Campus kontra distans: mobilitet bland polisstudenter uppväxta i Norrbotten

2007:21

C / D - U P P S A T S

Campus kontra distans

Mobilitet bland polisstudenter uppväxta i Norrbotten

Linnea Carlsson Madelene Persson

Luleå tekniska universitet C/D-uppsats

Sociologi

Institutionen för Arbetsvetenskap Avdelningen för Industriell Produktionsmiljö

Linnéa Carlsson & 2007-06-07 Madelene Persson

ARS 307, Sociologi C/D Handledare: Peter Waara

Institutionen för Arbetsvetenskap

Campus kontra distans

Mobilitet bland polisstudenter uppväxta i Norrbotten

Förord

Först och främst vill vi tacka alla polisstudenter som har ställt upp och besvarat vår enkät.

Utan er hade denna studie inte varit möjlig att genomföra.

Vi vill fortsätta med att tacka Ingegärd Wennberg, vid polismyndigheten i Haparanda, som introducera de oss för problematiken med att rekrytera poliser till Norrbottens landsbygder, och som alltid har varit snabb att svara på våra många frågor. Vi vill även tacka Margareta Strömbäck och Inger Renström som har varit till stor hjälp, när vi skulle kontakta respondenterna inför denna studie.

Sist med inte minst vill vi tacka vår handledare Peter Waara för all hjälp på vägen, samt våra familjer för stöd och hjälp när vi känt att vi inte orkar kämpa mer. Ett stort tack till er.

Luleå den 21/5 2007

Linnéa Carlsson & Madelene Persson

Sammanfattning

Huvudsyftet med vår uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans. Vi ville även undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande, och om svaret var ja; vad kunde det bero på? Vår förhoppning var även att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser.

För att få svar på våra frågor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkäter till samtliga polisstudenter som var uppväxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i Umeå, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, år 2005-2006.

Studien visade på att det är främst de yngre polisstudenterna som läser vid campus i Umeå, många av de yngre hade lockats av studentlivet, och såg campusutbildningen som en chans att flytta från uppväxtorten. De distansstuderande var äldre och hade framförallt valt att läsa polisutbildningen på distans på grund av familjeskäl, men även för att skapa sig en chans att bo kvar på uppväxtorten. De distansstuderande var betydligt mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten, än de campusstuderande. Detta förstärktes även av att de olika studerandegrupperna hade olika förväntningar på sitt framtida yrke. De som hade svarat att de vill arbeta på uppväxtorten hade förväntningar, så som fast anställning och bra lön och löneutveckling. Medan de campusstuderande ville göra karriär, och ha goda möjligheter till utbildning och utveckling. Studien visade även på att till viss del, beror nog polisens problem med rekrytering till landsbygderna i Norrbotten, på att Norrbotten är ett mobilt län. Många väljer att söka sig bort från landsbygderna, och framför allt ungdomar. Det som visade sig vara positivt, var att distansutbildningen förmodligen leder till att en del, poliser kan rekryteras till arbete på landsbygdsorterna.

Nyckelbegrepp: Polisstudenter, mobilitet, utbildning, livsbaneperspektiv och

rekryteringsproblematik.

Abstract

The headpurpose with our essay was to illuminate and explain which factors influences when a policestudent from Norrbotten county chooses to do his/hers policeeducation at campus or at distance. We also wanted to examine if the distancestudents were more orientated to a labour market at the locality where they have grown up than the campusstudents, and if the answer was yes; what could it depend on? Our hope with this essay was also to illuminate some of the factors that has led to why the police authorities at the countrysides in Norrbotten has difficulties with recruiting police officers.

To find answers to our questions we choosed to do a quantitative study. We distributed a questionnaire to all policestudents from Norrbotten, that was admission to the policeeducation at campus in Umeå, and at the distanceeducation in Norrbotten, year 2005-2006.

The study showed that it was foremost the younger policestudents that choosed to do their education at campus in Umeå, a lot of the younger student was tempted by student life, and saw the campuseducation as a chance to move from the place where they have grown up. The distancestudents were older and their main purpouse to do their education at a distance was family, but also to create a chance to stay in the community where they have grown up. The distancestudents where considerably more orientated to a labour market at the place where they have grown up, compared to the campusstudents. This was also intensified by different expectations on the future employment from the campusstudents and the distancestudents.

Those who had answered that they wanted to work in the community where they have grown up, had expectations like a permanent job and a good salary. The campusstudents on the other hand wanted to make a carreer, and to have good possibilities to education and development.

The study also showed that part of the police authorities problems with recruiting police officers to the countrysides in Norrbotten depends on that Norrbotten county is a very mobile county. A lot of people chooses to move away from the countrysides, and especially the youth. The positive side of the study is that the accessible distanceeducation problably leads to a higher recrutingstatus, of police officers, to the countrysides in Norrbotten county.

Keywords: Policestudents, mobility, education, lifepath perspective and recruting difficulties.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1 Bakgrund 1

1 1.1.1.1 Polisens rekryteringsprocess 2

1.1.2 Glesbygdsproblematik 2

1.1.2.1 Norrbottens län 3

1.1.3 Kompetensförsörjning 5

1.1.3.1 Distansutbildning 6

1.2 Syfte 7 1.2.1 Forskningsfrågor 7

1.3 Disposition 8 2. METOD 9

2.1 Metodval 9 2.2 Urvalsgrupp 9

2.3 Kvantitativ metod 9

2.4 Metod genomförande 10 2.5 Bortfallsanalys 11

2.6 Kritisk granskning av metod 11

2.7 Etiska överväganden 13

2.8 Variabler och variabelkonstruktion 14

3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK REFERENSRAM 15 3.1 Tidigare forskning 15

3.2 Livsbaneperspektiv 16

3.3 Sociala nätverkets betydelse vid migration 17 3.4 Kedjemigration 18 3.5 Migration mot det urbana 19 3.6 Kön och klass som faktor 20

4. EMPIRI 21

4.1 De studerandes livssituation 21

4.1.1 Ålder och kön 21

4.1.2 Boende innan påbörjade studier 24

4.1.3 Familjesituation 25

4.1.4 Sysselsättning innan studier 26

4.2 De studerandes bakgrund – socialt och utbildningsmässigt 27

4.2.1 Social bakgrund 27

4.2.2 Tidigare högskolestudier 31

4.2.3 Varför de studerande vill bli polis 32 4.3 De studerandes skäl till vald studieform 33

4.3.1 De campusstuderandes skäl 33 4.3.2 De distansstuderandes skäl 34 4.4 Var de studerande vill arbeta i framtiden 35

4.4.1 Arbeta på uppväxtort eller ej? 35

4.4.2 Vart de studerande, som inte planerar att arbeta på uppväxtort, söker sig 37

4.5 De polisstuderandes förväntningar på sin framtida arbetsplats 41

5. ANALYS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION 45 5.1 Varför en utbildning vid campus eller på distans? 45 5.2 Är de distansstuderande mer orienterade mot en arbetsmarknad på sin

uppväxtort, jämfört med de distansstuderande? 47 5.3 Vad kan rekryteringsproblematiken till norrbottens

landsbygdsorter bero på? 48

5.4 Förslag till fortsatt forskning 49

6. KÄLLFÖRTECKNING 51

BILAGA – ENKÄT

1. INLEDNING

I detta inledande kapitel vill vi ge läsaren en överblick över vad denna uppsats kommer att bearbeta. Kapitlet inleds med en kort bakgrund till vårt valda problemområde. Bakgrunden leder sedan vidare till uppsatsens syfte samt forskningsfrågor. Kapitlet avslutas med en disposition av uppsatsen.

