Från topp till tå? De statliga direktivens resa genom en kommun och mötet med dess organisering och översättning

Fakulteten för lärande och samhälle

’

Examensarbete

Från topp till tå?

De statliga direktivens resa genom en kommun och mötet med dess organisering och översättning

From head to toe?

The national directive's journey through a municipality and the fusion with its organization and translation

Sara Ryström Norén

Alexandra Svanberg Havik

Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Handledare: Ange handledare

2011-01-26

Examinator: Anders Lovén Handledare: Frida Wikstrand

Sammanfattning

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts från förklaringsområden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhället, vilka ofta nämns, och istället landat på betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsättningen benämner som översättning, av statliga direktiv kan ha.

Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. Undersökningsområde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frågor.

Resultatet har sedan växelvis bearbetats med teorier kring organisering och översättning. Arbetets viktigaste resultat är att organisering och översättning påverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvärdig vägledning, vilket är det kommunen strävar efter, inte kan utlovas av kommunen om översättning inte tas i beaktande. Kopplat till översättning är utvärdering och uppföljning vilka också behövs för att en vägledning likvärdig och rättvis till alla elever ska kunna säkerställas.

Nyckelord: genomförande, organisering, statliga direktiv, studie- och yrkesorientering, uppföljning, översättning

Abstract

There are many examples of studies that have been made in order to find out why the situation around educational and vocational guidance has turned into what it is today. In this essay the focus has been moved from areas of explanations, such as the background of the individuals and a society full of alternatives, which is often mentioned. It has instead landed on the value that for instance organization and the translation of the national directives may have. And by translation we mean the understanding and intrepration of the directives that accurs when people get hold of them.

The purpose of the essay has been to follow the national directions of educational and vocational guidance in a municipality and to analyse the organization and the translation of the directives significance. Helsingborg became the study area, a comparatively large municipality. People with different levels of involvement in the educational and vocational guidance have been interviewed about these topics.

The result has since alternately been applied with theories of the organizing and translation. The essay’s most important results is that the organization in the municipality and translation of the national directives affects the educational and vocational guidance and also that equal guidance, which is what the municipality aims for, cannot be promised if the phenomenon with translation is not taken into account. Linked to translation is the assessment and follow-up, which is also needed in order for guidance, equal and fair to all students, to be assured.

Keywords: assessment and follow-up, educational and vocational guidance, implementation, national directives, organization, translation

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Frida Wikstrand och till alla andra som bistått med hjälp och vägledning! Ett speciellt tack vill vi också skicka till Helsingborg - till de personer vilka medverkat i intervjuer och på andra sätt bidragit med värdefull information!

Arbetet har vuxit fram ur ett samarbete präglat av ständig dialog med idéutbyten och reflektioner samt stöd då uppsatsen stundvis upplevts som ett monster. Under processen med examensarbetet har vi båda, efter detaljerad planering och genomförande, ansvarat för olika delar i själva textförfattandet. Dock har så mycket gemensam kraft lagts på både innehållsmässiga justeringar och korrekturläsning att det idag inte går att urskilja vem av författarna som skrivit det första utkastet till de olika delarna i slutprodukten. Detta examensarbete är både i innehåll och text ett resultat av ett gediget sammarbete. Således bär vi ett odelat ansvar för den slutgiltiga versionen av arbetet som du nu håller i din hand.

Innehållsförteckning

2.1 Styrning av offentliga tjänstemän ... 16  

2.2 Styrningsideal i en offentlig organisation ... 17  

2.3 Genomförande och implementering ... 18  

3 Teori ... 21  

3.1 Organisering ... 21  

3.2 Översättning ... 27  

4 Metod ... 28  

4.1 Metodologiska överväganden och metodval ... 28  

4.2 Urval ... 30  

4.3 Bearbetning av data ... 31  

4.4 Analysmetod ... 31  

4.5 Etiska ställningstaganden ... 31  

5 Resultat ... 33  

5.1 Organiseringen kring studie- och yrkesorientering i kommunen ... 33  

5.2 Arbetet med den nya arbetsplanen ... 36  

5.3 Den nya SYV-organisationen ... 41  

5.4 Kontroll och uppföljning ... 41  

5.5 Delaktighet och medbestämmande ... 42  

6 Analys ... 44  

6.1 Organisering ... 44  

7.1 Begränsningen i vår studie och förslag på fortsatt forskning ... 51   8 Litteraturlista ... 52  

Bilageförteckning

4. Illustration av arbetsplanens framväxt 5. Illustration av kommunens organisation

1 Inledning

Studie- och yrkesorientering bedrivs på väldigt olika sätt i olika kommuner och också på olika skolor vilket leder till att elever får väldigt olika förutsättningar. Enligt rapporter från bland annat skolverket är vägledningen på många ställen under all kritik och den vägledning som elever är berättigade till kan inte säkerställas (Skolverket 2007, SACO & Lärarnas Riksförbund 2008).

