Kommunens samlade kvalitetsredovisning 2009

(1)

Avdelning eller enhet

Handläggare Per Olof Sahlberg Telefon +46 (0)498 26 33 91 E-post

Diarienr xxxxxxxxx Datum 2010-04-20

1 (1)

Tjänsteutlåtande Expediering till: BUN

Kommunens samlade kvalitetsredovisning 2009

Förslag till beslut

Förvaltningen föreslår nämnden besluta

 Godkänna redovisningen och sända den till Skolverket.

Bakgrund och ärendebeskrivning

Kvalitetsredovisningen är en samlad bedömning av de resultat och åtgärder som tidigare varit publicerade i Måttbandet samt i vissa delar i årsredovisningen.

Ärendets beredning

Sammanställt av verksamhetsspecialisterna Karin Sandberg Täpp och Per Olof Sahlberg

Konsekvenser Utfört

Ja X Nej Ekonomiska konsekvenser: inga nya åtaganden

Ja X Nej Barnkonskevenser: finns inget som direkt går emot Barnkonventionen Ja NejX Jämställdhetkonsekvenser: ej analyserat

Handläggare Förvaltningschef

Per Olof Sahlberg Peter Molin

(2)

Gotlands kommuns

samlade Kvalitetsredovisning 2009

Förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, kommunal gymnasieskola och vuxenutbildning

VISION

I våra skolor utvecklas varje barn och elev i sin takt och efter sin förmåga för att nå de uppsatta målen. Genom en likvärdig och hälsofrämjande skola, som har en aktiv roll under ständig utveckling för att möta samhällets

förändringar, får barnen och eleverna:

 kunskaper i skolans ämnen som de kan omsätta i informationssamhällets vardag

 förmåga att kunna samverka och samarbeta med människor med olika förutsättningar

 förmåga och vilja att vara delaktig i samhället och dess näringsliv

 initiativförmåga, stark självkänsla och förmågan att kritisk granska och värdera, uttrycka sina åsikter samt ta ansvar för sina beslut

Genom ett växande ansvarstagande med stigande ålder läggs grunden för lusten till fortsatt utveckling och ett livslångt lärande

(Skola Gotland 2008 ->)

(3)

Innehåll: sid 1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland

3

2. Verksamhetens omfattning och kostnader 3

3. Skolplan 2008-2010 och kvalitetsarbetet på Gotland 6

4. Uppföljning av kvalitetsredovisning 2008 7

Resultat, måluppfyllelse, analys och förbättringsområden

5. Förskoleverksamhet 9

6. Förskoleklass, grundskola 12

7. Skolbarnsomsorg 21

8. Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola SärVux

24 29 30 9. Kommunal gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning 32

(4)

1. Utbildningsväsendets organisation på Gotland

Skolverksamhetens politiska ledning utgörs av Barn- och utbildningsnämnden (BUN) med Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) som förvaltningsorganisation. BUNs

ansvarsområde omfattar förskoleverksamhet, grundskola, skolbarnsomsorg, särskola, gymnasieskola, komvux samt Kulturskola. Skoldirektören är förvaltningschef.

Kommunens förskoleverksamhet och grundskola är organiserade i två skolområden, Norr och Söder, med vardera 18 rektorsområden. Varje område leds av en för-och grundskolchef.

Gymnasieskolan och komvux är organiserade i fem rektorsområden under en gymnasiechef och särskolan är uppdelad i tre rektorsområden med varsin rektor, varav en är särskolechef.

Kulturskolan utgör eget verksamhetsområde.

Den kommunala grundskolverksamheten bedrevs under våren 2009 i 33 skolor av mycket skiftande storlek. På Gotland, liksom i övriga landet, har elevantalet i grundskolan minskat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Elevminskningen har nu också nått gymnasieskolorna. Det minskade elevtalet har medfört att de gotländska skolornas förutsättningar varierar kraftigt.

Mindre skolor behöver en extra tilldelning av ekonomiska medel för att säkerställa alla

elevers rätt till en god lärmiljö och en likvärdig undervisning. Dessa ekonomiska medel måste då omfördelas från de större skolorna.

Under 2006 inleddes ett arbete, Skola Gotland 2008 ->, för att anpassa skolorganisationen till de vikande elevtalen och ge förutsättningar för att alla elever skall få tillgång till en likvärdig och god lärmiljö över hela ön. I maj 2007 fattade BUN beslut om en en framtida skolorganisation på Gotland. Den innebär bl a att sju grundskolor upphörde hösten 2008 och ytterligare två 2009.

Samtidigt påverkas skolorganisationen av att ett antal fristående skolor, både gymnasie- och grundskolor, har fått Skolverkets tillstånd att starta verksamhet.

2. Verksamhetens omfattning och kostnader

Barn- och utbildningsnämndens budget för år 2009 var 1,327 miljarder kr.

Förskoleverksamhet

På Gotland fanns 44 kommunala förskolor, 16 förskolor i enskild regi och 26 familjedaghem.

Ca 2000 barn var inskrivna i kommunal verksamhet, 400 i enskild verksamhet och 115 barn fick sin omsorg i familjedaghem.

Tre av friförskolorna är uteförskolor, två Waldorfförskolor och en Montessoriförskola. Några kommunala förskolor är Reggio Emilia inspirerade och några har miljö- eller annan inriktning.

Bidraget per heltidsbarn i förskoleverksamheten var 81.663 kr exklusive lokaler, städkostnader, ledning och overheadkostnader.

Enligt Skolverkets statistik 2009:

Antal inskrivna barn i förskolan per årsarbetare

2005 2006 2007 2008

Gotland 4,7 4,6 4,7 4,7

Samtliga kommuner 5,2 5,1 5,2 5,3

(5)

Kostnad (kr) per inskrivet barn inskrivet i förskolan

2005 2006 2007 2008 Gotland 100 600 109 300 112 000 124 100 Samtliga kommuner 101 200 108 000 112 500 116 600

Förskoleklass och grundskola

Grundskoleverksamheten bedrivs vid 33 kommunala skolor och 6 friskolor. Av friskolorna har en Montessoriinriktning en är Waldorfskola och en är knuten till Hasselarörelsen.

Läsåret 2008/09 fanns ca 6000 elever i förskoleklass och grundskola i kommunal verksamhet varav ca 525 i enskild verksamhet.

Elevbidraget i grundskolan till undervisning var 40.900 kr. Total kostnad inklusive skolskjutsar, ledningsresurs, skolmåltider, lokaler och overheadkostnader var 85.100 kr Dessutom har 9 små skolor fått ”regionalpolitiskt stöd” med sammanlagt 6,5 mkr.

