Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp
Språkintroduktion
- Lärares förhållningssätt till undervisningen och
integrationen inom Språkintroduktionsprogrammet
Mikaela Vahlström
Handledare: Therese Hartman Examinator: Anna Nørholm Lundin
2
Sammanfattning
Denna studie syftar till att belysa pedagogers perspektiv på Språkintroduktionsprogrammen. Pedagogernas perspektiv är i huvudsak med avseende på vad pedagogerna har för roll på programmet, samt hur de arbetar för att eleverna ska integreras i skolan och nå kunskapsmålen. Genomförandet av studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger på samtliga Språkintroduktionsprogram i en medelstor svensk kommun. Resultatet visar att lärarna är väldigt enade i sin pedagogiska syn om hur arbetet på Språkintroduktionsprogrammen ska se ut. Samt att de anser att det är för lite integration mellan Språkintroduktion-eleverna och resten av skolan. Mina slutsatser är att lärarna skapar en trygghet för eleverna och är väl medvetna om språkets betydelse för elevernas kunskapsutveckling. Även att det behövs mer stöd och tydliga direktiv från skolledning och Skolverket för att dessa elever ska integreras mera i skolan och för att de ska få en mer jämlik utbildning som resten av jämnåriga elever i samhället.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2 Inledning ... 4 Bakgrund ... 5 Centrala begrepp ... 6 Litteraturöversikt ... 8 Tidigare forskning ... 8 Teoretiska perspektiv ... 11Syfte och frågeställningar ... 13
Metod ... 14
Metod för datainsamling ... 14
Urval ... 15
Metod för analysen ... 16
Validitet och reliabilitet ... 16
Etiska överväganden ... 16
Reflektion över metoden ... 17
Resultat ... 18
Lärares förhållningssätt till undervisningen ... 18
Arbetet med integration på skolan ... 22
Övergång från SPRINT till ordinarie klass ... 24
Kommunikationen i skolan och till hemmet ... 25
Åsikter om ledningen och Skolverket ... 25
Analys ... 27
Vad anser lärarna vara viktigast att ta hänsyn till när de jobbar med nyanlända elever på SPRINT?... 27
Lärarnas arbete för hur SPRINT-eleverna ska integreras i skolan och nå målen? ... 28
Vad anser sig lärarna ha för roll på SPRINT? ... 31
Diskussion ... 33
Konklusion ... 35
Referenser ... 36
4
Inledning
Förra terminen läste jag Allmänt Utbildningsområde II och delkursen ”Flerspråkighet, språksocialisation, lärprocesser, inkludering/exkludering”. Då väcktes mitt intresse och nyfikenhet för elever med svenska som andra språk. Jag fick en djupare förståelse hur viktigt det är för en pedagog att anpassa sin undervisning för varje enskild elev efter elevens förutsättningar. Som lärare är det viktigt att minnas att ämnesundervisningen inte enbart handlar om att förmedla fakta. Det är viktigt att förstå att för många elever handlar problematiken i ett ämne om brister i svenska språket. Detta tycker jag är viktigt att ha med mig i mitt arbete som lärare. Under utbildningen har vi inte berört ämnet så mycket så idén att göra mitt examensarbete inom området föddes. Jag ville vidga mina vyer samt försöka tillföra någonting till en annars inte så bred forskningsgrund.
Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Människor kommer till Sverige av många olika anledningar, allt från flyktingar till fördelaktiga jobberbjudanden som lockar. Barn som flyttar hit har som alla andra skolplikt. De kallas för nyanlända barn, vilket indikerar att de inte varit i Sverige länge samt att de inte kan det svenska språket. Uppfylls dessa krav placeras barnen i FBK (förberedelseklass), där de lär sig svenska och svensk skolkultur. Skolbakgrunden för de nyanlända ser olika ut. Vissa behöver endast lära sig språket andra måste börja med grunderna eftersom de aldrig gått i skola oavsett ålder. Är eleverna mellan 16-19 år får de börja på SPRINT (språkintroduktion). Under sin tid i SPRINT-klasserna arbetar eleverna mot årskurs nios mål. För att sedan söka sig vidare till gymnasieutbildningar. Jag har valt att fokusera mig på SPRINT då de elevernas ålder passar in i min lärarinriktning.
5
Bakgrund
Sverige är ett mångkulturellt samhälle, där 15 % av befolkningen är utrikesfödda.1 Nyanlända
barn som kommer till Sverige ska undervisas utifrån läroplanens mål.2 Med begreppet nyanlända
barn menas de elever som anländer till svensk skolform och som inte har svenska som modersmål eller inte behärskar det svenska språket.3 Många av dessa barn har möjlighet att
placeras i så kallade förberedelseklass som inslussning och förberedelse inför den ordinarieklassen. I förberedelseklassen får de nyanlända eleverna introduktion i svenskasamhället och grundläggande undervisning i svenska.4
Det finns inte mycket forskning om nyanlända elever. Nihad Bunar har skrivit en forskningsöversikt som uppdrag från Vetenskapsrådet.5 Han lyfter fram områden, gällande
nyanlända barn och deras utbildning i den svenska skolan, som idag i princip saknar svensk forskning. Han påpekar att det saknas forskning om hur samhällsstrukturen påverkar elevernas skolgången, mottagningssystemet och pedagogernas perspektiv inom området.6
Det är ett faktum att personer med utländsk bakgrund ofta blir utsatta för utanförskap och saknar tillhörighet till det svenska samhället, de segregerade områden är ett gott exemplet på det.7
Därför är det viktigt att den svenska skolan utvecklar den monokulturella undervisningen till en mer mångkulturell undervisning. Förberedelseklassen kan i detta fall vara till fördel för eleverna, genom att erbjuda en mjukstart.
I läroplanen står det att utbildningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och individuella behov.8 Att ha tillgång till förberedelseklass eller SPRINT gagnar dem nyanlända
eleverna och ger dem en chans till en bra och anpassad studiegång. Där ges eleverna också undervisning om Sveriges demokratiska värdegrunden och om människors lika värde. Skolinspektionens granskning visar att nyanlända elever ofta möter ett långvarigt utanförskap och kränkningar i skolan.9 En av orsakerna till detta kan bero på att de nyanlända eleverna placerads
avsides i smågrupper, enligt Skolinspektionen kan elevernas egna förutsättningar bli förbisedda. Skolinspektionen pekar även på att dessa elever har en egen skola i skolan, där varken andra lärare eller elever vet vilka de nyanlända eleverna är.10
1 http://www.scb.se den 27 mars 2012
2 Skollagen (2010:800) 1 kap 8 § och 29 kap 2 § st 2 p 1
3 Skolinspektionen, Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö, Stockholm, 2009, s.12 4 Skolverket, Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever, Stockholm: Fritzes, 2008, s.4
5 Nihad Bunar, En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan, 2010, s.115 6 Bunar, 2010, s.113
7 Paul Lappalainen, SOU 2005:56, Det blågula glashuset – om strukturell diskriminering i Sverige, Stockholm: Frites
offentliga publikationer, 2005
8 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf94, s.4 och Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 1994, s.8
6
Nyanlända elever erbjuds möjlighet till undervisning oavsett ålder. Ungdomar mellan 16-20 år placeras i SPRINT-klasser, de yngre eleverna har i vissa kommuner möjlighet att gå i så kallade FBK annars placeras de i ordinarieklasser. I kommunen får de nyanlända eleverna i åldern 16-20 först läsa SFI (svenskundervisning för invandrare) upp till B-nivå på CIS (Centrum för introduktion i skolan). De utför grundläggande tester inom svenska, matematik och engelska samt i elevernas modersmål. När eleverna uppnått B-nivå i SFI placeras de ut till de fyra olika SPRINT-klasserna i kommunen. Målet för eleverna är att få fullständiga betyg i årkurs nio. För att få möjlighet att söka vidare till gymnasiet. För yrkesprogram på gymnasiet behövs minst godkänt i svenska som andraspråk, matematik och engelska samt fem ytterligare ämnen. De elever som strävar efter att läsa högskoleförberedande program måste minst ha godkänt i svenska som andraspråk, matematik och engelska samt nio ytterligare ämnen.
