ________________________________________________________________ 3 1.4 Avgränsningar _______________________________________________________________ 3 1.5 Disposition __________________________________________________________________ 3 2. Tidigare forskning ________________________________________________________ 5
2.1 Sökprocessen & utvalda artiklar ________________________________________________ 5 2.2 Identitetsskapande ___________________________________________________________ 6 2.3 Den nya anställningen _________________________________________________________ 7 2.4 Sammanfattning tidigare forskning _____________________________________________ 8
3. Teoretiska utgångspunkter _________________________________________________ 10
3.1 Identitet ___________________________________________________________________ 10 3.2 Erving Goffmans stigmateori __________________________________________________ 11 3.3 Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv _____________________________________ 13 3.4 Gränslöst arbete ____________________________________________________________ 14 4. Metod__________________________________________________________________ 16 4.1 Val av metod _______________________________________________________________ 16 4.2 Urval ______________________________________________________________________ 17 4.3. Intervjuguide ______________________________________________________________ 18 4.4 Tillvägagångssätt datainsamling _______________________________________________ 18 4.5 Bearbetning och analys av datamaterialet _______________________________________ 19 4.6 Validitet och reliabilitet ______________________________________________________ 19 4.7 Etiska överväganden _________________________________________________________ 20 4.8 Metodreflektion _____________________________________________________________ 21
5. Resultat och analys _______________________________________________________ 22
5.1 Familjeliv och fritidsintressen _________________________________________________ 22 5.2 Jaget i yrkesrollen ___________________________________________________________ 23 5.3 Att arbeta flexibelt __________________________________________________________ 23 5.4 Att själv styra balansen mellan arbete och fritid __________________________________ 24 5.5 Att ständigt representera sitt företag ___________________________________________ 25 5.6 Att spela och upprätthålla en yrkesroll __________________________________________ 26 5.7 Att arbeta med sitt intresse ___________________________________________________ 27
6. Slutsats och diskussion ____________________________________________________ 29
6.1 Slutsats ____________________________________________________________________ 29 6.2 Diskussion _________________________________________________________________ 30 6.3 Förslag på framtida forskning _________________________________________________ 31
Referenser
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Under de senaste årtiondena har det skett stora förändringar på arbetsmarknaden (Arbetsmiljöverket, 2018, s. 17). Förändringarna har haft stor inverkan på arbetsgivare och arbetstagare dels beroende på att allt fler företag i större utsträckning söker sig till nya marknader och samarbetar på internationell nivå (Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg, 2006, s. 13). I takt med förändringarna stärks även kraven på arbetstagarnas kunskaper, kvalifikationer och kompetenser i syfte att öka verksamhetens konkurrenskraftighet i samhället. Genom förändringarna kan det också konstateras att avtals- och anställningsformerna modifierats. Avtalen har gått från att utformas på central nivå till att konstrueras på lokal nivå och anställningsformerna har fått en mer tillfällig karaktär (Allvin et al., 2006, s. 16). Den nya arbetsmarknaden ställer därtill högre krav på organisationers anpassningsbarhet och att arbetet ska utföras i ett högre tempo. För att företagen ska hänga med i marknadens framfart har regleringen av de enskilda befattningarna minskat och därmed tvingat arbetstagarna till att ta ett större individuellt ansvar. Den omstrukturerade arbetsmarknaden har därmed bidragit till en ökad flexibilitet för den enskilda individen som nu på egen hand behöver avgöra vart gränsen mellan arbetsliv och privatliv går (Allvin et al., 2006, s. 18 & 29). Förändringarna på arbetsmarknaden kan ses som en av anledningarna till att antalet egenföretagare ökat under det senaste decenniet (Arbetsmiljöverket, 2018, s. 36). Somliga driver sitt egna företag i kombination med en anställning medan andra väljer att driva eget företag på heltid (Johnsson, 2014, feb).
I relation till arbetslivet och privatlivets gränsdragning ställer vi oss frågan vad som ligger till grund för en individs yrkesval. Flera komponenter tyder på att individens intresse och yrkesval är tätt sammankopplade. Arbetsförmedlingen har exempelvis ett yrkestest där individen utifrån sina intressen får förslag på arbeten som bör passa individen (Arbetsförmedlingen, u.å.). Testet grundar sig i John L. Hollands yrkesvalsteori som bygger på att individens privata intressen ska vägleda yrkesvalet (ibid.). Kopplingen mellan intresset och yrkesvalet kan tänkas vara en bidragande komponent till den eventuella sammanslagningen av individens yrkes- och personliga identitet.
Identitetsbegreppet kan förstås utifrån olika perspektiv. Den arbetsrelaterade identiteten kan bland annat återfinnas på flera nivåer både privat och offentligt (Aurell, 2001, s. 4). Individens
2 identitet sägs vara skapad i interaktionen med andra människor vilket sätter omgivningen i ett stort fokus men däremot exkluderas inte individens inflytande över sin identitet. På grund av omgivningens ständiga intryck tvingas individen regelbundet till olika val vilket gör individen aktiv i skapandet av sin identitet (Aurell, 2001, s. 12). För att underlätta interaktionen med omgivningen tenderar individen att kategorisera in sig själv och andra i olika fack (Aurell, 2001, s. 14 & 15). En sådan kategori är yrket vilket kan förklaras med citatet “samtal mellan
människor som inte känner varandra börjar ofta med att de tar reda på vad den andra har för yrke…” (Aurell, 2001, s. 15). Att inte känna till vilket arbete personen vi interagerar med har
skapar en osäkerhet för att inte veta vem personen egentligen är (ibid.).
I takt med att dagens samhälle blir allt mer globaliserat expanderar antalet egenföretagare i omfattning. Det globaliserade samhällets höga tempo tenderar att tvinga arbetslivet till att bli allt mer flexibelt och gränslöst. Omstruktureringen blir eventuellt extra påtaglig när det endast är en person som driver och är sitt företag. Genom studien är förhoppningen att bidra med kunskap om hur egenföretagande redovisningskonsulter upplever sin personliga identitet och yrkesidentitet. Med beaktande av egenföretagande vid studie av individens upplevda identitet är avsikten att den moderna arbetsmarknaden sammanlänkas med en sociologisk utgångspunkt och på så sätt blir sociologiskt relevant.
1.2 Syfte & frågeställningar
Syftet med studien är att bidra till en djupare förståelse för hur egenföretagare inom redovisningsbranschen upplever sin personliga identitet i relation till sin yrkesroll. Dessutom eftersträvar studien att få mer kunskap om kopplingen mellan individernas personliga identitet och yrkesidentitet.
För att uppnå studiens syfte besvaras följande frågor:
1) Hur upplever egenföretagande redovisningskonsulter sin personliga identitet? 2) Hur upplever egenföretagande redovisningskonsulter sin yrkesidentitet?
3) Har rollen som egenföretagare betydelse för redovisningskonsulters upplevelse av sin personliga identitet?
4) Finns det någon koppling mellan egenföretagande redovisningskonsulters personliga identitet och yrkesidentitet?
3
1.3 Begreppsdefinition
I följande avsnitt definieras två av studiens centrala begrepp för att underlätta läsarens förståelse för studien.
1.3.1 Yrkesidentitet
Yrkesidentitet syftar i studien till hur individerna upplever sig själva i relation till sitt yrke och sin yrkesroll som redovisningskonsulter och egenföretagare.
1.3.2 Personlig identitet
Den personliga identiteten syftar i studien till hur individerna upplever sig själva i relation till sin fritid och sin personliga roll.
1.4 Avgränsningar
Studien avgränsas till att studera hur egenföretagande redovisningskonsulter upplever sin yrkesidentitet och personliga identitet. Avgränsningen gör att studien endast utgår från ett mikroperspektiv vilket medför att samhällsaspekter på makronivå inte beaktas. Studiens resultat kommer därmed endast att präglas av subjektiva åsikter. En ytterligare avgränsning är kring begreppet identitet. Identitetsbegreppet kan tolkas utifrån olika perspektiv (se avsnitt 3.1) och baserat på studiens syfte används Erving Goffmans jag-identitet.
