För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet totalt eller totalt per kön.
Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent.
8
Vi har svarat på Lupp-enkäten!
A Bakgrundsfrågor
Frågor om bakgrund och familj
I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på Lupp-enkäten.
Då få angett ”annan könsidentitet” kommer denna grupp inte redovisas nedbrutet i rapporten.
Vidare framgår det i diagram A4 att en andel mellan 10-22% av ungdomarna som svarat har en nedsatt funktion eller sjukdom.
En andel om 91% svarar att de själva är födda i Sverige medan 6 % är födda utanför Europa, se tabell A5.
51 % tjejer 48 % killar 2 % annan könsidentitet
86 % heterosexuella 2 % bisexuella 1 % homosexuella
11 % vet ej/övrigt/vill ej svara
16 % har en nedsatt funktion eller sjukdom
91 % födda i Sverige 3 % födda i Europa 6 % födda utanför Europa
9
Förälder a Förälder b
Arbetar 93% 89%
Studerar 3% 3%
Föräldraledig 0% 1%
Arbetslös 2% 2%
Långtidssjukskriven/sjukpensionär 1% 1%
Ålderspensionär 0% 1%
Annat 1% 1%
Vet inte 1% 2%
A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen?
A5. Var är du och dina föräldrar födda?
Sverige Norden Europa Utanför Europa
Du själv 91% 1% 2% 6%
Förälder a 82% 3% 8% 7%
Förälder b 81% 3% 7% 9%
A4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på din fritid?
17%
78%
5%
12%
81%
10% 6%
88%
1%
22%
69%
9%
0%
25%
50%
75%
100%
Ja Nej Vill inte svara
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19
A5a. Du angav att du inte var född i Sverige. Hur länge har du bott här?
10 år eller längre 46%
4-9 år 22%
0-3 år 32%
10
A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd?
Ekonomi
En majoritet av ungdomarna svarar att de inte är oroliga för sina föräldrars ekonomi, se diagram A7. Det är dock mellan 3-11 % som svarar att de är oroliga. Killar på högstadiet är mindre oroliga än övriga.
Vidare framgår det att omkring en av fem unga svarar att det en eller flera gånger hänt att de inte kunnat göra eller köpa något som många andra i deras ålder gör eller köper för att familjen inte haft råd.
A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi?
50%
Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig
tjej 13-16
11
Fritid
B
Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar.
Kommunens eller samhällets ansvar när det kommer till ungas fritid handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar och dels om att bevaka tillgängligheten samt se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forskning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdo-mar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikes-födda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med begrän-sade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar.1 I diagram B0 nedan redovisas andelen nöjda med sin fritid i Svedala. Vad som framgår är att det är ganska jämnt oberoende av kön och ålder. Killar i högstadiet är dock i högst grad nöjda.
Jämför man med rikssnittet är ungdomarna i Svedala lika nöjda med sin fritid, se tabell B0a. I diagram B0b på följande sida framgår att andelen nöjda har minskat sedan 2016.
1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering
B0. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det kommer till din fritid?
Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”
84%
91%
85% 86%
0%
25%
50%
75%
100%
Fritiden
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
87% 88% 85% 83%
B0a. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse till rikssnittet
12
Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19
B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden?
B1a. Andel som svarat att det finns ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” att göra på fritiden:
Jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
87% 88% 54% 54%
När det handlar om utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen eller hur mycket det finns att göra så ser vi att främst tjejerna på gymnasiet är mindre nöjda med fritidsutbudet än vad övriga är. Cirka hälften, 46% av gymnasieungdomarna svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra, motsvarande andel bland högstadieungdomarna är 28%.
I jämförelse till rikssnittet framgår det att ungdomar i Svedala är precis lika nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter, se tabell B1a.
B0b. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse över tid
88%
13 Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter
Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa för att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 svarar en relativt hög andel (58 resp.
67%) att de instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men inget som intresserar dem. En tredjedel av ungdomarna instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men att de inte kan ta sig dit, troligtvis handlar detta om geografiska hinder som exempelvis avstånd eller avsaknad av kollektivtrafik. Vidare svarar var tredje ungdom på högstadiet och nästan hälften av gymnasieelverna att de helt eller delvis instämmer i att det finns saker att göra men att det kostar för mycket.