Centrala begrepp
Nyanlända elever
Nyanlända elever är de barn och ungdomar som har kommit till Sverige under sin skoltid i motsvarande grundskola, gymnasium eller annan skolreform.11 Dessa elever lever under olika
förhållanden och på olika villkor, några har permanent uppehållstillstånd medan andra lever som asylsökande på flyktinganläggningar. Alla de har gemensamt att de inte har svenska som modersmål samt inte kan eller förstår det svenska språket när de kommer till skolan.12
När begrepp nyanlända elever används i denna studie sätts fokus på de elever som är mellan 16-20 år och därmed går i SPRINT-klasser.
Förberedelseklass
Förberedelseklassen är en grupp för nyanlända grundskoleelever som ges grundläggande svenskundervisning.13 Denna undervisningsgrupp är separerad från resten av skolan och är
begränsad till en kortare period där eleverna förbereds för ordinarie undervisningen.14 Elevernas
ursprung, ålder, språk, svenska kunskaper och kunskapsnivåer varierar. Skolorna har ingen skyldighet att erbjuda eleverna möjlighet till förberedelseklass, men skollagen säger att skolan måste ta hänsyn till elevernas behov.
7
SPRINT-klass
SPRINT står för Språkintroduktionsprogrammet, i denna kommun är sådan utbildning förlagt på gymnasieskolorna eftersom eleverna är i åldern 16-20. De nyanlända eleverna läser in den svenska grundskolebehörigheten upp till årskurs nio. Eleverna kommer med olika förkunskaper och färdigheter vilket leder till att det tar olika lång tid för varje enskild elev att läsa in behörigheten. Utbildningen har fokus på det svenska språket, eftersom eleverna behöver det även i ämneskunskaperna samt i kommande studier.15 Efter åldern 20 hänvisas eleverna till
vuxenutbildning.16
SPRINT är sedan två år tillbaka det nya namnet på vad som förut kallades IVIK (individuella programmet introduktionskurs). IVIK var i denna kommun beläget på endast en skola, dit alla elever kom. SPRINT liknar IVIK mycket då programmet riktar in sig mot nyanlända elever mellan åldern 16-20. Där eleverna läst in upp årskurs nios kunskapsmål.
I denna kommun är SPRINT-programmet under uppbyggnad på tre av fyra skolor, då programmet är nytt på de tre skolorna. Eftersom att förut låg all IVIK-undervisning på den fjärde skolan, vilket betyder att de på denna skola, idag, har en bra grund att stå på. Fördelningen av SPRINT till flera olika skolor behövdes bland annat då det är många elever som läser SPRINT och det finns inte lokaler nog för dem alla på samma skola. En annan anledning är att det ska vara lättare att integrera SPRINT-eleverna med de andra eleverna om inte alla nyanlända elever går på samma skola.
Ordinarie klass
Ordinarieklass är den klass som den nyanlända eleven ska placeras i efter förberedelseklassen.17
Detta gäller inte SPRINT, de eleverna söker vidare till gymnasieutbildningar när de uppnått målen i årskurs nio.
8
Litteraturöversikt
Det finns inte mycket forskning kring nyanlända elevers skolsituation, ännu mindre om SPRINT-elever. Däremot finns det mycket forskning om barn med utländsk bakgrund och flerspråkiga barn, vilket till viss del kan appliceras på de nyanlända eleverna. Därför följer den nedanstående tidigare forskningen inte endast om nyanlända elever.
Tidigare forskning
Lärares arbete med flerspråkiga elever
En flerspråkig elev är en elev som kan växla mellan flera olika språk utan begränsning och bli förstådd.18 Andraspråksinlärning är det språket eleven lär sig utöver sitt modersmål.19
Monica Axelsson poängterar att det är viktigt att flerspråkiga elever får upprätthålla och använda sig av sitt modersmål i skolans alla ämnen. Axelsson säger samtidigt att det är viktigt att utvecklingen inom de olika ämnena sker både på svenska och på modersmålet. Ett bra exempel på att upprätthålla förstaspråket är att eleven har tillgång till modermålsundervisningen i alla ämnen. Enligt Axelsson bör eleven få utföra sina uppgifter på sitt modersmål inom de olika ämnena.20 Ju högre upp i åldern eleverna kommer desto viktigare är det erbjuds studiestöd på sitt
modersmål för att inte hämma kunskapsutvecklingen i olika ämnen. Enligt Bunar är forskningen överens om de positiva effekterna modersmålsundervisningen har. Samtidigt redogör han fakta som han har tagit från Lisa Ekermos uppsats som innehåller intervjuer med bland annat modersmålslärare som beskriver sin situation. De menar att deras kompetens inte tas tillvara och att det inte finns tillfredsställande samarbete mellan dem och ämneslärare. De upplever också att de möter motstånd från föräldrarna som oroar sig om att modersmålsundervisningen ger mindre tid för svenskaundervisningen.21
Däremot skriver Otterup i sin studie att flerspråkiga eleverna ser mer fördelar än nackdelar med att kunna flera språk.22 Otterup menar att människor skapar sin identitet med hjälp av
språket och omgivningen, därför är det viktigt att flerspråkiga elever får upprätthålla sitt modersmål.23
18 Tore Otterup, ”Jag känner mig begåvad bara Om flerspråkighet och identitetskonstruktion bland ungdomar i ett
multietniskt förortsområde. Göteborg: Institutionen för svenska språket, 2005, s.13
19 Otterup, 2005, s.22
20 Monica Axelsson, ”Skolframgång och tvåspråkig utbildning” i Kenneth Hyltenstam & Inger Lindberg
(red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur, 2004, s.530-532
21 Lena, Ekermo, ”Vi i skolan står för det normala i tillvaron; de mår bra hos oss”. Rapport om
mottagandet av nyanlända elever i Linköpings kommuns grundskolor. i Nihad Bunar, En forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (2010), s.56
9
Annick Sjögren menar att svenska lärare betraktar elever med utländsk bakgrund ofta som problematiska och att dessa elever behöver försvenskas. Sjögren menar att många lärare strävar efter att ha en homogen grupp att undervisa och att alla barn är lika. Därmed måste de utlänska barnen bli mer svenska. Genom detta tankesätt anpassas inte undervisningen efter elevens egna förutsättningar utan läraren försöker fylla kunskapsluckorna och kan missa eleverna styrkor.24
Elever med utländsk bakgrund blir utpekade som avvikande och språksvaga när deras svenska jämförs med jämnåriga elever som har svenska som modersmål. 25
Rodell-Olgac menar, även hon, att det är mycket viktigt att skolan kommer bort från ”alla elever är lika och vi gör ingen skillnad vare sig man kommer från Turkiet eller från Täby”26, då
detta kännetecknar många av lärares syn på elever med utländsk bakgrund. Problemet blir att alla behandlas som medelklassvenskar, vilket innebär att elever, vars inlärningsförmåga ser annorlunda ut missgynnas av undervisningen.27 Rodell-Olgac betonar vikten av att lärare som
jobbar med nyanlända elever har en förståelse för att de jobbar med barn och ungdomar som kommer till skolan med olika bakgrunder och med olika ämneskunskaper. Det är också viktigt att minnas att några av dessa elever kan olika traumatiska händelser med sig. Att skapa en stödjande funktion kring varje individ främjar deras inlärning och anpassning. Läraren kan bli en viktig vuxen kontakt för tillexempel ensamkommande barn. Tillgången till små grupper ger eleverna möjligheter att få individuellt anpassad undervisning, eleverna kan hjälpa varandra och har ofta förståelse för varandras situation.28
Att arbete med nyanlända elever
Eklund lyfter fram att lärarna som jobbar med de nyanlända eleverna är personer som är väldigt entusiastiska och har en stor vilja att hjälpa dessa elever att komma in i den svenska skolkulturen.29 Dock verkar det som att dessa lärare ofta får improvisera utbildningen de håller i
då det saknas tydliga direktiv över hur den ska se ut.30 Även Cederberg skriver i sin avhandling att
det är viktigt att eleverna känner att de upprätthåller en bra relation med sina lärare samt att denne finns som ett socialt stöd. Hon skriver att en positiv relation mellan lärare och elev har stor betydelse för undervisningen och kommer tillsammans med elevens egen studiemotivation och skolbakgrund att påverka utfallet av klarade studier.31 Wigg skriver om det tunga i arbetet med
24 Annick Sjögren i Bunar, 2010, s.25 25 Sjögren i Bunar, 2010, s.25
26Christina, Rodell-Olgac, 1999,. Interkulturella arbetssätt i en förberedelseklass – att lära av sina romska och somaliska
elever. I M. Axelsson (Red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång – mångfalden som resurs. Stockholm: Rinkeby språkforskningsinstitut. s.
