Samtliga lärare betonar vikten av kontakter och relationer för SPRINT-eleverna med jämnåriga svenska ungdomar för att skapa en social gemenskap. Lärarna håller med Haug om att det sociala nätverket leder till gemenskap och därmed inkludering.131 Alla lärare fortsätter sedan att berätta att det finns så mycket mer de skulle vilja göra för att få en bättre integration, men de anser att varken tid eller hjälp finns att tillgå. Lärarna känner att inte mycket tid lämnas åt dem att lägga på planering och skapande av integration. En lärare berättar att de i två år fått kämpa för att eleverna ska få ha simlektioner, vilket lärarna på den skolan tyckte var vansinne, fastän det är ett kriterium att eleverna ska kunna simma för att bli godkända i idrott och hälsa. Lärarna menar att de i många fall får slita hårt för vad som de anser vara grundläggande rättigheter och att den tiden hade
127 Gibbons, 2006 128 Intervju med B 129 Axelsson, 2004, s.530-532 130 Ekersmo i Bunar, 2010, s.56 131 Haug, 1998, s.10
31
kunnat läggas på integreringsprojekt. Detta stämmer in på Frasers rättvisa jämlikhets kriterier för lika villkor med mening om att det krävs omfördelning av resurser och erkännande av de nyanlända elevernas rättigheter för att de ska kunna bli fullständiga samhällsmedlemmar.132
Samtliga lärare är eniga om att det inte är mycket integrering med andra svenska barn. Men de försöker vara med när respektive skola har nationella dagar eller projektarbeten som temadagar eller kamper. Lärare A och lärare D berättar att eleverna på SPRINT har utfört intervjuer av elever i gymnasieklasser som i sin tur sedan utförde intervjuer på dem. Detta var uppskattat från båda håll, eleverna tycker det är intressant samt att lärarna tror att fördomar förebyggs och kontakter skapas av denna sorts aktivitet. På en av skolorna åkte samhällsprogrammet med internationell inriktning till Bangladesh och fick sedan redovisa sina arbeten för SPRINT-klasserna som då hade läst om Bangladesh. En annan skola berättar om att några SPRINT-elever fick komma och berätta om islam för en samhällsklass som på religionen läste om detta. Många fler liknande småprojekt genomförs på samtliga skolor.
”Istället för att resa ut i världen så har man ju världen här.”133 Alla intervjuade lärare vill att SPRINT-elevernas kunskaper och erfarenheter ska tas till vara. Lärare C pratar om att försöka införa en fadderverksamhet, vilket denne tror öppnar upp nya möjligheter för integration och detta inte bara med faddern utan även med dennes kontaktnät.
Vad anser sig lärarna ha för roll på SPRINT?
Utöver att undervisa eleverna och hjälpa dem att nå målen på SPRINT krävs mycket mer av lärarna som jobbar där. De säger själva att arbeta på SPRINT passar inte för alla lärare. Lärare B säger att läraren måste vara en problemlösare som tycker om att komma på kreativa lösningar, samtidigt som det krävs att läraren är intresserad av kulturer och olikheter och framför allt att den är en tålmodig person som är villig att ge mycket då det krävs väldigt mycket av läraren. ”…vissa dagar vill man puss på alla, andra dagar slänga dem ut genom fönstret, det krävs ett enormt engagemang från läraren.”134 Lärare A menar att läraren måste älska att jobba med eleverna, annars har man inget där att göra eftersom det krävs mycket tålamod och engagemang av läraren. Många lärare känner sig som ett extra stöd till SPRINT-eleverna. Lärarna pratar om att skapa en zon med trygghet för sina elever. Bland annat berättar lärare A om de ensamkommande eleverna och menar att lärarna på programmet blir den enda tryggheten som eleverna har. Lärare C håller med lärare A och menar att lärarna blir någon sorts förälder med trygghet. Även känner lärarna att de måste föra de nyanlända elevernas talan, eftersom de inte har en stark föräldragrupp som sätter emot och ställer krav på skolan.135 Lärare A håller med om att de blir som någon sorts
132 Fraser, 2003, s.220-223
133 Intervju med B
134 Intervju med A
32
förälder och säger att eleverna har skjutit upp sina tonårsproblem tills nu då de känner sig bekväma och trygga, vilket leder till att de gör sina utlopp under SPRINT-tiden.
