Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Svedala kommun. Lupp 2019

(1)

Lupp 2019

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Svedala kommun

(2)

Sammanställd av Enkätfabriken Mars 2019

.. Jag trivs bara oerhört. Har nära

till skolan, till landet, till storstan,

till släktingar osv.. Här är det rätt

så bra och det är alltid lugnt och

behöver aldrig vara orolig.

(3)

Sammanfattning...4

Bakgrund och syfte...6

A. Bakgrundsfrågor...8

B. Fritid...11

C. Skola...19

D. Politik och samhälle...26

E. Trygghet...35

F. Hälsa...41

G. Arbete...50

H. Framtid...53

Slutsatser och rekommendationer...60

Referenslista...62

Rapporten är färgkoordinerad!

Hitta den del du vill läsa genom att titta på färgen i avsnittens kant.

Innehållsförteckning

(4)

4

Sammanfattning

Att ha kunskap om unga och deras livsvillkor är en viktig förutsättning i kommunernas arbete i alla förvaltningar och områden. Både barnkonventionen och Sveriges

ungdomspolitik betonar vikten av att alla beslut som tas, som på något sätt rör barn och unga, alltid ska utgå från ett barn- och ungdomsperspektiv.

I Sverige beslutade riksdagen år 2014 om en ny ungdomspolitik. De nya målen för ungdomspolitiken är att alla ungdomar (mellan 13 och 25 år) ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Alla beslut som tas och insatser som genomförs rörande unga ska utgå från dessa perspektiv. Tre prioriterade områden har även tagits fram i det ungdomspolitiska handlingsprogrammet och dessa är:

ungdomars inflytande, egen försörjning och psykisk hälsa.

Vi rekommenderar att man läser hela rapporten för att få en mer heltäckande bild av ungdomarnas livsvillkor i Svedala kommun. Några korta sammanfattade reflektioner presenteras dock här för några utvalda områden.

Skola

• Andelen högstadieungdomar som är nöjda med skolan är 76%, vilket är en minskning med åtta procentenheter sedan 2016.

• Högstadietjejerna sticker ut med en lägre instämmandegrad när det kommer till påståenden om trivsel, bemötande och möjlighet till inflytande på skolan.

• På högstadiet är eleverna nöjda med biblioteket i långt högre utsträckning än rikssnittet. (87 resp. 67%)

• Jämfört med 2016 upplever ungdomarna att de har mindre möjlighet att påverka hur man arbetar i skolan på flera parametrar, som vad man får lära sig, om man arbetar i grupp-/projektarbete, läxor och prov.

Fritiden i Svedala

• Majoriteten av ungdomarna i Svedala är nöjda med sin fritid. Totalt svarar 86% att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden. Killar är generellt sett något mer nöjda med sin fritid jämfört med tjejerna. Andelen som anger att de är nöjda är hög, men har minskat med fyra procentenheter för båda könen sedan 2016.

• Vad som också framgår är att gymnasieungdomarna är mindre nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter än vad högstadieungdomarna är. Det framgår också att

gymnasietjejer saknar fritidsaktiviteter där de bor i något högre grad än vad killar gör.

• Avseende vad unga gör på fritiden finns det en del könsskillnader. Tjejer och killar tränar och idrottar i ungefär lika stor grad, däremot spelar killar i klart högre grad data-, online eller tv-spel. Tjejer svarar däremot i högre grad att de läser och spelar teater/gör musik eller dansar.

(5)

5

Trygghet och utsatthet

• En hög andel (omkring 80-90%) av ungdomarna är oftast eller alltid trygga på flertalet fysiska platser i kommunen. Tjejer, och speciellt i högstadiet, svarar i något lägre grad än killar att de är trygga på stan/i centrum, i kollektivtrafiken samt på internet.

• Andelen högstadieungdomar i Svedala som utsatts för hot, stöld eller misshandel det senaste halvåret ligger ungefär i linje med rikssnittet för Lupp men något fler i Svedala har varit utsatta för hot och något färre för stöld.

Ungas hälsa i Svedala

• Totalt svarar 72% av ungdomarna i Svedala att de mår mycket eller ganska bra.

Tjejer mår sämre än vad killar gör, totalt svarar 61% av tjejerna och 82% av killarna att de mår bra.

• Andelen unga i Svedala som känner sig stressade flera gånger i veckan eller oftare är 61% bland tjejerna och 32% bland killarna. Andelen som är nedstämda eller deppiga flera gånger i veckan eller oftare är 43% bland tjejerna och 19%

bland killarna. Tjejer upplever alltså mer regelbundna psykosomatiska besvär än vad killar gör. Liknande mönster kan ses nationellt.

• Andelen högstadieungdomar som stressar flera gånger i veckan eller oftare är något högre i Svedala än i rikssnittet för Lupp 2019. Se mer i avsnitt F.

• Ser man över tid har andelen unga i Svedala som känner sig stressade ökat från 49% 2016 till 60% 2019.

Delaktighet och inflytande

• En relativt hög andel, speciellt av gymnasieungdomarna, vill vara med och

påverka i frågor som rör kommunen. Totalt svarar 43% av högstadieungdomarna och 56% av gymnasieungdomarna att de vill påverka, ett resultat som ligger i linje med rikssnittet. Flera ungdomar svarar att de vill påverka i frågor gällande miljö, fritidsaktiviteter, trygghet och skolan.

• Ser man till dem som upplever att de har möjligthet att påverka är andelarna lägre med 18% av högstadieeleverna och 24% av gymnasieeleverna men många vet inte vart de ska vända sig.

• Bland de unga som har ett intresse och engagemang för samhällsfrågor och att vilja påverka i kommunen finns i högre grad ett missnöje med bla ekonomi, kompisar och livet som helhet.

• Det vanligaste sättet att engagera sig är via internet: genom att gilla eller dela eller diskutera inlägg som handlar om politik eller samhällsfrågor.