1.1 Bakgrund

1.1.1 Polisen

Under många år har polismyndigheten haft problem med hög personalomsättning på landsbygden i Norrbotten. Polisaspiranterna blir ofta placerade på mindre orter efter sin aspiranttjänstgöring, men många väljer att söka sig därifrån.

I Tornedalen har polismyndigheten under de senaste åren utannonserat lediga tjänster, utan att få några sökande till dessa. För polisens verksamhet är detta allvarligt, både på kort och lång sikt. Saknas det poliser i vardagen blir det svårare att upprätthålla lag och rätt.

Umeå universitets polisutbildning startade höstterminen 2000. Utbildningen är ett uppdrag från Rikspolisstyrelsen, som har sin organisatoriska bas i Arbetsenheten för Polisutbildningen.

Umeå Universitet har ansvar för utbildningens genomförande, så som lärarrekrytering, planering och utveckling.

Polisens distansutbildning har funnits, som alternativ till den traditionella polisutbildningen, sedan våren 2002. Fördelen med distansutbildningen är att studenten ska kunna stanna kvar på sin hemort under sin studietid. Distansutbildningen ska också fungera som en möjlighet att rekrytera poliser, som vill stanna kvar i samma område, efter att de har avslutat sin utbildning.

Polishögskolan i Stockholm arrangerar distansutbildningen i Norrbotten, tillsammans med Högskoleförbundet Östra Norrbotten samt Lapplands Kommunalförbund. Till Norrbottens distansutbildning antas för närvarande 4-8 sökande per termin, beroende på underlaget.

1 J. Bågesund & B. Lindgren, Personalomsättning på landsbygdsorter – En fallstudie av polismyndigheten i Norrbotten, C-uppsats Luleå tekniska universitet 2006:132.

2 Lokal rekrytering till polishögskola, Motion 2001/02:Ju430

3 http://www.polis.umu.se/

4 http://www.polisen.se/inter/nodeid=18156&pageversion=1.jsp

5 http://www.hfon.org/Rekryteringsinformation%20till%20hemsidan%202.doc

1.1.1.1 Polisens rekryteringsprocess

Polisutbildningen har drygt 1000 utbildningsplatser, och varje år söker närmare 6000 personer till dessa platser. Antagningen till utbildningsplatserna bygger på flera steg. De sökande tas ut efter intervjuer, psykologiska samt fysiska test.

För att en ansökan ska behandlas måste den sökande uppfylla vissa grundkrav. Dessa krav är grundläggande behörighet, särskild behörighet i svenska, samhällskunskap och historia.

Man måste även som sökande ha ett godkänt högskoleprov eller minst 20 poäng från högskola/universitet.

Allmänna krav för antagning är svenskt medborgarskap, körkort och körvana och att den sökande uppnått 20 års ålder. Andra krav är simkunnighet och personlig lämplighet för polisyrket. Den personliga lämpligheten bedöms i samtal med polis och de andra kraven måste kunna styrkas med intyg. Det ställs även krav på god fysisk och psykisk hälsa. Annat som kan vara meriterande är tidigare akademiska studier, arbetslivserfarenhet samt språkkunskaper.

När den sökandes ansökan har godkänts kallas han/hon till ett svenskprov och ett förberedande samtal med en erfaren polis. Vid det förberedande samtalet görs en första bedömning av den sökandes lämplighet som blivande polis.

Av de som sökt till polisutbildningen kallas ca 1000 till de fysiska testerna, som är de första testerna av många. Övriga tester är psykologisk bedömning, teoretiska tester och läkarundersökning. Efter detta görs det en samlad bedömning av den sökandes alla testresultat. Även om den sökande klarar alla tester är det inte säkert att hon/han får en utbildningsplats. I det sista urvalet inför antagningen sker en sista gallring, där de bästa kandidaterna väljs ut.

Polisens grundutbildning består av fyra terminers studier och en termin praktik.

1.1.2 Glesbygdsproblematik

Varje år flyttar ett betydande antal människor inom Sveriges gränser. Det finns flera anledningar till varför människor väljer att röra på sig. Anledningarna kan vara utbildning, nytt arbete, familjebildning osv. Flyttströmmarna går framförallt från glesbygd till storstads- och högskoleregioner. Men det finns även en underström av flyttningar som går i motsatt riktning. Dessa flyttningar gäller främst människor som på äldre dagar vill återvända till hembygden.

6 http://www.hfon.org/Rekryteringsinformation%20till%20hemsidan%202.doc

Bland de som flyttar allra mest är det framför allt yngre och högutbildade personer. Under senare år har det även funnits en tendens till högre flyttningsbenägenhet bland kvinnor än män.

Flyttningsbenägenhet är starkt åldersrelaterat. Ungdomar mellan 20-24 år är de som är mest flyttningsbenägna. I takt med att åldern ökar minskar även flyttningsbenägenheten. Det finns även ett samband mellan utbildningsnivå och flyttningsbenägenhet. Det är de med högre utbildningsnivå som framförallt flyttar över länsgränserna. Detta sker på grund av att många yrken med krav på högre kompetens finns framförallt i tillväxtregioner.

Den geografiska rörligheten kommer på sikt att medföra stora konsekvenser för befolkningsstrukturen i Sverige. Storstadslänen ökar snabbt, medan de flesta andra län minskar i befolkningsmängd. Det är framförallt glesbygdskommunerna i Norrland och västra Svealand som minskar i antal. Eftersom det är yngre som flyttar mest, ändras även ålderstrukturen på dessa orter. Befolkningen blir med andra ord allt äldre på dessa orter. Det blir lägre andel som är yrkesaktiva, med förhållandevis många pensionärer som återvänder hem på äldre dagar och som ska försörjas. Försörjningsbördan för dem som är yrkesaktiva blir större och skapar kommunalekonomiska problem. Det blir ofta en svårartad brist på kvalificerad arbetskraft på glesbygdsorterna. Ur både social och samhällsekonomisk synpunkt är det även bättre om arbetslösa människor flyttar till arbete istället för att gå utan arbete i sin hembygd.

1.1.2.1 Norrbottens län

I Norrbotten finns det gott om plats. Det finns endast 1-2 invånare per kvadratmeter i Norrbotten. I riket som helhet är motsvarande tal 21 invånare per kvadratmeter. Med andra ord är Norrbotten glesbefolkat, samt stora delar av länet är ren glesbygd. Det är främst i kustområdet det finns en sammanhållen befolkning. I Norrbotten bor det ca 250 000 människor, fördelat på 14 kommuner. Länet kan grovt delas in i fyra områden:

1. Fyrkanten – som består av Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn. Detta är det största området och här finns 60% av Norrbottens befolkning.

2. Östra Norrbotten – som består av Pajala, Övertorneå, Haparanda, Överkalix och Kalix.

18% av Norrbottens befolkning bor i detta området.

3. Inlandet – som består av Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog. 6% av Norrbottens befolkning bor i detta område.

7 T. Israelsson, T. Strannefors & H. Tydén, Geografisk rörlighet och arbetsgivarbyten, Arbetsmarknadsstyrelsen Ura 2003:1

4. Malmfälten – som består av Kiruna och Gällivare. 16 % av Norrbottens befolkning bor i detta område.

I tabell ett kan man se Norrbottens befolkningsförändringar under år 2004-2005. Det är tydligt att Norrbottens befolkning minskar, och att det är främst glesbygden som tappar i befolkning. Norrbottens län har minskat med 1131 personer under år 2004-2005. Samtliga kommuner i länet visar minussiffror, utom Piteå och Luleå. De kommuner med störst befolkningsminskning är Pajala, Kiruna och Gällivare.

