I detta avsnitt redovisas hur intervjupersonerna upplever att den nya arbetsplanen vuxit fram. Resultatet kring arbetsplanens framväxt blev mycket gediget då intervjupersonerna hade olika upplevelser kring hur arbetet gått till. Resultatet beskrivs därför även med en bild så att läsaren kan se intervjupersonernas svar och få en överblick av komplexiteten (bilaga 4). I bilden har intervjupersonerna olika färgkoder vilka syns till vänster i bilden. Linjerna som tillhör personerna följer deras respektive färg och den första linjen från respektive intervjuperson visar på var intervjupersonen upplever att arbetet med arbetsplanen startade. Den röda cirkeln i bildens mitt är bildens rubrik. De ord som är understrukna i texten nedan är de ord som gjorts till cirklar i bilden.
gemensamt dokument att utgå från kommer ge alla elever möjlighet till hjälp. Ordf. berättar att initiativet till arbetsplanen togs på tjänstemannanivå (förvaltningen). Ordf tror och hoppas att studie- och yrkesvägledare varit med i arbetet med att arbeta fram arbetsplanen. Ordf tror att de arbetat tillsammans med VC som Ordf tror hållit i arbetet med att arbeta fram arbetsplanen. Ordf tror att även någon annan varit med men vet inte. Ordf har hört att det varit många inblandade i arbetet och hoppas att de som arbetar med frågorna i det dagliga varit med och arbetat fram arbetsplanen. Annars säger Ordf att det blir väldigt konstigt.
5.2.2 FC
Under intervjun med FC berättade FC att arbetsplanen arbetats fram på grund av en känsla av att kommunen inte levde upp till kraven för studie- och yrkesorientering. Känslan grundade sig bland annat i signaler från studie- och yrkesvägledare till förvaltningen om att de inte hann med deras huvudsakliga uppdrag då de fick många extra arbetsuppgifter samt att de sett att många elever gjorde omval. Den dåvarande förvaltningschefen beslutade att tillsätta en utredningsgrupp bestående av den dåvarande biträdande förvaltningschefen (som idag är förvaltningschef), den dåvarande chefen för gymnasieintag, den dåvarande gymnasiechefen samt en utomstående person som arbetat med liknande frågor tidigare i en annan kommun. Med hjälp av de allmänna råden och egna tankar arbetade gruppen fram grunden för det fortsatta arbetet med studie- och yrkesorienteringen i kommunen. De fokuserade på vad som skulle vara viktigt, hur den skulle se ut och vad den skulle innehålla. Utredningen visades sedan för dåvarande förvaltningschefen och rapporterades till nämnden. Utredningsgruppen föreslog VC och Sam som implementerare av arbetsplanen och den dåvarande förvaltningschefen godkände detta. VC och Sam fick också uppgiften att färdigställa och implementera arbetsplanen.
Studie- och yrkesvägledarna i kommunen fick vara med på möten där de arbetade med arbetsplanen samt agera remissinstans. De har fått komma med förslag på ändringar och även rektorerna i kommunen har varit med och haft åsikter. VC har också
kunnat prata med övriga verksamhetschefer i kommunen om att detta är en viktig fråga och något de måste få in i verksamheten.
5.2.3 VC
Arbetsplanen togs fram i syfte att förtydliga studie- och yrkesorienteringen i kommunen och för att klargöra att även de övriga pedagogerna bär ett ansvar för studie- och yrkesorienteringen. Man ville koppla ihop de allmänna råden, den nya skollagen, de nya kursplanerna samt entreprenörskapet för att få en helhet. Ledningsgruppen med den dåvarande förvaltningschefen i spetsen tog ett beslut att genomföra en utredning kring studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Den nuvarande förvaltningschefen fick i uppdrag att utreda vad som stod i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledares uppdrag och VC och Sam kopplade ihop utredningen med pedagogernas uppdrag och den nya läroplanen. Dessa tre delar blev grunden för arbetsplanen som VC och Sam fick i uppdrag att ansvara för och implementera ute i verksamheterna.
VC och Sam träffade alla studie- och yrkesvägledarna på grundskolorna i kommunen och de diskuterade och samtalade under en tvådagarssittning. Sedan skickade VC och Sam ut materialet på remiss till alla rektorer och som VC säger till “alla ute på fältet” och efter detta samtalades det även med verksamhetscheferna. När arbetet var klart lämnades arbetsplanen till förvaltningens ledningsgrupp och den dåvarande förvaltningschefen tog beslut om arbetsplanen.