Eleverna vet att vägen till gymnasiet och att sedan läsa vidare är mycket lång och för att klara av detta behöver de lära om den svenska skolkulturen som handlar om att analysera mera och att ta eget ansvar säger lärare D. Informanten menar att läraren måste vara ett bra stöd för dessa elever och se till att de lyckas hålla vilja och intresset uppe.
Enligt Wigg och Cederberg känner eleverna att de är fast i ett väntrum under tiden de är i förberedelseklass. De intervjuade lärarna håller med om att eleverna i omgångar blir frustrerade och upplever att de fastnat när de inte ser snabba resultat. Här är lärarens roll att lyfta och uppmuntra eleverna samtidigt som lärarna måste bromsa eleverna en aning så de inte rusar igenom sina uppgifter utan även fördjupar sina kunskaper.
Lärare C känner att lärarens roll är att förmedla den kunskap som SPRINT-elever besitter utåt och tycker att eftersom Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle så måste lärarna kämpa för att förebygga fördomar.
33
Diskussion
Syftet med den här uppsatsen var att belysa pedagogers perspektiv på SPRINT-programmen bland annat om hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Av mina intervjusvar framgår det tydligt att lärarna har väldigt lika åsikter när det gäller hur eleverna på SPRINT ska bemötas, hur undervisningen ska gå till samt att integration är mycket viktigt för dessa elever. De är också samstämmiga i sin bedömning att det i dagsläget återstår en hel del utvecklingsarbete framförallt när det gäller integrationen. Att de har många lika åsikter kan delvis förklaras av att flera av dem tidigare har arbetat tillsammans samt att de även har gemensamma konferenser där de diskuterar hur arbetet ska gå till.
Antalet lärare med utbildning i svenska som andra språk varierar i SPRINT-arbetslagen, från någon till att de var i majoritet. Jag har fått intrycket av att en sådan utbildning gynnar arbetet i SPRINT-klasser, samt att det är viktigt att vara som de intervjuade lärarna var nämligen kreativa personer som älskar och brinner för sitt arbete med de nyanlända eleverna.
Tydligt framträder samhällets krav på lärarna om att utbilda de nyanlända eleverna till svenska samhällsmedborgare. Detta då undervisningens fokus ligger på att eleverna ska lära sig det svenska språket och den svenska skolkulturen så att de kan ta del av den sociala gemenskapen. Jag tycker mig se att lärarna har en annan värdering och en vilja att skapa en förståelse av att de nyanlända eleverna besitter egna erfarenheter och unika kunskaper. Lärarna vill att gymnasieskolan ska skapa ett behov och använda SPRINT-elevernas kunskaper. Inte bara för integrering av SPRINT-elever utan för att de ska känna sig behövda och att de kan bidra med kunskap om andra delar av världen som vi svenskar inte kan läsa oss till.
Undervisningen är präglad av det svenska språket och dess begrepp, för att eleverna ska lära sig svenska och kunna läsa vidare om så önskas. För att underlätta denna inlärning menar Cummins att lärarna måste vara medvetna om skillnaden på att behärska vardagsspråket och skolspråket.136 Lärarna visar att de är medvetna om detta genom att de lägger upp undervisningen och begreppsförklaringarna så att de får ett sammanhang, för att underlätta förståelsen och kunskapsutvecklingen.