1.5 Disposition
I det inledande kapitlet har vi introducerat ämnet och redogjort för studiens syfte, frågeställningarna, begreppsdefinitioner och avgränsningar. I kapitel två presenteras studiens tidigare forskning i två separata avsnitt: identitetsskapande och den nya anställningen. I kapitel tre redovisas de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys: Erving Goffmans stigmateori och dramaturgiska perspektiv samt begreppen identitet och gränslöst arbete. Det fjärde kapitlet innehåller en redogörelse över studiens metodval. Ytterligare presenteras studiens urval, intervjuguide, tillvägagångssätt för datainsamling och hur det empiriska materialet bearbetats. Kapitel fyra avslutas med en beskrivning av på vilket sätt validitet, reliabilitet och etiska överväganden beaktats. I kapitel fem redovisas och analyseras det insamlade datamaterialet utifrån sju teman: familjeliv och fritidsintressen, jaget i yrkesrollen, att arbeta flexibelt, att själv styra balansen mellan arbete och fritid, att ständigt representera sitt företag, att spela och upprätthålla en yrkesroll samt att arbeta med sitt intresse.
4 I kapitel sex presenteras studiens slutsats där studiens frågeställningar besvaras. Ytterligare förs en diskussion i relation till studiens tidigare forskning där även förslag på framtida forskning ges.
5
2. Tidigare forskning
I kommande avsnitt belyses den tidigare forskningen som finns inom området identitet kopplat till egenföretagande och redovisningskonsulter. Inledningsvis redogör vi för sökprocessen och de utvalda artiklarna. Därefter presenteras den tidigare forskning utifrån områdena identitetsskapande och den nya anställningen.
2.1 Sökprocessen & utvalda artiklar
Vid kombinerade sökningar av begreppen identitet, egenföretagande och redovisningskonsulter i databasen Sociological Abstracts framkom endast ett begränsat antal studier. Studierna genomfördes i länder utanför Europa med kulturer som vi bedömer skiljer sig från Sveriges. Vår studie genomförs i Sverige och därmed bedöms studierna irrelevanta. Svårigheterna med att finna forskning vid sökningar med begreppen identitet, egenföretagande och redovisningskonsulter har gjort att de centrala begreppen delats upp i olika sökomgångar. Begreppet identitet har kombinerats med redovisningskonsult medan egenföretagande kombinerats med gränsdragningen mellan arbete och fritid. Anledningen till att gränsdragningen adderats i kombination med egenföretagande grundar sig i att egenföretagare själva styr sitt arbete och själva måste separera fritiden ifrån arbetet.
Sökorden som användes för att finna relevanta artiklar var accounting, accountant, boundaries, entrepreneur, entrepreneurs, identity, management, personal identity, satisfied, self-employed, social och work-life balance. Utifrån sökprocessen har följande artiklar valts ut:
• Towards a conceptual framework on the categorization of stereotypical perceptions in accounting.
• Backstage and frontstage interactions in management accountants' identity work. • Boundary management preferences, boundary control, and work-life balance among
full-time employed professionals in knowledge-intensive, flexible work.
• Finding Balance Amid Boundarylessness: An Interpretive Study of Entrepreneurial Work–Life Balance and Boundary Management.
• How satisfied are the self-employed? A life domain view.
Artiklarna har valts ut eftersom de behandlar vår studies centrala begrepp med olika utgångspunkter vilket tillför en bred överblick av det nuvarande forskningsläget. De två
6 förstnämnda artiklarna ovan behandlar identitetsskapande i relation till redovisningsyrket medan de tre resterande artiklarna diskuterar entreprenörskap och gränsdragningen mellan arbetet och fritiden.
En utmaning med att finna relevant tidigare forskning har varit att engelskan inte har en lika konkret definition av yrket redovisningskonsult. Begreppet redovisningskonsult översätts främst till accounting, bookkeeper och accountant, men då accountant även kan syfta till revisorsyrket, har vi sett till att något av de andra begreppen också funnits med i artiklarna när begreppet accountant använts. Genom tillvägagångssättet säkerställs den tidigare forskningens relevans för studien i så stor utsträckning som möjligt.
2.2 Identitetsskapande
Identitetsskapande har studerats i relation till redovisningskonsulter där exempelvis författarna Peter Richardson, Steven Dellaportas, Luckmika Perera och Ben Richardson (2015) har studerat olika stereotyper för yrkesverksamma redovisningskonsulter och hur samhället förväntar sig att de ska agera i arbetet. Studiens syfte är att ge en bättre förståelse för redovisningskonsulters identitetsskapande, deras stereotyp och presentation av identiteten (Richardson et al., 2015, s. 30 & 31). Fokus ligger på att utveckla ett ramverk för hur externa uppfattningar skiljer sig från individens egna samt att förklara hur olika stereotyper och den sociala identiteten formas i relation till varandra (Richardson et al., 2015, s. 28). Studien definierar stereotyper som föreställningar och attribut som en grupp eller individ, i det här fallet en hel yrkeskategori, tillskrivs av sin omgivning (Richardson et al., 2015, s. 31). Gruppstereotypen kan beskrivas utifrån normer som indikerar på hur gruppmedlemmarna uppfattar sig själva och är avgörande för gruppens sociala identitet. Studien kom fram till att redovisningskonsulter tillsammans måste arbeta för att upprätthålla gruppstereotypen som redovisningskonsult (Richardson et al., 2015, s. 44). Individen skapar därmed sin identitet utifrån omgivningens förväntningar i relation till behovet av att känna tillhörighet till en grupp eller ett yrke.
Vidare har Lukas Goretzki och Martin Messner (2019) studerat redovisningskonsulter i ett identitetsprojekt där redovisningskonsulter, organisationer och samhället stod i fokus. Syftet med studien var att undersöka hur redovisningskonsulter på ledande positioner framställde sig själva som affärspartners. Den teoretiska ramen utgjordes av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus på begreppet scen med tillhörande främre respektive bakre region
7 (Goretzki & Messner, 2019, s. 1). Studien kom fram till att det som var avgörande för hur redovisningskonsulter på ledande positioner utformade sig själva som affärspartners, var interaktionen med andra individer (Goretzki & Messner, 2019, s. 15). Det är i den bakre regionen, det skyddade utrymmet, som redovisningskonsulternas identitet formas för att sedan ifrågasättas i den främre regionen (ibid.). Det är även i den bakre regionen som individen har en möjlighet att förstå vem hen ska eller borde vara. Har individen en stor oro för att ställas inför en kritisk publik kommer hen att förbereda sitt framträdande mer noggrant än om individen inte upplever samma oro (ibid.). Redovisningskonsultens identitet består med andra ord inte bara av interaktionen med andra människor i den främre regionen utan också av händelserna i den bakre regionen (Goretzki & Messner, 2019, s. 17). Goretzki och Messner menar på att svagheterna som finns inom affärspartners-identiteten delvis formas genom interaktioner med andra chefer på den främre regionen av scenen men också genom den förberedande interaktionen bakom kulisserna. Båda interaktionsformerna är av väsentlig karaktär för att redovisningskonsulter som affärspartners tillsammans ska kunna bevara och upprätthålla en gemensam identitet (ibid.).
