Arbetet i klassrummet

Nilzon hänvisar till Erik H. Erikson (1902-1994),en förgrundsgestalt när det

gällerstudierpåområdet omkänslomässigarelationer 169

, sommenarattskol-

årenärdeabsolutviktigasteilivet förutve klingenavettbrasjälvförtroende.

Nilzonfortsättermedatt ställaupptre punktersomvisarpåvilkasättvisom

lärareo h föräldrarkanbidratill dennautve kling: 170

•

Visa dem förtroende. Barnskafå möjligheterattutforskasin omgivning samttariskerutanattvararäddaförattmissly kas.Attvaraöverbeskyd-

dandefrämjarinte utve klingenavsjälvkänslan.

•

Varuppmärksam påderasupptä kter.Uppmuntrabarnenattvisavadde harlärtsigo hkan.Detärävenbraattlåtademuppträdaoentligt.

164

Taube,s.102.

165

Skaalvik&Skaalvik,s.79.

166 Sanderoth,s.112. 167 Ibid.,s.112. 168 Jenner,s.35. 169

P.Hwang&A.Frisén,Utve klingspsykologi-Individensutve klingiettlivsperspektivi

Hwang,Lundberg,Rönnberg&Smedler(red.),s.182.

•

Tre faktorer. Här hänvisar Nilzon till den amerikanske psykologen John Rosemond sommenaratt detframförallt nnstre karaktärsdragsomär

viktiga att utve kla hosbarn. Dessa ärrespekt, respons o h ansvar. Det

är betydelsefullt för ett barn att kännasigrespekterat föratt själv visa

andra respekt. Barn som får stöd o h respons tenderar att inte dra sig

undan.Atttaansvarlärsigbarnengenomattsjälvafåtakonsekvenserna

försinahandlingar.

Även förprestationsmotivationenhardet betydelseom barnet fårutforskasin

omgivningpåegenhand.Detharundersökningarvisatsomgjortspåpojkarsom

framståtthastarktprestationsmotiv.Mödrarnahadegenomsinuppfostrangett

pojkarnatidig självständighetsträning.De hadedessutombelönatdem genom

direktfysiskkontaktsomkramaro hkyssar. 171

Ävenattkännasigälskado h

uppskattadbeskriverNilzonsomenfaktorsomgersjälvförtroende.Ytterligare

tvåfaktorerärattblibehandladmedrespekto hfåtrygghetgenomstrukturo h

ordning.Nilzon skrivervidareom destarkasambanden mellansjälvförtroende

o hso ialgemenskap.Signikantaandraärbetydelsefullaielevernastolkningar

avsigsjälva.Somläraremåstemandärförgöraalltmankanförattbrytabarns

ensamhet. 172

2.5.2.1 Klasskamraternas roll

Klasskamraternaäroftaviktigaföreleverna.Deutgörenso ialjämförelsegrupp

o hpåverkarsjälvuppfattningenhosenelevgenomatthanellerhonjämförsina

prestationer med dem. 173

Vidare kanattitydernatill skolan påverkasnegativt

omelevenexempelviskännersigavvisadavsinaklasskamrater.Studierharvi-

sat att det är lika viktigt med akademiska framgångar som so iala. Hur bra

enelev ly kas iskolankandärförberopåhurmotiveradedevännero hklass-

kamrater eleven umgås med är för lärandet. Det kan för eleverna uppstå en

konikt mellan akademiska o h so iala mål, men lärarenkan genom att välja

passande arbetssätt hjälpa eleverna att slippa en sådan konikt. Det kan ske

genomgrupparbeteno helevernasegenpåverkanpåso ialasammansättningar

i skolarbetet.Vidfå möjlighetertillsamarbetekan detvarasvårt atttill fullo

tillfredsställabehovetavso ialanknytning, 174

(seävenMaslowsbehovshierarki

2.1.4.3),ellersomUrdan&S hoenfelderuttry kerdet:

Whentea hersfo usex lusivelyonindependentworkandprovide

fewopportunitiesforstudentstoworktogether,relatednessneedsare

di ultytofulllandsomestudentswillfeelfor edto hoosebetween

a ademi a hievementandmaintaining so ialbonds. 175

2.5.2.2 Anpassad undervisning

Endåligsjälvuppfattningkankommaavförhögakravfrånskolano hhemmet,

vilket Eriksoni Nilzon 176

menarledertill en känslaavskam.Kravenfårdo k

171

Imsen,s.302f.

172

Nilzon,s.36.

173

Skaalvik&Skaalvik,s.63.