Lärarna poängterar vikten av god kontakt med eleverna och jag uppfattar att det är den som gör att de lyckas förmedla krav och mål som ställs på eleverna på ett sätt så att eleverna förstår och accepterar dessa. Detta går emot vad Wigg och Cederberg säger om att eleverna känner att de är i ett väntrum med otydliga mål. Däremot säger flera av lärarna att det blir egensnickrade läroplaner och att de hellre skulle vilja ha tydliga direktiv från Skolverket och från ledningen, vilket de känner att de inte får.
34
Vygotskij, Cummins och Gibbons delar åsikter med lärarna när det kommer till samarbeten.137
De menar att genom temaarbeten där det krävs ett samarbete mellan de olika ämneslärarna, kommer eleverna skapa en djupare förståelse för innehållet eftersom de behandlas från olika synvinklar.
Skolinspektionen anser att eleverna blir kvar i förberedelseklassen för länge, vilket jag inte alls kan se på dessa SPRINT-klasser. Tänk dig att läsa in svenska grundskolan på två år, du är i åldern 16-20 år då mycket händer med kropp och sinne. Men du studerar hårt och bearbetar inte de traumatiska händelser som spökar i bakhuvudet samtidigt som blir du av med flera av dina klasskompisar som tvingas bryta upp sin säkerhet och flyttas annanstans eller inte får uppehållstillstånd, och du tvingas leva med en ovisshet om hur det kommer gå för din vän. Jag är enormt imponerad över att dessa elever orkar med att studera och att de gör det utan att ge upp samt hur pass väl de utvecklas på kort tid. Sen är det bara hatten av och all respekt för de lärare som finns där och hjälper dessa elever så mycket.
35
Konklusion
Studiens syfte var att belysa SPRINT-pedagogernas perspektiv på SPRINT-undervisningen, genom att beskriva pedagogernas roll på SPRINT och hur de arbetade för att SPRINT-eleverna skulle nå kunskapsmålen samt hur de skulle integreras i skolan.
Jag tycker jag uppnått mitt mål och besvarat mina frågeställningar och lyckats belysa brister som behöver tittas närmare på. För att kunna dra generella slutsatser anser jag att studien hade behövt vara större, genom att flera informanter deltagit samt att flera skolor runt om i landet hade behövt delta.
Informanterna i min studie är lärare som är väldigt öppna och engagerade i sitt arbete med de nyanlända eleverna. Även de skolor som fortfarande är i en uppbyggnadsfas är mer än väl förberedda i mottagandet av nyanlända elever.
De viktigaste resultaten jag kommit fram till är att:
Lärarna anser att trygghet, förståelse och stöttning är de viktigaste lärarna måste ge de nyanlända eleverna under deras första tid på SPRINT.
Lärarna är väl medvetna om språkets betydelse för kunskapsutvecklingen och de jobbar alla med kontinuerliga begreppsförklaringar.
Lärarnas roll för SPRINT-eleverna är mycket mer än att vara en undervisande lärare. Pedagogerna måste finnas för eleverna som en trygghet och föra elevernas talan i situationer där föräldragruppen inte kan hjälpa dem.
Skolledningen brister i att ge stöd till lärarna för att elevernas integration i skolan inte skall missgynnas.
Flera av lärarna nämnde att det blir egensnickrade läroplaner då de nyanlända eleverna ska ta sig igenom nio års läroplaner på enbart något år. Lärarna tycker att det hade varit bättre och mer rättvist för eleverna om det fanns tydliga enskilda läroplaner att följa för SPRINT-elever. Eftersom då skulle eleverna få en jämlik utbildning landet över.
Fortsatt forskning behövs för att uttrycka sig om hur detta påverkar eleverna långsiktigt. Jag anser också att forskning kring elevernas egna åsikter bör utföras. En annan intressant synvikel skulle vara att jämföra olika kommuner mot varandra för att se hur stor skillnaden är eller om skolorna jobbar väldigt lika. En tredje intressant vinkling skulle vara att fördjupa sig i ledningens tankar oh uppfattningar då de fått viss påpekande om brister.