2.3 Den nya anställningen
I artikeln Boundary Management Preferences, Boundary Control, and Work-Life Balance among Full-Time Employed Professionals in Knowledge-Intensive, Flexible Work (Mellner, C., Aronsson, G., & Kecklund, G, 2014, s. 9 & 10) diskuteras gränsdragningen mellan arbetslivet och privatlivet samt vikten av att ha balans dem emellan. Gränsdragningen sägs vara en avgörande aspekt för individens välmående och artikeln har behandlat olika aspekter som kan ha betydelse för gränsdragningen (Mellner et al., 2014, s. 8). Författarna ger exempel på att de individer som vill dra en tydlig skiljelinje mellan sitt privatliv och arbetsliv har olika mailkonton, stänger av telefonen efter arbetsdagen och tar itu med personliga dilemman endast under utsatt ledighet. Individerna som däremot inte har ett behov av att separera de två sfärerna utför både arbets- och familjerelaterade ärenden under samt efter utsatt arbetstid (Mellner et al., 2014, s. 9). Studiens resultat visar att individer som innehar en kontroll över när det är arbetstid kontra fritid upplever sig ha en bättre balans dem emellan (Mellner et al., 2014, s. 20).
Gränsdragningen mellan individens privatliv och arbetsliv har även studerats i relation till entreprenörskap. Att vara entreprenör i det globaliserade samhället sägs föra med sig både negativa och positiva aspekter. I en del fall påverkar entreprenörskap balansen mellan arbets- och privatlivet individens välmående negativt då det kan vara svårt att på egen hand avgöra vart
8 gränsen mellan sfärerna går. I andra fall upplevs det som gynnsamt att vara entreprenör och själv kunna balansera tiden mellan arbetet och fritiden (Ezzedeen & Zikic, 2017, s. 1569). Studien redovisar att hur väl gränsdragningen hanteras beror på individens personliga erfarenheter vilka grundas i specifika omständigheter och preferenser. Resultatet visar på att individen kan hantera gränsdragningen men samtidigt stå i konflikt med den vilket avgörs utifrån företagets mål och inriktning. Hur individen identifierar sig i relation till sitt arbete avgör därmed hur hen kommer att förhålla sig till sitt företag (Ezzedeen & Zikic, 2017, s. 1571).
Ytterligare en studie om egenföretagande är Martin Binder och Alex Coads (2016) studie angående hur tillfredsställda tyska egenföretagare är. Studien undersökte ifall egenföretagande har någon inverkan på hälso- och livstillfredsställelsen samt ifall egenföretagande har någon effekt på bland annat arbetsnöjdhet, hushållsinkomst, fritid och hushållsarbete (Binder & Coad, 2016, s. 1410). Binder och Coad har likt många andra forskare kommit fram till att självständighet är positivt för arbetstillfredsställelsen. Däremot har forskarna hittat en skillnad mellan de som väljer att bli egenföretagare och de som tvingas till att bli egenföretagare. Binder och Coad menar att individer som själva tar beslutet att starta ett eget företag generellt får en högre hälso- och livstillfredsställelse, medan personer som tvingas till att starta eget företag på grund av exempelvis arbetslöshet, inte når samma tillfredsställelse (Binder & Coad, 2016, s. 1429). Forskarna redogör däremot även för att samtliga egenföretagare är mindre nöjda med sin fritid än anställda vilket de menar beror på att egenföretagare spenderar en större del av sin tid på arbete och får således mindre fritid (Binder & Coad, 2016, s. 1423).
2.4 Sammanfattning tidigare forskning
Utifrån valda artiklar framgår det att identitet studerats i relation till redovisningskonsulter där forskarna kommit fram till att individen skapar sin identitet i relation till sin omgivning. Utvalda studier har även undersökt den diffusa gränsen mellan arbets- och privatlivet där en artikel studerat gränsdragningen i kombination med entreprenörskap. Artiklarna som berör gränsdragningen drog slutsatserna att gränsdragningen mellan arbete och fritid är individbaserad. Det framkom även att hur individen identifierar sig i relation till sitt arbete avgör gränsdragningens utformning. En av de utvalda studierna har studerat vilken inverkan egenföretagande har på individens välmående. Egenföretagare som själva tar beslutet att starta eget företag får generellt en högre hälso- och livstillfredsställelse än de individer som tvingas till att bli egenföretagare.
9 Den begränsade forskningen på identitet, egenföretagande och redovisningskonsulter skapar svårigheter kring att veta vad som redan existerar på forskningsfältet och hur vår studie ska komplettera den kunskapen. Däremot kan den bristande tidigare forskningen leda till att vår studie får ökad betydelse inom forskningsfältet och tillför nya aspekter som inte belysts av andra forskare. Den tidigare forskningen på verksamma redovisningskonsulter tar generellt inte upp egenföretagande som en bidragande aspekt för individens upplevda identitet utan enbart yrkets betydelse. Vår uppfattning är att det finns en lucka i forskningen kring individens upplevda identitet bland egenföretagande redovisningskonsulter. Genom att utföra en studie som kombinerar identitet, egenföretagande och redovisningskonsulter strävar studien efter att till viss del täcka kunskapsluckan och komplettera forskningsfältet.
10
3. Teoretiska utgångspunkter
I följande kapitel redogör vi för studiens teoretiska utgångspunkter. De teoretiska referensramarna begränsas till begreppet identitet, Erving Goffmans teori om stigma och det dramaturgiska perspektivet samt begreppet gränslöst arbete. Begreppet identitet har valts ut för att ge läsaren en inblick i begreppets olika innebörder. Utifrån de skilda innebörderna har studiens identitetsinriktning sedan valts ut. Valet av Erving Goffmans stigmateori grundar sig i att stigmateorins jag-identitet hjälper oss att definiera individernas upplevelse av sig själva. Det dramaturgiska perspektivet används för att studera individernas rollframträdande samt om individerna gör en åtskillnad mellan sin yrkes- och personliga roll. I relation till studiens syfte kan vi med hjälp av det dramaturgiska perspektivet studera om yrkesrollen har en betydelse för individernas upplevda personliga identitet. Begreppet gränslöst arbete inkluderas i studien för att förklara den nya arbetsmarknadens utformning. I analysarbetet används gränslöst arbete främst för att studera respondenternas arbete i relation till den nya arbetsmarknaden. I relation till studiens frågeställningar används gränslöst arbete för att studera den eventuella betydelsen rollen som egenföretagare har på individernas upplevda personliga identitet.
3.1 Identitet
Identitet är ett begrepp med stor bredd och rik innebörd (Hammarén & Johansson, 2009, s. 10). Många olika perspektiv försöker förklara begreppets betydelse men då begreppet omstruktureras i takt med samhällets utveckling kan ingen definitiv förklaring fastställas. När identitet diskuteras ligger svårigheten i de olika varianterna av begreppet (ibid.). En inriktning är att individen anses skapa sin identitet själv medan en annan inriktning påstår att samhället influerar en individs identitet. En tredje inriktning i frågan är att betrakta identitet utifrån ett samspel mellan kollektivet och det individuella (Hammarén & Johansson, 2009, s. 12).
Ett perspektiv är att se identitetens innebörd utifrån en ständig utveckling. Identitetsutvecklingen inbegriper en process där individens identitet gradvis byggs upp och formas (Hammarén och Johansson, 2009, s. 19–23). Utvecklingsperspektivet infattar generella tankar om människans utveckling där avvikelser indikerar på bristande mognad (Hammarén & Johansson, 2009, s. 23). Sedan nittiotalet har identitetsbegreppet tagit ny form och kännetecknas numera av flexibilitet där osäkerhet och process är centrala termer (Hammarén & Johansson, 2009, s. 30). Individen har med nya förutsättningar för identitetsskapande fått en möjlighet att laborera med olika identiteter (ibid.). Sammanfattningsvis kan vi konstatera att
11 identitetsbegreppet utvecklats genom åren från ett traditionellt synsätt till ett modernt synsätt. Traditionellt sätt skapades identiteten utifrån bland annat kön och klass medan nutidens identitet sätter individen i större fokus (Hammarén & Johansson, 2009, s. 29)
I relation till studien används identitetsbegreppet som en teoretisk bakgrund för att visa på identitetsutveckling och dess olika perspektiv. För att avgränsa de skilda innebörderna kommer Erving Goffmans stigmateori vara den centrala utgångspunkten för identitetsbegreppet.