42%
Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta
Det finns saker att göra men inget som intresserar mig
B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig?
B2a. Andel som svarat ”stämmer inte alls” jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet Det finns saker att göra
men inget som
intresserar mig 42% 36% 34% 35%
Det finns saker att göra
men min familj säger nej 73% 72% 91% 90%
Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig
dit 64% 61% 80% 60%
Det finns saker att göra men det kostar för
mycket 68% 63% 66% 55%
14
B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare
1% Går på teater musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Besöker bibliotek Håller på med foto film tecknar målar skriver
pysslar syr eller liknande
Spelar teater gör musik eller dansar Går på ungdomens hus fritidsgård eller liknande Går på match eller annat idrottsevenemang Läser böcker tidningar artiklar bloggar eller
liknande
Annat Är ute i naturen Tränar/idrottar
Spelar online- data- eller tv-spel tjej total
kille total Vad ungdomarna gör och hur ofta
I diagram B3 redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. Vad som framgår är att en hög andel, 4 av 5, av både killar och tjejer tränar eller idrottar minst en gång i veckan. Hälften, både bland tjejer och killar, svarar att de är ute i naturen minst en gång i veckan.
Vad gäller data- tv- eller onlinespel svarar 92% av killarna, att de spelar minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för tjejerna är 30%. Tjejer svarar däremot i högre grad än killar att de spelar teater/gör musik eller dansar. Tjejer håller även på med foto, film, målar, skriver el pysslar i något högre grad än vad killar gör.
De som svarade ”annat” har i fritext bland annat nämnt att de tittar på serier/film, umgås med vänner/familj och pluggar.
Resultatet i Svedala (om vad ungdomarna gör minst en gång i veckan) är likt rikssnittet för Lupp, se tabell B3a på följande sida. En något mindre andel i Svedala är ute i naturen, både i högstadiet och gymnasiet. Andelen killar som tränar minst en gång i veckan har minskat medan andelen tjejer som gör detsamma har ökat sedan 2016, se diagram B3b.
15
B3a. Fritidsaktiviteter minst en gång i veckan:
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
Tränar/idrottar 80% 77% 72% 70%
Spelar teater, gör musik eller dansar 25% 22% 17% 18%
Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver,
pysslar, syr eller liknande 24% 24% 17% 20%
Spelar online-, data- eller tv-spel 61% 63% 56% 52%
Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller
liknande 32% 35% 34% 35%
Besöker bibliotek 5% 7% 7% 8%
Är ute i naturen 53% 59% 40% 46%
Går på ungdomens hus, fritidsgård eller
liknande 16% 17% 10% 5%
Går på konsert 1% 1% 2% 2%
Går på teater, musikal eller dansuppvisning 0% 1% 2% 1%
Går på museum eller utställning 0% 1% 1% 1%
Går på match eller annat idrottsevenemang 18% 23% 21% 19%
Annat 48% 50% 48% 45%
B3b. Andel som tränar och idrottar minst en gång i veckan: Jämförelse över tid
76% 78%
85%
80%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2016 2019
tjej total kille total
16
Saknas fritidsaktiviteter?
Ungdomarna svarade på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor, se diagram B5 på följande sida. Killar på gymnasiet svarar i något högre grad än övriga att de saknar fritidsaktiviteter.
Vid en jämförelse till rikssnittet ser vi att högstadieungdomarna i Svedala saknar fritidsakti-viteter i ungefär samma grad som genomsnittet för Lupp 2019. Av gymnasieungdomarna i Svedala är det däremot en något mindre andel än genomsnittet för Lupp 2019 som har svarat att de saknar fritidsaktiviteter.
B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara?
2% I en föreningslokal I galleria eller i köpcentrum På ungdomens hus fritidsgård eller liknande Någon annanstans På en restaurang pub bar eller liknande I centrum/på stan I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i
samband med idrott
På sociala medier på internet Utomhus
Hemma hos varandra tjej total
kille total En hög andel, 85%, av tjejerna svarar att de brukar träffa sina kompisar hemma hos varandra. Bland killar är motsvarande andel 67%. Nästan lika många killar, 61%, svarar att de brukar träffas utomhus.