27 Rodell-Olgac, 1999. 28 Rodell-Olgac, 1999.
29 Monica, Eklund. Interkulturellt lärande – Intentioner och realiteter i svensk grundskola sedan 1960-talets början. Luleå:
Luleå Tekniska Universitet, 2003, s.200-210
30 Bunar, 2010, s.66
31 Meta Cederberg, Utifrån sett – inifrån upplevt Några unga kvinnor som kom till Sverige i tonåren och deras möte med
10
nyanlända elever, där lärarna känner en otillräcklighet framför allt när de jobbar med bland annat ensamkommande barn och ungdomar. Här är det väldigt viktigt med bra rutiner och en personalstyrka som kan hjälpa elever som mår dåligt. Som en annan jobbig situation för läraren anger hon elever som tvingas lämna landet eller gå under jorden. Ovissheten kring denna problematik kan vara svår för läraren att hantera.32 Wigg skriver att lärarna har skyldighet att ge
alla barn och ungdomar samma utbildning, men att hennes intervjuade lärare anser att det sker på helt andra villkor. Bland annat då eleverna ska försöka bygga upp sitt nya liv på denna plats de kommit till. Eleverna uppmuntras att ta tillvara på alla chanser de ges, samtidigt som de stängs ute från många av samhällets strukturer.33
I läroplanen står det att utbildningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar för att ge bästa tänkbara utgångspunkter.34 Tillgång till förberedelseklass är därför viktig då de nyanlända
barnen får en möjlighet till så bra och anpassad skolgång som möjligt. Mathias Blob menar att detta är en bra motivering för upprätthållande av förberedelseklasser, då de kan ses som en stödåtgärd för de nyanlända eleverna.35
Det ansvar läraren har, i ljuset av dessa teoretiska verktyg, finns i det konkreta mötet med den Andre. Att ta ansvar för den Andre, och att känna empati, är inte att lära om den Andre, och försöka sätta sig i hennes ställe. Det handlar om att sätta in den Andre i sig själv; att lära av den Andre. Förmågan att känna och visa empati skulle alltså inte hänga ihop med ett gränslöst engagemang, utan snarare ett ansvarstagande i mötet, det vill säga i klassrummet.36
Wigg fortsätter sedan med att berätta om de positiva effekterna lärarna upplever, såsom den enorma uppskattningen läraren får för den hjälp denne ger. Samtidigt beskriver lärarna hur glada eleverna blir över sina framsteg och hur de som lärare känner glädje över att eleven tillexempel lyckats knäcka läskoden. De nämner också att det känslomässiga engagemanget i eleverna ger mycket positiv respons och glädje i arbetet.37
Övergång mellan förberedelseklass till ordinarie klass
Rodell Olgac menar att övergången mellan förberedelseklass och ordinarieklass är avgörande för elevens framtida inlärningsförmåga och att den sker efter elevens förutsättningar. Hon skriver att eleven ofta hålls kvar i förberedelseklassen för länge medan läraren för den ordinarieklassen anser att eleven kommer med för lite kunskaper.38
32 Ulrika Jepson Wigg, Nytt land och ny skola Berättelser om att bryta upp och börja om, Stockholm: Liber, 2011,
s.168-170
33 Wigg 2011, s.170
34Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes, 2011, s.8 35 Mathias Blob, Skolintroduktion för nyanlända flykting- och invandrarbarn – en översiktstudie av arbetet i fyra
storstadskommuner, Norrköping: Integrationsverket, 2004, s.13
36 Wigg, 2011, s.171 37 Wigg 2011, s.171-174
38 Christina Rodell Olgac, Förberedelseklassen – en rehabiliterande interkulturell pedagogik, Stockholm: Almqvist &
11
Jenny Nilsson har i sin studie kommit fram till att hennes undersökta skolor i stor utsträckning saknar riktlinjer för när och hur övergången till den ordinarieklassen ska ske.39 Blob
och Rodell Olgac understryker vikten av ett gott samarbete mellan förberedelseklassläraren och mottagande klassläraren.
Teoretiska perspektiv
Människors lika värde
Alla barn och ungdomar i Sverige har rätt till en utbildning och denna utbildning ska vara anpassad efter elevens förutsättningar. Detta innebär att de nyanlända eleverna har rätt till en utbildning i Sverige som är anpassad till dem, men fortfarande jämlik de jämnåriga elevernas som är uppväxta i Sverige. Nancy Fraser anser att kriterierna för omfördelning och erkännande behöver uppfyllas för att jämlikhet ska uppnås. För att uppnå jämlikhet i samhället behöver resurserna omfördelas samt att försummade grupper måste erkännas genom att ges likvärdiga villkor och därmed möjlighet att bli fullständiga samhällsmedlemmar.40
Inlärningsteori
Inlärningsteoriernas främste forskare är Vygotskij. Han menar att det ska vara en sociokulturell inlärning vilket innebär att eleverna lär tillsammans. Han menar att inlärning av begrepp och dess förståelse görs via relevanta sammanhang. Undervisningen ska då konstant utmana eleven individuellt genom att hela tiden vara lite svårare än vad eleven klarar av att lösa ensam. Enligt Vygotskij kan kunskapsinlärningen på det andraspråk bli svår för eleven att ta till sig då den inte lyckas koppla de teoretiska begreppen till faktiska ting, här är tydliga förklaringar viktigt.41
Cummins menar att skillnader i vardagsspråk och skolspråk måste uppmärksammas av lärarna. Det är viktigt att inte tro att eleven förstår lärobokstexten bara för att eleven kan göra sig förstådd i sitt tal. Cummins håller med Vygotskij om att det är angeläget att läraren tydligt förklarar begrepp.42 Gibbons förtydligar Cummins begrepp vardagsspråk och skolspråk, hon
förklarar att det tar mellan fem till åtta år att lära sig vad som kallas skolspråk och då kunna ta till sig av lärobokstexterna. Hon poängterar att lärarna behöver ta hänsyn till detta. Hon säger också att det är bra för nyanlända elever att ha mycket integration med svenska elever, enligt henne påskyndar det inlärningsprocessen av det svenska språket.43
39 Jenny Nilsson, En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner, 2009 40 Nancy Fraser, Den radikala fantasin – Mellan omfördelning och erkännande. Göteborg: Daidalos AB, 2003,
s.220-223
41 Leo Vygotskij. Though and Language. Ed. And trans. A Konzulin. Cambride, MA: Harvard University Press,
1986
42 Jim Cummins. Languagde, power and pedagogy: Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon, UK: Multilingual
Matters, 2000
12
Social rättvisa
Haug pratar om en social rättvisa där han menar att alla har rätt att efter egna förutsättningar delta i det sociala livet och att applicera detta på skolan skulle betyda att alla elever inkluderas. I skolan ska alla elever trivas och accepteras, de ska ha möjlighet att påverka sin utbildning genom att få sin röst hörd.44 Han menar vidare att inkluderingen ger utbyte av kunskap och socialisation,
detta ska ske i gemenskap. Genom gemenskap bildas sociala nätverk där eleverna vidare lär sig demokrati. Samtliga eleverna måste samarbeta och kontinuerligt konfronteras och förmedla sina åsikter. Haug menar att alla lärare ska ha kompetens att undervisa alla elever trots deras olika förutsättningar. Han menar att när de nyanlända eleverna placeras i förberedelseklass blir de exkluderade och utpekade som avvikande.45 Nilholm säger att det krävs att samhället börjar
främja mångfald och heterogenitet.46 Haug och Nilholms teorier är utvecklade för elever som
behöver specialpedagogik på grund av inlärningssvårigheter ändå tycker jag de är tillämpningsbara för nyanlända elever då dessa elever placeras i separata grupper. Att undervisa de nyanlända eleverna kräver kunskap om skärskilda åtgärder i undervisningen.
44 Peder Haug. Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket, 1998, s.10 45 Haug, 1998, s.12-20
13
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att belysa pedagogers perspektiv på SPRINT programmen i en medelstor svensk kommun. Detta för att redogöra vilken hänsyn lärarna tar i undervisningen för att eleverna ska få möjlighet att delta i skolan på lika villkor.