3.2 Erving Goffmans stigmateori
I stigmateorin använder Erving Goffman begreppet stigma för att påvisa nedsättande egenskaper hos en individ (Goffman, 1972, s. 12). Individer som avviker från omgivningens förväntningar blir således stigmatiserade medan individer vars beteende inte avviker kategoriseras som ”normala” (Goffman, 1972, s. 14). Goffman diskuterar tre olika typer av stigman: kroppsliga missbildningar, fläckar på den personliga karaktären och tribala stigman (Goffman, 1972, s. 14). Kroppsliga missbildningar kan exempelvis inbegripa funktionsnedsättningar. Fläckar på den personliga karaktären uppfattas enligt Goffman som viljesvaghet, allt uppslukande eller onaturliga lidelser, förrädiska eller stela trosföreställningar samt bristande hederlighet. Det är utifrån individens bakgrund som eventuella fläckar på den personliga karaktären kan utvecklas. Fläckarna kan exempelvis grunda sig i arbetslöshet, psykisk ohälsa och alkoholism (ibid.). Tribala stigman åsyftar individens ras, religion eller nation och kan föras vidare över generationer (ibid.).
Genom begreppet stigma beskriver Goffman hur individens identitet karaktäriseras. Inom stigmateori diskuteras tre olika typer av identiteter: den sociala, den personliga och jag-
identiteten. Den sociala identiteten refererar till hur personliga och strukturella egenskaper
uppfattas av omgivningen i en social kontext och inbegriper bland annat individens yrke (Goffman, 1972, s. 11 & 12). Hur omgivningen uppfattar individen vid ett första möte formar individens virtuella sociala identitet vilket inbegriper omgivningens förutfattade meningar. Genom den virtuella sociala identiteten konstrueras mer eller mindre omedvetna normer, förväntningar och krav på hur individen ska agera (Goffman, 1972, s. 12). I situationer där omgivningen upplever individen avvikande inom en viss kategori, tillskriver omgivningen individen ett stigma (ibid.). Individens faktiska sociala identitet är individens egna identitet (ibid.)
12 När Goffman diskuterar den personliga identiteten gör han det utifrån tre inriktningar som syftar till att åtskilja individen från omgivningen (Goffman, 1972, s. 63). Den första inriktningen syftar till idén om att en individ är unik och inbegriper positiva markeringar eller hålhakar för identiteten exempelvis i form av fotografiska bilder av individen eller en viss plats i ett nätverk (ibid.). Den andra inriktningen syftar till individens beteendemönster och personlighetsdrag (Goffman, 1972, s. 63 & 64). Den tredje inriktningen inbegriper det som gör individen alltigenom olik alla människor (Goffman, 1972, s. 64).
Jag-identiteten åsyftar vilka känslor en individ hyser gentemot sig själv och sina eventuella stigman (Goffman, 1972, s. 112). Individen bygger upp sin jag-identitet med samma material som omgivningen använder vid konstruktionen av individens sociala- och personliga identitet men med större valfrihet (ibid.).
Med utgångspunkt i de tre skilda identiteterna ter sig stigman på olika sätt i kombination med olika identiteter. Med hjälp av den sociala identiteten hanteras omgivningens stigmatisering av individen (Goffman, 1972, s. 112). Den personliga identiteten belyser hanteringen av stigmatiseringen och jag-identiteten gör det möjligt att studera vilka känslor individen hyser gentemot sina eventuella stigman och hur individen således förhåller sig därefter (ibid.). Begreppet stigma kommer i studien användas för att studera hur respondenterna agerar för att dölja misskrediterande tidigare erfarenheter och på så sätt undvika att bli stigmatiserade. Eftersom fysiska missbildningar och tribala stigman till stor del bedöms inbegripa medfödda kategoriseringar kommer studien endast utgå från stigmat fläckar på den personliga karaktären. Stigmat fläckar på den personliga karaktären kommer att användas för att studera hur respondenterna agerar för att dölja tidigare erfarenheter som kan leda till ett försämrat företagsanseende och således en kategorisering av individen.
I relation till studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur egenföretagare inom redovisningsbranschen upplever sin personliga identitet i relation till sin yrkesroll utgår studien endast från jag-identiteten. Jag-identiteten kan ses som ett subjektivt fenomen vilket den enskilda individen bygger upp runt sig själv (Goffman, 1972, s. 112) och då vi eftersträvar att studera individernas subjektiva upplevelse bedömds den sociala- och personliga identitet irrelevanta. I studien kommer jag-identiteten att användas för att studera hur respondenterna upplever sin personliga identitet i relation till yrkesrollen. Dessutom används jag-identiteten för att besvara studiens första två frågeställningar gällande hur respondenterna upplever sin
13 personliga identitet och yrkesidentitet. Eftersom upplevelsen av respondenternas personliga identitet och yrkesidentitet även inbegrips i frågeställning tre och fyra bidrar jag-identiteten till att besvara studiens samtliga frågeställningar.
3.3 Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv
Erving Goffmans teori det dramaturgiska perspektivet har fokus på individens upprätthållande av den sociala rollen i relation till sin identitet. I det dramaturgiska perspektivet används teatern som metafor för att beskriva sociala interaktioner. Perspektivet bygger på att individen har möjlighet att styra och anpassa sin rollgestaltning i olika situationer (Goffman, 2014, s. 9). Samtidigt som en individ behöver agera genuint med rollen behöver individen också behålla ett visst känslomässigt avstånd till rollen. En individs förmåga att ha distans till sin rollutövning beskrivs genom begreppet rolldistans (Goffman, 2014, s. 188 & 189). Ytterligare en omständighet som ligger till grund för hur väl en individ lyckas med sin rollutövning är om individen ses som en uppriktig eller cynisk aktör. En uppriktig aktör syftar till individer som känner sig som en del av rollen medan en cynisk aktör istället behöver anstränga sig för att spela rollen (Goffman, 2014, s. 25). Kopplat till studien kommer det dramaturgiska perspektivet användas för att studera individernas rollutövande och deras eventuella förmåga att skifta mellan olika roller. Studien kommer analysera om egenföretagarna gör en åtskillnad mellan sin personliga roll och sin yrkesroll, likt en cynisk aktör. Alternativt om individerna agerar genuint utifrån sin personliga roll även på arbetet och därmed är en uppriktig aktör.
En annan komponent som ligger till grund för individens rollgestaltning är den personliga
fasaden vilken formas med hjälp av rekvisita såsom: kläder, retorik, utseende och ålder
(Goffman, 2014, s. 30). Begreppet blir till studien relevant för att undersöka på vilket sätt individerna använder den personliga fasaden för att anpassa sin utformning av sig själv.
Presentationen av individens roll beskrivs ytterligare utifrån begreppet scen och den främre respektive bakre regionen. En individ förbereder sitt framträdande på den bakre regionen av scenen innan individen interagerar med andra personer på den främre regionen. Den bakre regionen jämförs med bakom kulisserna i teatervärlden medan den främre regionen är den plats där individen gör sitt framträdande inför sin publik (Goffman, 2014, s. 28, 97, 98 & 102). Scenens främre och bakre region kommer därmed användas för att studera individernas framträdande och eventuella förberedelser. I relation till framträdande presenteras begreppet
14 och oavsiktliga gester. (Goffman, 2014, s. 190 & 191). Avsiktliga gester syftar till att en individ sänder ut medvetna uttryck medan oavsiktliga gesterna innefattar att en individ avger okontrollerade uttryck som personen själv inte styr över (Goffman, 2014, s. 12–14). Begreppet intrycksstyrning kommer tillämpas för att analysera hur individerna förbereder sitt framträdande och agerar i arbetet på den främre scenen.