Antal lärare i grundskolan per 100 elever

2005 2006 2007 2008

Gotland 8,9 8,7 9,1 9,2

Kostnad (kr) per elev i grundskolan totalt

Skolbarnsomsorg

Ca 2000 barn fanns på kommunala fritidshem och drygt 160 i enskild fritidshemsverksamhet.

Antal inskrivna barn i fritidshem per årsarbetare

2005 2006 2007 2008

Gotland 13,4 12,9 13,2 13,2

Samtliga kommuner 18,6 18,9 19,5 20,5 Kostnad (kr) per inskrivet barn i kommunala fritidshem

(6)

Särskola

Under läsåret 2008/2009 gick ca 110 elever i den obligatoriska särskolan, 80 elever i gymnasiesärskolan och 40 elever i SärVux.

Antal lärare per 100 elever i den obligatoriska särskolan

2005 2006 2007 2008

Gotland 26,3 29,9 27,5 26,8

Kostnad per elev i den obligatoriska särskolan

2005 2006 2007 2008

Gotland 262 200 298 600 323 900 322 600 Samtliga kommuner 282 800 282 800 304 200 320 100 Kostnad per elev i gymnasiesärskolan

2005 2006 2007 2008

Gotland 292 200 303 800 336 900 343 800 Samtliga kommuner 226 300 230 200 237 700 248 300

Gymnasieskola

Under läsåret 2008/09 fanns knappt 2100 elever i kommunala gymnasieskolor och 500 i enskild verksamhet. Antalet elever som studerar i andra kommuner har ökat de senaste åren.

Antal lärare per 100 elever i kommunal verksamhet

2005 2006 2007 2008

Gotland 8,8 9,4 9,4 9,3

Jämförelsekommuner 8,4 8,5 8,6 8,6

Kostnad för undervisning per elev i kommunala skolor

2005 2006 2007 2008 Gotland 38 600 41 000 43 500 44 700 Samtliga kommuner 37 400 38 300 40 300 42 000 Jämförelsekommuner 37 900 38 800 40 300 42 600

(7)

3. Skolplan 2008-2010 och kvalitetsarbetet på Gotland

Barn- och utbildningsnämndens Styrkort 2008 – 2010 var tillika Skolplan för lä 2008/2009.

I Styrkortet har nämnden inom fem perspektiv - Brukare/kunder, Ekonomi, Medarbetare &

Ledare, Processer och Samhälle – formulerat Framgångsfaktorer och Styrtal.

Utdrag ur Styrkortet som är relevant för kvalitetsredovisningen

BRUKARE/KUNDER

Mål Framgångsfaktorer Styrtal

1. Barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande möts av professionella medarbetare, de är delaktiga och har inflytande på verksamheten samt har god kännedom om skolans uppdrag, mål, resultat och värdegrund

1. Enkäter till elever,

vuxenstuderande och föräldrar

2. Stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar samt deras arbete och motivation.

vuxenstuderande och föräldrar 2. Arbetet skall beskrivas i kvalitetsredovisning Brukarna/kunderna får tjänster av

god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta

3. Stora förväntningar på eleverna

vuxenstuderande och föräldrar 2. Slutbetygen år 9 skall minst uppgå till de modellberäknade Salsavärdena

PROCESSER

1. Stark resultatorientering med uppföljning och utvärdering av läroplan och lokala mål.

Förskola: Arbetet med att följa upp barnens språkutveckling skall redovisas

Grundskola/Gymnasieskola:

Arbetet med att följa elevernas kunskapsutveckling skall redovisas

Kommunen har samverkande processer och bedriver ett kontinuerligt förbättringsarbete

3. Arbetssätt i skolor och förskolor som möjliggör tidig upptäckt av barns och elevers behov, både särskilt stöd och utmaningar

Förskola: Varje barns utveckling skall följas upp och kommuniceras med föräldrarna

Grundskola: Varje elevs behov skall dokumenteras i IUP.

Gymnasieskola: Varje elevs behov skall dokumenteras vid utvecklingssamtal.

(8)

4. Arbetsro och trygghet, ordning och reda. Nolltolerans mot mobbning

vuxenstuderande och föräldrar.

2. Utvärdering av Likabehandlingsplanen i kvalitetsredovisningen

SAMHÄLLE

1. Skolor och förskolor med gott rykte som erbjuder utbildning med hög kvalitet i ett nationellt

perspektiv

1. De gotländska skolorna är högre placerade än föregående år i riksjämförelser

4. Beskriva arbetet med Hälsofrämjande skola i kvalitetsredovisningen.

Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka här

3. Höja utbildningsnivån på Gotland

1. Högre resultat än föregående år:

Grundskola: Godkänt i kärnämnen resp alla ämnen år 9

Gymnasieskola: Elever som fullföljer gymnasieutbildning inom tre år, uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier, uppnår branschkrav

2. Högre resultat än riket:

KomVux: Andelen kursdeltagare som slutfört kurs

Extern Vux: Kursdeltagare som fullföljer statsbidragsfinansierade utbildningar

Styrkortets styrtal följs upp kontinuerligt under året och resultatet redovisas för nämnden varje år i Årsredovisningen och utgör underlag för skolornas och kommunens

kvalitetsredovisningar.

4. Uppföljning av kvalitetsredovisning 2008

De avgörande insatserna för att nå Läroplanernas mål görs av alla engagerade och kunniga medarbetare ute i den dagliga verksamheten. Det är i mötet mellan barn, elever och vuxna som förutsättningarna skapas för utveckling och lärande. De insatser som görs på central nivå syftar därför till att på olika sätt stödja och utveckla denna verksamhet.

Det långsiktiga, systematiska arbetet med att följa och bedöma elevernas kunskapsutveckling från förskolan, genom hela grundskolan och gymnasiet som påbörjades 2006 har fortsatt under året. En av utgångspunkterna var Skolverkets rapport 266 från Utbildningsinspektionen 2004, andra var kriterierna för Framgångsrika skolor och

(9)

arbetet med Skola Gotland 2008 ->. Under 2007 och med fortsättning under 2008

genomfördes med stöd av Myndigheten för skolutveckling en chefsutbildning för alla rektorer kring kunskapsuppföljning, bedömning och betygsättning. Målet var att ge rektorerna

ytterligare redskap för det pedagogiska ledarskapet.

Arbetet med att förstärka mål- och bedömningskompetensen har fortsatt under 2009. En av de aktiviteter som genomfördes var ”Idémässan” där temat var ”Kunskap och bedömning”.

Utvecklingsuppdrag

Ett utvecklingsuppdrag innebär att lärare på del av sin tjänst arbetar med uppgifter som gagnar skolans utveckling.