Frågeställningarna för denna studie har därför blivit:
Vad anser lärarna vara viktigast att ta hänsyn till när de jobbar med nyanlända elever på SPRINT?
Hur arbetar lärarna för att elever på SPRINT ska integreras i skolan och nå målen?
Vad anser sig lärarna ha för roll på SPRINT?
14
Metod
Studiens syfte är att belysa SPRINT-pedagogernas perspektiv över hur nyanlända elever ges möjligheten till deltagande i skolan på lika villkor som resten av skolans elever. Jag ska i undersökningen svara på hur pedagogerna anser att deras roll i skolan ser ut, samt hur de arbetar för att integrera de nyanlända eleverna och hjälper dem att nå målen. Min teoretiska utgångspunkt är att de nyanlända eleverna har samma rätt till jämlik utbildning som de jämnåriga ungdomarna har. Denna jämlikhet ska nås genom bekräftande och resursanpassning. En annan viktig aspekt är att eleverna tillsammans lär sig, men detta genom tydliga begreppsförklaringar som eleverna kan koppla till konkreta exempel. Eleverna ska genom sociala nätverk utveckla sitt språk och inkluderas i samhället. Att intervjua lärare var lämpligt för min studie då jag var ute efter pedagogernas perspektiv.
Metod för datainsamling
Metoden jag använde mig av var halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Detta för att få välutvecklade svar och en tydlig förståelse i vad informatören menade, även för att försäkra mig om att få fullständiga svar och inte riskera att gå miste om informanternas tankar. För att erhålla ett utfall som berörde samma områden av samtligas informanter skapade jag en intervjuguide (se Appendix). Viktigt med en intervjuguide är att frågorna är korta och lätta att förstå för informanten samt inte för akademiskt formulerade.47 Min intervjuguide inleddes med
uppvärmningsfrågor, detta för att mjukna upp stämningen. Jag var noggrann med att visa att jag lyssnade och hade ett intresse i vad informanten berättade, detta för att skapa en god kontakt med informanten.48 Intervjun var sedan uppdelad i tematiska frågor där informanten gavs
möjligheten att utveckla sina tankar och därmed ge ett djup i sina svar. För att uppnå detta var det viktigt att frågorna var öppna så att informanten inte begränsades.49 Däremot som Aspers säger
var jag medveten om att för många tydligt strukturerade frågor skulle influera intervjun av mina förutfattade meningar, vilket jag försökte hålla mig ifrån.50 Jag använde mig sedan av
uppföljningsfrågor där jag ansåg mig vilja ha mer utvecklade svar.51
Intervjuerna varierade mellan 60-90 minuter vardera, detta tills jag kände att jag hade fått en tydlig bild av informantens åsikter samt att informanten kände att denne sagt allt den ville. Jag utförde först en pilotintervju, för att se om mina frågeställningar fungerade samt för att testa hur ett intervjutillfälle skulle kunna komma att se ut. Intervjuerna skedde på respektives arbetsplats,
47 Esaiasson, 2007, s.298
48 Steinar Kvale & Svend Brinkmann. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB, 2009, s.144 49 Esaiasson, 2007, s.298
15
detta för att informanterna skulle känna sig bekväma samt att de skulle slippa undvara mera tid än den som gick åt för intervjun. Vi satt i samtliga fall i avskärmade rum, för att informanten skulle kunna prata fritt om sina åsikter och att vi inte skulle störas i intervjuflödet.52 Varje intervju
bandades med tillstånd av informanterna, detta för att jag inte skulle fokusera på att skriva ner deras svar samt att jag då kunde vara mer närvarande i samtalet.53 Intervjuerna har sedan
transkriberats, för att försäkra mig om att jag inte missat något samt för att underlätta citeringen. Sammanlagt har jag intervjuat sju lärare som undervisar i SPRINT-klasser på gymnasienivå. Lärarna är väl insatta i arbetet med SPRINT och de flesta har lång erfarenhet av arbetet med nyanlända elever.
Urval
Jag började med att begränsa mig till en kommun, då undersökningen är en examensuppsats vilket betyder att jag hade ett begränsat tidsspann på dryga sju veckor. Begränsningen till endast en kommun gjordes för att jag skulle hinna skapa ett djup i mitt examensarbete. När det gäller intervjuerna letade jag efter gymnasieskolor som hade SPRINT-inriktningar samtidigt som skolorna skulle erbjuda andra nationella gymnasieprogram. Det finns fyra gymnasieskolor i denna stad som uppfyller dessa krav. Urvalet blev att ta dem alla, då fyra skolor kändes rimligt för en studie av denna storlek.
Valet av informanter skedde med hjälp av snöbollsurval, där en informant skickar mig vidare till en annan.54 Jag kontaktade alla programrektorer för sprint-programmen på vardera skola som
sedan rekommenderade mig vidare till mina intervjurespondenter. Dessa var lärare som under skrivande stund jobbar i SPRINT-klasser och alla de var arbetslagsledare. I det fall där arbetslagsledaren inte hade svenskaundervisning så använde jag mig av kompletterande intervjuer med lärare på samma skola på SPRINT som undervisade i svenska som andraspråk, för att få kompletterade uppgifter från dem. Sammanlagt var det sju intervjuer, ändå har jag valt att redovisa resultatet som om det var fyra intervjuade lärare. Detta innebär att där det behövdes kompletterande uppgifter är dessa ihop slagna med intervjun av arbetslagsledaren och inte helt nya intervjuer med alla av intervjuguidens frågor. En stark rekommendation, vilken jag förhöll mig till, när det kommer till urvalet av intervjurespondenter är att intervjuaren inte känner respondenten, detta för att undvika risker med att inte kunna upprätthålla den vetenskapliga distansen.55
Det är viktigt att finna en teoretisk mättnad inom undersökningen där ytterligare intervjuer inte tillför någonting.56 Detta försökte jag eftersträva.
16 Metod för analysen
Min analys görs på de transkriberade samtalsintervjuerna. Jag har gått tillväga genom att jag började koda mitt material,57 sedan sammanfattade jag materialet utifrån mina frågeställningar
samt viktiga begrepp som genomsyrade samtliga intervjuer. Sedan använde jag mig av en jämförande analys där jag tittade efter likheter och skillnader i informanternas svar.58 Detta gjorde
jag för att kunna ta fram alla kategorier kring mina teman.
Då intervjuer inte med säkerhet avspeglar verkligheten utan en specifik informants tolkningar av verkligheten så är det viktigt att jag reflekterar över hur resultaten skall tolkas.59 Lärarna har
övertaget i intervjuerna då det är de som är bäst insatta i ämnet vilket ledde det till att jag fick ställa många följdfrågor för att få en tydlighet i hur de tänkte och menade.
Validitet och reliabilitet
Kvalitativa studiers validitet är beroende på hur resultatet ökar förståelsen kring det undersökta fenomenet. Det är svårt att dra allmänna slutsatser av mitt resultat, då det är en liten studie, genomförd endast i en stad, samt att det enbart var sju stycken lärare som valde att deltaga i denna underökning. Däremot ger den en möjlighet att visa på om åsikter skiljer sig från skola till skola. Eftersom mitt syfte har varit att belysa SPRINT pedagogernas perspektiv så anser jag att uppsatsen har relativt hög validitet, då jag grundat min studie på välinsatta personers kunskaper och intervjuerna har gett dem möjlighet att tala fritt och beskriva sin situation väl. Jag har varit systematisk i mina intervjuer samt i analysen där jag jobbat efter teman och tydlighet, vilket leder till en relativt hög reabilitet.
Etiska överväganden
Forskningsarbete har en mängd regler och föreskrifter att följa, dessa har tagits hänsyn till. Ett krav är att de inblandade informeras om vad de deltar i, så som studiens syfte, metoder och dess följder meddelas.60 Det är också viktigt att informanterna är medvetna om att de kan tacka nej till
deltagande eller dra sig ur precis när de vill under arbetets gång, samt att de kommer att förbli anonyma. Jag har uppfyllt konfidentialitetkravet genom att jag har låtit lärarna vara anonyma och sett till att de inte kan kopplas ihop med vilken skola de är verksamma i,61 detta för att ingen av
de deltagande ska kunna identifieras och där med har respondenterna kunnat tala fritt.