Med hjälp av Goffmans dramaturgiska perspektiv kan vi studera om respondenterna gör en åtskillnad mellan olika roller och framträdanden. Genom att vi kan upptäcka om respondenterna agerar med skilda roller i olika situationer kan vi studera om de gör skillnad på sin personliga roll och sin yrkesroll och således sin upplevda identitet på arbetet och fritiden. I relation till studiens syfte och frågeställningar kan vi därmed studera individernas upplevda yrkes- och personliga identitet och vilken koppling som finns mellan identiteterna.
3.4 Gränslöst arbete
Utifrån utförda studier av Allvin et al. (2006) redogörs flera av det gränslösa arbetets kännetecken, där det främsta kännetecknet är flexibiliteten (Allvin et al., 2006, s. 36). En effekt av den ökade flexibiliteten är arbetets frihet som bland annat innebär att arbetet kan utföras vid valfria tidpunkter och platser (Allvin et al., 2006, s. 37). Som en effekt av den ökade flexibiliseringen kan det också konstateras att det varierade anställningar ökat för att möta kundernas efterfrågan (Allvin et al., 2006, s. 46). Således kan det uppfattas att det gränslösa arbetet innebär att vara flexibel utifrån marknaden och kundernas efterfrågan för att därigenom öka organisationens effektivitet (Allvin et al., 2006, s. 60). I relation till arbetstid ställs även högre krav på att de anställda ständigt ska vara tillgängliga vid behov vilket gör det svårare för respektive individ att planera sin fritid (Arbetsmiljöverket, 2018, s. 35).
Det gränslösa arbetet karakteriseras även av ostrukturerade och oförutsägbara arbetsuppgifter (Allvin et al., 2006, s. 66) eftersom arbetsbeskrivningar och manualer i allt större utsträckning utesluts (Allvin et al., 2006, s. 37). Som en effekt av arbetets minskade struktur får individerna på egen hand planera, strukturera och vägleda arbetet (Allvin et al., 2006, s. 37 & 60).
I takt med den ökade flexibiliseringen kan det konstateras att arbetets avgränsning gentemot det övriga livet blir mer diffus (Allvin et al., 2006, s. 104). Däremot beror oklarheten även på att privatlivet tenderar att avregleras (ibid.). Den diffusa avgränsningen mellan arbetet och fritiden gör att individen på egen hand behöver upprätta sin gränsdragning (ibid.). Samspelet mellan de
15 två sfärerna kan förstås utifrån olika synvinklar och förklaras med olika modeller. I relation till studiens syfte och fjärde frågeställning presenteras endast överspridningsmodellen vilken innebär att relationen mellan arbetet och fritiden influerar varandra. Modellen innebär att det som inbegrips inom en sfär tenderar att ha effekt även på den andra sfären (Allvin et al., 2006, s. 105). Mer specifikt innebär modellen att arbetet och fritiden inte kan ses helt åtskilda. Dessutom kan det konstateras att det i somliga fall kan ses positivt att inneha många skilda roller exempelvis då positiv energi i en sfär förmedlas till den andra sfären (Allvin et al., 2006, s. 108 &109). Däremot kan ett för stort antal olika roller leda till negativa konsekvenser i form av exempelvis rollkonflikter, vilket kan leda till att individens arbetstillfredsställelse och välbefinnande försämras (Allvin et al., 2006, s. 108 &109).
Sammanfattningsvis kan de konstateras att det gränslösa arbetet främst kännetecknas av flexibilitet där individualiseringen ökar och regleringen minskar. Som en följd av det nya arbetslivet tydliggörs det att individen på egen hand måste reglera gränsdragningen mellan sitt arbete och sin fritid, vilken kan yttra sig både positivt och negativt. I studien kommer begreppet gränslöst arbete användas för att tydliggöra hur den eventuella gränsdragningen mellan respondenternas arbete och fritid synliggörs. Vidare kommer vi med hjälp av överspridningsmodellen analysera om respondenternas yrkesroll och personliga roll överlappar varandra. I relation till den ökade flexibiliseringen kommer vi även studera hur respondenterna utformar sitt arbete. Med utgångspunkt i studiens syfte och frågeställningarna används begreppet gränslöst arbete för att besvara den tredje frågeställningen. Genom att vi kan studera hur respondenterna upplever och eventuell sammanlänkar yrkesrollen och den personliga rollen kan vi se om egenföretagande har betydelse för respondenternas upplevelse av sin personliga identitet.
16
4. Metod
I följande kapitel presenteras metodvalet och metodens för- och nackdelar, urvalsprocessen, intervjuguiden och undersökningens tillvägagångssätt. Vidare beskrivs hur datamaterialet har bearbetats och analyserats samt upprätthållandet av studiens validitet och reliabilitet. Avslutningsvis förklaras på vilket sätt de etiska övervägandena beaktats.
4.1 Val av metod
Baserat på studiens syfte att bidra till en djupare förståelse för hur egenföretagare inom redovisningsbranschen upplever sin personliga identitet i relation till sin yrkesroll, baseras studien på en kvalitativ ansats. Studien eftersträvar att undersöka individernas egna åsikter och uppfattningar och därmed bedöms ett kvalitativt tillvägagångssätt mest relevant (jfr Bryman, 2011, s. 413). Genom ett kvalitativt tillvägagångssätt kan vi få en djupare förståelse för individernas subjektiva upplevelser och erfarenheter (jfr Bryman, 2011, s. 413). Nackdelen med metodvalet är däremot att studieresultatet inte kan generaliseras men då studien baseras på subjektiva upplevelser eftersträvar studien inte att generalisera resultatet (jfr Larsen, 2009, s. 27). Hade studien istället utgått från en kvantitativ ansats med mätbar hårda data där respondenterna dessutom anonymiseras hade vi kunnat specificera datainsamlingen till att i större utsträckning samla in relevant information (jfr Larsen, 2009, s. 22 & 25). Ytterligare hade respondenterna eventuellt uppgett mer sanningsenlig information som en följd av möjligheten att presentera sina åsikter anonymt (ibid.). En nackdel med ett kvantitativt tillvägagångssätt hade däremot blivit att respondenternas individuella tolkningar inte beaktats (jfr Bryman, 2011, s. 171). Eftersom studiens eftersträvar att undersöka individernas upplevelse av den personliga identiteten och yrkesidentiteten skulle ett kvantitativt tillvägagångssätt inte besvara syftet.
I studien har semistrukturerade intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Datainsamlingsmetoden baseras på en flexibel process där vi som forskare utgick från en intervjuguide med specifika teman men där vi även kunde ställa kompletterande frågor för att säkerställa svarens innebörd (jfr Bryman, 2011, s. 415). Ett någorlunda flexibelt förhållningssätt till intervjufrågorna var av väsentlig karaktär för studien då en individs upplevelse av sin identitet baseras på subjektiva åsikter som varken har ett rätt eller fel svar (jfr Bryman, 2011, s. 415). Den semistrukturerade intervjumetoden gav oss dessutom möjligheten att utföra ändringar under datainsamlingsprocessen. I situationer när det uppstod frågetecken från respondenternas håll, omformulerades frågorna både under intervjun men även inför
17 kommande intervjuer. Anpassningsmöjligheten bidrog till en högre validitet (jfr Larsen, 2009, s. 80 & 81). Förändringarna under datainsamlingsprocessen bidrog däremot till att respondenterna inte fick alla frågorna formulerade på samma sätt vilket försämrar jämförbarheten mellan respondenterna. En ytterligare nackdel är att semistrukturerade intervjuer inte utgår från några färdiga svarsalternativ som kan ringa in frågans syfte och därmed finns en risk att respondenterna frångår ämnet (jfr Bryman, 2011, s. 415). Genom vårt flexibla förhållningssätt kunde respondenterna däremot styras tillbaka till ämnet (jfr Bryman, 2011, s. 415). Sammanfattningsvis användes semistrukturerade intervjuer eftersom det skapar möjlighet till struktur i kombination med flexibilitet.