26--37% av ungdomarna anger att de brukar träffa sina kompisar på sociala medier. 36% av tjejerna brukar träffa vänner i galleria/köpcentrum, vilket endast 8% av killarna gör.
17 Vilka aktiviteter som saknas
B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar?
Ungdomarna kunde även i fritext skriva vilka fritidsaktiviteter de saknar.
Många nämner att de saknar ställen där de kan umgås med vänner (mötesplatser) eller olika idrotter eller sporter.
”Jag tycker att det saknas mer estetiska saker att göra.
Till exempel finns det många olika atletiska saker att göra då det finns olika sorters idrottsföreningar men inte så mycket aktiviteter som innefattar musik, teater, målning etc..”
”Inomhus simmskola/badhus en ishall dessa två
ställen intresserar mig och flera på min skola. Vi hade kunnat ha så mycket roligare här i svedala om dessa två sakerna fanns.”
”Det är jag inte säker på. Men jag tycker att det är svårt för ungdomar i min ålder (17) att hitta saker att göra. Jag tänker att fler fritidsgårdar borde vara
tillgängliga med roliga aktiviteter som inte kostar så mycket.”
B5a. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
26% 29% 32% 40%
27% 23% 27%
36%
0%
25%
50%
75%
100%
andel "Ja"
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor?
18
Medlemskap i föreningar
I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det tidigare gjort och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar.Ju äldre undersökningsgruppen är bland 10–19 åringar, i desto högre grad gäller detta1.
I Svedala svarar en andel om 60-62% av ungdomarna på högstadiet att de är medlemmar i någon förening. Bland gymnasieelever är andelen lägre. Endast 42% av tjejerna på
gymnasiet är medlem i en förening.
På högstadiet i Svedala är andelen föreningsmedlemmar något högre än för rikssnittet. På gymnasiet är dock ungdomarna i Svedala föreningsmedlemmar i samma grad.
1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering
60% 62%
42%
51%
0%
25%
50%
75%
100%
andel "Ja"
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B6. Är du medlem i någon förening? Andel ”ja”
B6a. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
61% 56% 47% 47%
19
C Skola
36%
56%
8%
27%
58%
15%
0%
25%
50%
75%
100%
Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning:
tjej 16-19 kille 16-19
C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram?
Utbildning
Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna1. Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev.
I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola – hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är
heltäckande avseende skolan.
Programinriktning gymnasiet
I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. En majoritet av både tjejer och killar läser på ett studieförberedande program.
1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen
20
C2. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?
Andel ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”
73%
80%
87% 90%
85% 85%
0%
25%
50%
75%
100%
Skolan Utbildningen
tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 I Lupp-enkäten ställdes frågan om hur nöjd man är totalt sett med skolan till både
högstadie- och gymnasieelever. Till gymnasieeleverna ställdes även en fråga om hur nöjd man är med sin utbildning. I diagram C2 nedan redovisas båda frågorna.
Mellan 73 och 87% av ungdomarna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med skolan.
Minst nöjda är tjejer på högstadiet. När det gäller utbildningen är mellan 85 och 90% av eleverna på gymnasiet mycket eller ganska nöjda.
Vid en jämförelse till rikssnittet är andelen nöjda ganska jämn. Jämfört med Svedalas resultat från 2016 har andelen nöjda i högstadiet minskat något.
C2a. Andel nöjda med skolan och utbildningen: Jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
Skolan 76% 78% 85% 82%
Utbildningen - - 87% 86%
C2b. Andel nöjda med skolan: Jämförelse över tid, högstadiet
84%
76%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2016 2019
13-16 år
21
C3. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? * Andel som svarat att de ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”
Trivsel och stämning
Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa1.
I diagram C3 nedan redovisas andelen som instämmer helt eller till stor del i respektive påstående.
En andel om mellan 65-93% instämmer i att de trivs med stämningen på sin skola. Elever på gymnasiet trivs bäst, medan tjejer på högstadiet instämmer i lägre andel än övriga.