57 Aspers, 2007, s.167 58 Aspers, 2007, s.206
59 Mats Alvesson och Kaj Sköldberg, Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod, Lund:
Studentlitteratur, 2008, s.20
17
nyttjandekravet är viktigt att uppfylla, detta innebär att jag endast använder insamlad data till denna studie och till samma syfte som det jag informerade de intervjuade om.
Reflektion över metoden
Jag valde medvetet att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod. Detta då studiens syfte var att belysa pedagogernas perspektiv om hur arbetet går till för att de nyanlända eleverna ska ges en möjlighet till deltagande i samhället på lika villkor. Kvalitativa intervjuer var en bra metod då studien ges möjlighet att belysa uppfattningarna pedagogerna har. Kompletterande intervjuer med elever hade troligen gett ett större djup i studien gällande elevernas integration. Jag önskar att jag hade varit mer insatt i ämnet innan, för att kunnat skapa en optimal intervjuguide. En påverkande faktor för studiens utgång är att SPRINT endast exciterat i snart två år, vilket bland annat resulterat i att ingen elev ännu har gått ut från SPRINT. På grund av att utbildningen är så pass ny får man även beakta att den är under stark utvecklingsprocess.
Viktigt att ha i åtanke är risken att informanten känner att det finns ett riktigt och ett rätt svar på en fråga och att denne då anpassar sitt svar till detta.62 Men jag tycker jag lyckades gå förbi det
då jag fick enhetliga svar av de olika informanterna.
18
Resultat
Underrubrikerna är sorterade efter de teman som intervjuguiden tog upp; undervisningen, integration, övergång, kommunikation, ledning och Skolverket. Sedan är temana grupperade efter gemensamma svar. Skolorna och de intervjuade har tilldelats bokstäver och siffror som namn: skola 1, skola 2, skola 3 och skola 4 samt lärare A, lärare B, lärare C och lärare D. För att skydda informanterna är lärarnas namn inte sammankopplade med skolornas nummer till på ett logiskt sätt.
Alla fyra SPRINT är belägna på varsitt gymnasium, där eleverna var mellan 16-20 år. Lärares förhållningssätt till undervisningen
Innan eleverna kan få grundskolebetyg behöver de läsa SFI C och D för att sedan börja läsa in grundskolans betyg. Detta tar olika lång tid för respektive elev. Skola 4 har som mål att eleverna endast ska gå på SPRINT i två år, de vill ha elever som är teoretiskt inriktade. Skola 3 säger att deras elever tidigast kan lämna SPRINT efter tre år. Skola 2 säger att en elev allra tidigast kan lämna efter två och ett halvt år. Skola 1 tycker det beror på eleven, få klarar av SPRINT på två år vilket informanten menar är väldigt snabbt. De olika skolorna tar emot olika antal elever, de har just nu 30, 60, 60 samt 100 SPRINT-elever per skola.
Gemensamt för skolorna är att de alla har satt ett maxantal med 15 elever i en grupp inom ämnena svenska som andra språk, matematik och engelska. I de andra ämnena är de fulla klasser om ca 30 elever per klass. Varje klass är nivågrupperade, på skola 4 tillhör alla SPRINT-elever samma klass och sedan går eleverna mellan olika grupptillhörigheter. Detta innebär att en elev studerar tillexempel på nivå två, grupp två, i engelska men om eleven är lite svagare i matematik tillhör den grupp ett i matematiken. På skola 1 har ämnet svenska parallell lagts vilket innebär att en elev som tillhör en bestämd starkare grupp kan gå till en svagare grupp om den behöver träna skrivning men är i sin vanliga grupp som är starkare i tillexempel hörförståelse. Här krävs ett starkt samarbete mellan lärarna i svenska, men de ser inte det som ett problem. I de andra två skolorna håller man ihop klassen men låter eleverna arbeta mot olika mål beroende på deras färdigheter och förmågor.
Alla lärare betonar vikten av att arbeta med ordförståelse vilket är grunden för SPRINT, därefter kommer begreppsförklaring. Fokus ligger på språket på SPRINT, även i ämneskunskaperna. Lärare B säger ”Det gäller att vara övertydlig, förklara väldigt noga, sedan använder man sig mycket av att rita på tavlan och stora gester.”63 Skola 3 ska utöka antalet
timmar inom svenskan och engelska då de inser att det behövs. Skola 2 hade från början tre timmar svenska i veckan, men de insåg snabbt att betydligt mycket mer behövdes och har idag
19
svenskaundervisning tolv timmar per vecka på C- och D-nivå för att sedan minska det till sex timmar i veckan för G-nivån. De andra två skolorna lägger också i dagsläget ganska många timmar svenskaundervisning per vecka. Det är fullspäckade scheman för eleverna och väldigt långa dagar för att lära sig så mycket som möjligt på kort tid. Utöver svenskan handlar det om att ge SPRINT-eleverna mycket studieteknik i undervisningen och ge dem snabba genvägar.64
Alla intervjuade lärare tar upp orden enormt ambitiösa, respektfulla och villiga att lära när det beskriver SPRINT-eleverna.
Eleverna är så motiverade, jämfört med en klass jag har där elever kan säga jag går om nästa år för jag orkar inte. Gå om finns inte i huvudet för SPRINT-eleverna, det är ju deras framtid, de vill få jobb och börja försörja sig.65
Alla lärare säger även att undervisningen är väldigt lärarstyrd, lärare B säger ”Eleverna är så vana vid att allt är så styrt i länderna de kommer ifrån, så läsa mellan raderna vad är det??”66 Lärare C
formulerar sig genom att säga ”Eleverna påverkar inte undervisningen så mycket, de är vana med auktoritär lärare.”67 Lärare C anser sig bli mer en auktoritet när denne kliver in i klassrummet, då
informanten anser att eleverna efterfrågar detta och läraren lyssnar, vilket skapar ett samspel i klassrummet.68 Lärare D förklarar att:
Vårat och deras skolmönster krockar med varandra, de är vana med auktoritär skolgång där de har lär sig läxor utantill och fyller-i-övningar, vi kräver tvärtom, dra slutsatser och kunna använda reglerna. Det tar ett bra tag innan de lär sig samarbeta. Riktig skola det är det roliga, fylla i övningar eller diktamen. Medan studiebesök inte är på riktigt.69
Lärare B uttrycker sig genom att förklara det med att ”Det blir en skolkulturkrock, korvstoppning jämfört med ta plats och tänk själv.”70
Lärare B berättar att de jobbar mycket med olika projekt tillexempel jämställdhetsprojekt, värden och mänskliga rättigheter. Att eleverna ges en andra chans och att det finns skillnader på kulturer och på samhället vilket eleverna tillviss del kommer behöva anpassa sig till.71
Lärarna är överens om att de jobbar mycket med elevaktiva lektioner. Samtidigt menar lärarna att eleverna är väldigt öppna och frågvisa där de kontinuerligt påverkar lektionen och till viss del dess inriktning. Lärare D säger att samtidigt som det är viktigt att eleverna får fråga det de inte förstår, så är det viktigt att kunna avbryta dem också eftersom läraren har tydliga krav på vad eleverna ska lära sig.72
20
Lärare C kommer in på att prata om hur hårda och näst intill omöjliga krav som ställs på SPRINT-eleverna ”Det hårda systemet för eleverna tycker jag är helt orimligt, det är som att jag skulle åka till Ungern och lära mig perfekt ungerska samt alla ämnen på ungerska på bara något år”.73 Lärare C anser att det skapas light kurser eftersom eleverna inte kan gå på SPRINT alltför
länge, därmed tycker informanten att eleverna inte blir ordentligt förberedda för gymnasiet, eftersom SPRINT inte kan täcka vad svenska elever lär sig under nio års skolgång.74 Flera av de
andra lärarna uttrycker sig i att det blir hemmasnickrade eller egensnickrade läroplaner.75
Lärarnas roll på SPRINT
Lärarna är rörande ense om vad som är viktigast för elevernas första tid på SPRINT, det är att skapa trygghet för eleverna. ”Skapa en trygghet, lyssna på dem och ta dem på allvar. De vill bli färdiga så att de kan skicka pengar till dem där hemma och visa att de gör sitt allra bästa.”76 En
annan säger att det behövs
Fasta strukturer så de vet precis vad som gäller, väldigt strukturerat… Ge trygghet, vara en tydlig och bestämd ledare och ha en god relation med eleverna. Jag skakar tillexempel alltid hand med dem för att visa jag har sett dig idag.77
Lärare C strävar efter att eleverna har hemklassrum, dit lärarna får komma och ha lektioner. I dessa klassrum finns soffor och blommor. Hela tiden handlar det om att skapa trygghet, en trygg atmosfär med inte för många vuxna.78 Givetvis tycker även lärarna att ”Fokus ligger på
undervisningen, att det går framåt och eleverna utvecklas, samt hittar en motivation och studieteknik.”79
Lärarna är ense om att arbetet på SPRINT genererar mycket elevkontakt och att lärarna får en betydelsefull roll i elevernas liv. Lärare D berättar att eleverna ofta kommer med brev som de inte förstår eller om de har problem med tillexempel CSN. Informanten menar även att de nyanlända eleverna är öppna och frågar mycket, vilket leder till en djupare kontakt än med andra elever på gymnasiet.80 Samtliga lärare håller med om att de får ut väldigt mycket av dessa elevkontakter.