En alternativ datainsamlingsmetod som studien kunnat använda är deltagande observationer. Genom deltagande observationer hade vi fått möjlighet att upptäcka eventuella omedvetna beteenden hos respondenterna (jfr Bryman, 2011, s. 440). Deltagande observationer hade eventuellt synliggjort vilka normer respondenterna beaktar i sin yrkesroll och på vilket sätt gränsdragningen mellan arbetet och fritiden utförs. Nackdelen om vi endast utförts deltagande observationer hade varit att vi inte fått ta del av respondenterna subjektiva förklaringar till deras beteende. I relation till studien hade deltagande observationer som enda datainsamlingsmetod därmed inte besvarat syftet.
4.2 Urval
I studien är det av väsentlig karaktär att respondenterna har relevant kunskap och erfarenhet inom ämnet. Av den anledningen är urvalsmetoden målinriktat urval där vi som forskare medvetet tagit kontakt med relevanta respondenter för forskningsfrågorna (jfr Bryman, 2011, s. 434). Vi upplevde däremot svårigheter med att komma i kontakt med respondenter inom vald urvalsgrupp och därför kompletterades urvalsmetoden med ett bekvämlighetsurval. Med hjälp av en respondent fick vi på ett enkelt sätt kontakt med flera relevanta respondenter som deltog i studien (jfr Bryman, 2011, s. 194). Valet av urvalsmetoderna berodde på den begränsade tidsomfattningen, kostnadsaspekten och tillgängligheten till forskningsfältet (jfr Trost, 2010, s. 143).
För att få djupare kunskap inom ämnet fokuserar studien endast på kvinnor som driver eget företag inom redovisningsbranschen. Valet av redovisningskonsulter som yrkesgrupp grundade sig, utöver tillgängligheten av relevanta respondenter, i det begränsade antalet utförda studier inom området. Att urvalsgruppen endast består av kvinnor ger oss möjligheten att studera en
18 större enhetlig grupp. Till följd av den kvinnliga avgränsningen blir nackdelen att eventuella könsskillnader ej upptäcks. Den kvinnliga urvalsgruppen gjorde däremot att fem intervjuer ansågs tillräckligt för att uppnå teoretisk mättnad då svaren var tillräckligt varierande (jfr Bryman, 2011, s. 395).
I studien deltog fem stycken kvinnliga respondenter. Urvalsgruppen består av åldrarna trettiotvå till sextio år. Samtliga kvinnor är bosatta och stationerade i Sverige och har varierade erfarenheter av redovisningsyrket och som egenföretagare. Antal år inom redovisningsbranschen varierar från fyra till fyrtio år medan antal år som egenföretagare på heltid varierar från fyra månader till femton år. En skillnad mellan respondenterna är att några kombinerat sitt egna företag med en anställning medan andra respondenter istället avslutat sin anställning och därefter startat sitt företag.
4.3. Intervjuguide
Intervjuguiden består av fem avsnitt som utformades utifrån studiens syfte och frågeställningar: personliga bakgrundsfrågor, yrkesval, egenföretagare, gränsdragning och övrigt. Avsnittet personliga bakgrundsfrågor i kombination med avsnittet gränsdragning hade som syfte att täcka frågeställningen gällande individernas upplevelse av sin personliga identitet. Avsnittet yrkesval hade som syfte att täcka frågeställningarna gällande individernas upplevelse av yrkesidentiteten. Avsnitten egenföretagare och gränsdragning användes för att studera vilken betydelse rollen som egenföretagande har på individernas upplevda personliga identitet samt för att studera kopplingen mellan yrkesidentiteten och personliga identitet. Intervjuguidens avslutande avsnittet hade som syfte att ge respondenterna möjlighet att addera information och således ge oss möjlighet att fånga fler intressanta aspekter. Vid utformning av intervjuguiden låg fokus på inledande frågor där respondenterna fick möjlighet att ge rika beskrivningar (jfr Kvale & Brinkmann, 2014, s. 176). Intervjuguiden formulerades med ett vardagligt språk där sociologiskt förankrade ord uteslöts för att underlätta respondenternas förståelse (jfr Kvale & Brinkmann, 2014, s. 174 & 176).
4.4 Tillvägagångssätt datainsamling
För insamling av datamaterialet kontaktades relevanta respondenter via e-post där vi kort informerade om studiens syfte och innehåll samt bokade en tid för intervju. Initialt var tanken att träffa respondenterna för att genomföra intervjuerna men på grund av de nämnda tids- och kostnadsaspekterna i kombination med respondenternas möjlighet till deltagande, genomfördes
19 intervjuerna via telefon (jfr Trost, 2010, s. 143 & Bryman, 2011, s. 432). Samtliga intervjuer tog mellan trettio till fyrtiofem minuter. Inledningsvis under intervjuerna presenterades studien i sin helhet samt de etiska aspekterna där respondenterna fick medge sitt samtycke och deltagande för studien.
Under telefonintervjuerna uppstod tekniska svårigheter i form av bristande mottagning vilket ledde till missförstånd kring somliga frågors avseende och att frågorna således upprepades. Dessutom försvann möjligheten att studera respondenternas kroppsspråk (jfr Bryman, 2011, s. 433) vilket försvårade helhetsbedömningen av respondenternas svar (jfr Larsen, 2009, s. 85). Vår fysiska frånvaro under intervjuerna minimerade däremot risken att ha en inverkan på respondenterna (jfr Larsen, 2009, s. 87). Enligt vår upplevelse bidrog det faktum att intervjuerna genomfördes på telefon till att respondenterna besvarade frågorna utifrån deras upplevelse och inte utifrån vad de tror att vi vill få för svar.
4.5 Bearbetning och analys av datamaterialet
För att analysera och jämföra respondenternas svar har datamaterialet transkriberats, kodats och tematiserats. Varje intervju transkriberades ordagrant utifrån de inspelade intervjuerna där samtliga svar och frågor skrevs ner. Transkriberingarna delades upp mellan oss forskare där vi utförde två respektive tre transkriberingarna var. När materialet transkriberats inleddes en induktiv kodningsprocess där vi gemensamt diskuterade fram relevanta koder utifrån det transkriberade materialet (jfr Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014, s. 67). Koderna som användes var: yrkesval, information om det egna företaget, valet till att starta eget företag, kombinerad anställning/eget företag, identitet, gränsdragning arbete/fritid, familj/fritid, bakgrundsinformation, nätverk, roller, digitalisering och flexibelt arbete. Koderna har därefter använts som utgångspunkt för analysen och till viss del tematiserats för att täcka större områden. De teman som skapats utifrån koderna är: familjeliv och fritidsintressen, jaget i yrkesrollen, att arbeta flexibelt, att själv styra balansen mellan arbete och fritid, att ständigt representera sitt företag, att spela och upprätthålla en yrkesroll samt att arbeta med sitt intresse.