Glesbygd

Tätort Totalt N

Jokkmokk - 60 - 37 - 2 -99 5534

Pajala - 255 0 0 - 255 6798

Överkalix - 121 0 0 - 121 3872

Övertorneå - 102 0 0 - 102 5229

Gällivare 18 - 108 -84 -174 19077

Kiruna - 72 - 3 -203 -278 23135

Arjeplog -100 0 0 - 100 3159

Arvidsjaur - 45 - 51 - 38 - 134 6814

Kalix 4 -193 30 -159 17483

Boden -31 52 -59 -38 28176

Älvsbyn -2 -110 -71 -183 8655

Haparanda -1 - 77 -88 -166 10184

Luleå -11 272 253 514 72751

Piteå - 44 96 159 211 40873

Norrbotten - 815 -153 -163 -1131 251740

Tabell över befolkningsutveckling i Norrbottens län under år 2004-2005. Fördelat på antal personer.⁹

Enligt ett pressmeddelande från SCB har befolkningen i Norrbottens län ökat under år 2006.

Detta är första gången på flera år. Ökningen är dock väldigt liten och ligger under riksgenomsnittet. Ökningen beror till stor del på den tillfälliga asyllagen, så man ska nog inte se ökningen som att utvecklingen i länet håller på att vända.

8 P. Waara, Ung kraft för tillväxt, Länsstyrelsen i Norrbottens län

9 Glesbygdsverket statistikdatabas

10 http://www.scb.se/templates/pressinfo____196779.asp

Luleå har haft en positiv befolkningsutveckling under hela 2000-talet. Kiruna har för närvarande en stark ekonomisk tillväxt som beror på gruvnäringens uppsving. Befolkningen ökade även i Kiruna under 2006. I Haparanda ser också läget ljusare ut. Befolkningen har börjat öka, dock väldigt lite. Haparanda har även en positiv ekonomisk utveckling, som till viss del har gett en ökad sysselsättning. I Jokkmokk och Pajala pekar kurvorna neråt och befolkningsutveckling i dessa kommuner fortsätter att vara negativa.

Utvecklingen i länet visar på en splittrad bild. Läget ser ljust ut i Luleå med angränsande kommuner. I Gällivare/Kiruna och Haparanda börjar det även se ljusare ut. I övriga

kommuner ser dock befolkningsutvecklingen bekymmersam ut.

1.1.3 Kompetensförsörjning

Kunskap och utveckling av kompetens är viktigt för regional utveckling och tillväxt. En persons lärande pågår hela tiden och är en livslång process. Lärandet bidrar till personlig utveckling men bidrar även på det samhälleliga planet. Utbildning har framför allt betydelse för den demokratiska utvecklingen.

Det pågår en samhällsförändring. Den snabba utvecklingen av informationsteknik samt den pågående internationaliseringen medför ökad rörelsefrihet och vidgad vyer för individen. Denna samhällsförändring innebär att kraven på teoretiska kunskaper och utbildning ökar.

I gles- och landsbygdsområden är utbildningsnivåerna lägre. Det är färre personer som har treårig gymnasieutbildning om man jämför med storstäderna. För att möta lansbygdsbefolkningens ökade behov av kompetens måste man ge möjlighet till studier, som gör det möjligt att bo kvar på sin bostadsort. Det sker ständigt en omvandling på arbetsmarknaden både i storstäder och i glesbygd. Det är dock svårast och mest kännbart att matcha utbud och efterfrågan av arbetskraft i de regioner som är befolkningsmässigt små och glest belägna. Det är i synnerhet viktigt att i dessa regioner ha väl fungerande system och infrastruktur som leder och möjliggör livslångt lärande samt kontinuerlig kompetensutveckling.

Under de senaste åren har det byggts flera nya högskolor i hela landet. Antalet platser vid högskolorna i Sverige har ökats och rent geografiskt har tillgängligheten till högre utbildning blivit större. Att högskolorna ska fungera som motorer för att driva på den regionala utvecklingen har varit en förhoppning. Skolorna har till uppgift att erbjuda regionens

11 http://www.scb.se/templates/pressinfo____196779.asp

12 Glesbygdsverket, Årsbok 2003

13 SOU 1998:84

14 Glesbygdsverket, Högre utbildning i Gles- och landsbygd, 2001

arbetsmarknad kvalificerad och högutbildad personal. Detta ska i sin tur ge regionen större konkurrenskraft. I en majoritet av landets kommuner har man byggt upp en lokal studiemiljö i form av lär- och studiecentra. Dessa centra ska fungera som en samlande punkt för de studenter som väljer att stanna kvar och studera på sin hemort.

Det blir allt viktigare att utbildningssystemet ska främja individen. Människors möjligheter och inställning till att studera skiljer sig från person till person. Faktorer som kan påverka människors utbildningsmöjligheter är bostadsort, familjesituation, ekonomi, avstånd och närhet till studier. Familjebakgrund och bostadsort är en socioekonomisk aspekt som påverkar om och när en människa väljer att studera vidare.

1.1.3.1 Distansutbildning

Distansutbildning är en studieform som genom den tekniska utvecklingen har blivit allt mer lättillgänglig. Bredbandstekniken öppnar portarna för möjligheten att studera var man vill och skulle kunna göras tillgänglig för alla människor i Sverige.

Distansstuderande i högre utbildning har ökat i antal de senaste åren. 1998/99 fanns det över 31000 distansstuderande jämfört med 21000 år 1993/94 uppger Statistiska Centralbyrån år 2000.

Distansutbildningskommittén (DUKOM) anser att distansutbildning framförallt är lämplig för äldre studenter, eftersom studieformen kräver motivation, självdisciplin och mognad. De anser dock att det inte finns något skäl till att hindra ungdomar från denna studieform.

Genom distansstudier kan den studerande på ett helt annorlunda sätt lägga upp sina studier, och fortsätta ha den familjestruktur som han/hon är van vid under studietiden.

Den studerande har även frihet att bestämma över sina studier när det gäller tid och plats.

15 Glesbygdsverket, Högre utbildning i Gles- och landsbygd, 2001

16 Glesbygdsverket, Årsbok 2003

17 Glesbygdsverket, Högre utbildning i Gles- och landsbygd, 2001

18 SOU 1998:84

19 ibid.

20 SOU 1998:84

1.2 Syfte

Huvudsyftet med denna uppsats är att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans.

Skiljer sig de distans- och campusstuderandes livssituation

och bakgrund

åt, och har det en inverkan på om de väljer att flytta för att läsa sin polisutbildning vid campus, eller stanna kvar på uppväxtorten och läsa sin polisutbildning på distans.

Vi vill även undersöka om de distansstuderande är mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande. Om svaret är ja; vad kan det bero på? Har studerandegrupperna olika förväntningar på sitt framtida yrke, som kan leda till att de väljer att söka sig till landsbygd eller stad.

Vår förhoppning är även att genom denna undersökning kunna belysa en del av de faktorer som leder till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser.

1.2.1 Forskningsfrågor

•

Varför har de polisstuderande valt att läsa sin utbildning vid campus eller distans?

•

Har de polisstuderandes livssituation och bakgrund en inverkan vid val av studieform?

•

Är de distansstuderande mer orienterade mot en arbetsmarknad på sin uppväxtort, än de campusstuderande? Om svaret är ja, varför?

•

Har de olika studerandegrupperna olika förväntningar på sitt framtida yrke, som påverkar när de väljer om de ska arbeta på landsbygd eller i stad?

•

Vad kan rekryteringsproblematiken till Norrbottens landsbygdsorter bero på?