174

Urdan&S hoenfelder,s.341.

175

Ibid.,s.343.

heller inte vara för låga, då bristen på förväntningar kan leda till att barnet

inte känner sigbetydelsefullt. 177

Det är skadligt för självförtroendet att stän-

digtupplevamissly kanden.Oftareagerarsådanaelevermed agressiviteteller

passivitet. Lagom höga krav o h uppgifter som är i passande svårighetsgrad

ger alla elever möjlighet att uppleva framgångar. Jenner talar om realistiska

anspråk somett ny kelbegrepp,vilketinnebärattkravenskamotsvaraelevens

kapa itet. 178

Uppgifternabestäms oftaavlärareno h blirdåföreleveneni ke

kontrollerbarfaktor.Om elevensjälv ärmedansvarigi valetav uppgifter upp-

fattas svårighetsgraden som kontrollerbarvilket gör det lättare för eleven att

upprätthållatronpåattdenegnainsatsengörnytta(seavsnitt2.2.1.4).Viktigt

att tänkapå äratt en anpassad undervisninggagnar alla elever, inte bara de

svaga.Desvagaelevernaskafåkännaattdely kasomdegörsittbästamedan

desomär litestarkareuppleveratt demåsteanstränga sigför attklaraav en

uppgift. 179

Kahnberg i Jenner 180

har återgetten delur en uppsatsskriven av

KurtLewin, framståendetyskkognitionsteoretiker,1931:

Barnetsfrihetattställa uppegnamåleftersinabehovärinteett

pedagogiskthinder.Detärettvillkor förutve kling.Detärsamtidigt

nödvändigt attettbarn som har valtett målintebesparas svårighe-

terna attnå det. Å andra sidan får inte svårigheterna bli så stora

attbarnetavstårfrånegnamålelleryr frånen obehagligverklighet

tillnågot veklighetsfrämmande. 181

Grundläggandeär o kså atteleverna kännermeningsfullheto hrelevansiden

kunskap de ska lära sig. Om de inte upplever någon nytta av lärostoet blir

deinte motiverade attlära. 182

För att undervisningenskakännasmeningsfull

för varje elev o h ha en lämplig grad av utmaning krävs det att läraren har

förmågan att anpassa den o h för detta fordraskommunikation mellan lärare

o helev. 183

2.5.2.3 Beröm

Berömärattdelge någonannan en positiv bedömningav perso-

nensprodukt, handlingeller attribut. 184

Beröm ses i regel som en belöning för att stärkaen persons motivation eller

för att ge självförtroende.Men det harvisat sigatt berömmåste ges pårätt

sätt o h vid rätt tillfälle för att fungera på ett eftersträvansvärt vis. 185

Man

kaninte alltid iförvägavgörahur en elev kommer reagerapå berömmet. Det

kanskiftamellanolikasituationero h skiljasigberoendepåelev.Skaalviko h

Skaalvik ger ett exempeldär de beskriverett läge däreleverna har skrivit en

engelsktext.Lärarenvärderararbeteto hsäger:Dethärblevväldigtbra.Du

har jobbat duktigt med detta. Jag visste att du kunde klara det, vilket ska

177

Nilzon,s.36.

178

Jenner,s.60.

179

Skaalvik&Skaalvik,s.47f.

180 Jenner,s.60. 181 Ibid.,s.60. 182 Wyndhamnetal.,s.232. 183

Lundgren&Lökholm,s.14f.

184

Ibid.,s.49.

verkasomuppmuntran.Ole,somharlågaförväntningarpåsigsjälviengelska

o hsåguppgiftensomsvår,kantolkadetsomberöm.Karidäremot,somsjälv

ty kte att hon missly kades med uppgiften o h kunde gjort bättre, kan tolka

ordensomattlärarenharlågaförväntningarpåhenne. 186

Beröm måstevaraspe ikt o härligt. Attuttala detmerspe ika:Vilket

nthusduharritatärsåledesbättreänattsägadetgenerella:Vadduktigdu

är.Studierharvisatattlärareberömmerrelativtofta,utanattvaraspe ika

eller uppriktiga. Sådant beröm kan snarareskada motivationen o h självupp-

fattningen då eleven istället vill bevisa att berömmet inte är riktigt. En elev

medsvagtsjälvförtroendeharsvårareatttatillsigberömdådetintestämmer

överens med självuppfattningen. Det ärdå ännu viktigare att uppmuntrande

uttalandenäruppriktigao hspe ika.