Arbetsplanen skickades ut till alla verksamhetschefer för att tas upp i de olika rektorsgrupperna. Rektorerna i sin tur skulle se till att informera om detta för ett fortsatt arbete ute på skolorna. Studie- och yrkesvägledare har varit med på rektorsmöten och pedagogiska konferenser för att samtala och diskutera kring hur de ska arbeta efter arbetsplanen.
upp med den dåvarande förvaltningschefen att någonting behövde göras med studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Den dåvarande förvaltningschefen tillsatte en utredningsgrupp, bestående av den nuvarande förvaltningschefen och två andra. Denna grupp gjorde en utredning som visade på att studie- och yrkesorienteringen är viktigt för ungdomar. Denna utredning tillsammans med att kommunen lagt märke till en låg bemanning av studie- och yrkesvägledare på skolorna, observerat många omval till gymnasiet samt de allmänna råden var anledningar till att man gjorde en arbetsplan. Utredningsgruppen tog fram ett råmaterial som ram för vad studie- och yrkesorienteringen i kommunen ska innehålla och se ut. Sam och VC fick ansvaret att se till att alla studie- och yrkesvägledare i kommunen var aktiva och arbetade med att fylla ramen med innehåll.
Studie- och yrkesvägledarna arbetade i grupper utifrån den givna grunden till arbetsplanen och delgavs en deadline för att komma med förslag. En tvådagarskonferens med alla studie- och yrkesvägledare i kommunen innehållandes föreläsningar om entreprenörskap och finslipande av innehållet i arbetsplanen avslutade deras arbete. Efter den sammanställde Sam och VC innehållet och sedan togs arbetsplanen upp i nämnden som beslutade att det var detta som skulle gälla i Helsingborgs kommun. Det är ett politiskt beslut som alla tjänstemän, rektorer och folk ute i verksamheten ska följa. Sam och VC har ansvarat för att se till att verksamhetschefer samt rektorer ser till att man arbetar efter arbetsplanen ute i verksamheterna. Sam upplever att processen med framtagningen av arbetsplanen har skett enligt konstens alla regler och att man snarare överarbetat innehållet. Processen hade kunnat snabbas på.
5.2.5 R
R tror att arbetsplanen togs fram för att studie- och yrkesorienteringen i kommunen “gått i slentrian” och att det varit stort fokus på prao och rådgivning inför gymnasiet. R tror att studie- och yrkesorienteringen med de yngre eleverna hamnat i skym undan. R tror att arbetsplanen togs fram för att kommunen ville bredda syvarnas arbete och öka deras betydelse. R vet ej hur arbetsplanen arbetats fram mer än att studie- och yrkesvägledarna gjort ett underlag till arbetsplanen och att verksamhetscheferna också
varit med och arbetat med den. Efter det var alla rektorer i verksamhetsområdet med på ett internat som leddes av deras verksamhetschef och tyckte till samt förändrade en del i arbetsplanen. R tror att alla rektorer har fått vara med och gå igenom arbetsplanen innan den fastställdes. R känner sig nöjd med den omfattning som R fått vara med och påverka arbetsplanen. R berättar att det som nu är kvar att göra är implementeringen av arbetsplanen ordentligt så även lärarna får del av den. Hittills har lärarna fått ut arbetsplanen, R och lärarna har pratat om den men det som återstår är att de måste sätta sig ner och mer konkret komma fram till hur de ska arbeta efter den.
R och Syv har också diskuterat kring hur de ska implementera arbetsplanen på skolan och varit på möten med andra rektorer och studie- och yrkesvägledare i samma verksamhetsområde. R och Syv ska ha ett möte med varje arbetslag (lärare) på skolan för att diskutera hur de kan göra med sin respektive åldersgrupp. De vill att personalen på skolan ska tänka efter kring vad de redan gör istället för att tänka att det är något ytterligare, en till arbetsuppgift de ska göra.
5.2.6 Syv
Syv tror att arbetsplanen tagits fram för att det varit lite diffust vad en studie- och yrkesvägledare ska göra. Med arbetsplanen blir allt mycket tydligare gällande vad som ska göras och vem som ska göra vad. Arbetsplanen kommer från någon av cheferna i Helsingborgs kommun och sedan är det en av verksamhetscheferna som haft ansvaret över att ta fram den. Syv har för sig att en studie- och yrkesvägledare också varit med och varit ansvarig. Studie- och yrkesvägledarna har varit med i diskussionen och “kommit med input” under resans gång. Syv tycker inte att arbetsplanen presenterats så bra men att innehållet i den inte var någon överraskning då Syv varit med under arbetets gång. Syv tror att den stora utmaningen blir att presentera arbetsplanen för den övriga personalen på grundskolan. Detta tror Syv att det kan bli lite “si och så” med ute på skolorna. Syv berättar att Syv inte börjat arbeta efter arbetsplanen ännu men att det inte är någon skillnad mot vad som redan gjorts innan mer än att det nu finns nerskrivet och