Arbeta på uppväxtort eller ej?

En klar majoritet av de distansstuderande vill återvända till sin uppväxtort för att arbeta som polis. En stor del av de campusstuderande väljer dock att söka sig någon annanstans för att arbeta.

Bland den yngre ålderskategorin är det lite mer än hälften som väljer att inte söka arbete på uppväxtorten. I den äldre åldersgruppen vill något fler arbeta på uppväxtorten.

Mellan könen kan man se en del skillnader, kvinnorna är mer positiva till att söka sig till uppväxtorten för att arbeta, än männen. Männen är väldigt delade i denna fråga, något fler vill inte arbeta på uppväxtorten efter avslutad utbildning.

När man ser till de studerandes familjesituation och om de vill arbeta eller ej på uppväxtorten, kan man tydligt se att det är främst de med barn och familj som är positiva till arbete på uppväxtorten. 93% av de polisstuderande med barn har svarat att de vill arbeta på uppväxtorten och en majoritet av de som har partner. De som inte vill arbeta på uppväxtorten är framförallt de som är ensamstående.

Diagram 11. Om de polisstuderande vill arbeta på uppväxtorten som polis efter avslutade studier. Fördelat på studieform, ålder, kön och familjesituation.

De polisstuderande som allra helst vill arbeta på uppväxtorten är de som kommer från fyrkantsområdet och samtliga studenter från Malmfältet (två stycken). När man ser till de två områden dit de är svårast att rekrytera poliser (Östra Norrbotten samt inlandet) är de studenter som är uppväxta där, i majoritet negativa till att arbeta på uppväxtorten. I östra Norrbottensområdet är det något fler polisstudenter som har svarat nej, men skillnaden är inte speciellt markant jämfört med de som har svarat ja. Om man ser till inlandet däremot är skillnaden markant. De som har svarat nej till att återvända är i klar majoritet. Man ska dock ha i åtanke att det inte är speciellt många studenter som är uppväxta i detta område, vilket leder till att en person som svarar nej får stor genomslagskraft på siffrorna.

Diagram 12. Om de polisstuderande vill arbeta på uppväxtorten efter avslutade studier. Fördelat på uppväxtort.

0 20 40 60 80 100 120

Fyrkanten Östra norrbotten Inlandet Malmfälten

Procent

Ja Nej

4.4.2 Vart de studerande, som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort, söker sig.

I diagram tretton ser vi att de polisstuderande som läser på campus och inte vill arbeta på sin uppväxtort, söker sig till mellanstora städer eller storstäder.

Av de som studerar till polis på distans och inte vill arbeta på sin uppväxtort söker sig merparten till en kommun nära sin uppväxtort.

Diagram 13. Var de polisstuderande som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort, vill söka sig. Fördelat på studieform. N=21

0 5 10 15 20 25 30 35

Kommun nära din uppväxtort

Mellanstor stad

Landsbygd Storstad

Procent Campus

Distans

De polisstudenter som vill söka sig till storstad eller mellanstor stad, är i väldigt stor utsträckning de yngre studenterna. Av den äldre åldersgruppen 27-39 år söker sig merparten till en kommun nära uppväxtorten.

Diagram 14. Var de polisstuderande som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort, vill söka sig. Fördelat på ålder. N=21

0 5 10 15 20 25

Kommun nära din uppväxtort

Mellanstor stad Landsbygd Storstad

Procent 20-26 år

27-29 år

Diagram femton visar att det är fler män än kvinnor som söker sig till andra ställen än sin uppväxtort. Men det börs ta i beaktning att det är fler män än kvinnor som studerar till polis.

Av de män som inte planerar att flytta tillbaka till sin uppväxtort för att arbeta är det ingen som planerar att flytta till landsbygden. De allra flesta planerar att söka sig till storstad eller mellanstor stad.

Av de kvinnor som inte planerar att flytta tillbaka till sin uppväxtort för att arbeta som polis, söker sig flertalet till en kommun nära sin uppväxtort. Bland de andra alternativen är det väldigt jämt fördelat.

Diagram 15. Var de polisstuderande som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort, vill söka sig. Fördelat på kön.

Diagram sexton visar att av de som har partner eller partner och barn och inte vill flytta tillbaka till sin hemort för att arbeta, söker sig till en kommun nära sin uppväxtort i stor utsträckning. Relativt få söker sig till en storstad eller mellanstor stad.