(6)

6

Bakgrund och syfte

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors Lupp-undersökning har år 2019 genomförts i Svedala kommun på högstadiet samt på gymnasiet. Undersökningen genomfördes under hösten 2019 och insamlingen gjordes genom en webbenkät på skolorna samt ett brevutskick till de ungdomar i ålder 16-19 som gick i skola på annan ort.

Insamlingen har skötts av kommunen med hjälp av MUCF och analys samt sammanställning har gjorts av Enkätfabriken på uppdrag av Svedala kommun.

Lupp står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och startades av MUCF år 2001. Lupp är en enkät som ska ge kommuner, stadsdelar eller regioner kunskap om ungas situation.

MUCF erbjuder enkäten för att stötta kommuner i utvecklingen av ungdomspolitiken.

Meningen är att beslut som berör unga i kommuner ska bygga på aktuell kunskap om ungas situation, erfarenheter och åsikter. Lupp-enkäten erbjuds inom tre åldersgrupper:

högstadiet 13-16 år, gymnasiet 16-19 år och unga vuxna 19-25 år.

Svarsfrekvens

Totalt har 722 elever av 953 på högstadiet i ålder 13-16 (högstadiet) svarat på undersökningen. Svarsfrekvensen på högstadiet är således 76%. På gymnasiet har 138 elever svarat på enkäten, vilket utgör 16%

av folkbokförda ungdomar i åldersspannet i kommunen.

Svarsfrekvensen för gymnasiet i Svedala är lägre än vad den ofta brukar vara i liknande Lupp-undersökningar. Därför kan det vara bra att tolka resultatet med försiktighet och vara medveten om

att en stor andel av dem som ingick i urvalet inte har svarat. En anledning till detta är att majoriteten av gymnasieungdomarna går i skola på annan ort.

I den här typen av skolundersökningar beror bortfallet på att hela klasser inte har haft möjlighet att delta i enkäten eller att elever varit sjuka.

Skolorna i Svedala som deltog var:

Högstadiet: Aggarpsskolan, Klågerupskolan, Naverlönnskolan, Spångholmsskolan Gymnasiet: Nils Fredriksson Utbildning

Bortfallsanalys

För vissa frågor finns det internt bortfall, det vill säga att ungdomar på grund av olika anledningar valt att inte besvara en viss fråga i enkäten. Det rör sig oftast om några få procent, men varierar något mellan frågorna. Det kan exempelvis bero på att elever bedömt en fråga som irrelevant eller att det rört sig om känsliga frågor. Detta är dock vanligt förekommande i undersökningar likt denna.

Analys

Enkätfabriken har analyserat och sammanställt resultaten för att i denna rapport ge en bild av ungdomarnas upplevelser. Rapporten innefattar först och främst statistik uppdelat på ålder (högstadiet och gymnasiet) samt kön. Jämförelser, inte bara för kön utan även

Svarsfrekvensen är 76% för 13-16-åringarna

(7)

7 avseende andra faktorer, möjliggör en större förståelse för huruvida alla ungdomar har lika villkor och möjligheter i samhället. Denna kunskap är viktig för att kunna arbeta vidare med förändring och för att anpassa insatserna.

I enkäten finns en fråga om respondenternas könsidentitet. Utöver alternativen kille och tjej fanns även alternativet ”annan könsidentitet”. Att vi endast redovisar skillnader mellan de som identifierar sig som killar eller tjejer beror på att de som svarat ”annan

könsidentitet” är väldigt få till antalet.

Jämförelser till rikssnitt för Lupp 2019

I den löpande texten samt i tabeller berörs även på olika ställen jämförelser med rikssnittet för Lupp (de kommuner har genomfört Lupp år 2019). Rikssnittet är dock inget nationellt snitt för alla kommuner, utan innefattar endast de 21 kommuner och en region som deltog i Lupp år 2019. Trots att en sådan jämförelse har vissa brister kan det vara fördelaktigt att kunna se kommunens resultat i förhållande till en större kontext.

I rapporten tas rikssnittet upp i utvalda frågor där det anses vara relevant att jämföra resultatet. Större skillnader mot rikssnittet markeras med färger i tabellen.

Läsanvisningar

Rapporten är indelad tematiskt i de områden som finns i Lupp-enkäten: A.

Bakgrundsfrågor, B.Fritid, C.Skola, D. Politik och samhälle E. Trygghet, F. Hälsa, G. Arbete och H. Framtid.

För att göra materialet mer överskådligt tas de mest relevanta jämförelserna och nedbrytningarna fram. Vad som även kan vara viktigt att uppmärksamma är att en del svarsalternativ uteslutits i redovisningen. Detta har gjorts för att göra resultatet mer överskådligt. För fullständig redovisning av alla frågor och svarsalternativ hänvisar vi till MUCF:s Lupp-portal. Observera också att vissa diagram redovisar resultatet totalt eller totalt per kön.

Notera även att maskinella avrundningar kan förekomma i rapporten. Det handlar då om enstaka procent.

(8)

8

Vi har svarat på Lupp-enkäten!

A Bakgrundsfrågor

Frågor om bakgrund och familj

I den första delen ställdes några frågor om ungdomarna och deras familj. Som det framgår av bilden nedan är könsfördelningen relativt jämn bland de som svarat på Lupp-enkäten.

Då få angett ”annan könsidentitet” kommer denna grupp inte redovisas nedbrutet i rapporten.

Vidare framgår det i diagram A4 att en andel mellan 10-22% av ungdomarna som svarat har en nedsatt funktion eller sjukdom.

En andel om 91% svarar att de själva är födda i Sverige medan 6 % är födda utanför Europa, se tabell A5.

51 % tjejer 48 % killar 2 % annan könsidentitet

86 % heterosexuella 2 % bisexuella 1 % homosexuella

11 % vet ej/övrigt/vill ej svara

16 % har en nedsatt funktion eller sjukdom

91 % födda i Sverige 3 % födda i Europa 6 % födda utanför Europa

(9)

9

Förälder a Förälder b

Arbetar 93% 89%

Studerar 3% 3%

Föräldraledig 0% 1%

Arbetslös 2% 2%

Långtidssjukskriven/sjukpensionär 1% 1%

Ålderspensionär 0% 1%

Annat 1% 1%

Vet inte 1% 2%

A6. Vad gör din/dina föräldrar huvudsakligen?