Vidbedömningav andratenderar manattvilja bestraade som

inteansträngersigtillrä kligtvidutförandetav enuppgift, meninte

om missly kandetantasberopåbristandeförmåga. 187

Brist på ansträngning ses som något dåligt medan brist på färdigheter kan

vä ka sympatier. Beröm kan avse prestation eller ansträngning. Förskolebarn

uppfattar allt beröm som te ken på bra prestationer medan äldre barn hellre

villhaberömfokuseratpåförmågadådetärmerkopplattillkompetens. Men

om man fått beröm för förmåga o h sedan missly kas, tolkas nederlaget som

bristpåförmåga.Omberömgettsföransträngningvidett tidigaretillfälle ger

man inte upp lika fort vid ett nederlag. Enkelt uttry kt: Det är lättare att

kommaigenomman trorattmissly kandetberorpåbristpåansträngning,än

omman tror attman inte hartillrä kligförmåga.I defall dåberömändåges

förförmågorbördevaraavsådantslagattdegårinuera. 188

Berömsomgesgenomjämförelsemedtidigareresultatäriregeleggandeför

den inre motivationen. Ett exempel på ett sådant utlåtande kan vara: Detta

är klart bättre än vad jag brukar se. Yttranden somjämför prestationer med

andrahöjero ksåmotivationen,mendetärriskabeltdådetävenkanledatillatt

elevenfokuserarpåatttävlamed andraiställetförpåsjälvaprestationen.Om

dåandragör bättreresultatkan detfåoly kliga följder.Kommentarersåsom:

Någotavdetbästajagsett!,kanblienbelastningförelevendådetställerhöga

kravpåframtidaprestationer. 189

Du kan om du vill är o kså ett uttalande som ofta används menat som

uppmuntran. För en elev med bra självförtroende kan det verka pådrivande

menomelevenhardåligtsjälvförtroendekandettassometthån.Elevenkanske

hellreännågotannatskullevilja,menuppfattarsigintekunnaellervåga.Taube

framhållerdo kattmanskauppmuntraelevernaattförsökalösaenuppgiftom

man tror attdet nnsgoda hanseratt hon ellerhanklarar den. I ett sådant

fall kanman exempelvissäga:det är en ganska svår uppgift, menjag troratt

dukan klaraden. 190

Viktigt atttänkapåisammanhangetäratten elevmed

lågsjälvtillitsomklararavenuppgiftkanbliosäkerinförnästa.Dettapågrund

avattframgångenrelaterastillexternafaktorer(seavsnitt2.2.1.4).Detbrukar

heta framgång föder framgång, men för en person med låg självkänsla gäller

186

Skaalvik&Skaalvik,s.73f.

187

Lundgren&Lökholm,s.50f.

188

Ibid.,s.51.

189

Ibid.,s.51.

oftaframgång föderosäkerhet. 191

Beröm kanmedden härbakgrundensåledes

verkapositivt,eller,omdengespåfelsätt,gemotsatteekt.

Handlardetomattgenegativkritikgällerdeto ksåattvarasåspe iko h

informativsommöjligt.Taubegerett exempel:

Det är bättre att säga: Av sju ord med sj-ljudet var fyra rätt

stavadeo h deövrigatrekanduo h jaggå igenom tillsammansom

en stund.Nästan alla ord medtj-ljudetär rättstavadeo h duhade

fem fel på dubbelte kning, än att uttry ka saken så här Det gi k

tyvärr intesåbrafördig denhär gången. 192

191

Jenner,s.62f.

Diskussion

Dethärkapitletinnehållerenmetoddiskussiono henresultatdiskussion.Iden

förstnämndadiskuteraso hkritiserasdemetodiskavalsomgjortsunder arbe-

tetsgångo h iresultatdiskussionenskerresonemango h reektionkringlitte-

raturredogörelsensinnehållrelaterattillfrågeställningarnao hsyftetmeddetta

arbete.En kortavslutningföljer slutligen.

3.1 Metoddiskussion

3.1.1 Val av metod

Syftet med arbetet har varit att reda ut innebörden i begreppen motivation

o hsjälvuppfattning,samtattnnasvarpåhurlärareno hskolankanpåverka

dessa faktorergenom sitt arbete. För attförsökauppfylla syftetvaldes enlit-

teraturstudiesom metod, då förhoppningenvaratt det skulle ge en bredbild

avbegreppen,my ketkunskapkringhurmankanpåverkaelevernasmotivation

o hsjälvuppfattningo hmånga möjlighetertillintressantläsning.

In document Motivation och självuppfattning : Hur kan en lärare påverka? (Page 33-39)