Av de som är ensamstående och inte planerar att flytta tillbaka till sin uppväxtort för arbete, söker sig ingen till en kommun nära sin uppväxtort. Utan det är framförallt städerna som lockar.

Diagram 16. Var de polisstuderande som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort, vill söka sig. Fördelat på familjesituation. N=21

De flesta som inte vill flytta tillbaka till sin uppväxtort för att arbeta kommer från fyrkanten.

Av dessa är det ganska jämt fördelat mellan kommun nära sin uppväxtort, mellanstor stad och storstad.

Av de som kommer från östra Norrbotten, och inte planerar att flytta tillbaka till sin uppväxtort för att arbeta, söker sig till en kommun nära sin uppväxtort eller en storstad.

Av de som kommer från inlandet, och inte vill bo på sin uppväxtort och arbeta, söker sig samtliga till en mellanstor stad.

Samtliga av de polisstuderande som kommer från Malmfälten, planerar att söka sig tillbaka till sin uppväxtort för att arbeta som polis.

Diagram 17. Var de polisstuderande som inte planerar att arbeta på sin uppväxtort vill söka sig. Fördelat på uppväxtort. N=21

0 5 10 15 20 25 30 35 40

Kommun nära din uppväxtort

Mellanstor Stad

Landsbygd Storstad

Procent

Malmfälten Inlandet

Östra Norrbotten Fyrkanten

4.5 De polisstuderandes förväntningar på sin framtida arbetsplats

Tabell tolv visar vilka förväntningar de polisstuderande har på sin framtida arbetsplats. Det är betydligt viktigare för de campusstuderande att anställningen på den framtida arbetsplatsen är fast. Hela 72 % av de campusstuderande har angett detta som mycket viktigt, jämfört med 45% av de distansstuderande. Detta stämmer även väl överens med att det främst är den yngre åldersgruppen som tycker det är mycket viktigt. Bland könen är det i något större utsträckning mycket viktigt för kvinnorna.

Att arbetet stämmer väl överens med utbildningen är viktigare för de campusstuderande än de distansstuderande. Den yngre åldersgruppen tycker det är viktigare än den äldre åldersgruppen. Mellan könen är det stora skillnader i denna fråga. 50% av kvinnorna har svarat mycket viktigt, jämfört med bara 26% av männen.

Det är främst de distansstuderande och den äldre åldergruppen som tycker det är mycket viktigt att arbetsuppgifterna är ansvarsfulla. Mellan könen är det ingen skillnad. En relativt liten del av männen och kvinnorna tycker det är mycket viktigt med ansvarsfulla arbetsuppgifter.

Både de campusstuderande och de distansstuderande anser att det är viktigt med omväxlande arbetsuppgifter. En klar majoritet av dessa anser att det är mycket viktigt. Bland de campusstuderande har 76% svarat mycket viktigt, och bland de distansstuderande har 73%

svarat mycket viktigt. Det är främst den yngre åldersgruppen som vill ha omväxlande arbetsuppgifter. En majoritet av männen och kvinnorna tycker även att det är mycket viktigt att det är omväxlande arbetsuppgifter.

Att det finns goda möjligheter till utbildning och utveckling på den framtida arbetsplatsen är framförallt mycket viktigt för de campusstuderande och den yngre åldersgruppen. Det är även viktigare för männen än för kvinnorna.

Möjligheten att göra karriär eller bli chef är inte det viktigaste för de polisstuderande. Bara 21% av de campusstuderande och 14% av de distansstuderande anser att det är mycket viktigt att det finns möjlighet att göra karriär eller bli chef. 20% av kvinnorna har svarat att det är mycket viktigt, jämfört med 16% av männen. Det är med andra ord en lite viktigare fråga för kvinnorna.

En bra lön och löneutveckling är inte heller det allra viktigaste för de polisstuderande. Det är relativt låg procent hos både de distansstuderande, campusstuderande, åldersgrupperna och könen som har svarat mycket viktigt i denna fråga.

Att bidra med något som är viktigt för andra tycker framförallt de campusstuderande (79%) och den yngre åldersgruppen (64%), är mycket viktigt. Det är även mycket viktigt i hög utsträckning för kvinnor, där 75 % svarat mycket viktigt.