Men att det också finns mycket tungt i arbetet så det är viktigt att älska jobbet för att orka klara av de många mentala motgångarna. Lärare A förklarar att det är mentalt tungt att som lärare vara den starka för klassen när någon av deras elever blir utvisade eller tvingas gå under jorden. Läraren säger att det är det jobbigaste med arbetet eftersom hela klassen berörs och blir upprörda. Läraren fortsätter med att säga att det är viktigt att vara beredd att det alltid är någon
21
som mår dåligt och lärarens uppgift är då att se till att inte resten av klassen påverkas allt för mycket negativt.81
Lärare C tycker att det känns som om att de jobbar mot en osynlig makt där samhället ställer för höga krav.
Jag tycker samhället ibland känns ganska rasistiskt, inte nog med att eleverna ska ha åtta betyg de ska även prata PERFEKT svenska. Ibland blir jag upprörd, våra elever har ingen stark föräldragrupp som driver elevernas talan och vad de har rätt till. Det måste vi lärare göra, vi blir lite som eldsjälar som kämpar oss blodiga.82
Lärare C fortsätter och säger att det känns som att lärarna kör med dubbla budskap och är orolig att SPRINT-eleverna kommer att känna sig lurade då de i skolan lär sig att de kan få allt men sen ger samhället dem inte en chans.
Mycket arbete handlar om att stoppa upp eleverna och inte låta dem rusa i sitt arbete, genom att få dem att förstå att de måste skapa ett djup i sin kunskap.83 ”Under tiden på SPRINT sker en
mognadsprocess där eleverna förstår att samhället inte är så lätt och de förstår hur lång vägen är.”84
Lärarna samarbetar inte bara sinsemellan utan även med studie och yrkesvägledaren på skolan, dessa har en stor roll i SPRINT-elevernas kommande skolgång. Lärare B förklarar att deras studievägledare är väldigt duktig och att denne tar sig tid och sitter ner med varje elev och hjälper dem att söka vidare utbildning. Genom samarbetet med studievägledaren får eleverna en insikt i vad det finns för olika yrken i Sverige. 85 procent av SPRINT-eleverna vill bli läkare, här tydliggör studievägledaren den långa studievägen detta yrke kräver och kan hjälpa eleverna in på alternativa förslag.85 ”Många elever har en ideell tanke, de vill tillbaka och hjälpa till att bygga upp
sitt hemland.”86 Lärare B håller med och beskriver det som att ”Många elever tänker nog
strategiskt när det gäller att söka vidare till gymnasiet och väljer yrkesförberedande, då de vill komma igång och jobba så snabbt som möjligt för att kunna skicka pengar hem.”87
Flera av lärarna skulle vilja ha ett bättre samarbete med modersmålslärarna, dock anser de att samarbetet är svårt att upprätthålla då modersmålslärarna undervisar på många olika skolor och deltar inte på arbetslagsmöten. Läraren på skola 3 berättar att de har ett fack där de kan lägga uppgifter som eleverna skulle arbeta med på lektionerna ledda av modersmålsläraren. Detta för att eleverna skulle bearbeta det de lär sig under SPRINT-undervisningen. Dock tömdes inte facket och därför slutade lärarna lägga dit uppgifter.88 Lärarna från samtliga skolor håller med om
22
på modersmålet för att få ett större djup. Lärare D tror att det skulle skapa ett bättre djup även i förståelsen i svenska, samtidigt som det är bra att upprätthålla ett tidigare språk. Skola 3 har ett samarbete med kommunen där de har fem stycken skolvärdar med olika hemspråk, dessa hjälper till på lektionstid med bland annat översättningar. Samtidigt är det viktigt att eleverna inte får för mycket översatt, eftersom svenskan trots allt är det viktigaste menar läraren på skola 3.
Arbetet med integration på skolan
Det är upp till vardera skola att se till och välja hur integreringen mellan nyanlända elever och elever på nationella programmen ska se ut. Då de nyanlända eleverna läser efter grundskolans kunskapsmål och gymnasiet läser efter gymnasiets kunskapsmål så kan inte eleverna läsa tillexempel praktiska ämnen tillsammans då de har olika läroplaner.
Det faktiska arbetet
Lärare A säger att det känns som de nyanlända eleverna är som öar i havet och anser att integreringen med svenska samhället och de andra eleverna har blivit sämre sedan SPRINT skapats och flyttat ut på de olika skolorna.89 Men informanten meddelar att SPRINT-eleverna är
med på skolkampen de har på skolan samt att de nyanlända eleverna får göra gymnasiebesök. De beskriver även projekt där elever på nationella program får komma och redovisa sina arbeten som de gjort på utlandsexkursioner. En annan övning de jobbat med är att de nyanlända fått intervjua gymnasieelever.90 En annan skola säger att de har jätte dålig integration. Informanten säger ”Det
händer mycket på skolan, många projekt, men SPRINT är för sig själva delvis för att det finns fördomar.”91 Informanten menar att givetvis är SPRINT-eleverna med på skolkampen och
liknande aktiviteter, men att det skulle gå att göra så mycket mera.
Lärare B berättar också om de elever som blivit klara med ett specifikt ämne som får gå med i en klass på nationella programmen och läsa in ett ämne. Informanten berättar att utifrån de nyanlända elevernas trivselundersökningar visar det att de är nöjda med allting förutom att de har för lite kontakt med svenska barn.92 Lärare B berättar om samarbete med media-klasser som
intervjuat SPRINT-elever med en tanke som att ”Istället för att resa ut i världen så har man ju världen här.”93 Samtidigt beklagar lärare B att SPRINT-eleverna inte har några håltimmar alls, på
dessa tillfällen har det bland annat satts in läxhjälp som är obligatorisk. Dessa håltimmar har delvis tagits bort för att undvika stökigheter på skolan, då det finns fördomar mellan eleverna.94
Lärare C säger även denne att det inte är så mycket integration mellan SPRINT-elever och eleverna på de nationella programmen. ”Men bland annat har samhällsläraren låtit grupper
23
samarbete, där de gått igenom islam och lånade in några tjejer från SPRINT som fick vara med och berätta.”95 Lärare D känner att lärarna inte riktigt får stöd från ledningen bland annat genom
att SPRINT lite glöms bort. Informanten nämner att det var ett tag sedan de hade temadagar på skolan, men när dessa är har SPRINT försökt vara med. Informanten berättar om ett samarbete med elever på nationella program på en av de andra gymnasieskolor där eleverna hade fått intervjua varandra, vilket var väldigt lyckat och givande för båda parter. 96
Förslag och tankar om vad som kan göras för att uppnå en bättre integration
Lärare D säger att det skulle vara kul med flera småprojekt i samarbete med de nationella programmen, dock anses det på skolan att det inte finns tid för mer schemabrytande uppdrag. Aktiviteter motarbetas från både ledning och eleverna på de nationella programmen med argumenten om att dagen då blir förstörd och att eleverna känner att de inte hinner med alla sina åtaganden. ”Här skulle det vara viktigt med hjälp från högre upp då SPRINT-eleverna är en fantastisk resurs som inte tas till vara på, vilket är tråkigt.”97 Informanten tycker även det skulle
vara bra om SPRINT-eleverna kunde få vara med på olika idrottsengagemang eller några idrottslektioner, informanten förtydligar återigen att det krävs organisatoriskt stöd samt stöd uppifrån för att kunna genomföra detta.
