Hur arbetar pedagogerna i förskolan med

Målen i läroplanen gällande genus, jämställdhet och motverkan av traditionella könsmönster har länge varit svåra att nå upp till och därför tillsattes Delegationen för

jämställdhet i förskolan för att skynda på arbetet (SOU:2006:75). Det verkar att målen i

läroplanen gällande genus och jämställdhet är svåra att nå upp till. Det är man medveten om och det även tillsätts ett dokument för att underlätta arbetet. Jag undrar då varför det är brist på genussatsningen ändå?

Som jag tidigare nämnt i studien att även pedagogerna anser att de inte arbetar specifik med genus-/jämställdhets frågor. Ingen av de tillfrågade pedagogerna har gått på en

33

fortbildning gällande genus/jämställdhet. Pedagogerna däremot påstår att genusarbetet är invävt i arbetsdagen och att de både medvetet och också omedvetet arbetar med

jämställdhet. Pedagogerna kopplar jämställdhet till Reggio Emilia pedagogiken. De anser att Reggio Emilia pedagogiken genomsyrar jämställdhetsarbetet. Inom Reggio Emilia ses barn som individer och att barn har hundra språk att uttrycka sig (Loris Malaguzzi). I observationerna verkar pedagogerna arbeta ganska genusmedvetet. De har bildat olika stationer som tilltalar alla barn. Stationerna är mycket ”ålders anpassat”. Vid varje station står två pedagoger och ”bjuder in barnen i lekens värld”. Under den pedagogiska

verksamheten är stationerna öppen och barnen har möjlighet att själv välja vilken aktivitet de vill delta i. De yngsta barnen tar pedagogerna och visar de olika stationerna och försöker få barnet att prova på olika aktiviteter så att sedan barnen själv kan välja om den vill delta i aktiviteten. Vid upprepade gånger observerade jag att några pedagoger tvingade barnen in i andra aktiviteter. Vid ett tillfälle satt en pedagog i ljushörnan och inväntar barn till hennes aktivitet. Där är en inomhus sandlåda i avdelningen. Det barnet som kommer från en annan avdelning vill gärna sitta i sandlådan och upptäcka allt material som ligger där. Han är jätteglad när han kommer in. Så fort han sätter sig i sandlådan kallar pedagogen på honom och ber honom att skaka av sig sanden och gå till ljushörnan för att dagens station är ljushörna. Jag anser att pedagogen förstörde pojkens lustfyllda lärande genom att inte låta honom att upptäcka sandlådan. I uppsatsen har jag diskuterat att man ska försöka locka barnet att prova på olika miljön och inte tvinga barnet till aktiviteter. I detta fall anser jag att pedagogen borde låta pojken leka i sandlådan. Eftersom det inte var några andra barn vid ljushörnan kunde hon lika gärna kommit fram till pojken och uppmuntrat honom i hans utforskande.

Studien visar att informanter ofta avleder de olika pedagogiska situationerna genom att uppmärksamma barnens kläder eller utseende. Ett exempel är när en pedagog tar emot ett ledset barn i hallen. Pedagogen avleder situationen genom att uppmärksamma på flickans kläder att klänningen är tjusig. Detta exemplifierar pedagogens omedvetna förhållningssätt till genusarbetet. Vad får vi för tankebild av barnet i exemplet? Vilket kön har barnet? Vem har valt tröjan denna morgon? Vad kan det här barnet tänkas vilja sätta på sig följande

34

morgon? Hur kan pedagogens kommentar tolkas av andra barn som hör/ser? Vilka följder kan kommentaren få för barnet och för gruppen?

Wedin (2011) menar att barn, material, miljö, aktiviteter, struktur könskodas och delas upp i kvinnligt och manligt. Personalen har olika förväntningar på flickor och pojkar. Pojkar anses vara bråkiga, högljudda och framför allt otåliga. Flickor förväntas vara tysta och lugna och följa de regler som finns. De förväntas också hjälpa till mer och ta ett större ansvar, både för sig själva och för sin omgivning. Barnen lever upp till de vuxnas förväntningar och hjälper på så sätt till att upprätthålla gränserna mellan könen.