A5. Var är du och dina föräldrar födda?

Sverige Norden Europa Utanför Europa

Du själv 91% 1% 2% 6%

Förälder a 82% 3% 8% 7%

Förälder b 81% 3% 7% 9%

A4. Har du någon sjukdom eller någon nedsatt funktion, som inte är tillfällig, och som innebär att du har svårigheter att delta i olika aktiviteter, t.ex. i skolan, med vänner eller på din fritid?

17%

78%

5%

12%

81%

10% 6%

88%

1%

22%

69%

9%

0%

25%

50%

75%

100%

Ja Nej Vill inte svara

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19

A5a. Du angav att du inte var född i Sverige. Hur länge har du bott här?

10 år eller längre 46%

4-9 år 22%

0-3 år 32%

(10)

10

A8. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte haft råd?

Ekonomi

En majoritet av ungdomarna svarar att de inte är oroliga för sina föräldrars ekonomi, se diagram A7. Det är dock mellan 3-11 % som svarar att de är oroliga. Killar på högstadiet är mindre oroliga än övriga.

Vidare framgår det att omkring en av fem unga svarar att det en eller flera gånger hänt att de inte kunnat göra eller köpa något som många andra i deras ålder gör eller köper för att familjen inte haft råd.

A7. I vilken grad är du orolig för dina föräldrars ekonomi?

50%

41%

8%

0%

69%

27%

3% 0%

56%

33%

9%

2%

69%

24%

4% 3%

0%

25%

50%

75%

100%

Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig

9% 13%

78%

5% 6%

88%

9% 9%

82%

10% 7%

82%

0%

25%

50%

75%

100%

Ja, flera gånger Ja, en gång Nej

(11)

11

Fritid

B

Inom området fritid ställs frågor om hur ungdomarna uppfattar sin fritid, hur mycket det finns att göra på fritiden i kommunen samt hur ofta de deltar i olika typer av kultur- och fritidssysselsättningar.

Kommunens eller samhällets ansvar när det kommer till ungas fritid handlar dels om att erbjuda ett utbud med många olika möjligheter för olika åldrar och intresseinriktningar och dels om att bevaka tillgängligheten samt se till att ingen utestängs från en stimulerande och meningsfull fritid. Forskning och tidigare studier visar dock att vissa grupper av ungdomar i lägre grad deltar i olika typer av fritidsaktiviteter. Bland annat framgår det att utrikes- födda tjejer, unga med funktionsnedsättning, unga hbtq-personer och unga med begrän- sade ekonomiska resurser i lägre grad är aktiva i fritidsverksamheter och föreningar.¹ I diagram B0 nedan redovisas andelen nöjda med sin fritid i Svedala. Vad som framgår är att det är ganska jämnt oberoende av kön och ålder. Killar i högstadiet är dock i högst grad nöjda.

Jämför man med rikssnittet är ungdomarna i Svedala lika nöjda med sin fritid, se tabell B0a. I diagram B0b på följande sida framgår att andelen nöjda har minskat sedan 2016.

1 MUCF 2014: Fokus 14 - Om ungas fritid och organisering

B0. Hur nöjd eller missnöjd är du med ditt liv när det kommer till din fritid?

Andel som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

84%

91%

85% 86%

0%

25%

50%

75%

100%

Fritiden

Svedala

högstadiet Riket

högstadiet Svedala

gymnasiet Riket

gymnasiet

87% 88% 85% 83%

B0a. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse till rikssnittet

(12)

12

18%

52%

24%

6%

27%

48%

23%

2%

18%

28%

42%

12%

22%

40%

27%

10%

0%

25%

50%

75%

100%

Väldigt mycket Ganska mycket Ganska lite Väldigt lite/ingenting

B1. Hur mycket eller lite tycker du att det finns att göra på fritiden?

B1a. Andel som svarat att det finns ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket” att göra på fritiden:

Jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

87% 88% 54% 54%

När det handlar om utbudet av fritidsaktiviteter i kommunen eller hur mycket det finns att göra så ser vi att främst tjejerna på gymnasiet är mindre nöjda med fritidsutbudet än vad övriga är. Cirka hälften, 46% av gymnasieungdomarna svarar att det finns ganska lite eller väldigt lite/ingenting att göra, motsvarande andel bland högstadieungdomarna är 28%.

I jämförelse till rikssnittet framgår det att ungdomar i Svedala är precis lika nöjda med utbudet av fritidsaktiviteter, se tabell B1a.

B0b. Andel nöjda med sin fritid: Jämförelse över tid

88%

84%

95%

90%

70%

80%

90%

100%

2016 2019

tjej total kille total

(13)

13 Orsaker att avstå från fritidsaktiviteter

Ungdomarna fick ta ställning till några påståenden om fritidsutbudet. Resultaten utifrån dessa frågor kan hjälpa för att avgöra huruvida det finns några hinder som begränsar ungdomarnas fritid. Som det framgår i diagram B2 svarar en relativt hög andel (58 resp.

67%) att de instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men inget som intresserar dem. En tredjedel av ungdomarna instämmer helt eller delvis i att det finns saker att göra men att de inte kan ta sig dit, troligtvis handlar detta om geografiska hinder som exempelvis avstånd eller avsaknad av kollektivtrafik. Vidare svarar var tredje ungdom på högstadiet och nästan hälften av gymnasieelverna att de helt eller delvis instämmer i att det finns saker att göra men att det kostar för mycket.

42%

34%

73%

91%

64%

80%

67%

66%

49%

52%

23%

7%

29%

16%

27%

25%

9%

15%

4%

1%

7%

4%

5%

9%

13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år 13-16 år 16-19 år

Stämmer inte alls Stämmer delvis Stämmer helt Det finns saker att göra

men det kostar för mycket

Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig dit

Det finns saker att göra men min familj säger att jag inte får delta

Det finns saker att göra men inget som intresserar mig

B2. Hur stämmer dessa påståenden in på dig?