21 Med livssituation menar vi kön, ålder, familjesituation, arbetssituation och boendeort innan påbörjade studier.

22 Med bakgrund menar vi utbildningsbakgrund samt social bakgrund.

1.3 Disposition

Dispositionen för uppsatsen ser ut på följande sätt:

Kapitel 1: Inledning – Det inledande kapitlet består av en bakgrund till vårt valda problemområde, vårt syfte med uppsatsen samt våra forskningsfrågor.

Kapitel 2: Metod – I metodkapitlet redovisar vi vår valda metod, hur undersökningen har gått tillväga och vilka problem vi har stött på under undersökningen gång.

Kapitel 3: Tidigare forskning och teoretisk referensram – I teorikapitlet lyfter vi fram tidigare forskning och teoretiska perspektiv som är relevanta för vår undersökning.

Kapitel 4: Empiri – Detta kapitel behandlar resultatet från vår enkätundersökning.

Kapitel 5: Analys och avslutande diskussion – I det avslutande kapitlet analyseras och

diskuteras vårt empiriska material i anknytning till tidigare kapitel.

2. METOD

Syftet med detta metodkapitel är att redovisa hur vi har gått tillväga för att få svar på vårt syfte samt våra frågeställningar. Metodkapitlet ska även fungera som en möjlighet för läsaren att bedöma trovärdigheten i denna studie.

2.1 Metodval

På grund av de tidsramar som begränsar arbetet, samt för att nå ut till så många som möjligt, har vi valt att använda oss av kvantitativ metod. Den kvantitativa metoden representeras av enkäter till polisstuderande, som är uppväxta i Norrbotten. Enkätinsamlingen pågick under november och december 2006.

2.2 Urvalsgrupp

Undersökningens urvalsgrupp består av polisstuderande som är uppväxta i Norrbotten, och är antagna år 2005 och 2006 vid polisutbildningen i Umeå eller vid polisens distansutbildning i Norrbotten. Att vi enbart har valt denna grupp av polisstudenter beror dels på de tidsramar som begränsat arbetet, samt att vi är intresserade specifikt av dem, eftersom de är uppväxta i Norrbotten, och förhoppningsvis har de reflekterat över om de i framtiden vill bo och arbeta som polis i Norrbotten.

2.3 Kvantitativ metod

Fördelarna med en kvantitativ undersökning är att vi når ut till fler personer och vi kommer fortare igång med materialbearbetningen, än om vi valt att göra en kvalitativ undersökning.

Med en kvantitativ undersökning får vi även en större geografisk spridning eftersom de distansstuderande befinner sig på olika platser i Norrbotten. Hade vi valt att göra intervjuer hade vi fått höga resekostnader och fått lägga ner mycket tid till resor.

Genom att vi delar ut en enkät kan respondenterna i lugn och ro tänka över sina svar. I en enkätundersökning är alla anonyma och kan känna sig tryggare att svara på eventuella känsliga frågor.

I en enkät ser frågor och svarsalternativ likadana ut för alla respondenter, vilket förhoppningsvis leder till att alla tolkar frågorna på samma sätt, och att detta i sin tur gör att feltolkningar minskar och att resultatet blir förhållandevis lättolkat.

23 G. Eljertsson, Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur 1996

Nackdelar med en kvantitativ undersökning är att bortfallet kan bli större än vid kvalitativ undersökning. En annan nackdel är att en enkät inte kan innehålla för stor mängd frågor och då inte når lika djupt inom ämnet som kanske en intervju hade gjort, där man kan ställa följdfrågor till respondenterna.

2.4 Metod genomförande

Innan vi påbörjade vårt uppsatsskrivande genomförde vi en litteraturstudie vid biblioteket på Luleå tekniska universitet. Vi använde oss av databasen Lucia och artikelsökdatabasen Social sciences citation index, där sökorden bland annat var flyttningsbenägenhet, studiemobilitet, glesbygd, distansutbildning, lokal förankring samt vuxenblivande.

Sekundärdata inhämtades genom böcker, Internet och artiklar. Inhämtandet av primärdata har skett via enkäter.

I början av maj 2006 tog vi kontakt via telefon med polismyndigheten i Haparanda, för att ta reda på mer om polisens rekryteringsproblematik på landsbygdsorterna i Norrbotten. Vi bokade ett möte för att diskutera ämnet närmare. Under mötets gång presenterades problematiken och vi fick tillgång till lite bakgrundsmaterial.

Efter mötet med polismyndigheten bestämde vi oss för att göra en kvantitativ studie med enkäter, samt utformning av denna. .

För enkätutdelning till de polisstuderande på campus i Umeå vände vi oss till biträdande studierektor, Inger Renström. Hon tillhandahöll oss kontaktuppgifter till samtliga polisstuderande, som har varit skrivna i Norrbotten när de sökte till polisutbildningen.

Utlämnandet av enkäterna till de distansstuderande skedde i november via Margareta Strömbäck, som är utbildningsansvarig för polisens distansutbildning i Norrbotten. Margareta delade ut och samlade in enkäterna, och vidarebefordrade dem sedan till oss, via ett personligt möte i början av december.

Enkäterna till de studerande vid campus i Umeå skickades via posten till respektive hemadress. Med enkäten bifogades ett frankerat svarskuvert. Sista svarsdatum för enkäterna var femte december 2006, de flesta kom inom tidsramen, en vecka innan slutdatum skickade vi ut påminnelse via telefonmeddelande.

Inmatningen av enkäterna i statistikprogrammet SPSS skedde löpande under december månad.

24 G. Eljertsson, Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik, Studentlitteratur 1996

2.5 Bortfallsanalys

Enkäten delades ut till alla polisstudenter som är/har varit skrivna i Norrbotten innan de påbörjade sin polisutbildning i Umeå eller på distansutbildningen i Norrbotten. Vid campusutbildningen var det 43 stycken, som var skrivna i Norrbotten, innan de påbörjade sin utbildning i Umeå. Av de 43 campusstuderande har 29 besvarat enkäten, en svarsfrekvens på 67%. Vid distansutbildningen är det 28 stycken som var/är skrivna i Norrbotten innan de påbörjade sin distansutbildning. Av de 28 distansstuderande är det 22, som har besvarat enkäten, en svarsfrekvens på 79 %.

Bortfallet bland de campusstuderande kan bero på att enkäten inte har nått fram till de studerande. Innan vi skickade ut enkäten till de polisstuderande vid campus i Umeå, var vi tvungna att ta reda på de studerandes adresser på sökmotorn www.hitta.se. Detta var vi tvungna att göra eftersom de adressuppgifter vi fick från Umeå universitet, var de adressuppgifter de studerande hade innan de började läsa vid polisutbildningen i Umeå. För att ta reda på om de studerande vid campus hade nya adresser använde vi oss av de studerandes mobilnummer. I de flesta fallen hade de studerande skrivit sig på ny adress i Umeå, och då skickade vi enkäterna dit. Om vi inte hittade en ny adress via studentens mobilnummer skickade vi enkäten till den adress vi fått från Umeå universitet. Detta kan ha lett till att en del har fått enkäten skickad till en adress där de inte längre bor, eftersom de kanske inte har skrivit sig i Umeå. På så sätt kan det ha varit svårt för dessa studenter att besvara enkäten eftersom de kan ha befunnit sig i Umeå för att studera.

Bortfallet bland de distansstuderande kan till viss del bero på att vi valde att dela ut enkäten via högskoleförbundets utbildningschef och på så sätt inte kan vara helt säkra på att alla studenter har fått tillgång till enkäten, dels kan det ha varit svårt att få tag på de studenter som har befunnit sig på praktik på olika håll i Norrbotten.

