Hur arbetar lärare för att stödja eleverna vid användandet av algoritmer?

Samtliga respondenter pekar på vikten av att eleverna har god förståelse för positionssystemet och talens värde innan algoritmer introduceras. De tycker att det är fördelaktigt att lägga stort fokus på detta så snart eleverna börjar skolan. Detta leder i sin tur till att när algoritmerna introduceras i andra klass har de redan de förkunskaper som behövs för att de ska förstå operationen. Linda och Sara använder metoden med stolarna redan i årskurs ett just för att öka elevernas förståelse för positionssystemet.

Trots att mycket tid har lagts ner på förarbete förekommer, som tidigare nämnt, vissa svårigheter och det är av stor vikt att stödja eleverna i detta. Resultatet från enkäten visar att detta stöd kan ske på olika sätt, se resultat nedan. Dessutom visar enkäten att det stöd som främst förekommer är att använda konkret material samt att arbeta med positionssystemet och taluppfattningen.

Lista över de stöd som ges till eleverna av de tillfrågade i enkäten.

Även respondenterna använder sig av liknande metoder för att stödja eleverna. Karin förklarar att det bästa alltid är att samtala med eleverna och att använda konkret material. Detta då hon anser att det är betydelsefullt för eleverna att få använda alla sina sinnen och få känna på det som ska räknas med händerna, framförallt om man har svårigheter. Vikten av att använda konkret material i undervisningen av algoritmer är något som även de andra respondenterna pekar på. Ytterligare en metod som samtliga respondenter menar är en framgångsfaktor vid undervisning av algoritmer är repetition samt att det ibland är nödvändigt att man backar några steg och går tillbaka till att repetera positionssystemet och talförståelsen.

Men då känns det som man måste backa bandet. För det spelar ingen roll att jag hjälper till att skriva upp uppställning. ”Nu är den rätt, nu är det rak, gör såhär” för då känns det som man måste backa till ”vad är positionssystemet?”, ”Vad är taluppfattning?”.

(Sara)

Linda förklarar även hur viktigt det är att man uttrycker sig rätt, framförallt när man introducerar något nytt för eleverna där det är viktigt att det blir rätt från början så att eleverna inte befäster kunskaper som är felaktiga. Vid introduktion av algoritmer förklarar Linda vikten av att man poängterar för eleverna att man räknar entalen först,

sedan tiotalen och till sist hundratalen samt att man säger ”två tiotal adderat med tre tiotal” och inte ” två adderat med tre” när det är tiotalen man räknar. Slutligen använder även Linda en stor mängd spel, både fysiska och datorbaserade, för att stödja eleverna i undervisningen av algoritmer. Här menar Linda att eleverna utvecklar kunskaper utan att egentligen reflektera över att det är ett lärandetillfälle.

7.2.2 Bedömning av elevernas förståelse

Då samtliga respondenter lägger stort fokus på elevernas förståelse ser vi tydligt att de delar Sfards (2006) föreställning om commognition, där eleverna inledningsvis tänker på algoritmen och dess olika steg för att sedan uttrycka resultatet genom symboler. De lärare som ingår i denna studie fastställer att det är svårt att urskilja vilken sorts förståelse eleverna har, detta eftersom att uträkningen sker kognitivt. Har eleverna bristande förståelse resulterar detta även i att det som skrivs ned blir inkorrekt och därför är det av stor vikt att samtala med eleverna.

Fredrika poängterar att det är en stor fördel att kunna arbeta med en liten grupp när det handlar om att kunna ge eleverna en likvärdig bedömning. Då gruppen består av ett mindre antal elever samt högre personaltäthet har pedagogerna större möjlighet att sitta bredvid eleverna och genom samtal och diskussioner kunna göra en individuell bedömning. Fredrika hävdar att det är detta som samtidigt kan vara en stor svårighet för många lärare i de ordinarie klasserna där läraren inte har lika mycket tid för varje enskild elev. Detta kan då leda till att somliga elever endast har instrumentell förståelse och räknar algoritmerna rätt, utan att de egentligen vet vad de faktiskt gör.

Även Karin samt Linda menar att samtalet är en grundläggande strategi för att se om eleverna verkligen förstår vad de gör när de räknar med hjälp av algoritmer. Det är i samtalet med eleverna som Linda upptäcker om eleverna har relationell eller

instrumentell förståelse samt om det finns något som bör arbetas vidare med. Sara förklarar istället att det blir tydligt om eleverna skapat sig en förståelse för algoritmer när de aktivt gör valet att använda metoden i olika situationer där den lämpar sig. Det som sker här är att eleverna individualiserat diskursen där algoritmräkning ingår, vilket gör att de får en relationell förståelse och kan tillämpa metoden vid olika situationer och

kontexter.

Det ser man. Ja men det är väl lite när de väljer att använda det. Alltså om de får en problemlösning och väljer att ställa upp talet. Istället för att bara kanske skriva talet eller kladda något annat. Men när de väljer att använda sig av algoritmer då känns det ju som att de förstår vad de gör. Kan de sätta det i ett sammanhang så… Tänker jag.

(Sara)

Genom en sammanställning ser man att samtliga respondenter är eniga om att det är av stor vikt att eleverna har god taluppfattning samt att de har förståelse för

positionssystemet. Trots att det läggs mycket fokus på att befästa de förkunskaper som krävs vid introduktion av algoritmer, uppstår svårigheter. Då svårigheter uppstår stödjer lärarna eleverna genom att bland annat repetera, samtala samt att använda konkret material.