För att öka måluppfyllelsen i olika ämnen hade ett antal lärare utvecklingsuppdrag under läsåret 2008/09. Ämnesområdena var bl a

 matematik i förskola och skola

 förstärkning av kvalitetsarbete på fritidshemmen

 studie- och yrkesvägledningsfrågor

 förbättra kvaliteten och formerna för kvalitetsredovisningen

 svenska A

Ett antal fleråriga utvecklingsuppdrag av vilka kan nämnas:

 genuspedagog

 VFU-samordnare

 mentorsskap för nyutexaminerade lärare i förskolan

Grundskolans linjer samt gymnasieskolorna har också haft några utvecklingsuppdrag där flera linjer fortsätter arbeta med frågor om ”Måluppfyllelse, kunskap, betyg och bedömning” i flera fall i kombination med implementeringen av ämnesprov i år 3.

Kompetensutveckling

Enligt forskning är satsningen på medarbetarnas kompetens den viktigaste kvalitetsfaktorn för all verksamhet och för skolan i synnerhet. De centrala insatserna skall ses som

komplement till den kompetensutveckling som genomförs på rektorsområdena.

BUF har en 3-årig kompetensplan, som revideras årligen, med ett brett utbud av kortare och längre fortbildningsinsatser för all personal i förskola, grundskola och gymnasieskolorna, allt med syfte att öka måluppfyllelsen. Det gäller såväl ämnesfördjupning som socialt samspel och insatser för en hälsofrämjande förskola/skola.

Några exempel på de insatser som gjorts under perioden:

 25 lärare påbörjade Skolverkets 10 hp kurs om mobbning och kränkande behandling.

Kursen genomförs i samverkan med Högskolan på Gotland.

 Tre lärare från gymnasieskolan påbörjade en forskarutbildning inom ramen för regeringens satsning på forskarskolor.

 En flerårig satsning på masterutbildning i aktionslärande 60 poäng för nio lärare och en rektor i samverkan med universitetet i Tromsö avslutades under året.

 48 lärare deltog under 2009 i lärarlyftet. 26 lärare från grundskolans tidigare år och 22 lärare från grundskolans senare år och gymnasiet.

(10)

5. Förskoleverksamhet

Resultat, måluppfyllelse och analys

A. Utveckling och lärande

Barnens utveckling och lärande följs alltid upp av personalen men det är inte det enskilda barnets resultat som utvärderas utan verksamhetens kvalitet och resultat. På olika sätt dokumenteras verksamheten på de olika förskolorna och iakttagelserna utgör sedan

underlag för diskussioner och utvecklingsarbete både på varje förskola och i nätverk mellan rektorerna.

Det är personalens/arbetslagets ansvar att följa barnets utveckling, erbjuda utmaningar och uppmärksamma svårigheter för att erbjuda adekvat stöd vid behov.

Alla kommunala och flera enskilda förskolor använder sig av observationsmaterialet TRAS – Tidig Registrering Av Språkutveckling. Med hjälp av TRAS kan personalen i

samarbete med föräldrarna följa och stödja barnets utveckling. Dessutom har användningen av och diskussionerna kring TRAS inneburit en kompetenshöjning för personalen på

förskolan.

B. Förskola och hem

Föräldrar med barn i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg får varje år besvara en enkät där de har möjlighet att ge sin syn på verksamheten. De tar ställning till ett antal påståenden genom att markera sina svar på en skala 1-4 där 4 betyder ”Instämmer helt” och 1 betyder

”Instämmer inte alls”. Dessutom finns det utrymme att lämna synpunkter och förslag.

Som kvalitetsmått används andelen föräldrar som besvarat en fråga med minst 3 på den 4- gradiga skalan.

Frågor till föräldrar med barn på kommunala och enskilda förskolor:

 Mitt barn trivs och känner sig tryggt

 Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i förskolan

 Jag som förälder har fått information om förskolans mål

 De aktiviteter som ordnas främjar mitt barns lärande och utveckling

 Om jag vill kan jag påverka innehållet i verksamheten på förskolan

 Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation

 Jag är nöjd med personalens bemötande

 Jag är nöjd med de föräldramöten som ordnas

 Jag är nöjd med utvecklingssamtalen

 Jag är nöjd med den information jag får från förskolan om vad som planeras/hänt.

Kommunal förskola

Sammanfattande omdöme: 96% (94% år 2008) Nöjdhetsindex: 82

(11)

98% 97%

95% 97%

92%

97% 95% 94%

97% 95%

75%

100%

Mitt barn trivs Jag känner mig trygg Information om målen Aktiviteterna Påverka verksamheten Prata i förtroende Personalens bemötande Föräldramöten Utvecklingssamtal Nöjd med informationen

Enskild förskola

Sammanfattande omdöme: 98% (93% år 2007)

99% 97% 96% 99% 98% 99% 98% 96% 100% 97%

0%

25%

50%

75%

100%

Mitt barn trivs Jag känner mig trygg Information om målen Aktiviteterna Påverka verksamheten Prata i förtroende Personalens bemötande Föräldramöten Utvecklingssamtal Nöjd med informationen

Familjedaghem

Frågor till föräldrar med barn i familjedaghem:

 Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är i familjedaghemmet

 Om jag vill kan jag påverka innehållet i verksamheten i familjedaghemmet

 Jag kan prata i förtroende med min dagbarnvårdare om mitt barns situation

 Jag är nöjd med det bemötande jag får i familjedaghemmet

 Jag är nöjd med den information jag får från dagbarnvårdaren om vad som hänt/planeras.

99% 97% 92% 96% 99% 99% 98%

0%

25%

50%

75%

100%

Mitt barns trivs Jag känner mig trygg Aktiviteterna Påverka verksamheten Prata i förtroende Bemötande Nöjd med informationen

(12)

Föräldrarna ger, liksom tidigare, verksamheten i våra förskolor och familjedaghem ett mycket gott betyg! Det visar både enkätsvaren och ett högt Nöjdhetsindex.

98% eller fler känner sig trygga, är nöjda med personalens bemötande och känner att de kan prata med någon av dem i förtroende.

I Förskolan är föräldrarnas bedömning något bättre än förra året, något högre för den enskilda än den kommunala verksamheten. I kommentarerna skriver många föräldrar att personalen är fantastisk, att vi måste vara rädda om dem, men att de är oroliga för framtiden med aviserade personalminskningar.

Flera föräldrar lämnar synpunkter på lokalerna som de tycker är för små och i behov av renovering och bullerdämpande åtgärder. Utemiljön kunde vara mer varierad med fler lekredskap, träd som skuggar på sommaren och bättre belysning under den mörka årstiden.

Överhuvudtaget har föräldrarna önskemål om mer uteverksamhet och fler utflykter.

Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och

terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev.

Många föräldrar önskar att maten lagades på förskolan, att dem var närproducerad och i möjligaste mån ekologisk.

