Vad arbetet givit mig som lärare och förslag till forskning

Att det är svårt för eleverna att ändra den metod de initialt valt för att lösa ett

matematikproblem (Szabo, 2013) är något jag tagit fasta vid i litteraturbakgrunden. Det är viktigt att jag har med detta om jag vill att eleverna ska lära sig av sina misstag. Vissa delar av matematiksyftet nämndes inte i intervjuerna. Kanske är det en indikation på att matematikundervisningen behöver organiseras annorlunda, på ett sådant sätt att dessa syften lyfts fram i undervisningen. Eventuellt behöver eleverna få mer tid till att sätta sig in i läroplanen, och bli påminda om vad matematiken handlar om samt få dem att känna sig säkrare på vad läraren förväntar sig av dem.

Detta arbete visar att jag behöver lägga ned större vikt vid att förklara den matematik jag går igenom. Eleverna upplever att detta ger dem motivation vilket också är den i särklass viktigaste påverkansfaktorn på prestationer/lärande i matematik som syns i detta arbete. För att förbättra elevernas motivation föreslog eleverna bland annat olika typer av grupperingar. Forskningen betonar dock att man ska vara försiktig när det kommer till nivå- eller förmågegrupperingar (Boaler et al., 2014; Moser et al., 2011; Boaler & Bass 2016). Boaler et al. (2014) påpekar i sin studie att nivå- och

33

förmågegrupperingar inte förekommer i Finland. Enligt min erfarenhet från

undervisning i Finland finns nivå- och förmågegrupperingar. De förekom på alla de skolor jag arbetade på i Finland och kan enligt min uppfattning och erfarenhet fungera. Att uppfattningarna kring begreppens vara eller inte vara i Finland skiljer sig, skulle kunna förklaras av att begreppen inte är tillräckligt precisa och att dessa begrepp behöver förtydligas. Formativ bedömning är vidare för mig något av ett modeord på de arbetsplatser jag verkat. I vilka lärandemiljöer och hur man kan forma och

implementera formativa bedömningsverktyg för att förbättra inlärningskvalitén i dessa, är dock något som det behövs mer forskning kring (Pinger et al. 2016).

34

Referenser

Bergeron P-J., Rivard L. (2017). How to engage in pseudoscience with real data: A criticism of John Hattie’s arguments in Visible Learning from the perspective of a statistician. McGill journal of education, 52, 1.

Black, P., Harrison, C., Lee, C., Marshall, B. & Wiliam, D. (2003). Assessment for learning. Putting it into practice. Maidenhead: Open university press.

Boaler, J. & Sengupta-Irving, T. (2016). The many colors of algebra: The impact of

equity focused teaching upon student learning and engagement. Journal of

mathematical behavior, 41, 179-190. Elsevier Inc.

Boaler, J. & D. Foster. (2014). Raising expectations and achievement: The impact of wide scale mathematics reform giving all students access to high quality

mathematics. CTB/McGraw-Hill LLC.

Hattie, J., Fisher D. & Frey N. (2017). Framgångsrik undervisning i matematik, en

praktisk handbok. Natur kultur akademisk.

Hattie, J. (2009). Visible learning. A synthesis of over 800 meta-analyses relating to

achievement. London: Routledge

Ingenjörsvetenskapsakademin (2016). Svenska skolresultat rasar: vad vet vi? Stochkolm: Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA)

Jong S. K. (2015). The effects of a constructivist teaching approach on student academic achievement, self-concept, and learning strategies. Asia pacific education Review, 6, 7–19.

Karlsson N. & Kilborn W. (2015). Problemlösning och matematisk modellering. Studentlitteratur AB.

Kosko K. W. (2012). Student enrollment in classes with frequent mathematical discussion and its longitudinal effect on mathematics achievement. Mathematics

enthusias, 9, 111–148.

Kroksmark, T. (2007). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet. Didaktisk

tidskrift, 17, 1–50.

Kvale, S. & Brinkmann, S., 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB

Linde G. (2012). Det ska ni veta! en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur.

35

Meyer J och Land R. (2003). Threshold concepts and troublesome knowledge: Linkages to ways of thinking and practising within the disciplines. (ETL project, Occasional

report 4). Universities of Edinburgh, Coventry and Durham.

Moser S. J., Schroder S. H., Heeter C., Moran M. T. & Lee Y-H. (2011). Mind your errors: Evidence for a neural mechanism linking growth mind-set to adaptive posterror adjustments. Psychological science, 22, 1484–1489. DOI:

10.1177/0956797611419520

Nilholm C, (2013, 21 november). Det är dags att kritiskt granska John Hattie.

Pedagogiska magasinet. Hämtad 2018-03-30, från

https://pedagogiskamagasinet.se/det-ar-dags-att-kritiskt-granska-john-hattie/ Nyström P. (2010). Är den svenska skolan bara bäst i Sverige? Nämnaren, 1, 3–9. Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Fjärde upplagan. Lund:

Studentlitteratur.

Pettersson A. (2010). Utveckla din bedömarkompetens. Bedömning av kunskap för

lärande och undervisning i matematik. En teoretisk bakgrund av Astrid Pettersson, professor vid Stockholms universitet. Skolverket.

Pinger P., Rakoczy K., Besser M.& Klieme E, (2016). Implementation of formative assessment – effects of quality of programme delivery on students’ mathematics achievement and interest. Assessment in educati on: principles, policy & practice,

25, 160–182.

Simms V. (2016) Mathematical mindsets: unleashing students’ potential through creative math, inspiring messages and innovative teaching. Reseach in mathematics

education, 18, DOI: 10.1080/14794802.2016.1237374

Skolverket. (2016). PISA 2015, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Skolverket.

Skolverket. (2013). PISA 2012, 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och

naturvetenskap. Skolverket.

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola. Hämtad 2018-06-13, från http://kvutis.se/wp-

content/uploads/2014/06/Gy11.pdf

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om

36

SOU 1992:94. Bildning och kunskap: Särtryck ur läroplanskommitténs betänkande.

Skola för bildning. Kalmar: Lenanders grafiska AB.

Sproule S. (2000). The humanistic mathematics network journal: A bibliographic report.

Humanistic mathematics network journal, 23(8), 36–37.

Starrin, B & Svensson, P-G (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Lund: Studentlitteratur AB.

Szabo, A. (2013). Matematiska förmågors interaktion och det matematiska minnets roll

vid lösning av matematiska problem. (Licentiatavhandling, Rapporter i

matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, nr 4). Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet.

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan: för att skapa tillfällen till lärande (Doktorsavhandling, Umeå universitet, Institutionen för matematik och statistik, 1102–8300, 39). Tillgänglig: http://umu.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A140830&dswid=301 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-03-28, från

http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wery J. & Thomson M.M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. British journal of learning support, 28, 103–108.