Tjejer på högstadiet har generellt sett lägre instämmandegrad i alla påståenden bortsett från det att Mina lärare behandar killar och tjejer lika, där killar på högstadiet instämmer i lägre grad än jämnåriga tjejer.
På följande sida redovisas Svedalas resultat och rikssnittet för lupp 2019. Färre i högstadiet i Svedala, jämfört med rikssnittet, har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över, upple-ver att skolan lyssnar på dem eller att skolan uppmuntrar att medupple-verka i klass-/elevråd.
1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor 2013-2014
*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. Andelen som svarat vet ej varierar stort i frågorna och är mellan 2-22 %.
Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan ”Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd”
Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar
dem på allvar
Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i
skolan
Min skola agerar om en lärare kränker en elev Min skola agerar om en elev mobbar
en annan elev
Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Jag trivs med stämningen i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer
lika
kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16
22
Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida kränkande behandling förekommer på skolan. Vad som framgår är att en relativt hög andel av högstadieeleverna, främst killar, svarar att våld förekommer på deras skola, nivån är dock ungefär samma som för rikssnittet där 25% av killarna anger att det förekommer våld på skolan.
C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola?
Andel som svarat ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”
C3a. Andel som instämmer i påståenden om skolan: Jämförelse till rikssnittet*
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
Jag trivs med stämningen i min skola 67% 71% 92% 83%
Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 57% 57% 78% 67%
Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min
skola 58% 61% 86% 80%
Min skola agerar om en lärare kränker en elev 54% 60% 73% 69%
Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 62% 63% 85% 77%
Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/
ska kunna påverka i skolan 48% 56% 74% 64%
Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren
säger och tar dem på allvar 46% 54% 81% 59%
Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd
och elevråd 37% 45%
C3c. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: Jämförelse till rikssnittet
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
Mobbning förekommer i min skola 15% 18% 6% 10%
Rasism förekommer i min skola 16% 21% 7% 13%
Sexuella trakasserier förekommer i min skola 11% 10% 4% 7%
Våld förekommer i min skola 24% 25% 6% 10%
11%
Sexuella trakasserier förekommer i min skola
Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Våld förekommer i min skola
kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16
*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden
23
Svedala
högstadiet Riket
högstadiet Svedala
gymnasiet Riket
gymnasiet
skolmiljön? 71% 71% 89% 87%
skolbiblioteket? 87% 67% 88% 82%
skolmaten? 42% 42% 48% 49%
undervisningen? 79% 81% 93% 90%
möjligheten att få extra hjälp och stöd
av lärarna om du behöver det? 73% 76% 87% 83%
elevhälsan (skolkurator, skolsköterska
eller skolpsykolog)? 77% 78% 91% 87%
tillgången till datorer? 95% 91% 96% 94%
lärarna? 76% 79% 94% 91%
Omdöme skola
Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation, så som skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår i diagram C4 är att en hög andel både i högstadiet och gymnasiet är nöjda med tillgången till datorer och skolbiblioteket. När det kommer till undervisningen,
elevhälsan, lärarna, möjligheten att få extra hjälp och skolmiljön är eleverna på högstadiet nöjda i något lägre utsträckning. I tabell C4a ser vi att resultatet för Svedala ligger i linje med rikssnittet vad gäller skolsituationen. I högstadiet är dock eleverna i Svedala i högre grad nöjda med skolbiblioteket.
C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…
Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra”
C4a. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…
Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse till rikssnittet
41%
möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det?
lärarna?
elevhälsan (skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog)?
undervisningen?
skolbiblioteket?
tillgången till datorer?
kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16
24
C5a. Högstadiet: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande?
Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”
Elevinflytande
Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående i skolan. I en utredning från 20091framgår det att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan.
Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet.
I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning.
Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan.2
I Svedala ser vi att andelen unga som vill påverka är hög både på högstadiet (se diagram C5a) och på gymnasiet (se diagram C5b på följande sida). Tjejer i både högstadiet och gymnasiet svarar att de vill påverka om olika saker i något högre grad än killar. På
gymnasiet svarar killar i något högre grad än tjejer att de får vara med och påverka om olika
gymnasiet svarar killar i något högre grad än tjejer att de får vara med och påverka om olika