N=51 Campus Distans 20-26 år 27-39 år Man Kvinna

arbetsuppgifter 21 55 29 43 35 35

Det är omväxlande

Tabell 12. Andelen som svarat mycket viktigt på frågan: Hur viktiga är följande egenskaper på din framtida arbetsplats? Fördelat på studieform, åldersgrupp och kön. Procent.

Tabell tretton visar vilka egenskaper som är mycket viktiga vid val av framtida arbetsplats, beroende på vilken familjesituation den studerande har. Det kan även ses vilka egenskaper som är mycket viktiga för de studerande som vill arbeta på uppväxtorten, och även för de som inte vill göra det.

Att anställningen är fast är mycket viktigt för de som lever med partner/sambo (71%) och även till stor del för de med barn (57%). Ungefär hälften av de som är ensamstående har också svarat att det är mycket viktigt med en fast anställning (53%). Det är således mycket viktigt för en majoritet av de polisstuderande. En fast anställning är även viktigare för de som har planerat att arbeta på uppväxtorten, än för de som vill söka sig någon annanstans.

Det är främst de ensamstående som anser att det är mycket viktigt med ansvarsfulla arbetsuppgifter. Det är även viktigare för de som vill arbeta på annan ort än uppväxtorten.

Det är främst de ensamstående som tycker det är viktigt med ansvarsfulla arbetsuppgifter.

Dock är det ingen majoritet av de ensamstående som tycker det är en mycket viktig egenskap, utan det är 40% som har svarat mycket viktigt. Det är även i någon mån viktigare för de som vill arbeta på uppväxtorten, jämfört med de som vill arbeta på annan ort.

Hela 93% av de ensamstående har svarat att det är mycket viktigt med omväxlande arbetsuppgifter. Bland de som har sambo/partner har 71% svarat mycket viktigt, och bland de som har barn har 57% svarat mycket viktigt. Mellan de som vill arbeta på uppväxtorten eller på annan ort är det inga större skillnader. 75% av de som vill arbeta på uppväxtorten har svarat mycket viktigt, och 76% av de som vill arbeta på annan ort har svarat mycket viktigt.

Att det finns goda möjligheter till utbildning och utveckling, tycker framförallt de ensamstående och de som vill arbeta på annan ort är mycket viktigt.

Möjligheten att göra karriär eller bli chef tycker främst de ensamstående är mycket viktigt.

Det är även viktigare för de som vill arbeta på annan ort än uppväxtorten. Utifrån familjesituation och var de studerande vill arbeta i framtiden, verkar inte det här vara någon direkt hjärtefråga. Väldigt få tycker att karriär eller chefskap är mycket viktigt.

En bra lön och löneutveckling anser de som är ensamstående är viktigare, än de som har en annan typ av familjesituation. Det är även viktigare med en bra lön och löneutveckling för de som i framtiden vill arbeta på uppväxtorten.

Att bidra med något som är viktigt för andra är något som ligger polisstudenterna varmt om hjärtat. Framförallt de ensamstående och de som inte vill arbeta på uppväxtorten anser att detta är mycket viktigt.

N=51 Barn Sambo/

arbetsuppgifter 36 33 40 38 33

Det är omväxlande

löneutveckling 28,5 19 40 33 14

Att du bidrar med något som är viktigt för andra

57 62 67 54 76

Tabell 13.Andelen som svarat mycket viktigt på frågan: Hur viktiga är följande egenskaper på din framtida arbetsplats? Fördelat på familjesituation och om de vill arbeta på uppväxtort eller ej. Procent.

5. ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION

I följande kapitel kommer vi att analysera och diskutera vilka slutsatser vi kan dra utifrån vårt empiriska material, samt knyta an detta till den teoretiska referensram vi redogjort för tidigare. Vi avslutar kapitlet med förslag till fortsatt forskning.

5.1 Varför en utbildning vid campus eller på distans?

Det är främst de yngre som väljer att lämna sin uppväxtort i Norrbotten för att läsa till polis, vid campus. De viktigaste skälen var för att de vill uppleva studentlivet och skapa nya kontakter. Men att välja en campusutbildning sågs även som en chans att få flytta till en ny ort. De distansstuderande är äldre och väljer sin studieform av helt andra skäl. För dessa studenter är familjen den starkaste orsaken till varför de väljer att läsa på distans. En del hade till och med valt att inte läsa till polis om distansutbildningen inte funnits.