2.6 Kritisk granskning av metod

Det finns en del problem vi har stött på under resans gång. För det första kan man diskutera om det var lämpligt att använda sig av postenkäter till de polisstuderande vid campus i Umeå.

När det finns tidsramar som begränsar arbetet, är inte postenkäter det snabbaste sättet att få in

svar. Vi var tvungna att vänta betydligt längre på enkätsvaren från postenkäten, än vi hade

tänkt. Något annat alternativ var dock inte möjligt, eftersom Umeå universitet tyckte det var

bäst att förse oss med studenternas adressuppgifter, då vi enbart var intresserade av de som

var uppväxta i Norrbotten.

Det kan även tas i beaktning att det var Margareta Strömbäck som delade ut enkäterna till de distansstuderande. Studenterna kan ha känt en viss påtryckning att besvara enkäten under tidspress, vilket kan ha lett till att de inte hunnit reflektera lika länge över sina svar som de campusstuderande.

Validitet och reliabilitet är två begrepp som forskare brukar ta upp när de diskuterar undersökningens träffsäkerhet och tillförlitlighet. Hög validitet innebär att man som forskare verkligen har mätt det som han/hon avsett göra. Reliabilitet anger användbarheten och tillförlitligheten av det mätinstrument man har använt.

Vi har i undersökningen använt oss av kvantitativ metod. För att enkäten skulle ge hög validitet, utformades den utifrån vårt syfte med undersökningen, och vår teoretiska referensram. För att respondenterna skulle svara så ärligt som möjligt på frågorna, har de varit anonyma i undersökningen. Något som kan ha påverkat validiteten negativt är att vi har haft problem att formulera vårt syfte. Från början var det lite tunt, men under resans gång klarnade det allt mer. Trots dessa svårigheter anser vi att vi har mätt det vi har avsett att mäta, därför är validiteten god.

Vid användande av en enkät är det svårt att kontrollera reliabiliteten i förväg.

För att i möjligaste mån öka reliabiliteten har enkäten bearbetats via handledning samt delats ut till bekanta, som har fått testa att fylla i enkäten och komma med förslag till förbättring. Detta gjordes för att enkäten skulle bli så lättförståelig som möjligt. Vi var även noga med att ge instruktioner i enkäten så att respondenterna skulle veta hur frågorna besvarades på ett korrekt sätt. Vi känner nu i efterhand att vi borde ha ställt fler frågor om respondenternas fritidsintressen, för att se om det matchar utbudet på deras respektive uppväxtorter.

Fritidsintressena kan vara en del i hur socialt förankrade respondenterna känner sig på uppväxtorten. Detta anser vi dock inte påverkar validiteten och reliabiliteten i någon högre utsträckning.

Svarsfrekvensen för enkäten har varit god vilket har lett till att vi har kunnat generalisera i analysen utifrån vårt empiriska material. Vi kan inte säga att undersökningen är generaliserbar för alla polisstudenter som är från Norrbotten, då vi inte har tagit med de norrbottningar som har valt att läsa på polishögskolan i exempelvis Stockholm, eller flyttat till andra mindre orter söderut, och valt att läsa sin distansutbildning där. Den är dock genrealiserbar för den grupp vi har valt att undersöka utifrån vårt urval.

25 R. Ejvegård, Vetenskaplig metod, Studentlitteratur 1996

26 R.Patel & B. Davidson, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning, Studentlitteratur 2003

2.7 Etiska överväganden

Vi har i vårt arbete med denna uppsats valt att utgå från Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets forskningsetiska principer. Eftersom forskning är viktigt för både individer och samhällets utveckling, är det viktigt att man som forskare inriktar sig på väsentliga frågor och även håller hög kvalité på sin forskning.

Det finns fyra huvudkrav som man som forskare kan utgå från. Dessa fyra krav är:

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

1. Informationskravet:

”Forskare skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.”

Vi har i denna undersökning upplyst informanterna, via enkäten, att deltagandet i undersökningen är frivilligt samt vad undersökningens syfte är.

Samtyckeskravet:

”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”

Detta krav innebär att man som forskare ska inhämta undersökningsdeltagares och uppgiftslämnares samtycke för att delta i ens undersökning. Dock behövs inte detta om forskaren samlar in uppgifter från stora grupper via exempelvis en postenkät, som vi har gjort.

Man kan då som forskare utgå ifrån att samtycke har getts om enkäten returneras ifylld.

2. Konfidentialitetskravet:

”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.”

I vår undersökning har alla deltagare som svarat på enkäten varit anonyma, detta innebär att i denna uppsats kan inte de personer som har deltagit i enkätundersökning identifieras.

3. Nyttjandekravet:

”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål”

De uppgifter vi har samlat in, via enkäten, har bara använts som underlag till denna C/D- uppsats och kommer inte att användas till andra ändamål.

27Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådets, HSFR, forskningsetniska principer för humaniora och samhällsvetenskap.

28 Ibid.

29 ibid. s. 7

30 ibid, s. 9

31 ibid. s. 12

32 ibid. s. 14

2.8 Variabler och variabelkonstruktion

Variablerna för de studerandes livssituation består av: Fråga 1-5 i enkäten. Åldersvariabeln har kodats om till två åldersgrupper, där värde 1 är åldersgruppen 20-26 år och värde 2 åldersgruppen 27-39 år. Variabeln kön består av värde 1 – man och värde 2 – kvinna. I variabeln för de studerandes uppväxtort, har vi delat in uppväxtorterna i fyra olika områden:

Värde 1 Fyrkanten och består av orterna: Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn.

Värde 2 Östra Norrbotten och består av orterna: Pajala, Övertorneå, Haparanda, Överkalix och Kalix.

Värde 3 Inlandet och består av orterna Jokkmokk, Arvidsjaur och Arjeplog.

Värde 4 Malmfälten och består av orterna Kiruna och Gällivare.

Variablerna för de studerandes bakgrund – socialt och utbildningsmässig består av: Fråga 8-12 i enkäten. Fråga 9 a och b, föräldrars yrke har kodats om med hjälp av SCB och ssyk96 som är standard för svensk yrkes klassificering, varje yrke har tilldelats en kod och dessa har sedan översatts till rätt yrkeskategori.

I avsnitt 4.4.1 som handlar om de studerande vill arbeta på uppväxtorten har vi skapat en ny variabel som består av fråga 18 och 22 i enkäten, om de studerande planerar att flytta tillbaka/bo kvar på uppväxtorten. De som har svarat ja fick värde 1 och de som svarade nej/vet ej fick värde 2. I avsnittet är detta den beroende variabeln, och de oberoende variablerna består av, studieform (fråga 13), ålder, kön, familjesituation och uppväxtort.

I avsnitt 4.4.2 som handlar om var de studenter som inte vill arbeta på uppväxtorten vill söka sig, är de beroende variablerna fråga 19 och 23 i enkäten. De oberoende variablerna är:

studieform, ålder, kön, familjesituation och uppväxtort.

I avsnitt 4.5: De polisstuderandes förväntningar på sin framtida arbetsplats har vi använt

oss av fråga 24 i enkäten. Fråga 24, har värden som går från 1 – inte alls viktigt till 5 –

mycket viktigt. Vi har valt att endast använda oss av värdet mycket viktigt när vi har gjort

tabeller. Detta gjorde vi för att spara plats och för att värde 5 ansågs mest relevant för det vi

ville visa på.