C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN SOM HELHET

Förskolorna erbjuder barnen en verksamhet av god pedagogisk verksamhet. Personalen är medveten om vad läroplanen säger om hur verksamheten skall utformas och arbetar på olika sätt för att omsätta den i den dagliga verksamheten och värdegrundsarbetet är

genomgående gott. Det understryks av det genomgående goda betyg som föräldrarna ger verksamheten i sina enkätsvar. Det är dock viktigt att kontinuerligt kommunicera förskolans uppdrag utifrån läroplanen med föräldrarna.

Kommunen klarar i stort att erbjuda alla barn plats i förskoleverksamheten inom stipulerad tid men det sker på bekostnad av förtätning och trånga lokaler. Då dessutom andelen

förskollärare i verksamheten är låg medför det svårigheter att fullt ut arbeta mot läroplanens mål.

D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING

För att möta det ökande behovet av plats i förskolan genomförs en utbyggnad med

förskoleavdelningar både i kommunal och enskild verksamhet. Då andelen förskollärare är låg arbetar vi med att, då tillfälle ges, konvertera barnskötartjänster till förskollärartjänster.

Information till föräldrar

Av de enkätsvar som föräldrarna lämnat framgår att många förskolor behöver arbeta med att förbättra informationen om förskolans läroplan och mål. Dessutom behöver den egna

planeringen förtydligas och en diskussion måste föras med föräldrarna om vad i verksamheten de vill och kan påverka.

Bullerdämpande åtgärder

Sedan en tid tillbaka arbetar ett ”Bullerteam” med bullerdämpande åtgärder både när det gäller den fysiska miljön och metodik och arbetssätt.

(13)

Miljöförbättringar

Då många förskolor medvetet satsar på att förlägga större del av verksamheten utomhus pågår ett arbete med att förbättra förskolornas ute- och närmiljö för att stimulera leken och lärandet.

6. Förskoleklass, grundskola

A. Normer och värden

Enkäter

Varje år får eleverna i skolår 3, 5 och 8 besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden.

 Lärande

 Trygghet och hälsa

 Inflytande och ansvar

För varje påstående markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder ”Ja, alltid” och 1 betyder ”Nej, aldrig”. Som kvalitetsmått används andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan.

I skolår 3 där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar.

Resultaten för skolår 3 och 5 redovisas sammanlagt för hela kommunen. För skolår 8 redovisas också varje skolas resultat.

Eleverna i skolår 3, 5 och 8 fick följande frågor inom området Trygghet och hälsa:

 Jag känner mig trygg när jag är i skolan

 Jag känner mig trygg på rasterna

 Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan

 Jag får arbetsro när jag behöver för skolarbetet

 Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för

 Jag blir behandlad på ett bra sätt av de vuxna i skolan

 Jag tycker att de vuxna på skolan arbetar för att förhindra att elever blir mobbade

 Jag har någon att vara med på rasterna om jag vill (år 8)

 Andra uppfattar mig som en god kamrat (år 8)

(14)

Skolår 3

Sammanfattande omdöme: 92% (snitt 2006-2008: 92%)

96% 94% 94% 93%

82%

96% 90%

0%

25%

50%

75%

100%

Trygg i sko lan Trygg på rasterna

Trygg till o ch från sko lan

Fö rtro ende fö r vuxen

Jag får arbetsro när jag behö ver i sko larbetet

B ra behandlad av

vuxna

Vuxna fö rhindrar mo bbning

Skolår 5

97% 97% 97%

79% 90% 97% 88%

0%

25%

50%

75%

100%

Trygg i sko lan

Trygg på rasterna

Trygg på vägen till sko lan

A rbetsro när jag behö ver

Fö rtro ende fö r vuxen

B ehandlad bra av vuxna

Fö rhindra mo bbing

Skolår 8

98% 96% 97% 98% 97%

83% 82%

95% 87%

0%

25%

50%

75%

100%

Trygg på lektionerna Trygg på rasterna Trygg till och från skolan Någon att vara med Är en bra kamrat Förtroende för vuxen Jag får arbetsro när jag behöver i skolarbetet Bra behandlad av vuxna Vuxna förhindrar mobbning

(15)

Resultat för de olika skolorna år 8 2009

Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan Kommunen

Trygg på lektionerna 100% 100% 93% 99% 99% 98% 94% 98%

Trygg på rasterna 97% 100% 96% 98% 97% 96% 91% 96%

Trygg till och från skolan 100% 100% 94% 99% 99% 98% 91% 97%

Någon att vara med 97% 100% 97% 99% 98% 98% 99% 98%

Är en bra kamrat 100% 100% 93% 98% 98% 100% 91% 97%

Förtroende för vuxen 93% 93% 72% 89% 87% 75% 75% 83%

Jag får arbetsro när jag behöver i

skolarbetet 73% 97% 71% 89% 86% 75% 74% 82%

Bra behandlad av vuxna 93% 100% 94% 98% 95% 93% 90% 95%

Vuxna förhindrar mobbning 93% 97% 90% 93% 89% 79% 69% 87%

Trygghet och hälsa 94% 98% 89% 96% 94% 90% 86% 93%

Eleverna i skolår 5 fick också besvara två frågor om ordningsregler och Likabehandlingsplan Andel som svarat

Ja 2008

Jag känner till skolans ordningsregler 95% 94 % Jag känner till skolans

Likabehandlingsplan 80% 81 %

Eleverna i skolår 8 besvarade för första gången frågorna om ordningsregler och Likabehandlingsplanen

Andel som svarat Ja Jag känner till skolans ordningsregler 97%

Jag känner till skolans Likabehandlingsplan 80%

Svaren på enkäterna visar att oerhört många av de gotländska skoleleverna, över 96 %, känner sig trygga i skolan, både på lektioner och raster.

På frågan om man har någon vuxen på skolan som man känner förtroende för är svaren inte lika positiva och sjunker ju äldre eleverna blir. Vid djupare studier av denna fråga visar det sig att ordet förtroende betyder mycket olika för olika elever. En del elever svarar ”det finns just nu ingen vuxen överhuvudtaget som jag har förtroende för, bara min bästa kompis”. Om frågan om förtroende relateras till frågan om man blir bra behandlad av vuxna på skolan kan man konstatera att över 95% av eleverna tycker att de blir bra behandlade. Också här har resultatet stigit under de senaste åren.

(16)

Elevernas uppfattning av om de vuxna på skolan gör tillräckligt för att förhindra mobbning bör också uppmärksammas. Drygt 1 av 10 elever tycker inte att det görs tillräckligt och frågan om mobbning och åtgärder för att komma tillrätta med denna problematik är i fokus på skolorna. Skolornas ordningsregler är väl kända, dock bör man arbeta vidare med

förankringen av Likabehandlingsplanen så att eleverna blir väl förtrogna med den plan som finns på skolorna.