B2a. Andel som svarat ”stämmer inte alls” jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet Det finns saker att göra

men inget som

intresserar mig 42% 36% 34% 35%

Det finns saker att göra

men min familj säger nej 73% 72% 91% 90%

Det finns saker att göra men jag kan inte ta mig

dit 64% 61% 80% 60%

Det finns saker att göra men det kostar för

mycket 68% 63% 66% 55%

(14)

14

B3. Hur ofta gör du följande saker på din fritid? Andel som svarat ”en gång i veckan” eller oftare

1%

4%

13%

15%

16%

23%

30%

47%

50%

80%

92%

0%

7%

32%

12%

15%

35%

51%

53%

78%

30%

0% 25% 50% 75% 100%

Går på konsert Går på teater musikal eller dansuppvisning Går på museum eller utställning Besöker bibliotek Håller på med foto film tecknar målar skriver

pysslar syr eller liknande

Spelar teater gör musik eller dansar Går på ungdomens hus fritidsgård eller liknande Går på match eller annat idrottsevenemang Läser böcker tidningar artiklar bloggar eller

liknande

Annat Är ute i naturen Tränar/idrottar

Spelar online- data- eller tv-spel tjej total

kille total Vad ungdomarna gör och hur ofta

I diagram B3 redovisas vilka aktiviteter ungdomarna regelbundet (minst en gång i veckan) sysselsätter sig med. Vad som framgår är att en hög andel, 4 av 5, av både killar och tjejer tränar eller idrottar minst en gång i veckan. Hälften, både bland tjejer och killar, svarar att de är ute i naturen minst en gång i veckan.

Vad gäller data- tv- eller onlinespel svarar 92% av killarna, att de spelar minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för tjejerna är 30%. Tjejer svarar däremot i högre grad än killar att de spelar teater/gör musik eller dansar. Tjejer håller även på med foto, film, målar, skriver el pysslar i något högre grad än vad killar gör.

De som svarade ”annat” har i fritext bland annat nämnt att de tittar på serier/film, umgås med vänner/familj och pluggar.

Resultatet i Svedala (om vad ungdomarna gör minst en gång i veckan) är likt rikssnittet för Lupp, se tabell B3a på följande sida. En något mindre andel i Svedala är ute i naturen, både i högstadiet och gymnasiet. Andelen killar som tränar minst en gång i veckan har minskat medan andelen tjejer som gör detsamma har ökat sedan 2016, se diagram B3b.

(15)

15

B3a. Fritidsaktiviteter minst en gång i veckan:

Svedala

gymnasiet

Tränar/idrottar 80% 77% 72% 70%

Spelar teater, gör musik eller dansar 25% 22% 17% 18%

Håller på med foto, film, tecknar, målar, skriver,

pysslar, syr eller liknande 24% 24% 17% 20%

Spelar online-, data- eller tv-spel 61% 63% 56% 52%

Läser böcker, tidningar, artiklar, bloggar eller

liknande 32% 35% 34% 35%

Besöker bibliotek 5% 7% 7% 8%

Är ute i naturen 53% 59% 40% 46%

Går på ungdomens hus, fritidsgård eller

liknande 16% 17% 10% 5%

Går på konsert 1% 1% 2% 2%

Går på teater, musikal eller dansuppvisning 0% 1% 2% 1%

Går på museum eller utställning 0% 1% 1% 1%

Går på match eller annat idrottsevenemang 18% 23% 21% 19%

Annat 48% 50% 48% 45%

B3b. Andel som tränar och idrottar minst en gång i veckan: Jämförelse över tid

76% 78%

85%

80%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

2016 2019

tjej total kille total

(16)

16

Saknas fritidsaktiviteter?

Ungdomarna svarade på en fråga om det saknas fritidsaktiviteter där de bor, se diagram B5 på följande sida. Killar på gymnasiet svarar i något högre grad än övriga att de saknar fritidsaktiviteter.

Vid en jämförelse till rikssnittet ser vi att högstadieungdomarna i Svedala saknar fritidsaktiviteter i ungefär samma grad som genomsnittet för Lupp 2019. Av gymnasieungdomarna i Svedala är det däremot en något mindre andel än genomsnittet för Lupp 2019 som har svarat att de saknar fritidsaktiviteter.

B4. När du träffar dina kompisar på fritiden, var brukar ni då vara?

2%

3%

8%

11%

15%

21%

26%

37%

61%

67%

6%

1%

36%

10%

8%

15%

26%

19%

26%

53%

85%

0% 25% 50% 75% 100%

På ett café I en föreningslokal I galleria eller i köpcentrum På ungdomens hus fritidsgård eller liknande Någon annanstans På en restaurang pub bar eller liknande I centrum/på stan I en idrottshall/sporthall eller på annat ställe i

samband med idrott

På sociala medier på internet Utomhus

Hemma hos varandra tjej total

kille total En hög andel, 85%, av tjejerna svarar att de brukar träffa sina kompisar hemma hos varandra. Bland killar är motsvarande andel 67%. Nästan lika många killar, 61%, svarar att de brukar träffas utomhus.

26--37% av ungdomarna anger att de brukar träffa sina kompisar på sociala medier. 36% av tjejerna brukar träffa vänner i galleria/köpcentrum, vilket endast 8% av killarna gör.

(17)

17 Vilka aktiviteter som saknas

B5b. Vad är det för fritidsaktiviteter du saknar?

Ungdomarna kunde även i fritext skriva vilka fritidsaktiviteter de saknar.

Många nämner att de saknar ställen där de kan umgås med vänner (mötesplatser) eller olika idrotter eller sporter.

”Jag tycker att det saknas mer estetiska saker att göra.

Till exempel finns det många olika atletiska saker att göra då det finns olika sorters idrottsföreningar men inte så mycket aktiviteter som innefattar musik, teater, målning etc..”