3. TIDIGARE FORSKNING OCH TEORETISK REFERENSRAM

I detta kapitel kommer vi att lyfta fram tidigare forskning samt teoretiska perspektiv, som är relevanta för vår studie. Den teoretiska referensramen kommer i huvudsak att ta upp olika teorier som behandlar varför vissa människor är mer flyttningsbenägna än andra, och vad detta beror på.

3.1 Tidigare forskning

Högskolan har idag en central roll i samhällsutvecklingen. Högskolestudier börjar bli en normalitet bland Sveriges befolkning.

Antalet studerande 1950 var ca 16000, år 2000 var antalet studerande ca 320 000.

Den traditionella utbildningen innebär studier på heltid under långa perioder, närvarande på universitetet där utbildning erhålls till mestadels unga studenter.

Dagens studenter ser annorlunda ut, rapporten Studenter vid lärcentra och vid campus – vilka är de, vad skiljer dem åt? Har delat upp de studerande i två grupper. Den gruppen som återfinns på campus, en ung, obunden människa som studerar för att först och främst förbättra sitt läge på arbetsmarknaden. Dessa individer var inte bundna till sin hemort och flyttar ofta just för att påbörja en utbildning. Få av dessa individer hade barn och hade en kort yrkeslivserfarenhet, mindre än tre år. Det var också vanligt att dessa studenter hade familjemedlemmar som hade genomfört en universitetsutbildning. De som tidigare hade känt sig hindrade från att påbörja högre studier har angett att hindret inte bestått av långa avstånd eller familj/barn, snarare att de inte haft de betyg som krävs eller varit skoltrötta.

Den andra gruppen utgörs av studenter på lärcentra med välkända utbildningar, där det finns ett stort lokalt behov, vilket då kan ses som en säker väg till ett jobb på hemorten. Denna grupp består av lite äldre människor och de är ofta födda på samma ort som de nu bor i. De har ofta en partner med ett heltidsarbete och de har oftast flera barn. De har en lång yrkeserfarenhet. En majoritet av dessa hade funderat på en högskoleutbildning tidigare men känt sig hindrade av långa avstånd, familj och barn.

De äldre studerande har varierande bakgrund, behov samt lever i en situation som många gånger skiljer sig från unga campusstuderande. Vissa äldre studerande återvänder till

33 SOU 2000:13

34 Den öppna högskolan – om regeringens politik för högre utbildning, Regeringskansliet utbildningsdepartementet

35 SOU 1998:84

36 A. Ericsson, Studenter vid Lärcentra och vid Campus- vilka är de, vad skiljer dem åt?, Södra Lapplands Forskningsenhet Vilhelmina

37 ibid

högskolan eller universitet för att förstärka sin kompetens genom vidareutbildning.

Utbildning är ett sätt för de distansstuderande att konsolidera en redan etablerad position på arbetsmarknaden och som vuxen, genom att man höjer sin kompetens och bättrar på sina chanser till en karriär.

Under de senaste åren har den geografiska rörligheten ökat kraftigt. Flytlassen går från glesbygd till storstad samt högskole- och universitetsstäder. Graden av flyttningsbenägenhet varierar från individ till individ. En individs förankring på hemorten, med familj, socialt nätverk och invand miljö leder till att det många gånger blir ett naturligt val att stanna kvar där man är. Dock finns det människor som är mer rörliga och ser annat som lockar på en ny ort.

3.2 Livsbaneperspektiv

Det är tydligt att människors flyttande är livsfasrelaterat.

Flyttningsbenägenheten är störst bland ungdomar och i genomsnitt lägre bland övriga åldersgrupper.

Ungdomars flyttningsbenägenhet kan ses som en del av deras mognadsprocess, och som en viktig del av deras vuxenblivande. För att en individ ska bli betraktad som vuxen måste han/hon ha genomgått ett antal nyckelövergångar. De övergångar som det brukar talas om är att sluta skolan, få ett varaktigt arbete, flytta hemifrån och bilda egen familj.

Genom att ungdomarna flyttar hemifrån och det sker ett uppbrott från ursprungsfamiljen, blir det en tydlig skiljelinje mellan barn/ungdomstid och vuxenhet. Att flytta blir för ungdomarna ett sätt att tillskriva sig vuxenstatus. Ett eget boende är inte bara en markering av självstädighet, utan också en möjlighet att etablera egna vanor och rutiner samt även successivt etablera en position och roll som vuxen. Högre utbildning blir ett medel för ungdomarna att flytta hemifrån och på så sätt få ett eget boende. Ungdomar söker sig till andra ungdomar. Orter som har utbildning att erbjuda ungdomar lockar troligtvis även fler ungdomar.

38 G. Roos, Nya studerande eller gamla? – Rekrytering till studiecentra i Hälsingland, Pedagogiska institutionen Uppsala universitet 2001

39 Papper från pågående projekt, Inlåsningseffekter och distansutbildning – en komparativ studie av det yrkesmässiga utfallet av studier för distansstudenter och ungdomsstudenter

40 AMS Utredningsenhet, Den geografiska rörligheten – Flyttmotiv och betydelse för sysselsättning, Ura 1999:9

41 H.Helve (red.), Ung i utkant – Aktuell forskning om gelsbygdsungdomar i Norden, TemaNord 2003:519

42 SOU 2000:36

43 H.Helve (red.), Ung i utkant – Aktuell forskning om gelsbygdsungdomar i Norden, TemaNord 2003:519

44 P.Waara, Från periferin till centrum – Ungdomars flyttningbenägenhet i Norrbottens län 2005

När ungdomar flyttar brukar det ses som något positivt. De flyttar för att studera eller arbeta och får ”pröva sina vingar”. Att ungdomarna flyttar leder till att de berikas med ny kunskap, erfarenheter och intryck.

I åldergruppen 30-64 år ser flyttmönstret annorlunda ut. I denna åldergruppen finns fler som flyttar från tätort till gles- och landsbygder.

Distansstudenter är i allmänhet lite äldre och kommer från ett tidigare yrkesliv, de har en familjestruktur med barn och vill inte gärna göra avkall på sin familjesamvaro. En del av de studerande arbetar hel- eller deltid. Genom att de studerar på distans kan de vara mer flexibla med sitt studerande och på så sätt kombinera jobb och studier. Att kunna arbeta samtidigt som man studerar leder till en ekonomisk trygghet och underlättar för familjens ekonomi.

3.3 Sociala nätverkets betydelse vid migration

Personer med familj, arbete och vänner i närheten och som är starkt bundna till bostadsorten, är mindre flyttningsbenägna än människor som inte har dessa band. Det är främst ungdomar som väljer att byta bostadsort.

Sociologen Ritchey, som har studerat migration ur ett socialt sammanhang menar, att man kan se det sociala sammanhanget från ett strukturellt sammanhang, samt ur ett socialpsykologiskt individsammanhang. Migrantens relation till omgivningen är betydelsefull för det strukturella sammanhanget. Variabler som är betydande är bla. ålder, sociala relationer, utbildning etc. Ur ett individsammanhang har faktorer som värderingar, motiv och preferenser betydelse. Det sociala nätverket som en människa har, kan vara en kvarhållande faktor om det finns på samma bostadsort som individen. Det sociala nätverket kan även fungera som migrationsfrämjande om det finns på en annan ort än där individen befinner sig.

Ritchey har tre hypoteser om hur det sociala nätverket kan påverka en individs migrationsbeslut och migrationens riktning:

1. Migration begränsas av närvaron av vänner, familj och släkt. Flyttningsbenägenheten påverkas även av hur starkt det sociala nätverket är.

45 Glesbygdsverket, Högre utbildning i Gles- och landsbygd, 2001

46 ibid.

