Arbete med läroplanen

Bedömning av arbetet med normer och värden (Lpf 94 kap 2.2)

Samtliga rektorer uppger att skolorna strävar efter att arbetet med normer och värden skall vara en integrerad del i alla lärares undervisning. Skolverket har noterat att man på flera håll arbetar målmedvetet och engagerat med dessa frågor, men att arbetet inte sker tillräckligt systematiskt och att alla lärare inte är engagerade i arbetet. Likaså visar inspektionen på att det finns brister i uppföljningen av vad gjorda insatser leder till. Det övergripande målet är att alla lärare skall omfattas av hela uppdraget. Exempel på särskilda insatser under läsåret är:

 Introduktionsvecka för nyintagna elever

 Undervisning i livskunskap och demokratisk samlevnad

 Internationellt utbyte för att skapa förståelse för andra kulturer

 Lärarutbildning i SET (Social emotionell träning)

 Etik på nätet

 Samarbete med elevråden i frågor som berör den psykosociala arbetsmiljön

 Mot våld för medmänsklighet - en manifestation som en integrerad del i undervisningen på EAG hösten 2009

 Alla gymnasieskolor deltar i projektet en tobaksfri gymnasieskola Några förbättringsområden är:

 Systematiska bedömningar av måluppfyllelse inom området normer och värden.

 Utveckling av formerna för att följa elevernas utveckling mot läroplanens mål

 Arbetet med att integrera normer och värden i alla ämnen Åtgärder

Skolornas utvecklingsledare/programsamordnare/utbildningsledare har 2009 uppdraget att mer systematiskt arbeta med normer och värden. Hur arbetet genomförs och sedan följs upp skall redovisas i skolornas arbetsplaner.

För mer information hänvisas till skolornas egna kvalitetsredovisningar.

Bedömning av elevernas ansvar och inflytande (Lpf 94 kap.2.3)

Samtliga skolor har aktiva klassråd/elevråd/rektorsråd och skyddsombud. Eleverna på yrkesprogrammen är representerade i programråden. Elever deltar informationsinsatser och medverkar vid rekrytering av lärare. Kursutvärderingar förekommer på samtliga skolor.

Utöver den stora elevundersökningen som vartannat år genomförs av TEMO gör de enskilda skolorna undersökningar för att ta reda på vad eleverna anser om skolan. Exempel på områden där elevrådet deltar är rekrytering av lärare och i diskussioner om vilka individuella val som skall erbjudas. Eleverna deltar också aktivt i information till grundskolan (Studie- och yrkesmässan och gymnasiekvällarna)

Trots ovanstående uppger samtliga rektorer att det finns brister när det gäller elevernas delaktighet och inflytande på sin undervisning och i sin vardag.

Några förbättringsområden är:

 Att ge eleverna större möjligheter att delta i planeringen av undervisningen

 Utveckling av modellerna för utvärdering av kurserna och hur skolan använder sig av elevernas synpunkter (Utveckla webbaserade kursutvärderingar)

 Utveckling och förtydligande av elevskyddsombudets roll

 Klassrådsverksamheten och elevråd på yrkesförberedande program (Främst CPG)

 Elevernas medverkan i framtagandet av kvalitetsredovisningarna

Åtgärder

Kursutvärderingar skall göras av alla och utvärderingarna skall göras tillgängliga för skolledningen. För att öka likvärdigheten skall skolledningen, i medarbetarsamtal och på annat sätt, diskutera utfallet med enskilda medarbetare.

Hur skolan arbetet med elevinflytande genomförs, vilka mål som finns för arbetet och hur resultatet följs upp skall redovisas i skolornas arbetsplaner.

Bedömning och betyg (Lpf 94 kap. 2.5)

Samtliga skolor har haft frågan om likvärdig betygssättning som prioriterat område detta läsår och konkreta exempel på vad som genomförts redovisas i respektive skolas

kvalitetsredovisning. Skolverket har vid sin inspektion påpekat att det finns skillnader mellan lärare när det gäller konkretiseringen av betygskriterier. Den betygsjämförelse som gjorts

mellan gymnasieskolan och grundskolan och mellan gymnasieskolans olika program indikerar att det finns brister avseende en likvärdig bedömning av elevernas kunskaper.

Exempel på åtgärder som genomförts:

- Med fem års betygssättning som grund erfarenhetsutbyte och diskussioner mellan lärare med samma ämnen

- Ämneskonferenser inom och mellan skolorna

- Ämnesgrupper där representanter från grund- och gymnasieskolan deltar - Arbete med gemensamma betygsmatriser

- Satsningar på att utveckla lärarnas utvecklingssamtal med eleverna - Rektorsutbildning i prov, betyg och bedömning

- Utbildning för lärare i prov och bedömning i vecka 43 hösten 2009 (samordnat av BUF)

- Jämförelser mellan nationella prov och kursbetyg (se längre fram) Förbättringsområden och åtgärder

 Ett ökat erfarenhetsutbyte och samarbete mellan skolorna

 Utveckla ett system där lärare rättar varandras prov (eller rättar tillsammans)

 Analys och åtgärder utifrån

o Skillnaden mellan betyg på nationella prov och kursbetyg

o Den undersökning som redovisar betygsjämförelser mellan program och mellan grundskolan och gymnasieskolan

Hur arbetet med prov och betyg bedrivs, vilka mål man har för arbetet och hur resultatet följs upp skall redovisas i skolornas arbetsplaner.

Jämförelse mellan nationella prov och kursbetyg

Nationella prov genomförs årligen i matematik, svenska och engelska. De olika skolorna redovisar jämförelser mellan prov och kursbetyg på programnivå i sina

kvalitetsredovisningar.

Jämförande medelbetyg i MaA, EnA och SvB för betyg satta under läsåret 07/08. I jämförelsen ingår de elever som deltagit i det nationella provet och fått betyg på kursen.

Kurs Skola Antal elever

Medelbetyg på nationellt prov

Medelbetyg Differens Antal saknade nationella

Jämförande medelbetyg i MaA, EnA och SvB för betyg satta under läsåret 08/09. I

jämförelsen ingår de elever som deltagit i det nationella provet och fått betyg på kursen.

Kurs Skola Antal elever

Medelbetyg på

nationellt prov Medelbetyg Differens

Antal saknade

Vid en första analys kan konstateras att kursbetygen liksom tidigare tenderar att ligga något högre än betygen på de nationella proven. En rektor gör reflektionen att i de fall

provresultaten är höga så ligger kursbetygen något så när i paritet med provresultatet. Är däremot provresultatet lågt tenderar kursbetygen att ligga betydligt högre. I början av hösten 2010 genomför förvaltningen en tillsyn på de program där avvikelserna är som störst.

Tillsynen kommer att följas av en skriftlig rapport till nämnden. Orsakerna till den stora frånvaron från vissa nationella prov bör också uppmärksammas.

H. Den kommunala gymnasieskolan - sammanfattande bedömning och