”Inomhus simmskola/badhus en ishall dessa två

ställen intresserar mig och flera på min skola. Vi hade kunnat ha så mycket roligare här i svedala om dessa två sakerna fanns.”

”Det är jag inte säker på. Men jag tycker att det är svårt för ungdomar i min ålder (17) att hitta saker att göra. Jag tänker att fler fritidsgårdar borde vara

tillgängliga med roliga aktiviteter som inte kostar så mycket.”

B5a. Andel som saknar fritidsaktiviteter: Jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

26% 29% 32% 40%

27% 23% 27%

36%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B5. Tycker du att det saknas fritidsaktiviteter där du bor?

(18)

18

Medlemskap i föreningar

I Sverige har andelen unga som är medlemmar i en förening eller anger att de har ett intresse för ett föreningsmedlemskap minskat de senaste åren. Föreningslivet i Sverige når inte en lika stor andel unga som det tidigare gjort och unga är även i lägre utsträckning med i flera föreningar. Ju äldre undersökningsgruppen är bland 10–19 åringar, i desto högre grad gäller detta¹.

I Svedala svarar en andel om 60-62% av ungdomarna på högstadiet att de är medlemmar i någon förening. Bland gymnasieelever är andelen lägre. Endast 42% av tjejerna på

gymnasiet är medlem i en förening.

På högstadiet i Svedala är andelen föreningsmedlemmar något högre än för rikssnittet. På gymnasiet är dock ungdomarna i Svedala föreningsmedlemmar i samma grad.

1 MUCF 2014: Fokus 14: Ungas fritid och organisering

60% 62%

42%

51%

0%

25%

50%

75%

100%

andel "Ja"

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 B6. Är du medlem i någon förening? Andel ”ja”

B6a. Andel som svarat att de är föreningsmedlemmar: Jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

61% 56% 47% 47%

(19)

19

C ^Skola

36%

56%

8%

27%

58%

15%

0%

25%

50%

75%

100%

Yrkesförberedande Studieförberedande Annan inriktning:

tjej 16-19 kille 16-19

C1. Vilken inriktning har ditt gymnasieprogram?

Utbildning

Enligt en forskningssammanställning av Skolinspektionen bygger framgångar i skolan och undervisningen bland annat på ett tydligt pedagogiskt ledarskap från lärarens sida, goda relationer mellan lärare och elever, samt att själva lärandemiljön i skolan är trygg och stödjande för eleverna¹. Det tas också upp att det behöver finnas tilltro till varje elevs förmåga samt att skolan måste anpassa undervisningen efter varje elev.

I Lupp-enkäten ställs en rad frågor om hur ungdomarna ser på sin skola – hur de trivs, hur de ser på undervisningen och skolmiljön samt övriga aspekter. Lupp-resultatet ger således värdefull information om elevernas syn på vissa aspekter, även om frågorna inte är

heltäckande avseende skolan.

Programinriktning gymnasiet

I diagrammet nedan redovisas gymnasieelevernas programinriktning. En majoritet av både tjejer och killar läser på ett studieförberedande program.

1 Skolinspektionen 2010: Framgång i undervisningen

(20)

20

C2. Hur nöjd är du med ditt liv när det handlar om följande?

Andel ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”

73%

80%

87% 90%

85% 85%

0%

25%

50%

75%

100%

Skolan Utbildningen

tjej 13-16 kille 13-16 tjej 16-19 kille 16-19 I Lupp-enkäten ställdes frågan om hur nöjd man är totalt sett med skolan till både

högstadie- och gymnasieelever. Till gymnasieeleverna ställdes även en fråga om hur nöjd man är med sin utbildning. I diagram C2 nedan redovisas båda frågorna.

Mellan 73 och 87% av ungdomarna svarar att de är mycket eller ganska nöjda med skolan.

Minst nöjda är tjejer på högstadiet. När det gäller utbildningen är mellan 85 och 90% av eleverna på gymnasiet mycket eller ganska nöjda.

Vid en jämförelse till rikssnittet är andelen nöjda ganska jämn. Jämfört med Svedalas resultat från 2016 har andelen nöjda i högstadiet minskat något.

C2a. Andel nöjda med skolan och utbildningen: Jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

Skolan 76% 78% 85% 82%

Utbildningen - - 87% 86%

C2b. Andel nöjda med skolan: Jämförelse över tid, högstadiet

84%

76%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

2016 2019

13-16 år

(21)

21

C3. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola? * Andel som svarat att de ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

Trivsel och stämning

Hur elever trivs i skolan har ett nära samband med hur de upplever skolmiljön, men det har också ett samband med deras allmänna välbefinnande samt psykosomatiska hälsa¹.

I diagram C3 nedan redovisas andelen som instämmer helt eller till stor del i respektive påstående.

En andel om mellan 65-93% instämmer i att de trivs med stämningen på sin skola. Elever på gymnasiet trivs bäst, medan tjejer på högstadiet instämmer i lägre andel än övriga.

Tjejer på högstadiet har generellt sett lägre instämmandegrad i alla påståenden bortsett från det att Mina lärare behandar killar och tjejer lika, där killar på högstadiet instämmer i lägre grad än jämnåriga tjejer.

På följande sida redovisas Svedalas resultat och rikssnittet för lupp 2019. Färre i högstadiet i Svedala, jämfört med rikssnittet, har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över, upplever att skolan lyssnar på dem eller att skolan uppmuntrar att medverka i klass-/elevråd.

1 Folkhälsomyndigheten: Skolbarns hälsovanor 2013-2014

*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden. Andelen som svarat vet ej varierar stort i frågorna och är mellan 2-22 %.