36
Referenser
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj, Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur, 2008
Aspers, Patrik, Etnografiska metoder. Malmö: Liber, 2007
Axelsson, Monica, ”Skolframgång och tvåspråkig utbildning” i Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 2004
Blob, Mathias, Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn – en översiktstudie av arbetet i fyra
storstadskommuner, Norrköping: Integrationsverket, 2004
Bunar, Nihad, En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. 2010
Cederberg, Meta, Utifrån sett – inifrån upplevt Några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras
möte med den svenska skolan. Malmö: Holmbergs AB, 2006
Cummins, Jim, Languagde, power and pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon, UK: Multilingual Matters, 2000
Eklund, M. Interkulturellt lärande – Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Luleå: Luleå Tekniska Universitet, 2003
Esaiasson, Peter & Gilljam, Mikael & Oscarsson Henrik och Wängnerud Lena, Metodpraktikan
Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik, 2007
Ekermo, Lena, ”Vi i skolan står för det normala i tillvaron; de mår bra hos oss”. Rapport om mottagandet av nyanlända elever i Linköpings kommuns grundskolor, i Bunar Nihad, En
forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. 2010
Fraser, Nancy, Den radikala fantasin – Mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos AB, 2003
Gibbons, Pauline, Discourses in the ESL classroom: students, teachers and researchers. Manchester: Continuum, 2006
Haug, Peder, Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket, 1998
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB, 2009
Lappalainen, Paul, SOU 2005:56, Det blågula glashuset – om strukturell diskriminering i Sverige. Stockholm: Frites offentliga publikationer, 2005
Nilholm, Claes, Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur, 2007
Nilsson, Jenny, En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton
kommuner
Otterup, Tore, ”Jag känner mig begåvad bara” Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i
37
Rodell Olgac, Christina, Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik, Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1995
Rodell-Olgac, Christina. Interkulturella arbetssätt i en förberedelseklass – att lära av sina romska och
somaliska elever. I Monica Axelsson (Red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden
som resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut, 1999
Skolinspektionen, Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Stockholm, 2009
Skollagen (2010:800) 1 kap 8 § och 29 kap 2 § st 2
Skolverket, Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Fritzes, 2008 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf94. Stockholm: Fritzes, 1994
Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes, 2011 Vygotskij, Leo, Though and Language. Ed. And trans. A Konzulin. Cambride. MA: Harvard University
Press, 1986
Wigg Jepson, Ulrika, Nytt land och ny skola Berättelser om att bryta upp och börja om. Stockholm: Liber, 2011
Elektroniska källor:
http://www.codex.vr.se den 13 april 2012
http://www.codex.vr.se den 13 april 2012
http://www.codex.vr.se den 13 april 2012
38
Appendix/Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor:
Hur länge har du arbetat som lärare?
Hur länge har du arbetat på denna skola?
Vad har du för anställning?
Hur länge har du haft den anställningen?
Vad har du för utbildning?
Hur många SPRINT-elever finns på skolan?
Tematiskafrågor:
Undervisningen
Hur ser undervisningen och klassrumsstrukturen ut på SPRINT?
Hur anpassas undervisningen efter elevens förutsättningar?
Tillvaratas elevers tidigare kunskaper?
Vad är viktigt för elevernas första tid på SPRINT?
Hur arbetar pedagogerna i bemötandet av eleverna?
Vad finns det för samarbeten mellan olika parter?
Integration
Hur arbetar ni med att integrera eleverna i skolan?
Finns det aktiviteter SPRINT deltar på?
Deltar SPRINT-eleverna i ordinarieklass?
När är eleverna redo för ordinarieklass?
Övergången
Hur sker övergången?
Finns en övergångspolicy, hur ser den i så fall ut?
Hur förbereds eleverna för övergången?
Kommunikation
Vad finns det för kommunikation mellan SPRINT-pedagogerna och eleverna, hemmet, andra lärare och annan personal?
Ledning och Skolverket