I studiens tidigare avsnitt lyfte jag upp ”kortleken” som någon av pedagogerna hade använt sig av för att få barnen att prova på andra aktiviteter. Genom kortleken ingår barn i olika lekgrupper som leder till att barnet får möjlighet att leka med andra kompisar i

barngruppen. Kortleken kan också tolkas som att pedagogen tvingar barnen till något de inte själva väljer. I detta fall anser jag att det hade varit en bra metod om barnen själva hade varit med och valt vilka aktiviteter som skall stå på korten. Pedagogen Karin påpekar vid gruppintervjun att en bra pedagog bör lyssna till barnens egna val. Men det är också viktigt att pedagogen leker sig fram och inbjuder barnen att åtminstone pröva på saker så att barn verkligen vet att hon/han inte vill. Kan man alltid fråga? Ska man vänta in barnen? Enligt pedagogerna är det viktigt att barnen provar på olika miljöer. Pedagogerna anser också att det är svårt att ha en god balans. Det krävs att pedagogen leker in det på något sätt att det blir lätt hanterlig.

Söderman och Löf (2010) menar att framtida genussatsningar bör tydligare fokusera på pedagogiska övningar för att uppmuntra pedagogerna till kollektiva samtal kring genus i klassrum och barngrupp för att eleverna/barnen ska kunna lära sig hantera samhällets alla motstridiga diskurser kring genus.

I slutändan kom jag fram till att pedagogernas utsagor gällande jämställd/jämlik barngrupp inte alltid överensstämde med verkligheten. Under två veckors observerande har jag stött på minst tio fall där pedagogerna omedvetet mötte barnen olika. Däremot visar studien att

35

pedagogerna är engagerade i att arbeta utifrån barnens inflytande på förskolan. Vissa pedagoger var mer medvetna i sitt tänkande gällande genus än andra.

Yrkesrelevans

Genom min studie om genusperspektiv i förskolan och pedagogernas förhållningssätt gentemot flickor respektive pojkar, väckte det nya frågor hos mig. Jag har blivit mer medveten i mitt eget tänkande och hur jag vill jobba med detta i mitt kommande yrkesliv som förskolelärare. Jag har planer på att efter några års yrkeserfarenhet vidareutbilda mig till genuspedagog. Jag kommer ständigt hålla mig uppdaterad inom detta område. Jag har med denna studie kunnat tillägna mig kunskaper som jag kommer ha stor nytta av i både mitt privata liv och också i mitt framtida arbete inom förskolan. Jag har genom min studie blivit mer medveten om mitt genus tänkande.

37

Referenser

Litteraturförteckning

Henkel, Kristina (2006). En jämställd förskola teori och praktik. Skärholmen: Jämställt.se Kåreland, Lena (2005). Modig och stark –eller ligga lågt, skönlitteratur och genus i skola

och förskola. Stockholm: Natur och Kultur

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt, En introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. Malmö: Gleerup

LenzTaguchi, Hillevi, Bodén, Linnea och Ohrlander, Kaysa (2011). -

Jämställdhetspedagogiska utmaningar, En rosa pedagogik . Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö98 (reviderad 2010). Stockholm: Norstedts Juridik AB Olofsson, Britta (2007). MODIGA prinsessor & ÖMSINTA killar, - Genusmedveten

pedagogik i praktiken. Stockholm: Lärarförbundets förlag

Patel, Runa, Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur

Rithander ,Susanne (1991). Flickor och pojkar i förskolan, Hjälpfröknar och rebeller. Solna: A&W

Schellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskap och utanförskap om marginalisering i

38

SOU 2006:75. Jämställdhet i förskolan : om betydelsen av jämställdhet och genus i

förskolans pedagogiska arbete : slutbetänkande / av Delegationen för jämställdhet i förskolan.Stockholm : Fritzes offentliga publikationer

Söderman, Johan & Löf, Camilla (2010). Genusmedvetenhet som möjlighet eller

begränsning, - en utvärdering av Malmö stads satsning på jämställdhet i förskolor och skolor. Malmö

Wedin, Eva-Karin (2009). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Norstedts juridik

Wedin, Eva-Karin (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Norstedts juridik

Internet referenser

Nationalencyklopedin. http://www.ne.se (hämtat 2012.09.27)

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer, inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtat 7 September 2012).