Lärare B skulle gärna se en fadderverksamhet på skolan, där en elev från nationellt program är fadder åt en på SPRINT. Bland annat för att visa dem runt på skolan och för att informanten tror det skulle vara en bra öppning för integration, samtidigt som det kommer att överbygga elevernas fördomar mot varandra och att det skapas nya kontaktytor.98 Lärare C skulle gärna se att flera
lärare blev involverade vilket skulle skapa en bättre förståelse för vilka möjligheter och dolda resurser som finns på skolan samt förebygga den motsträvan som finns hos vissa lärare på de nationella programmen. Informanten tycker att lärare och elever ser SPRINT-eleverna som en tillgång, men att det skulle kunna göras mycket mera.99 Lärare C berättar att en gång i veckan
spelar bland annat vaktmästaren, kuratorn och studievägledaren fotboll med SPRINT-eleverna.100
24
Lärare A pratar om viljan att ta till vara på SPRINT-elevernas erfarenheter och sedan bygga vidare på dem. Informanten pratar även om en vilja att SPRINT-eleverna ska bli mer behövda av de nationella programmen och menar att detta är på väg då de bland annat fått en förfrågan om att komma och berätta om Afghanistan.102 Det sprudlar av idéer, bland annat att
SPRINT-eleverna på olika sätt ska få berätta sin historia tillexempel att i samarbete med journalistikeleverna som kan skriva SPRINT-elevernas story. Informanten berättar om en elev som skrivit om hur denne ignorerade mammas rop på hjälp med genomförande av sina sysslor för han visste vad hon ville, det var dags att göra sig av med getterna: ”Raka vägen in i verkligheten! Vilka svenska elever har varit med om det här? NEJ, inga!”103
Övergång från SPRINT till ordinarie klass
Eleverna har först gått på CIS där de läst svenska för invandrare A och B (SFI A och B). På CIS görs tester och vart efter de nyanlända eleverna klarat dessa nivåer av den allra enklaste svenskan placeras de ut på olika skolorna, delvis efter elevernas kunskaper och förmågor. När eleverna kommer sker vad som kallas elevöverlämningskonferenser.
På SPRINT läser eleverna SFI på C- och D-nivå innan de börjar på vad som kallas nivå. G-nivån motsvarar grundskolans kunskapsmål. Hur länge eleverna går på SPRINT är väldigt individuellt, mycket beror på vad eleverna har för kunskaper från sitt hemland och hur snabbt de lär sig. Återigen är det upp till eleven, vissa har tillexempel gått något år i gymnasiet hemma, då blir det fokus på det svenska språket innan de kan fortsätta på gymnasiet i Sverige.
När en elev på SPRINT klarat av målet i ett ämne och fått sitt betyg kan denne få läsa första kursen på ett nationellt program, denne läser då ämnet och får betyg som alla andra gymnasieelever och kan sedan i fortsatta studier tillgodoräkna sig den kursen. När eleverna uppnått alla mål i åtta ämnen för de som ska söka till yrkesprogram eller tolv för de som ska söka till högskoleförberedandeprogram så söker de till det program som de vill gå, på samma sätt som alla andra elever. I överlämningen till gymnasiet finns det inte för någon skola ett tydligt överlämningssystem. Alla skolor menar att om eleven är kvar på skolan görs en muntlig överlämning av eleven till läraren för svenska som andraspråk. Informanterna menar att det är smidigt om eleverna blir kvar på skolan eftersom då finns den gamle läraren alltid att tillgå när det behövs. Flera av lärarna tyckte att det vore bra och skulle vara gynnsamt för eleven om lärarna från SPRINT skickade med någon sorts dokumentation, tillexempel lokala läroplaner och elevens utvecklingsplan samt att de förmedlar om svårigheter om sådana finns.
25 Kommunikationen i skolan och till hemmet
Alla fyra program har utvecklingssamtal en gång per termin med vardera mentorselev och om denne är under 18 år så har de med sig någon i form av vuxenstöd; förälder, vårdnadshavare eller godeman. Sedan gäller det att upprätthålla en god kontakt till elevens vårdnadshavare, alla informanter var nog med att förmedla att de ringer till elevens hem om denne inte närvarat på lektioner, här kopplas även kurator in som har ett nära samarbete med SPRINT.
Alla informanter betonar vikten av en god kommunikation med eleverna. Kommunikationen med nationella programmens lärare är inte så omfattande, men lärarna menar att det finns en kommunikation i övergången, se delkapitel innan. Det är ett tätt samarbete inom arbetslaget där de ofta pratar och uppdaterar varandra.
Åsikter om ledningen och Skolverket
Gemensamt för samtliga informanter är att de ser en stor vikt i att skolledningen är engagerad och väl insatt. Informanterna meddelar att de vill ha en ledning som stödjer deras program och någon som brinner och strider för de nyanlända eleverna på samma sätt som lärarna på programmet gör. Flera av programmen kände sig bortglömda och mindre prioriterade än de andra programmen på respektive skola. ”Det finns ett program under oss, sedan är det vi som har lägst status på skolan.”104 En annan lärare säger ”Det är lite trist att alltid komma i sista
hand…”105
Alla informanter är enade om att det krävs anpassning från Lpo94 för att lyckas med att kombinera en utbildning som de nyanlända eleverna ska klara av. Det handlar mycket om prioritering. ”Förut skrevs arbetsplaner gemensamt då introduktionen låg på Liljan (namn utbytt av författaren), men nu är det olika på alla skolor. Man gör sitt eget, det är tråkigt att man gör så olika i landet.106 Det behövs mycket mer introduktion till lärarna hur de ska jobba mer med
språkintegration. Samtliga lärare efterfrågar fortbildningskurser.
Mer material för språkgruppen efterfrågas från Skolverket samt en garanti för de övriga ämnena i kursplanen. Lärarna vill även ha mera ämneslitteratur, de menar att det endast finns för de lägre nivåerna vilket blir för enkelt för SPRINT-eleverna. Helt enkelt bättre anpassat.107 Lärare
B tycker att det inte finns något att hämta för ämneslärarna, vilket leder till att lärarna skapar eget material och därmed blir väldigt olika från skola till skola. Informanten anser att det borde finnas egna mål anpassade för just nyanlända elever, bland annat skulle svenska världsbilden kunna tas upp. Lärarna ändå anser att de måste förmedla detta till eleverna eftersom de finns i målen.108
26
”Det blir lätt barnsligt, dessa elever har kanske flytt över bergen barfota, de är tvingade att vara vuxna och vadå ska vi plocka fram papjemaché och göra stenåldern, njaa.”109 Lärare C tycker
SFI-målen är tydliga, klara och bra, dock går de endast upp till D-nivå. Informanten skulle gärna se mera material som förbereder för situationer som de nationella proven utsätter eleverna för. 110
Lärare D skulle vilja ha mer tydliga direktiv om hur lärarna ska agera i olika situationer, gärna i konkreta exempel. Just nu framför allt gällande det nya betygsystemet. Informanten talar om en situation där Skolverket varit på skolan och berättat om de olika introduktionsprogrammen och allra sist nämner SPRINT och dess utformning. Informanten berättar även att när de ringer eller träffas på olika skolforum kan lärarna fortfarande inte få svar på sina frågor från Skolverket. ”De vet inte ens vilket betygsystem som skolorna ska förhålla sig till, de säger endast använd det som gagnar eleverna. Det kan vara lite frustrerande. Tydliga direktiv hade varit skönt.”111 Informanten
fortsätter med att berätta ”Vi har inte fått fortbildning vad gäller nya betygssystemet, vi faller mellan stolarna. Vi tillhör ju gymnasiet men de har missat oss eftersom vi undervisar på grundskolenivå och grundskolan kommer inte ihåg oss heller då vi är på gymnasiet så på det viset är det ju väldigt dåligt.”112
27
Analys
Här är min tanke att jag ska behandla mina frågeställningar. I resultatdelen har jag redovisat lärarnas tankar och förhållningssätt mot eleverna och undervisningen på SPRINT. Här i analysen kommer jag nu att tolka lärarnas tankar och förhållningssätt med hjälp av tidigare forskning.