Man kan tydligt se att valet av studieform är livsfasrelaterat. Peter Waara tar bland annat upp att högre utbildning blir ett medel för ungdomar att flytta hemifrån, och på så sätt få en möjlighet att skapa egna vanor och rutiner. Att flytta blir en del av ungdomarnas mognadsprocess, men ses nog även som en chans att förlänga ungdomstiden, innan arbetslivet knackar på dörren. Ungdomar söker sig till varandra och till städer. Umeå är en relativt stor studentstad och blir på så sätt en naturlig plats för ungdomar att söka sig till. Storstaden har det landsbygden saknar, ett studentliv. Detta stöds av Peter Waara, han menar att storstaden målas upp som den naturliga platsen för ungdomliga livsformer. Det finns en inbyggd föreställning i dagens ungdom, att om de vill utbilda sig och göra karriär, så måste de flytta från uppväxtorten för att nå målet. Det är inte bara en fråga om att flytta och utbilda sig, utan även ett sätt att ansluta sig till en ny livsstil. Flyttningsbenägenheten förstärks genom att uppväxtorten inte kan erbjuda aktiviteter som matchar ungdomarnas föreställningar om vad ett normalt ungdomsliv ska innehålla.

De äldre polisstuderande är mer benägna att välja en distansutbildning, eftersom de är mer rotade på hemorten. De har hunnit rota sig via familj och barn. En distansutbildning riktar sig även främst till de som är äldre, och vill skapa en möjlighet att bo kvar på orten. Richtey tar bland annat upp i sin teori om migration, att flyttningsbenägenheten minskas genom närvaro av vänner, familj och släkt. När man har familj måste man inte bara ta hänsyn till sig själv, utan även till en partner och eventuella barn. Det är inte lätt att flytta en hel familj till en ny ort. En majoritet av de distansstuderande kommer även från en tidigare arbetsbakgrund, men kände att de vill byta yrkesinriktning och skapa en chans att kunna på kvar på uppväxtorten.

Utbildningen blir ett sätt för de distansstuderande att hålla sig kvar på arbetsmarknaden på uppväxtorten. Precis som Peter Waara säger så blir utbildningen ett medel för de distansstuderande att konsolidera en redan etablerad position på arbetsmarknaden, genom att de studerande höjer sin kompetens och bättrar på sina chanser till en karriär.

Vårt resultat visar att det är en jämnare könsfördelning vid campusutbildning än på distansutbildning. En klar majoritet av kvinnorna i yngre ålder har valt att lämna uppväxtorten för att studera på ny ort. Bland de yngre männen är detta inte lika självklart. Unga kvinnor verkar vara mer flyttningsbenägna än unga män. Det är även ett vanligt mönster i tidigare forskning att unga kvinnor oftare realiserar sina tankar kring en flytt tidigare än unga män. Att flytta för att utbilda sig ses som ett medel för unga kvinnor att nå ett bättre liv.

De kvinnor som har valt att stanna på uppväxtorten och läsa på distans är äldre, och hälften av dessa har svarat att de valt distansutbildningen på grund av familjeskäl. De två kvinnorna som tillhör den yngre ålderskategorin och läser på distans, har båda svarat att de valt distans på grund av familjeskäl. Inga Elgqvist-Saltzman skriver bland annat i sin studie att kvinnors möjligheter till studier i hög grad är kopplade till vad som händer inom den ”privata sektorn”.

Kvinnor som har familj och vill studera, har inte samma möjlighet att göra det vid en campusutbildning som de yngre kvinnorna, utan barn, har. Via en distansutbildning blir det lättare att kombinera studierna med barn och yrkesliv. Arbete vid sidan om studierna är säkert en realitet för många av de studenter som har barn. Har man familj finns det ett större ekonomiskt ansvar. Det är även intressant att det är fler kvinnor än män som vill arbeta på uppväxtorten. Detta kan nog delvis förklaras utifrån att en högre andel av kvinnorna än männen prioriterar ett fast arbete och ett arbete som stämmer överens med deras utbildning, något som nu erbjuds på många håll i Norrbotten.