B. Kunskaper

Läsutvecklingsschema, LUS

Läsutvecklingsschemat, LUS, beskriver i ett antal punkter de tecken som hos de flesta barn kommer i en bestämd följd när de utvecklas till läsare. LUS skall hjälpa läraren genom att synliggöra den utveckling varje enskilt barn genomgår och den stimulerar också barn att utveckla sitt läsande.

Från och med läsåret 2003/04 sker systematiska uppföljningar med LUS för alla elever i grundskolan. För förskoleklass och år 3 och 6 skall resultaten i slutet av vårterminen redovisas och sammanställas för kommunen. De av Bo Sundblad rekommenderade

miniminivåerna är för förskoleklass punkt 3, för skolår 3 punkt 15 och för skolår 6 punkt 18a.

Diagrammet visar hur stor andel av kommunens elever som bedömdes ha uppnått miniminivåerna åren 2007-2009. Resultatet de tre senaste åren visar inga större förändringar, förutom att resultatet i år 3 påtagligt blivit bättre sedan förra året.

Andel elever som uppnått rekommenderad nivå 96%

85% 87%

97%

78% 86%

96%

83% 85%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Förskoleklass Skolår 3 Skolår 6

2007 2008 2009

Skolverkets ämnesprov år 5 i svenska, engelska och matematik

Provens syfte är att ge lärarna stöd vid bedömningen om eleverna uppnått ”mål att uppnå i slutet av femte skolåret”.

Här redovisas för hela kommunen hur stor andel av eleverna som lärarna bedömde ha uppnått målen i de tre ämnena våren 2009 och de föregående fem åren.

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Svenska Engelska Matematik

03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09

(17)

Resultatet skiljer sig inte så mycket över tid med något undantag läsåret 05/06. Resultatet bör utmana oss att fortsätta arbeta för en ökad måluppfyllelse. Noterbart är att andelen elever som inte nått målen i samtliga tre ämnen minskat sedan förra året, från 79% till i år 69%. Att skolorna tydligt redovisar bristande måluppfyllelse ger vid handen att man är väl medveten om vilka elever som behöver mer stöd och hjälp.

Betygstatistik skolår 9

I Styrkortet / Skolplanen har Barn- och utbildningsnämnden formulerat följande styrtal:

Andelen elever som uppnått godkänt i kärnämnena skall minst uppgå till föregående års nivå.

(Våren 2008 hade 88 % av eleverna uppnått godkänt i alla kärnämnena)

I tabellen redovisas andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan dvs som uppnått minst betyget Godkänt i de tre kärnämnena svenska, engelska och matematik

Lå 04/05 Lå 05/06 Lå 06/07 Lå 07/08 Lå 08/09

Gotland 90% 88% 87% 88% 89,8%

Riket 89% 89,5% 88,8% 88,5% 88,8%

Som framgår av tabellerna är styrtalet uppnått och andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan fortsätter öka.

Andel elever skolår 9 som uppnått målen, betyget godkänt eller högre i samtliga ämnen jämfört med Salsa-värdet

Salsa-värdet är ett av Skolverket modellberäknat värde där hänsyn tas till ett antal bakgrundsfaktorer:

- föräldrarnas sammanvägda utbildningsnivå - andelen pojkar av eleverna

- andelen elever födda utomlands

- andelen elever vars båda föräldrar är födda utomlands Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren:

Kom m unla skolor Gotland

74%

80%

79%

78%

0% 20% 40% 60% 80% 100%

06/07 07/08 08/09

Faktiskt värde Modellberäknat värde

Här ligger skolorna på Gotland också i år något över det modellberäknade värdet.

(18)

De olika skolornas resultat 08/09, faktiskt och modellberäknat

93%

69%

76% 82% 83%

77% 80%

76% 78% 79% 83%

79% 76% 75%

0%

20%

40%

60%

80%

100%

Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan

Det modellberäknade värdet visar att vi kan förvänta något olika resultat för de olika skolorna. Fårösund, Södervärn, Klinte och Högbyskolan ligger över det modellberäknade värdet. Går man tillbaka i tiden upptäcker man att värdena varierar, ibland rätt kraftigt, mellan år och olika skolor. Det går ej att se att en skola över tid alltid haft ett värde över eller under det förväntade resultatet, dock finns det skolor som visar en större variation än andra.

Sammantaget är kommunens resultat något över Salsavärdet.

Meritvärdet för eleverna skolår 9 jämfört med Salsavärdet

Meritvärdet utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg. Godkänd motsvaras av värde 10, Väl godkänd av värde 15 och Mycket väl godkänd av värde 20.

Kommunen, faktiskt och modellberäknat resultat de tre senaste åren:

Kommunala skolor Gotland

199 204

206

204 205 204

0 25 50 75 100 125 150 175 200 225

06/07 07/08 08/09

Det faktiska meritvärdet ligger det senaste läsåret över det modellberäknade värdet, vilket betyder att meritvärdet för första gången på flera år ligger över det modellberäknade värdet.

(19)

Genomsnittligt meritvärde på de olika skolorna läsåret 08/09

213 192 197 209 208 218

196 185 198 211 208 203 201198

0 50 100 150 200

Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan

Skillnaden mellan det faktiska och modellberäknade värdet på skolorna minskar över tid och flera skolor har i år ett högre faktiskt värde än tidigare.

Relation mellan nationella prov och slutbetyg lå 2008/2009

Svenska Matematik Engelska

Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika Andel (%) elever med lägre, lika eller högre slutbetyg än provbetyget eller högre slutbetyg än provbetyget eller högre slutbetyg än provbetyget

Ämne Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre Lägre Lika Högre

Riket, Samtliga 4,4 77,3 18,2 1,6 77,3 21,1 5,8 83,4 10,9 Kommun, Kommunal 4,7 76,1 19,2 1,2 70,8 28 3,6 81,3 15,2 Kommun, Fristående 5,7 64,3 30 1,4 66,7 31,9 . 82,9 17,1 Kommun, Samtliga 4,8 75 20,2 1,2 70,4 28,4 3,2 81,4 15,3 Bedömnings- och betygsfrågor har under de senaste åren varit föremål för

fortbildningsinsatser. Relationen mellan nationella prov och slutbetyg bör uppmärksammas.

Här finns noterbara skillnader mellan de gotländska skolorna. Tendensen på Gotland är som i landet i övrigt: i matematik är det fler elever än i de övriga ämnena som får ett högre

slutbetyg än resultatet i nationella proven och här skiljer det sig mycket mellan de gotländska skolorna. För att ytterligare följa upp betygssättningen görs en kartläggning hur betyget i svenska, engelska och matematik från åk 9 ”står sig” då samma elever får betyg efter genomförd A-kurs på gymnasieskolorna.