47 A-J Ericsson, Mini-lärcentra i fjällkommun – att studera i den yttersta glesbygden, Södra Lapplans Forskningsenhet Vilhelmina 2006

48 SOU 2000:36, Utgångspunkter för 2000-talets regionalpolitik ,Rapport 2

49 O. Stjernström, Flytta nära, Långt bort – Det sociala nätverkets betydelse för val av bostadsort, Gerum Kulturgeografi 1998:1

2. Migration befrämjas och styrs av sociala kontakter på andra orter. Genom dessa sociala kontakter får den potentiella flyttaren kunskap och medvetenhet om den nya orten.

3. Ett socialt närverk befrämjar och styr migrationen bort från andra migrationsalternativ genom att flyttaren kan få hjälp genom det sociala nätverket att anpassa sig på den nya orten.

En amerikansk studie gjord av Tilly och Brown pekar på att de sociala nätverken inverkar på migrationen olika starkt beroende på ålder, yrkeskategori och socioekonomisk status. Bland yrkesverksamma i åldern 20-40 år har inte det sociala nätverket lika hög betydelse vid migration som det har bland yngre respektive äldre åldersgrupper. Detta kan bero på att alla inte har samma ekonomiska möjligheter att prioritera önskemålet om närheten till vänner och släkt.

3.4 Kedjemigration

Pia Nyman-Kurkiala, som har gjort en sociologisk studie om kedjemigration och kedjeåtervandring, ser migration som en kollektiv handling. För att förstå varför människor flyttar bör man utföra sin analys på den nivå där relationerna mellan människor framträder, på de sociala nätverkens nivå. Migration är en social process. I en kedjemigration är det tidigare migranter som påverkar senare migranter att flytta. Det uppstår en migrationskedja mellan en inflyttningsort och en utflyttningsort. Migranterna är socialt länkade till varandra via släktskap, vänskap, parförhållande osv.

Förklaringen till de kollektiva mekanismerna som, uppstår vid en flyttning, kopplar Pia Nyman-Kurkiala till en teori om innovationsspridning. Denna teori innebär att individer påverkar varandras beteenden och uppfattningar, så att den enes beteende och idéer smittar av sig på den andra. Migranten startar med andra ord en tanke hos den som bor kvar på ursprungsorten att det kan vara en bra idé att flytta till just den platsen han/hon bor på. Det leder till en social påverkan och de sociala nätverken styr de potentiella migranterna till att koncentrera sig på att flytta till orter, som deras ursprungsorter har starka band till. Att det finns ett mottagande nätverk för migranten på inflyttningsorten är även lockande då det erbjuder hjälp vid sökande efter exempelvis bostad, samt att det erbjuder beskydd och umgänge.

50 O. Stjernström, Flytta nära, Långt bort – Det sociala nätverkets betydelse för val av bostadsort, Gerum Kulturgeografi 1998:1

51 P. Nyman – Kurkiala, Att flytta bort och hem igen, Borea 1999

Studien visade även att de sociala nätverken spelar en viktig roll vid återvandring. Det sociala nätverket fungerar då genom att nätverket ger information och stöd, när tankarna om återvandring uppstår. De personer som har störst benägenhet att återvandra till ursprungsorten är de som har en stark anknytning till ursprungsorten, och inte blivit integrerade på den nya orten, via exempelvis nya sociala nätverk, som är viktigt för att människor ska känna sig hemma. De migranter som exempelvis har integrerats via att de har träffat en partner på orten har större benägenhet att stanna kvar.

3.5 Migration mot det urbana

När ungdomar orienterar sig, gör de det i allmänhet mot det urbana. Storstaden utmålas som den naturliga platsen för ungdomliga livsformer. Framförallt media och populärkultur målar upp denna bild. Storstaden är platsen för utbildning, arbete och karriär och ungdomarna präglas av denna syn. När ungdomar ska utbilda sig finns det en inbyggd föreställning om att de måste flytta för att uppfylla det målet. Att stanna eller flytta är för ungdomar inte bara en geografisk mobilitetsfråga utan handlar även om att välja skilda livssätt och om att ansluta sig till olika livsstilar.

Flyttningsbenägenhet kan även förstärkas av att lokalsamhället inte kan erbjuda aktiviteter som matchar ungdomars föreställningar om vad ett normalt ungdomsliv ska innehålla. Att flytta till en större stad innebär därför en lockelse för de ungdomar som inte tror att ett ungdomligt liv kan förverkligas på hemorten.

En annan faktor som kan leda till högre grad av flyttningsbenägenhet är att lokalsamhället kan upplevas ha en inskränkt kultur, för att undvika denna flyttar man. Flyttandet handlar om att undkomma en upplevd kulturell problematik i lokalsamhället. Problematiken har att göra med en viss sorts mentalitet, tillgång till ett socialt nätverk och även föreställningen om att det är bättre någon annanstans. Representerar lokalsamhället en stödjande miljö sjunker flyttningsbenägenheten.

52 P. Nyman – Kurkiala, Att flytta bort och hem igen, Borea 1999

53 P. Waara, Ungdom i gränsland, Borea 1996

54 P.Waara, Från periferin till centrum – Ungdomars flyttningbenägenhet i Norrbottens län 2005

3.6 Kön och klass som faktor

För att förstå, framför allt kvinnors flyttningsbenägenhet, är kön och klass en viktig faktor.

Döttrar till högutbildade mödrar i glesbygden uppmuntras ofta till att flytta. Det finns indikatorer till att mödrar, som har svårigheter att få kompetenta jobb pga. en begränsad lokal arbetsmarknad, för över sin frustration till döttrarna. Det finns ett mönster som visar på att kvinnor ur medelklassen flyttar tidigare än män ur motsvarande klass.

Kvinnor är generellt mer flyttningsbenägna än män. Dessutom realiserar kvinnorna sina tankar kring flytt oftare och vid en yngre ålder än män. Att flytta för att utbilda sig ses som ett medel för unga kvinnor att nå ett ”bättre liv”.

I västvärlden är det ett vanligt mönster att unga kvinnor flyttar från rurala områden till mer urbana områden. Att det är fler unga kvinnor som lämnar glesbygdsområden, kan beror på att de inte identifierar sig på samma sätt med lokalsamhället, som en ung man gör. Många gånger brukar rurala områden ses som mer traditionella i sin livsstil, med kärnfamiljer och ett mer patriarkaliskt könsrollsmönster. Margareta Dahlström, som har studerat unga kvinnors migration från rurala områden, förklarar att unga kvinnors migration kan förklaras utifrån att de växer upp i en manlig periferi. Periferin domineras av männen och kvinnorna blir inte lika synliga i de rurala områdena, deras aktiviteter blir inte heller lika högt värderade som männens.

Kvinnors väg genom utbildningssystemet är många gånger slingrig. Inga Elgqvist- Saltzman, som har studerat kvinnors relation till utbildningssystemet ur en livslinjeansats, hon har sett på kvinnors utbildning och yrkeskarriär i relation till handlingsbegränsande faktorer.

Hon visar på att kvinnors möjligheter till studier i hög grad är kopplade till vad som händer inom den ”privata sektorn”. Kvinnor försöker ofta kombinera studier med barn och yrkesliv.

En undersökning gjord av Gunilla Roos visar att distansstuderande har en annan social bakgrund än studerande vid högskolor och universitet. De studenter som omfattas av hennes undersökning visar på att drygt hälften kommer från en social bakgrund där varken föräldrar eller syskon bedrivit högre studier och att majoriteten kommer från arbetarklassen.