Notera även att endast högstadieelever fick svara på frågan ”Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd”

35%

42%

44%

49%

53%

54%

65%

66%

39%

51%

54%

61%

62%

63%

75%

59%

83%

73%

70%

76%

88%

92%

87%

79%

76%

79%

83%

87%

93%

85%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd och elevråd Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren säger och tar

dem på allvar

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/ska kunna påverka i

skolan

Min skola agerar om en lärare kränker en elev Min skola agerar om en elev mobbar

en annan elev

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min skola Jag trivs med stämningen i min skola Mina lärare behandlar killar och tjejer

lika

kille 16-19 tjej 16-19 kille 13-16 tjej 13-16

(22)

22

Ungdomarna fick även ta ställning till huruvida kränkande behandling förekommer på skolan. Vad som framgår är att en relativt hög andel av högstadieeleverna, främst killar, svarar att våld förekommer på deras skola, nivån är dock ungefär samma som för rikssnittet där 25% av killarna anger att det förekommer våld på skolan.

C3b. Hur tycker du att det stämmer in på hur det är på din skola?

Andel som svarat ”stämmer helt” eller ”stämmer till stor del”

C3a. Andel som instämmer i påståenden om skolan: Jämförelse till rikssnittet*

Svedala

gymnasiet

Jag trivs med stämningen i min skola 67% 71% 92% 83%

Min skola agerar om en elev mobbar en annan elev 57% 57% 78% 67%

Elever och lärare bemöter varandra med respekt i min

skola 58% 61% 86% 80%

Min skola agerar om en lärare kränker en elev 54% 60% 73% 69%

Mina lärare behandlar killar och tjejer lika 62% 63% 85% 77%

Jag har fått veta vad eleverna ska ha inflytande över/

ska kunna påverka i skolan 48% 56% 74% 64%

Skolans personal lyssnar på vad elevrådet/elevkåren

säger och tar dem på allvar 46% 54% 81% 59%

Skolan uppmuntrar mig att aktivt medverka i klassråd

och elevråd 37% 45%

C3c. Andel som instämmer i att problem förekommer på skolan: Jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

Mobbning förekommer i min skola 15% 18% 6% 10%

Rasism förekommer i min skola 16% 21% 7% 13%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola 11% 10% 4% 7%

Våld förekommer i min skola 24% 25% 6% 10%

11%

17%

18%

10%

15%

11%

30%

3%

5%

3%

5%

7%

8%

0% 25% 50% 75% 100%

Sexuella trakasserier förekommer i min skola

Rasism förekommer i min skola Mobbning förekommer i min skola Våld förekommer i min skola

*OBS! Andelen som svarat ”vet ej” är bortplockad ur redovisningen för C3a för att ge en mer rättvis bild av instämmandegraden

(23)

23

Svedala

gymnasiet

skolmiljön? 71% 71% 89% 87%

skolbiblioteket? 87% 67% 88% 82%

skolmaten? 42% 42% 48% 49%

undervisningen? 79% 81% 93% 90%

möjligheten att få extra hjälp och stöd

av lärarna om du behöver det? 73% 76% 87% 83%

elevhälsan (skolkurator, skolsköterska

eller skolpsykolog)? 77% 78% 91% 87%

tillgången till datorer? 95% 91% 96% 94%

lärarna? 76% 79% 94% 91%

Omdöme skola

Lupp-enkäten innefattar även frågor om en rad centrala aspekter av ungdomarnas skolsituation, så som skolbiblioteket, skolmiljön, skolmaten, undervisningen, lärarna, elevhälsovården, tillgången till datorer samt möjligheten att få extra hjälp eller stöd. Vad som framgår i diagram C4 är att en hög andel både i högstadiet och gymnasiet är nöjda med tillgången till datorer och skolbiblioteket. När det kommer till undervisningen,

elevhälsan, lärarna, möjligheten att få extra hjälp och skolmiljön är eleverna på högstadiet nöjda i något lägre utsträckning. I tabell C4a ser vi att resultatet för Svedala ligger i linje med rikssnittet vad gäller skolsituationen. I högstadiet är dock eleverna i Svedala i högre grad nöjda med skolbiblioteket.

C4. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra”

C4a. Nu kommer några frågor om din skola. Vad tycker du om…

Andel som svarat ”mycket bra” eller ”ganska bra” Jämförelse till rikssnittet

41%

69%

70%

73%

75%

76%

87%

97%

43%

75%

77%

79%

80%

82%

88%

93%

48%

93%

88%

97%

93%

95%

86%

98%

48%

85%

87%

93%

90%

92%

88%

95%

0% 25% 50% 75% 100%

skolmaten?

skolmiljön?

möjligheten att få extra hjälp och stöd av lärarna om du behöver det?

lärarna?

elevhälsan (skolkurator skolsköterska eller skolpsykolog)?

undervisningen?

skolbiblioteket?

tillgången till datorer?

(24)

24

C5a. Högstadiet: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande?

Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

Elevinflytande

Lupp-enkäten innehåller ett antal frågor som rör elevinflytande. Ungdomarna svarade på frågor om hur mycket de skulle vilja vara med och bestämma om i skolan samt hur mycket de anser att de får bestämma i dagsläget. Skolverket påpekar att det finns ett tydligt samband mellan elevers möjlighet till delaktighet och inflytande samt kunskapsresultat och välmående i skolan. I en utredning från 2009¹ framgår det att ju mer inflytande en elev upplever att den har om en aspekt, desto mer positivt ser eleven på den aspekten i skolan.

Med andra ord korrelerar möjligheter till inflytande med nöjdhet.

I klassrummet är elevernas möjligheter att påverka beroende av lärarens inställning.

Elevrådets möjlighet att påverka beslut som rör hela skolan beror på skolledningens inställning och vilka strukturer som finns för elevinflytande på skolan.²

I Svedala ser vi att andelen unga som vill påverka är hög både på högstadiet (se diagram C5a) och på gymnasiet (se diagram C5b på följande sida). Tjejer i både högstadiet och gymnasiet svarar att de vill påverka om olika saker i något högre grad än killar. På

gymnasiet svarar killar i något högre grad än tjejer att de får vara med och påverka om olika saker. På högstadiet anser killar och tjejer i ungefär lika stor grad att de får vara med och bestämma.

Skolmaten och schemat är det som ungdomarna i lägst grad anser att de får vara med och bestämma om idag.