C. Elevernas ansvar och inflytande

Enkät till elever skolår 3, 5, och 8.

Så här svarade eleverna på frågorna i området Inflytande och ansvar.

Resultatet har sammanställts och redovisas på samma sätt som för området Trygghet och hälsa.

Eleverna i skolår 3 och 5 fick följande frågor inom området Inflytande och ansvar:

 Jag får vara med och planera mitt skolarbete

 Jag klarar av att ta ansvar för mitt eget skolarbete

(20)

 Jag har möjlighet att framföra mina åsikter

 Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Skolår 3

80%

94% 93% 91%

0%

25%

50%

75%

100%

Planera skolarbet et Ta ansvar f ör skolarbet et Framf öra åsikt er Vuxna lyssnar på åsikt er

Skolår 5

Sammanfattande omdöme: 91% (snitt 2006-2008: 90%)

81%

96% 93% 90%

0%

25%

50%

75%

100%

P lanera sko larbetet Ta ansvar fö r sko larbetet

Framfö ra åsikter Vuxna lyssnar på åsikter

Skolår 8

Frågorna som eleverna i skolår 8 fick besvara

 Jag får vara med och planera vad jag skall arbeta med i skolan

 Jag får vara med och planera hur jag skall arbeta i skolan

 Jag klarar av att ta ansvar för mitt skolarbete

 Jag har möjlighet att framföra mina åsikter

 Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter Sammanfattande omdöme: 81% (snitt 2006-2008: 78%)

63% 71%

94% 92%

84%

0%

25%

50%

75%

100%

Planera vad Planera hur Ta ansvar för skolarbetet

Framföra åsikter Vuxna lyssnar på åsikter

(21)

Fårösundsskolan Solklintskolan Romaskolan Solbergaskolan Södervärnsskolan Klinteskolan Högbyskolan Kommunen

Planera vad 80% 83% 66% 68% 59% 54% 48% 63%

Planera hur 72% 97% 62% 73% 70% 75% 65% 71%

Ta ansvar för skolarbetet 93% 97% 93% 99% 93% 95% 85% 94%

Framföra åsikter 100% 100% 87% 94% 96% 96% 82% 92%

Vuxna lyssnar på åsikter 77% 100% 70% 93% 85% 81% 76% 84%

Inflytande och ansvar 84% 95% 76% 86% 81% 80% 71% 81%

På frågorna om Inflytande och ansvar ger de yngre eleverna ungefär samma bedömning som tidigare år. Däremot ger de äldre eleverna ett allt mer positivt svar för varje år,

sammantaget 74% år 2006, 78% år 2007 och 81% år 2008. Det är tydligt att diskussionerna med eleverna om vilket inflytande de har och vill ha tycks ge resultat.

Skillnaden mellan skolor i år 8 är fortfarande stor. Den största variationen mellan skolor handlar om frågorna hur och vad man får vara med och planera när det gäller skolarbetet.

Även frågan om hur ofta man tycker vuxna lyssnar till elevens åsikter varierar märkbart mellan skolorna. Svarsskillnader mellan pojkar och flickor varierar mellan år och visar ingen tydlig tendens.

D. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I VERKSAMHETEN I FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SOM HELHET

Enkäterna visar att en stor majoritet av eleverna upplever trivsel och trygghet och att de känner förtroende för någon vuxen i skolan. De anser också att de kan ta ansvar för

skolarbetet och att de får framföra sina åsikter. Däremot är det fortfarande betydligt färre som tycker att de får vara med och planera vad och hur de skall arbeta i skolan även om andelen ökat de senaste åren.

Genomgående är de yngre eleverna något mer positiva än de äldre och det är också ganska stora skillnader mellan hur eleverna på de olika skolorna svarar.

Trots stora insatser under många år är det fortfarande alltför många elever som inte når kunskapsmålen. I skolår 5 är det i år så många som 31% av eleverna som inte når målen i alla tre kärnämnena och i skolår 9 är det 10,2 % som inte är behöriga till gymnasieskolan.

Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan ökar vilket är glädjande men ca 10 % slutar grundskolan utan gymnasiebehörighet vilket inte är tillfredställande. Man kan också se en tendens att några skolor över tid har ungefär samma resultat medan andra skolors resultat varierar mellan olika år, något som bör analyseras ytterligare.

(22)

E. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING

Ett aktivt värdegrundsarbete, stark fokusering på elevernas behov och förutsättningar, stora förväntningar på eleverna och ett målmedvetet uppföljningsarbete är några av de

gemensamma drag som är karakteristiska för de skolor som är mest framgångsrika enligt forskning och analyser av ”framgångsrika” skolor och skolkommuner. Satsningen på en god och trygg lärandemiljö måste fortsätta men ett tydligt fokus på kunskapsmålen måste ske parallellt med ett aktivt värdegrundsarbete.

Skolan måste alltid sträva mot att alla elever skall nå ämnesmålen. Genom ämnesproven och uppnåendemålen i skolår 3 har vi fått ytterligare ett redskap att använda i arbetet att systematiskt följa elevernas måluppfyllelse. Förhoppningsvis kommer också Skolverkets satsning på läsa – skriva - räkna att ge ytterligare stöd i det arbetet.

Förvaltningens övergripande fortbildningsinsatser på temat Kunskapsuppföljning, bedömning och betygsättning måste därför fortsätta.

Högskolekursen i Mobbningsproblematiken är en viktigt redskap för att öka kompetensen kring dessa frågor och ett stort antal lärare och elevvårdspersonal genomgår nu den gotlandsförlagda utbildningen.

7. Skolbarnsomsorgen

A. Normer och värden och Kunskaper

Enligt Skolverkets bedömning strävar personalen i fritidshemmen efter att erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i sin utveckling. Dock framkommer att verksamheten tenderar att inriktas mot att ge barnen trygghet och omsorg på bekostnad av det pedagogiska arbetet.

B. Skola och hem

Enkät till föräldrar med barn på fritidshem

En liknande enkät som den som riktar sig till föräldrar med barn i förskoleverksamhet har också använts för att få föräldrarnas synpunkter på fritidshemmens verksamhet.

De frågor föräldrarna fick ta ställning till var:

 Jag som förälder känner mig trygg när mitt barn är på fritidshemmen

 Jag som förälder har fått information om fritidshemmens mål

 Om jag vill har jag möjlighet att påverka verksamheten på fritidshemmet

 Jag kan prata i förtroende med någon i personalen om mitt barns situation

 Jag är nöjd med personalens bemötande

 Jag är nöjd med den information jag får från förskolan om vad som hänt/planeras.