Vad anser lärarna vara viktigast att ta hänsyn till när de jobbar med nyanlända elever på SPRINT?
Samtliga lärare betonar vikten av att skapa en trygg miljö för de nyanlända eleverna, där eleverna känner sig trygga och säkra. Två av lärarna tog under intervjuerna upp att eleverna behöver känna en trygghet för att kunna utvecklas och inte hämmas av sina eventuella tidigare upplevelser. Rodell-Olgac skriver om att många av eleverna som kommer till förberedande verksamhet kommer med traumatiska händelser i bagaget.113 Därför är det viktigt att skapa en fast punkt för
dessa elever samt en stödjande funktion kring dem. Enligt lärare A är 20 procent av de nyanlända elever ensamkommande ungdomar.114 Lärare C säger att för dessa elever är enda tryggheten i
vardagen den som finns i skolan. Lärare A känner att de ensamkommande eleverna blir utelämnade i samhället, speciellt om eleven har fyllt 18 år och skrivs ut från hjälpverksamheten som erbjuds av kommunen.115
Cederberg skriver att det är viktigt att eleverna och lärarna i förberedelseverksamhet skapar en bra och pålitlig relation för att gynna elevernas utveckling och studiemotivation.116 Lärare C
säger: ”Jag tror det förväntade beteendet blir det faktiska beteendet. Om jag förväntar mig att eleverna är på ett visst sätt så kommer de i hög utsträckning bli så.”117 Här menar informanten att
denne eftersträvar det som Cederberg skriver, att en god och pålitlig relation gynnar eleverna. Undervisningsmässigt ligger största fokus på det svenska språket, eleverna behöver jobba med ordförståelse och begrepp, då förståelse av det svenska språket präglas i alla ämnen. Detta stämmer in med vad Vygotskij menar där begreppsförklaringen ska gå att kopplas till relevanta sammanhang.118 Lärare D säger att det handlar om att se eleverna utvecklas och att få dem att
uppskatta utvecklingen. Framförallt när de kört fast och inte ser den lika tydliga uppåtgående kurvan av lärdom. Både lärare B och D tar upp och förklarar att det är viktigt att eleverna snabbt lär sig en bra studieteknik och att lärarna hjälper eleverna att upprätthålla sin motivation. Det är
113 Christina Rodell Olgac, 1995, s.5-8 114 Intervju med A
115 Intervju med A
116 Cederberg, 2006, s.184-185 117 Intervju med C
28
viktigt att ha en djup förståelse för eleverna och lyssna på dem. Lärare A nämnde att just nu är deras elever väldigt trötta på grund av alla prov och press eleverna känner då de har väldigt höga krav på sig själv. Dessa höga krav har de eftersom de vill bli klara med allting.
Lärarnas arbete för hur SPRINT-eleverna ska integreras i skolan och nå målen?
Under denna rubrik har jag valt att tillsammans redovisa hur lärarna arbetar för att eleverna ska nå målen och integreras i skolan, detta för att de båda är flätade i varandra.
Lärare A säger att tanken med att dela upp den förberedande verksamheten och placera ut dem på flera olika skolor, vad som idag kallas SPRINT, var bland annat för att eleverna skulle integreras mera. Informanten menar att genom splittring av en fungerande verksamhet med samlad kunskap och förmågor har det blivit sämre integration för eleverna, då flera av skolorna nu jobbar i en uppbyggnadsfas, där lärarnas krafter och engagemang går till att bygga upp verksamheten istället för att lägga fokus på integreringsprojekt.119
Egna läroplaner
Lärarna anser att det hade varit bättre om det fanns läroplaner utformade för SPRINT-elever. Lärarna är fullständigt medvetna om vad eleverna behöver kunna för att söka och sedan klara en gymnasieutbildning, men fortfarande anser lärarna att det skulle vara mycket bättre om det fanns en specifik läroplan. Lärare B säger att ”Det borde finnas egna mål för SPRINT-eleverna där bland annat svenska världsbilden finns med.”120 Lärare A, B och D menar att det blir
egensnickrade läroplaner vilket kräver en anpassning och prioriteringar. De säger alla tre att det är tråkigt att det inte finns tydligare direktiv från Skolverket. En av lärarna tog upp ett exempel med en elev som kommit till dem efter att ha flyttat från södra Sverige till kommunen. Denne elev hade blivit godkänd och börjat på omvårdnadsprogrammet. Där upptäckte lärarna att det inte alls fungerade varav eleven fick återvända till SPRINT. Lärare A förtydligar att det är väldigt viktigt att eleverna får en likvärdig utbildning och ges samma förutsättningar då nyanlända barn och familjer ofta flyttas till kommuner och ställen som har plats för dem, ”…eleven kan komma på en torsdag och säga att vi flyttar till Arvidsjaur imorgon.”121 Läraren menar att denna flytt och
överlämnandet av eleven skulle kunna underlättas om det var en mer jämlik utbildning landet över.
Fokus under utbildningen
Framför allt i början av SPRINT, men också under hela utbildningen, ligger mycket fokus på det svenska språket, lärarna säger att det är mycket ord- och begreppsförklaring som präglar
29
undervisningen. Detta gäller i alla ämnen, eftersom nya ord och begrepp kommer upp vart eftersom. Lärare B säger att det handlar om att möta problemen när de dyker upp, informanten säger att det blir mycket att rita på tavlan och förklara och detta genom att vara övertydlig.122
Samtliga lärare säger att de kontinuerligt får jobba med att lära eleverna den svenska skolkulturen, inte med betoning att deras egen skolkultur är fel, men för att eleverna ska kunna nå de svenska skolmålen. Lärare B beskriver skolkulturkrocken som att många nyanlända elever kommer från skolkulturer där eleverna ska sitta tysta och matas med kunskap, informanten beskriver det som: ”Korvstoppning jämfört med att ta plats och tänka själv.”123 Lärare D säger att många
SPRINT-elever tycker det är roligast med fylla i övningar och diktamen, vilket skiljer sig från den svenska skolan som kräver att eleven ska kunna dra egna slutsatser och applicera regler.124 För att eleverna
ska kunna nå målen så måste de därmed lära sig att anpassa sig till den svenska skolkulturen. Lärarna jobbar mycket med värderingar i klassrummet där de bland annat har jämställdhetsprojekt samt behandlar värden och mänskliga rättigheter. Eleverna får lära sig att det finns olika kulturer och att här i Sverige får eleverna tycka som de vill, samt att det finns skillnader mellan olika samhällen. Lärare B säger att eleverna måste anpassa sig till samhällskraven som finns i Sverige för att kunna lyckas långsiktigt. Här kommer lärare C in och skiljer sig lite då denne håller med Nilholm och anser att det är samhällskraven som måste förändras där mångfald och heterogenitet präglas.125 Informanten säger som Sjögren att det inte är rättvist att jämföra en
nyanländ elevs svenskakunskaper med en jämnårig som har svenska som modersmål.126 Eleverna
blir automatiskt utpekade som avvikande från normen. Lärare C uttrycker sig om att denne anser att samhället är ganska rasistiskt när det finns krav på att de nyanlända eleverna ska klara av att få betyg i minst åtta ämnen samtidigt som de anses ska kunna prata perfekt svenska. Läraren menar att det inte är lätt att lära sig perfekt uttal när eleven kommer från ett språk där sammansättning och tillexempel rullande r inte finns. Lärarna kommer fram till att strukturen på undervisningen och de svenska normerna har en betydelse för att SPRINT-eleverna ska nå skolmålen.
Kommunikation och samarbete
Lärarna är ense om att kommunikation är mycket viktigt för att SPRINT-eleverna ska kunna nå målen. Kommunikationen ska vara åt alla håll och lika mycket sinsemellan lärarna som till eleverna samt deras hem. Kommunikationen med hemmet handlar framför allt om att få hjälp med att få eleverna att komma till skolan samt att förklara för hemmet att all sorts undervisning är långsiktigt gynnsam för eleverna. Kommunikationen med eleverna är viktig för att upprätthålla en bra relation. Lärare A menar att en bra relation behövs för att eleverna ska komma framåt och lita på att läraren inte hindrar eleverna, när läraren tvingas stoppa upp eleverna för att få dem att