4.6 Validitet och reliabilitet
I kvalitativ forskningsmetod finns svårigheter med validitet och reliabilitet då begreppens relevans ofta ifrågasätts (jfr Bryman, 2011, s. 351). Ett ställningstagande för att öka begreppens relevans är att skilja mellan intern respektive extern reliabilitet och validitet (jfr Bryman, 2011, s. 352). Samhällets ständiga förändring skapar svårigheter för reproduktion av vårt
20 studieresultat eftersom respondenternas tankesätt och svar troligtvis varierar vid olika tidpunkter (jfr Kvale & Brinkmann, 2014, s. 295 och Trost, 2010, s. 131 & 132). Svårigheterna inbegrips i den externa reliabiliteten men genom att vi presenterat en tydlig metodgenomgång ökar möjligheterna för reproduktion av studien (jfr Bryman, 2011, s. 352). För att upprätthålla en så hög intern reliabilitet som möjligt utförde vi som forskare kodning och tematisering av datamaterialet gemensamt (ibid.). Ytterligare åtgärder för upprätthållandet av reliabiliteten var att respondenterna med tillhörande datamaterial numrerades utifrån intervjuperson 1 till intervjuperson 5 (jfr Larsen, 2009, s. 81). Därtill användes ett neutralt tonläge och ej vinklade frågor under intervjuerna för att minimera risken att påverka respondenterna (jfr Hjerm et al. 2014, s. 170).
För att säkerställa studiens relevans och giltighet samt förbättra validiteten har åtgärder vidtagits. På grund av att studien undersöker subjektiva åsikter och erfarenheter finns svårigheter med att veta om informationen är sanningsenlig. Med hänsyn till den interna validiteten har vi genom ett aktivt deltagande i datainsamlingsprocessen i så hög grad som möjligt säkerställt en god överensstämmelse mellan studiens datamaterial, tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter (jfr Hjerm et al., 2014, s. 94 & Bryman, 2011, s. 352). Bedömningen är att datamaterialet mäter det som avses och att den interna validiteten därmed upprätthålls i så stor utsträcknings som möjligt. Ser vi däremot till den externa validiteten försvagas den på grund av den begränsade urvalsgruppen (jfr Kvale & Brinkmann, 2014, s. 310 & Bryman, 2011, s. 352).
4.7 Etiska överväganden
För att tillgodose studiens etiska ståndpunkter beaktades samtyckeskravet, informationskravet, nyttjandekravet och konfidentialitetskravet (jfr Larsen, 2009, s. 14). Med hänsyn till samtyckeskravet informerades respondenterna inledningsvis om vilka rättigheter de har att avbryta intervjun, ta tillbaka sitt deltagande och undvika att besvara enstaka frågor (jfr Kvale & Brinkmann, 2014, s. 107). Ytterligare poängterades att möjligheterna endast existerar fram tills dess att studien slutförts och offentliggjorts. Under intervjuernas introduktion presenterades återigen studiens syfte och innehåll med avseende till informationskravet (jfr Trost, 2010, s. 124 & 125). Med hänsyn till nyttjandekravet har det insamlade datamaterialet endast använts för studiens ändamål (jfr Bryman, 2011, s. 132). Under datainsamlingsprocessen och vid presentation av datamaterialet har respondenterna anonymiserats genom numrering från intervjuperson 1 till intervjuperson 5 (jfr Kvale & Brinkman, 2014, s. 109). Genom
21 tillvägagångssättet säkerställs det att specifika respondenter inte kopplas till studien (jfr Trost, 2010, s. 61) samt att obehöriga ej kan ta del av respondenternas personuppgifter (jfr Bryman, 2011, s. 132). Anonymiseringen och dess effekter gör att studien beaktar konfidentialitetskravet.
För att verifiera att studien utförts enligt GDPR (The General Data Protection Regulation) har vi sett till att radera intervjuinspelningarna direkt efter att intervjuerna transkriberats och inte samlat in personuppgifter som fullständigt namn, adress eller personnummer (Datainspektion, u.å.)
4.8 Metodreflektion
När studieprocessen inleddes hade vi en klar bild om att subjektiva åsikter skulle studeras med en kvalitativ forskningsmetod. I efterhand kan beslutsamheten begränsat vår öppenhet för alternativa genomföranden. Exempelvis hade vi kunnat använda oss av metodtriangulering där semistrukturerade intervjuer kombinerats med en kvantitativ ansats i form av en enkätundersökning. Med hjälp av enkäter som komplement hade vi kunnat använda ett större urval för att därefter fördjupa specifika avsnitt genom kvalitativa intervjuer med ett begränsat antal respondenter. Genom metodtriangulering skulle studien kunna beaktat både mjuka och hårda data och därigenom få båda mätbara resultat och ordrika beskrivningar (jfr Larsen, 2009, s. 28).
Med viss distans till intervjugenomförandet har vi upptäckt potentiella förändringsmöjligheter. Exempelvis hade vi kunnat utföra testintervjuer för att i större grad endast samla in relevant data. Det hade dessutom varit fördelaktigt med fysiska intervjuer istället för telefonintervjuer. På så sätt hade tekniska störningsmoment kunnat undvikits och vi hade fått möjligheten att studera respondenternas kroppsspråk, vilket hade kunnat hjälpa oss att se om respondenterna genuint menade det som uttrycktes.
22
5. Resultat och analys
I kommande avsnitt presenteras och analyseras datamaterialet utifrån studiens utvalda teorier. Analysen är uppbyggd utifrån sju teman: familjeliv och fritidsintressen, jaget i yrkesrollen, att arbeta flexibelt, att själv styra balansen mellan arbete och fritid, att ständigt representera sitt företag, att spela och upprätthålla en yrkesroll samt att arbeta med sitt intresse. Temat familjeliv och fritidsintressen syftar till att besvara studiens första frågeställning gällande upplevelsen av den personliga identiteten. Temat jaget i yrkesrollen besvarar studiens andra frågeställning angående upplevelsen av yrkesidentiteten. Temat att arbeta flexibelt i kombination med temat att själv styra balansen mellan arbete och fritid samt temat att ständigt representera sitt företag syftar till att svara på studiens tredje frågeställning avseende vilken betydelse rollen som egenföretagare har för upplevelsen av den personliga identiteten. Studiens fjärde frågeställning gällande kopplingen mellan egenföretagande redovisningskonsulters personliga identitet och yrkesidentitet besvaras med hjälp av temat att spela och upprätthålla en yrkesroll och temat att arbeta med sitt intresse.
5.1 Familjeliv och fritidsintressen
Under intervjuernas första del där vi bad respondenterna berätta lite om sig själva lyfte samtliga hur gamla de var, att de hade en partner och hur många barn de har, intervjuperson 5 berättade att ” […] jag är 32 år, gift med två barn […]”. Citatet kan förstås utifrån att respondentens ålder, barn och partner är centrala delar i vad som definierar henne som person. Vi förstår det som att hon upplever sig själv utifrån vad omgivningen kan se och inte utifrån hennes egenskaper. I relation till studiens teoretiska utgångspunkter är en tolkning att respondenten uppfattar sin jag-identitet utifrån rollerna mamma och partner. Med utgångspunkt i studiens syfte och första frågeställning upplever respondenten sin personliga identitet utifrån hennes barn och man. Eftersom samtliga respondenterna följde mönstret tolkar vi det som att alla respondenters personliga identitet delvis upplevs utifrån familjesituationen.
Under intervjuerna ställde vi frågan om hur respondenterna spenderar sin fritid. Ett gemensamt mönster som uppkom hos merparten var att deras barn krävde mycket av fritiden. Intervjuperson 4 beskriver sin fritid genom citatet ”Det är familjen, det är barnen som kräver
mycket tid och dom vill att man är med dom […]”. Vi förstår citatet utifrån att respondenten
vill lägga mycket av sin fritid på sin familj och att barnen vill ha hennes uppmärksamhet i stor utsträckning. Ett ytterligare gemensamt mönster som uppkom gällande fritiden var att
23 respondenterna ägnar sin fritid åt olika fritidssysslor som baseras på deras personliga intressen. Intervjuperson 2 berättar att hon ” […] träffar vänner, håller på i trädgården och pysslar och
så”. Vi förstår citatet som att hennes intressen är att umgås med sina vänner och att fixa i
trädgården eftersom hon väljer att spendera sin fritid på ett sådant sätt.