1 SOU 2009:64 Flickor och pojkar i skolan - hur jämställt är det?

2 Rädda Barnen 2008: Vems röst väger mest? Barn och vuxna om elevinflytande i skolan

40%

43%

62%

69%

75%

76%

77%

80%

16%

13%

19%

10%

17%

10%

25%

47%

65%

55%

64%

71%

66%

71%

75%

20%

16%

23%

20%

13%

18%

24%

12%

33%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolmiljön ute Skolans "regler"

Vad jag får lära mig Skolmiljön inne Schemat Läxorna Proven Maten Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 13-16 - får kille 13-16 - vill tjej 13-16 - får tjej 13-16 - vill

(25)

25

C5b. Gymnasiet: Hur mycket eller lite vill/får du som elev vara med och bestämma om följande?

Andel som svarat ”väldigt mycket” eller ”ganska mycket”

I tabell C6 nedan redovisas andelen som får vara med och påverka med en jämförelse till rikssnittet. Vad som framgår är att högstadieelever i Svedala i lägre grad än rikssnittet för Lupp 2019 svarar att de får vara med och bestämma om flera saker i skolan. Gymnasie- eleverna i Svedala upplever däremot i högre grad än rikssnittet för Lupp 2019 att de får påverka.

C6: Andel som upplever att de får vara med och bestämma om följande: Jämförelse till rikssnittet 48%

53%

65%

73%

82%

87%

88%

93%

28%

40%

17%

22%

37%

40%

42%

67%

58%

54%

64%

72%

75%

80%

82%

34%

24%

34%

10%

29%

40%

43%

29%

57%

0% 25% 50% 75% 100%

Skolmiljön ute Skolans "regler"

Skolmiljön inne Maten Schemat Vad jag får lära mig Proven Läxorna Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/projektarbete

kille 16-19 - får kille 16-19 - vill tjej 16-19 - får tjej 16-19 - vill

Svedala

gymnasiet

Vad jag får lära mig 18% 28% 38% 33%

Hur vi ska arbeta, till exempel

grupparbete/projektarbete 29% 35% 61% 50%

Läxorna 17% 23% 36% 31%

Proven 20% 24% 41% 34%

Schemat 12% 18% 26% 22%

Maten 11% 17% 13% 18%

Skolans "regler" 14% 22% 27% 25%

Skolmiljön inne 19% 28% 38% 28%

Skolmiljön ute 18% 26% 32% 24%

(26)

26

C6a: Andel som vill vara med och bestämma om följande: Jämförelse över tid, högstadiet

0%

20%

40%

60%

Vad jag får lära mig

Hur vi ska arbeta till exempel grupparbete/

projektarbete

Läxorna

Proven

Schemat Maten

Skolans "regler"

Skolmiljön inne

Skolmiljön ute

2019

2016

(27)

27

Skolan

Den svenska skolan har som uppdrag att minska betydelsen av bakgrund för eleverna. I läroplanen finns utskrivet att läraren ska sörja för att eleven: ”utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga”. ¹ ”Delaktighet i skolan är centralt för alla elevers lärande och utveckling. Att elever ges förutsättningar att vara delaktiga i det sammanhang som skolan och utbildning utgör är av stor betydelse både för enskilda individer och för samhället. För elever bidrar delaktighet till viktiga komponenter för lärande, såsom exempelvis trygghet och

motivation.”²

Missnöje med skola: I Svedala är totalt 77 % av ungdomarna nöjda med skolan, och som visats i graf C2 är tjejer i högstadiet något mindre nöjda än övriga. Vid en fördjupning av vilka grupper som är mindre nöjda med skolan hittar man även andra skillnader. Till exempel är unga med någon typ av funktionsnedsättning eller med utomeuropeisk härkomst något överrepresenterade bland dem som är missnöjda med skolan.

Social kontext: Det är viktigt att ha i åtanke att en elev som svarat att den är missnöjd med skolan inte nödvändigtvis tänker på skolans lärouppdrag, utan det kan även handla om den sociala kontext skolan innebär. Bland dem som är missnöjda med skolan är 70 % ganska eller mycket nöjda med sina kompisar, jämfört med 94 % av övriga. De som inte trivs i skolan har i högre utsträckning varit utsatta för hot, våld eller sexuella övergrepp och känner sig generellt mindre trygga än övriga. De som inte trivs i skolan är också överrepresenterade vad gäller att ha varit utsatta för kränkande behandling (mobbning, trakasserier och utfrysning) men vet i lägre utsträckning var de ska vända sig om de mår dåligt eller blivit illa behandlade.

Inkludering och inflytande: De som är missnöjda med skolan upplever också att uppmuntran att vara delaktig i elev- eller klassråd är lägre än vad övriga upplever. Även hur mycket de får vara med att påverka i skolan skiljer sig mellan grupperna. De som är missnöjda upplever i lägre utsträckning att de får vara med att bestämma, samtidigt som viljan att vara med och bestämma är på liknande nivå som för övriga. Man känner även att man har sämre möjligheter att föra fram sina åsikter till kommunen.

Intresset för omvärlden är dock ungefär samma för dem som är missnöjda med skolan och för dem som är nöjda.

Förtroende för vuxna: De som inte trivs i skolan har lägre förtroende för vuxna generellt. 54 % av de missnöjda svarar att de har litet eller mycket litet förtroende för vuxna i allmänhet, jämfört med 25

% av övriga. De upplever också elevhälsan och möjligheten att få hjälp vid behov som mindre bra än andra. 52 % är nöjda med lärarna, medan 86 % av dem som är nöjda med skolan också är nöjda med lärarna. I Friendsrapporten 2019 har man sett ett samband mellan elever som känner sig ensamma i skolan och lägre förtroende för vuxna.³

Framtid: Det är ingen skillnad i huruvida man tror att man kommer studera vidare efter gymnasiet eller inte mellan dem som är nöjda respektiva missnöjda med skolan. Vad gäller framtidstro har en fjärdedel av dem som inte är nöjda med skolan en negativ framtidstro medan 6 % av dem som är nöjda med skolan är negativa.