Något som vi även finner mycket intressant i vårt resultat är att de distansstuderandes föräldrar, främst mammorna, är högre utbildade än de campusstuderandes. Det är dock fler mammor till de campusstuderande som arbetar med arbeten som kräver specialistkompetens.

Detta är väldigt intressant då tidigare studier (exempelvis Gunilla Roos) visar på att distansstuderande många gånger kommer från en social bakgrund där varken föräldrar eller syskon bedrivit högre studier. Vårt resultat visar på motsatsen. De distansstuderande kommer i högre utsträckning, än de campusstuderande från en bakgrund där framförallt mammorna har bedrivit högre studier, samt syskon. Föräldrars utbildningsbakgrund verkar därför inte ha haft någon direkt påverkan på de polisstuderandes flyttningsbenägenhet. Det man däremot kan se är att de studerande, som har högutbildade mammor, i högre grad väljer att stanna på uppväxtorten. Medan de studerande som har föräldrar som arbetar med mer ”välbetalda”

yrken, väljer att söka sig till en ny ort. Man kan nog dra slutsatsen att social bakgrund inte i hög grad har påverkat de polisstuderandes flyttningsbenägenhet, utan det är nog framförallt åldersrelaterat om man väljer att läsa sin utbildning vid campus eller på distans.

5.2 Är de distansstuderande mer orienterade mot en arbetsmarknad på sin uppväxtort, jämfört med de campusstuderande?

Av vårt resultat kan man tydligt se att de distansstuderande är mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten, eller en ort/kommun nära uppväxtorten. Även i detta resultat kan man se att det är främst de äldre som vill arbeta på uppväxtorten. De distansstuderande är som tidigare sagt mer rotade på uppväxtorten via barn och partner.

När man ser till de campusstuderande råder det en delad mening om var de vill arbeta i framtiden. En majoritet vill inte arbeta på uppväxtorten, utan vill söka sig till en mellanstor stad eller storstad. Även av detta resultat kan man se att ungdomar är mer orienterade mot en arbetsmarknad i urbana områden. De vill vara där andra ungdomar är.

Man kan likna ungdomarnas migration vid den kedjemigration som Pia Nyman-Kurkiala tar upp. För det första så väljer ungdomar, att flytta för att utbilda sig och arbeta. Media och populärkultur startar en tanke hos ungdomarna, att om de vill studera eller arbeta, så är staden den naturliga platsen för dem att göra det i. Ungdomarna har även den vetskapen om att andra ungdomar befinner sig i de så kallade studentstäderna och att bostäder erbjuds i anslutning till studier. När det finns ett mottagande nätverk på inflyttningsorten skapar det en trygghet för den nya migranten. Hälften av de polisstudenter som valde campusutbildningen hade/har även ett socialt nätverk i Umeå innan de flyttade dit. När ungdomar flyttar är det en kollektiv handling. Ungdomar orienterar sig mot städerna, och nya ungdomar går i dess fotspår.

Även om en majoritet av de campusstuderande inte kan tänka sig att återvända till uppväxtorten, finns det en del som gör det. Om så blir fallet är svårt att svara på. En del hinner säkert rota sig på studieorten via nya vänner, eller kanske en partner som gör det svårare att återvända.

De distansstuderandes orientering mot uppväxtorten och de campusstuderandes orientering bort från uppväxtorten, förstärks ytterligare av att de har olika förväntningar på sitt framtida arbete. Av de som har svarat att de vill arbeta på uppväxtorten är de viktigaste faktorerna: en fast anställning och en bra lön och löneutveckling. Detta resultat pekar även mot att de med barn, som är förankrade på uppväxtorten ser polisutbildningen som ett sätt att skapa en bättre framtid på boendeorten. Det är kanske inte själva yrket polis som är det mest lockande, utan

det är att de finns en chans till ett fast arbete och en högre lön än de kanske hade på sitt tidigare arbete.

De campusstuderande har andra förväntningar på sitt framtida arbete. Bland det absolut viktigaste är att arbetet stämmer väl överens med det de har utbildat sig till, samt att det finns

De campusstuderande har andra förväntningar på sitt framtida arbete. Bland det absolut viktigaste är att arbetet stämmer väl överens med det de har utbildat sig till, samt att det finns