(23)

Fritidshem, kommunal verksamhet

Sammanfattande omdöme: 91% (90% år 2008) Nöjdhetsindex: 78

95%

92%

88%

92%

89%

94% 94%

88%

75%

100%

Mitt barn trivs Jag känner mig trygg Information om målen Aktiviteterna Påverka verksamheten Prata i förtroende Personalens bemötande Nöjd med informationen

Fritidshem, enskild verksamhet

96% 96% 91% 88% 91% 96% 96%

80%

0%

25%

50%

75%

100%

Mitt barn trivs Jag känner mig trygg Information om målen Aktiviteterna Påverka verksamheten Prata i förtroende Personalens bemötande Nöjd med informationen

De gotländska föräldrarnas uppfattning om skolbarnsomsorgen är mycket positiv. Skillnaden mellan de enskilda verksamheterna och de kommunala är marginella. 92 % av föräldrarna i den kommunala skolbarnsomsorgen anser att de aktiviteter som genomförs främjar barnets lärande och utveckling. Man är överlag också mycket positiv till personalens arbete och bemötande.

I de kommenterande svaren kan man skönja en oro inför framtiden med tanke på konsekvenser av en förändrad ekonomi.

Liksom tidigare år anser många att utemiljön behöver förbättras med t ex fler gungor och andra uteleksaker och bättre belysning under den mörka årstiden. En tydlig svarstendens handlar om maten: man önskar närproducerad mat tillagad på den egna förskolan eller skolan.

Föräldrarna har också önskemål om mer information dels om mål, arbetssätt och

terminsplanering och dels mer kortsiktig information t ex i form av vecko- eller månadsbrev.

Några föräldrar önskar också att öppettiderna skulle förlängas, framför allt på kvällarna.

(24)

C. ANALYS OCH BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE I SKOLBARNSOMSORGEN SOM HELHET

Kommunens resultat överensstämmer med det som Skolverket redovisar i sina analyser av fritidshemmens verksamhet i hela landet, dvs trygghet och omsorg prioriteras framför det pedagogiska uppdraget.

I förhållande till riket är det fler barn inskrivna i skolbarnsomsorgen på Gotland. Störst är skillnaden i åldersgruppen 10-12 år där 20 % av de gotländska barnen är inskrivna jämfört med rikssnittet 13%.

D. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING

I fritidshemsverksamheten på Gotland finns en låg andel högskoleutbildade pedagoger i förhållande till riksgenomsnittet. En prioriterad insats måste därför vara att öka den andelen.

En viktig del i rektorernas arbete är att lyfta fram fritidshemmens uppdrag utifrån läroplan och Skolverkets allmänna råd. Den diskussionen behöver föras med såväl medarbetare som föräldrar. Som ett stöd i det arbetet har en fritidspedagog under läsåret 2008/09 haft ett centralt utvecklingsuppdrag med syfte att utveckla fritidshemmens verksamhet.

8. Obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och SärVux

Beskrivning av verksamheten

Särskolan är en sammanhållen organisation med en ansvarig särskolchef för hela skolformen, och som tillika har nämndens delegation på elevmottagandet i särskolan.

Verksamheten är organiserad i tre rektorsområden.

Antalet mottagna elever i särskolan var ca 165 men varierade under året.

Den obligatoriska särskolan på Gotland organiseras i grundsärskola (lätt alt lindrig utvecklingsstörning) och träningsskola (för en måttlig och grav utvecklingsstörning).

Till den obligatoriska särskolan hör även en heldagsskola för 2 elever och en klass för 2 elever med flerfunktionshinder.

Särskolan ansvarade även under läsåret 07/08 för en resursskola med fokus på att möta behov för elever med främst neuropsykiatrisk funktionsnedsättning både från grundskolan och särskolan

Tillsammans med grundskolan anordnas samundervisningsgrupper, läsåret 07/08 med sammanlagt 17 elever.

Gymnasiesärskolan har specialutformade Estetprogram, Teknikprogram och Serviceprogram och ett Individuellt program. Tillsammans med gymnasieskolans individuella program bedriv 5 samundervisningsgrupper.

Det systematiska kvalitetsarbetet pågår kontinuerligt från den dagliga uppföljningen med elever om hur dagen har varit, vad som har skett, vad man har lärt, till dagliga samtal mellan personal, varje veckas arbetsenhetsträffar, utvecklingssamtal, facklig samverkan,

föräldramöten/föräldrakontakter, elevvårdsarbete, handledning i olika former, konsulentstöd,

(25)

arbetsplatsträffar, samverkansmöten, kompetensutvecklingsdagar, utvärderingsdagar, enkäter, diskussioner i framtidsgrupp liksom i skolråd. Allt dokumenteras skriftligt och sprids i verksamheten på ett strukturerat sätt.

Den obligatoriska särskolan

A. Normer och värden

Enkät till eleverna

Varje år får de äldre eleverna i särskolan och elever i gymnasiesärskolan besvara en enkät och ge sin syn på verksamheten. I enkäten får de ta ställning till ett antal påståenden grupperade i olika ämnesområden.

 Lärande

 Trygghet och hälsa

 Inflytande och ansvar

De markerar de sin åsikt på en skala 1-4 där 4 betyder ”Ja, alltid” och 1 betyder ”Nej, aldrig”.

Som kvalitetsmått används, precis som i grundskolan, andelen elever som besvarat en fråga med minst 3 på den 4-gradiga skalan. Resultaten redovisas sammanlagt för hela kommunen.

I särskolan där eleverna har en mindre utvecklad läsförmåga genomförs enkäterna så att en lärare läser en fråga i taget högt, förvissar sig om att alla så långt som möjligt har förstått frågeställningen och sedan markerar eleverna sitt svar.

I de berörda klasserna fanns 99 elever. 72 svar lämnades.

Det innebär att svarsfrekvensen var 73 %.

Frågor till eleverna i området Trygghet och hälsa

 Jag känner mig trygg när jag är i skolan

 Jag känner mig trygg på vägen till och från skolan

 Jag har någon att vara tillsammans med om jag vill

 Jag är en bra kamrat

 Jag har någon vuxen i skolan som jag känner förtroende för

Flickor Pojkar Alla

Trygghet och hälsa 97 % 98 % 98 %

97% 99% 100% 97% 96%

0%

25%

50%

75%

100%

Trygg i sko lan Trygg på vägen til sko lan

Någo n att vara med B ra kamrat Fö rtro ende fö r vuxen

(26)

Det innebär att av 72 elever våren 2009 ger 2 elever svaret 1 eller 2 för Trygghet och hälsa.

Det specifika resultatet innebär engagemang från alla involverade från elev, personal, elevstöd, ledning till föräldrar.