Skola och psykisk hälsa: Är man missnöjd med skolan har man också i högre utsträckning psykosomatiska besvär än om man är nöjd, dessa besvär diskuteras mer specifikt i avsnittet om hälsa. Enligt en ny rapport från Folkhälsomyndigheten har man kunnat påvisa att inåtvända psykiska problem kan minska om skolan lär ut om psykisk hälsa, både vad det är och hur man kan bearbeta problem med den. ⁴

1 Skolverket, Läroplanen lgr11

2 Skolinspektionen 2018: Delaktighet i undervisningen 2018, s. 4 3 Friends 2019: Friendsrapporten 2019, s. 21

4 Folkhälsomyndigheten 2020: Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn

(28)

28

D Politik och samhälle

I utredningen ”Låt fler forma samhället”¹ nämns att flera forskare har varnat för att stödet för demokratin och det politiska engagemanget bland unga i Sverige har sjunkit. Enligt vissa forskare har unga också lägre politisk kunskap, lägre politiskt intresse och mindre förtroende för de politiska institutionerna än tidigare generationer. I utredningen kommer man dock fram till att intresset och engagemanget hos unga har varit relativt stabilt över tid, liksom förtroendet för de politiska institutionerna och stödet för demokratins

värdegrund. Det poängteras också att ungas avståndstagande från traditionella politiska arenor² inte behöver vara någonting som enbart är negativt. En del forskare menar att det kan vara tecken på en sund demokrati att man har ett kritiskt förhållningssätt.

Forskning visar också att unga är lika samhällsintresserade som vuxna. Däremot är förutsättningarna för unga att delta och påverka ofta sämre på grund av bland annat ålder, utbildning och erfarenhet. Trösklarna för deltagande kan vara högre då unga ofta har ett svagare politiskt kapital jämfört med vuxna³.

Intresse för olika frågor

Ungdomarna i Svedala svarade på frågor om hur intresserade de är av politik,

samhällsfrågor i allmänhet och vad som händer i andra länder, se diagram D1 på följande sida. Är man intresserad är också sannolikheten större att man engagerar sig aktivt i samhället⁴.

Tjejer (totalt) och killar på högstadiet är främst intresserade av vad som händer i andra länder, där 2 av 3 anger att de är ganska eller mycket intresserade. Vad gäller politik är intresset lägre och den största skillnaden i intresse ses hos tjejer på högstadiet. Killar på gymnasiet är ungerfär lika intresserade av allt, mellan 42 och 45%.

Bland högstadieeleverna är man något mer intresserad av olika frågor jämfört med rikssnittet för Lupp.

1 SOU 2016:5 ”Låt fler forma framtiden” del A

2 Exempelvis är unga medlemmar i politiska partier i lägre utsräckning än tidigare generationer 3 SKL 2014: Ungas inflytande och delaktighet

4 Amnå mfl. 2016

(29)

29 Aktivt samhällsengagemang

Formerna för det politiska engagemanget bland unga har som tidigare nämnts förändrats under senare år. Antalet unga som väljer att bli medlemmar i politiska partier och som är engagerade i de traditionella folkrörelseorganisationerna har minskat. Tidigare nämndes även att det inte nödvändigtvis behöver vara något negativt, men denna utveckling leder samtidigt till att färre unga får erfarenheter av den representativa demokratins

beslutsprocesser, som exempelvis gemensamt beslutsfattande. Dessa erfarenheter är viktiga och ses som bidragande till känslan av delaktighet, tillhörighet och ansvarstagande¹. I Lupp-enkäten ställs inte någon fråga om politiskt engagemang i partier, men däremot finns en fråga om ungdomarna gjort någon aktiv politisk handling under det senaste året.

Vad som framgår i diagram D2 är att en andel mellan 20-36% har gillat eller delat ett inlägg om samhällsfrågor eller politik på internet. 14% av gymnasiekillarna svarar också att de har diskuterat samhällsfrågor eller politik på internet. Andelen högstadieelever som svarar detsamma är lägre, 10% och bland gymnasietjejerna är det 7%.

13% av gymnasietjejerna svarar att de tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen det senaste året, vilket är den högsta andelen, bland

gymnasiekillarna är det 9% och 3-5% bland dem på högstadiet.

1 Kommittédirektiv 2014:111. Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet

25%

41%

60%

36% 37%

60%

30%

52% 58%

42% 45% 45%

0%

25%

50%

75%

100%

Politik Samhällsfrågor i

allmänhet Vad som händer i andra länder

D1. Hur intresserad är du av följande?

Andel som svarat ”mycket intresserad” eller ”ganska intresserad”

D1a. Andel mycket eller ganska intresserade: jämförelse till rikssnittet

Svedala

gymnasiet

Politik 30% 27% 37% 35%

Samhällsfrågor i allmänhet 39% 34% 50% 49%

Vad som händer i andra länder 60% 54% 53% 56%

(30)

30

D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande?

Andel som svarat ”ja”

Svedala

gymnasiet Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller

beslutsfattare i kommunen 4% 5% 11% 7%

Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens

politiker 2% 3% 2% 2%

Deltagit i demonstration 3% 5% 5% 7%

Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar

på internet 10% 9% 12% 14%

Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet 27% 25% 34% 32%

D2a. Andel som gjort följande de senaste 12 månaderna: Jämförelse till rikssnittet 2%

3%

4%

10%

31%

2%

5%

2%

10%

22%

1%

13%

7%

36%

3%

9%

3%

14%

32%

0% 25% 50% 75% 100%

Skrivit ett förslag

(medborgarförslag) till kommunens politiker

Tagit kontakt med någon politiker tjänsteman eller beslutsfattare i

kommunen

Deltagit i demonstration Diskuterat samhällsfrågor/politik på

forum eller bloggar på internet Gillat/delat inlägg om samhällsfrågor/politik på internet

Vid en jämförelse till rikssnittet framgår det att resultatet i Svedala är ganska likt. I Svedala har dock gymnasieungdomarna i högre grad tagit kontakt med politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen.

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Svedala kommun. Lupp 2019

Lupp 2019