55 H.Helve (red.), Ung i utkant – Aktuell forskning om gelsbygdsungdomar i Norden, TemaNord 2003:519

56 P.Waara, Från periferin till centrum – Ungdomars flyttningbenägenhet i Norrbottens län 2005

57 M. Dahlström, Young women in a male periphery – Experiences from the Scandinavian North

58 C.Gustafsson & S. Selander, Ramfaktorisk tänkade – pedagogiska perspektiv en vänbok till Urban Dahllöf, Uppsala universitet 1994

59 G. Roos, Nya studerande eller gamla? – Rekrytering till studiecentra i Hälsingland, Pedagogiska institutionen Uppsala universitet 2001

4. EMPIRI

I detta kapitel kommer vi att redovisa resultatet från vår enkätinsamling. Vi har valt att dela in resultatet i olika avsnitt för att göra det mer överskådligt. De frågor i enkäten som vi anser inte har någon större betydelse för uppsatsens syfte har vi valt att inte ta med.

4.1 De studerandes livssituation

I det här avsnittet kommer vi att presentera vilka de polisstuderande från Norrbottens län är.

Vi kommer att beskriva dem utifrån kön, ålder, familjesituation, tidigare arbetssituation samt vilken typ av ort de är uppväxta på. Tabellerna och diagrammen är utformade så att det går att jämföra de olika studieformerna, campus och distans.

4.1.1 Ålder och kön

De polisstuderande från Norrbotten är framförallt från den yngre åldersgruppen. 55% av de polisstuderande är mellan 20-26 år. Till den äldre åldersgruppen hör 45% av polisstudenterna.

Diagram 1. De studerandes ålder. Procent. N=51

0 10 20 30 40 50 60

20-26 år 27-39 år

Procent

Ålder

De polisstuderande vid campus och på distans skiljer sig åt åldersmässigt. Det är betydligt fler i den yngre åldersgruppen 20-26 år, som studerar vid campus. Hela 76 % av de som har valt att studera vid campus, är från den yngre åldersgruppen. De distansstuderande finns jämförelsevis i den äldre åldersgruppen 27-39 år (73%).

Diagram 2. De studerandes ålder, fördelat på studieform. Procent. N=51

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Campus Distans

Procent

20-26 år 27-39 år

En majoritet av de som studerar till polis, från Norrbottens län, är män. Männen utgör 61% av de studerande.

Diagram 3. Könsfördelning bland studenterna. Procent. N=51

0 10 20 30 40 50 60 70

Man Kvinna

Procent Kön

Könsfördelning vid respektive studieform visar att det är en något jämnare könsfördelning vid

campusutbildningen än vid distansutbildningen. Vid distansutbildningen är männen i klar

majoritet.

Diagram 4. Kön, fördelat på studieform. Procent. N=51

0 10 20 30 40 50 60 70

Campus Distans

Procent

Man Kvinna

Tabell ett visar ålder och könsfördelning vid campusutbildningen och distansutbildningen.

Det är främst unga kvinnor som söker sig till en campusutbildning, något som inte är lika självklar för de unga männen. De kvinnor som har valt att läsa utbildningen på distans är främst från den äldre åldersgruppen.

Campus Distans

41 18 20-26 år Man

Kvinna 35 9

17 46 27-39 år Man

Kvinna 7 27

N 29 22

Tabell 1. De studerandes ålder och kön fördelat på studieform. Procent.

4.1.2 Boende innan påbörjade studier

Majoriteten av de som rekryteras till polisutbildningen, vid campus i Umeå samt distansutbildningen i Norrbotten kommer från den så kallade fyrkanten.

Till distansutbildningen har det även rekryterats en stor andel från östra Norrbotten (41%).

Detta skiljer sig från campusutbildningen där enbart 7% har uppgett sig vara uppväxta i östra Norrbotten. Ett mindre antal individer har rekryterats från inlandet samt Malmfälten.

Campus Distans

Fyrkanten 69 55

Östra Norrbotten 7 41

Inlandet 14 14

Malmfälten 10 0

N 29 22

Tabell 2. De studerandes uppväxtort innan påbörjade studier till polis. Fördelat på studieform. Procent.

60 Fyrkanten = Luleå, Boden, Piteå och Älvsbyn.

4.1.3 Familjesituation

Bland de polisstuderande, som har valt att läsa sin utbildning vid campus, lever en majoritet med partner/sambo. Dock är 25% ensamstående. De distansstuderande familjesituation ser annorlunda ut. 19% av de distansstuderande lever med partner samt barn, något som bara 8%

av de campusstuderande gör. Bland de distansstuderande som inte har barn, lever 15% med partner/sambo och endast 6% är ensamstående.

Att det är så pass många av de distansstuderande som har partner och barn eller enbart partner beror nog till hög utsträckning på att det är fler som hör till den äldre åldersgruppen.

Vid campus är det fler yngre studenter och de har inte hunnit stabilisera sig i livet med familj osv.

Diagram 5. De studerandes familjesituation, fördelat på studieform. N=51

0 10 20 30 40 50

Med Föräldrar Ensamstående

Med partner/sambo Ensamstående

med barn Med partner och

barn

Procent

Campus Distans

4.1.4 Sysselsättning innan studier

Diagram sex visar att de distansstuderande i hög utsträckning har yrkesbakgrund. Hela 95 % av de distansstuderande hade arbetat innan de påbörjade sina studier till polis. De campusstuderande kommer från en mer varierande bakgrund. 77 % har varit yrkesverksamma innan de påbörjade sina studier till polis, 10 % har varit arbetslösa och 13 % kommer från tidigare studier.

Diagram 6. De studerandes huvudsakliga sysselsättning innan påbörjade studier till polis, uppdelat på campus och distans. Procent. N=51

0 20 40 60 80 100

Studier Arbetslös Arbete

Procent

Campus Distans

4.2 De studerandes bakgrund – socialt och utbildningsmässigt.

Huvuddelen av detta avsnitt kommer vi att ägna åt att beskriva de polisstuderandes sociala bakgrund. Vi kommer även ta upp de polisstuderandes tidigare erfarenhet av högskole- och universitetsstudier, samt varför de studerande har valt att läsa till polis.

4.2.1 Social bakgrund

De campusstuderandes föräldrars utbildningsbakgrund är i hög grad gymnasiekompetens.

39% av papporna har gymnasium som högsta utbildning. Bland mammorna är det 31% med gymnasiekompetens. Det är fler mammor än pappor med längre utbildningsbakgrund. 17% av mammorna till de campusstuderande har läst mer än tre år vid högskola/universitet. Bland papporna är det endast 7% som har läst mer än tre år vid högskola/universitet.

Diagram 7. De campusstuderandes föräldrars utbildningsbakgrund, uppdelat på mamma och pappa. N=29

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Vet ej Annan utbildning Högskola/universitet,

mer än tre år Högskola/universitet,

mindre än tre år Gymnasium

Folkskola

Procent

Mamma Pappa

Bland de distansstuderandes föräldrar ser utbildningsbakgrunden annorlunda ut. Majoriteten av papporna (32%) har gymnasium som högsta avslutade utbildning. Dock kan man se en stor skillnad mellan de campusstuderandes och de distansstuderandes mammor. Hela 27% av de distansstuderandes mammor har läst mer än tre år vid högskola/universitet. Detta är betydligt fler än bland de campusstuderandes mammor (17%, se diagram sju).

Diagram 8. De distansstuderandes föräldrars utbildningsbakgrund, uppdelat på mamma och pappa. N=22

0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

Vet ej Annan utbildning Högskola/universitet,

mer än tre år Högskola/universitet,

mindre än tre år Gymnasium

Folkskola

Procent

Mamma Pappa