För även om eleverna i särskolan i stort ger verksamheten överlag ett mycket gott betyg så måste samtidigt situationen för det fåtal elever som inte alltid känner sig trygga, särskilt uppmärksammas. Den praktiska delen av Likabehandlingsplanen med tillhörande riskanalys måste fungera för alla elever i praktiken.

Kontinuerligt följs Likabehandlingsplan med tillhörande riskanalys upp av varje arbetsenhet.

B. Kunskaper

Enkät till eleverna

Frågor till eleverna inom området Lärande

 Jag tycker om att jobba i skolan

 Jag tycker att det är lugnt när jag ska jobba i skolan

 Jag har någon att arbeta tillsammans med om jag vill

 Jag får hjälp när det är något jag inte förstår

Lärande 94 % 92 % 93 %

Sammanfattande resultat 93% (snitt 2006-2008: 93%)

92% 92% 89% 100%

0%

25%

50%

75%

100%

Tycker o m att jo bba Lugnt när jag ska jo bba Någo n att arbeta med Hjälp när jag inte fö rstår

Även i det här området ger eleverna verksamheten ett gott betyg. Sammantaget är det 93 % av eleverna som är positiva och ger verksamheten svaret 3 eller 4 i den 4-gradiga skalan i sin bedömning. Det innebär å andra sidan att 5 elever inte är nöjda och ger antingen svaret 1 eller 2 i sin bedömning.

Den stora spännvidden mellan elevernas förutsättningar och behov medför att det kan vara svårt att få en samlad bild på skolnivå av elevernas resultat i förhållande till de nationella kursplanernas mål.

Både i november 2008 och i april 2009 gjorde obligatoriska särskolan en systematisk

uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen, från årskurs 1 till 10 i grundsärskolan.

Förutom en uppföljning av läsutvecklingen med hjälp av Bo Sundblads läsutvecklingsschema gjordes en kartläggning av samtliga elevers kunskaper i de olika ämnena respektive

ämnesområdena.

(27)

77 elever från årskurs 1 till årskurs 10 i grundsärskolan bedömdes i 10 ämnen. Ämnena Modersmål och Svenska som andraspråk var inte aktuella, eftersom vi inte har någon elev i dessa ämnen. Ett 10-tal elever, både i tidigare som senare årskurser, hade ännu inte uppnått målen i år 5. Efter sina förutsättningar bedöms ändå samtliga elever nå målen senare under sin skoltid.

De mål som eleverna skall ha uppnått då skolgången avslutas i antingen årskurs 9 eller 10, är inte möjliga att nå för ett fåtal elever. Detta medför vidare utredning om det istället handlar om verksamhetsträning i gymnasiesärskolan för dessa elever.

Även träningsskolans elever granskades i förhållande till angivna mål i de 5

ämnesområdena. Sammantaget bedömdes 21 elever från årskurs 1 till årskurs 10.

Bedömingen är att samtliga elever efter sina förutsättningar kommer att nå de mål som anges, då skolgången avslutas.

Ett arbete med kompetenshöjande insatser med riktlinjer för mål och bedömning inleddes för ansvarig pedagogisk personal.

C. Elevernas ansvar och inflytande Enkät till eleverna

Frågorna till eleverna i området Inflytande och ansvar

 Jag får vara med och planera mitt skolarbete

 Jag tycker att de vuxna lyssnar på mina åsikter

Inflytande och ansvar 92 % 89 % 90 % Sammanfattande omdöme: 90% (snitt 2006-2008: 88%)

85% 96%

0%

25%

50%

75%

100%

Planera skolarbetet Vuxna lyssnar

De flesta eleverna upplever att de vuxna lyssnar på deras åsikter, något färre att de får vara med och planera sitt skolarbete. Den frågan bör följas upp i en diskussion mellan elever och de vuxna i skolan om hur och vad eleverna kan och vill ha inflytande över.

Av 72 elever innebär det att 7 elever anser att de har alldeles för lite inflytande i planeringen av skolarbetet eller att vuxna inte lyssnar tillräckligt till deras åsikter.

Resultatet är återfört till verksamheten och eleverna. Elevers delaktighet och kännedom om målen, är ett förbättringsområde. Här hoppas vi mycket på att de visuella kursplanerna ska stödja detta område.

D. Skola och hem

Enkät till föräldrar med barn i Särskolan

(28)

Liksom eleverna har också de föräldrar som har barn i särskolan getts möjlighet att ge sin syn på verksamheten för sina barn.

I en enkät fick de ta ställning till sju frågor om verksamheten där de markerade sina svar på en skala 1-4 på motsvarande sätt som i övriga enkäter, samt en fråga om individuell

utvecklingsplan.

Resultatet har sammanställts för hela kommunen och som kvalitetsmått har också här använts andelen föräldrar som besvarat en fråga med 3 eller 4 på den 4-gradiga skalan.

Resultat 2009

Snitt 2006- 2008

Trivs ditt barn med sin skola/förskola idag? 94% 92%

Granskar man resultatet ser man att 7 föräldrar valde svarsalternativ 2. Här är det viktigt med ett fruktbärande och uppriktigt samarbete mellan hem och skola.

För att trivsel ska råda måste båda parter hitta lösningar utan att förringa någons personliga upplevelse.

Man ska dock komma ihåg att det handlar även om en psykologisk process både för elev och för vårdnadshavare att acceptera den livslånga funktionsnedsättningen som

utvecklingsstörning innebär.

Acceptansen tar olika lång tid och kanske nås den inte fullt ut någonsin?

Resultat 2009

Snitt 2006- 2008 Är du som förälder nöjd med verksamheten för ditt barn i

skolan/förskolan? 90% 92%

Är du nöjd med den undervisning ditt barn får? 87% 87%

Är du nöjd med lokalerna för ditt barn? 90% 90%

Även här kan man se att det rör sig om enstaka föräldrar som inte alls är nöjda med verksamhet eller undervisning liksom lokaler.

Det är angeläget att dialog förs hela tiden om detta, utifrån lyhördhet och ett respektfullt bemötande utifrån ett lösningsinriktat fokus. Från skolan sida handlar det även om att försöka förklara vad utvecklingsstörningen innebär konkret i inlärningssituationen, liksom vilka styrdokument särskolan arbetar utifrån.

Hur starkt är ditt förtroende för ditt barns ……

Resultat 2009

Snitt 2006- 2008

lärare/förskolepersonal 94% 94%

ev. asssitent 96% 95%

rektor 91% 93%

En stor majoritet av föräldrarna som besvarat enkäten har förtroende för skolans personal.

Det understryks ytterligare av de synpunkter och kommentarer som lämnats.

Dock finns det ett fåtal föräldrar som har lägre och i något fall inget förtroende för skolans personal.