I relation till Goffmans jag-identitet tolkar vi de två ovanstående citaten som att respondenternas personliga jag-identitet delvis baseras på omgivningens förväntningar och delvis utifrån deras egna intressen. Anledningen till vår tolkning grundar sig i att somliga respondenter baserar sin fritid utifrån sin familj eftersom de lyfter barnen som deras främsta fritidssyssla medan andra respondenter utgår från sina egna intressen på fritiden. Anledningen till att Goffmans jag-identitet är applicerbar grundar sig i att respondenterna beaktar omgivningens förväntningar, i det här fallet barnens förväntningar, i kombination med deras egna valfrihet utifrån vad de själva vill göra. Sammanfattningsvis kan vi därmed konstatera att respondenternas personliga identitet upplevs utifrån deras barn, partner och fritidssysslor.
5.2 Jaget i yrkesrollen
Utifrån intervjuerna framgick det att respondenterna upplever sig själva som kompetenta inom sitt yrkesområde. Intervjuperson 1 tydliggjorde sina åsikter om sig själv i sin yrkesroll genom citatet “[…] jag vet att jag är duktig på det jag håller på med […]”. Citatet förstår vi utifrån att hon byggt upp en positiv bild av sig själv i sin yrkesroll och att hon bedömer sig själv som kompetent i relation till sitt arbete. Med hjälp av Goffmans jag-identitet som delvis inbegriper omgivningens förväntningar, tolkar vi citatet som att respondenten definierar sin jag-identitet i relation till yrket, utifrån att hon upplever sig kompetent och duktig i sitt yrke och därmed tillgodoser förväntningarna. Hur respondenten upplever sig själv i sin yrkesroll tolkar vi är hennes yrkesidentitet. I relation till studiens andra frågeställning upplever respondenten sin yrkesidentitet utifrån att hon är duktig på sitt yrke. Då ett liknande mönster framgick hos samtliga respondenter kan vi sammanfattningsvis se att respondenternas upplevelse av sin yrkesidentitet baseras på det självförtroende respondenterna har i sin yrkesroll.
5.3 Att arbeta flexibelt
Ett regelbundet mönster hos respondenterna är att utformningen av arbetsdagen ser liknande ut. Ett gemensamt tecken var att samtliga individer inleder sin arbetsdag mellan klockan åtta och nio. Något som däremot skiljer respondenterna åt är hur arbetstiden fördelas. Citatet nedan exemplifierar på vilket sätt respondenterna innehar en flexibilitet kring sin arbetstid:
24
Nej men jag jobbar kvällar och inte helger, men jag kan sätta mig och jobba kväll, jag känner ibland att jag inte riktigt får ihop tiden för att liksom det, åtta, fyra med lunch, det är ju inte åtta timmar om dagen […] men sett över en vecka så jobbar jag nog inte mer än 40 timmar, det är nog bara det att jag kan fördela det på ett annat sätt - Intervjuperson 5
Vi förstår citatet som att respondenten har svårt att planera sin arbetstid. Respondenten arbetar en del kvällar i veckan för att få ihop veckans totala arbetstimmar men sätter helgerna fria från arbete för att särskilja arbetet och privatlivet. Respondenten innehar dock en ram för veckans totala arbetstimmar. Citatet kan försåts som att respondenten anpassar sin arbetstid och försöker kombinera sitt arbete och sin fritid. I relation till begreppet gränslöst arbete synliggörs ett flertal likheter. Den främsta likheten är det flexibla förhållningsättet som respondenten tolkas inneha, eftersom hon själv styr när arbetet ska utföras och på egen hand behöver strukturera och planera arbetet för att bli klar i tid. Med utgångspunkt i det gränslösa arbetet tolkas det däremot inte framgå att respondenten har några svårigheter med att planera sin fritid utifrån arbetet. Ser vi till överspridningsmodellen kan vi tolka det som att respondentens fritid och arbete influerar varandra på så sätt att arbetstiden måste anpassas utifrån fritiden. Med utgångspunkt i att respondenternas personliga identitet delvis upplevs utifrån deras fritid och respondentens arbete i det här fallet förläggs på fritiden, tolkar vi det som att rollen som egenföretagare har betydelse för redovisningskonsulternas upplevelse av sin personliga identitet.
5.4 Att själv styra balansen mellan arbete och fritid
Utifrån datainsamlingen framgick det att respondenterna hanterar balansgången mellan arbetet och fritiden på olika sätt. En respondent menade att möjligheten att själv kunna besluta och styra över sin tillgänglighet är avgörande för gränsdragningen mellan arbetet och fritiden:
Nej jag tycker inte det, det är ju skönt, det kan ju också hänga ihop, men jag kan ju lämna jobbet på jobbet, så att, men jag tycker inte direkt att det är ett problem, skulle det vara så att någon ringer, så kan jag ta ett samtal, det gör inte mig så mycket. Jag väljer ju själv och det är nog så, jag tycker om att bestämma själv. Då kan jag välja om jag vill svara, det är jag som bestämmer - Intervjuperson 1
25 Vi förstår citatet som att respondenten inte besväras av att arbetet ibland stör fritiden eftersom hon själv kan avgöra om hon vill utföra arbetsrelaterade sysslor på fritiden eller inte. Ytterligare förstår vi det som att hon trivs med att själv kunna bestämma och i olika situationer avgöra vad som fungerar bäst för henne. Respondenten uppvisar ett mönster av flexibilitet kring när hon ska utföra olika arbetsuppgifter. Det flexibla förhållningsättet kan tolkas vara anpassat utefter behovet av att vara tillgänglig för kundernas efterfrågan, vilket är en effekt av det gränslösa arbetet. När kunder kontaktar respondenten på tider hon valt att definiera som fritid, uppkommer oförutsägbara arbetsuppgifter vilka hon ibland väljer att utföra. Respondentens förhållningssätt gentemot kunderna synliggör respondentens vilja att anpassa sig utefter kundernas efterfrågan. Respondentens redogörelse av att det är hon som bestämmer kan tolkas visa det gränslösa arbetets effekter där individen själv planerar och vägleder sitt arbete.
Citatet kan även tolkas utifrån överspridningsmodellen där respondentens vardag och arbete tenderar att överlappa varandra när hon väljer att ta arbetsrelaterade samtal under fritiden. I relation till studiens tredje frågeställning kan vi konstatera att rollen som egenföretagare har betydelse för den personliga identiteten eftersom respondenten väljer att utföra arbetsrelaterade ärenden när hon har fritid och är i sin personliga roll.
5.5 Att ständigt representera sitt företag
I datainsamlingen har det framkommit att respondenterna upplever ett behov av att representera sitt företag vilket intervjuperson 1 beskriver genom citatet “[…] jag skulle ju inte gå på Ica i
myspys-byxor, jag kan gå i träningskläder, men det måste fortfarande vara, men jag är ju lite representativ känner jag, när jag ska sticka ut näsan utanför tomten […]”. Vi förstår citatet
som att respondenten vill vara presentabel för sitt företag även på fritiden. Dessutom förstår vi citatet utifrån att respondentens tomt är hennes trygga område där hon får möjlighet att kliva ur yrkesrollen medan hon utanför tomten ständigt måste representera företaget.
I relation till Goffmans begrepp främre och bakre region tolkar vi citatet utifrån att tomten representerar scenens bakre region medans resterande utrymme kan ses som scenens främre region. I den bakre regionen förbereder respondenten hur hon ska klä sig för sitt framträdande på den främre regionen och därmed kan vi tolka det som att respondenten använder sig av intrycksstyrning för att avsiktligt sända ut medvetna uttryck. En intrycksstyrning respondenten gör är att anpassa sitt utseende och val av kläder. Anpassningarna kan tolkas utifrån Goffmans begrepp personlig fasad. Eftersom rollen som egenföretagare inverkar på respondentens