Det finns många exempel på undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring vägledning ser ut som den gör idag. Det söks ofta svar på frågor som “varför hoppar många unga av skolan” och “varför görs det allt fler omval”? Ofta fokuserar man på att hitta svaren i kringliggande faktorer – man söker förklaringar i individers bakgrund och skyller på ett allt mer alternativfyllt samhälle där det är svårt att navigera (Loven & Dresch 2003). Man har börjat titta mer på vägledarens roll i processen med val och väljande inför studier och yrken och det har gjorts klart att studie- och yrkesorienteringen nu är någonting man ser vikten av att satsa på. I samband med detta har forskare också riktat ljus på vägledares arbetsuppgifter varefter det har identifierats att vägledare ofta arbetar med många andra uppgifter än de som anses vara vägledarens kärna, tillexempel olika former av administrativa ålägganden (Lärarnas Riksförbund 2011, Skolverket 2005).

Dessa saker är självklart viktiga att se på men vi tror inte att vägledaren och eleverna själva rimligtvis kan bära hela ansvaret för dessa fel- eller omval då studie- och yrkesorienteringen är hela skolans och kommunens ansvar, vilket vi upplever är vad man tidigare fokuserat på i liknande undersökningar, därför har vi valt att lyfta blicken och söka förklaringar på en annan nivå genom att följa de statliga direktiven genom en kommun.

andra områden som tillexempel statsvetenskap, arbetsvetenskap och sociologi visas det på att statliga direktiv påverkas av olika tjänstemän som är med och tolkar dessa (Christensen m.fl. 2005, Czarniawska 2005). Direktiven är alltså inte en garanti för likvärdig vägledning utan någonting som översätts.

En kommun som exempel på en offentlig organisation skiljer sig från de privata på några punkter bland annat genom att vara multifunktionella, att de har flera olika och ibland motstridiga intressen att ta hänsyn till (Christensen m.fl. 2005). Stycket nedan ger en beskrivning av detta.

“Det politisk-administrativa systemet är inte ett renodlat majoritetsstyre, ett renodlat intresse- eller partsstyre, ett renodlat tjänstemannastyre, en renodlad rättsstat eller ett renodlat marknadsstyre, utan en kombination av alla dessa styrformer. Hänsyn till rättsstatsvärderingar måste avvägas mot hänsyn till majoritetsstyre, till intressen, till fackföreningar och till kostnadseffektiv drift. Detta betyder att man inte, som i privata företag, arbetar mot grundläggande mål som inkomster, vinst och ekonomiskt överskott. Denna multifunktionella organisationsmodell gör offentliga organisationer speciellt utsatta för kritik. Det är mycket svårt att balansera olika hänsyn mot varandra, så att alla blir till freds.”Christensen m.fl. 2005:17

Dock har det skett stora förändringar, närmast liknande ett paradigmskifte, de senaste decennierna i och med nya styrideal vilket gjort att offentliga organisationer har allt mer gått att likna de privata (Hood 1995). Detta gör att vi ändå valt att se på kommunen som en organisation vilken som helst, och studie- och yrkesorienteringen som en tjänst kommunen producerar, liknande en produkt eller tjänst ett företag eller en organisation i den privata sektorn tar fram.

De direktiv som finns kring skolans vägledning kommer från högsta instans och färdas i kommunens organisation, via nämnd och förvaltning, politiker och tjänstemän, chefer och anställda ut till skolorna där de slutligen kommer i kontakt med allmänheten och kommunens kunder i form av elever och föräldrar. Och det är denna kedja eller detta nät av forum och instanser som vi intresserat oss för i denna uppsats.

1.1 Definitioner

1.1.1 Organisering

Med organisering menas i detta arbete både strukturen kring hur kommunen är organiserad och hur man arbetar med frågor kopplade till studie- och yrkesorienteringsområdet. Exempelvis; hur fattas beslut, vilka är delaktiga och på vilka sätt förankras besluten som fattas?

1.1.2 Översättning

När människor hanterar ett material sker en översättning utifrån bland annat deras förförståelse. I dagligt tal används oftast ordet tolkning för detta fenomen men utifrån teorier som presenteras längre fram kommer ordet översättning vara det som används i detta arbete.

1.1.3 Direktiv

Förutom de statliga direktiven i form av skollag och läroplaner, vilka kommunerna måste följa, finns även Skolverkets allmänna råd som i Helsingborg fått likvärdig status. Utöver detta har Helsingborg tagit fram en arbetsplan med grund i tidigare nämnda dokument och denna arbetsplan är nu vad de yrkesverksamma har till uppgift att följa. Således används begreppet direktiv i detta arbete i mer extensiv bemärkelse då det förutom de statliga direktiven också involverar de allmänna råden och Helsingborgs vidareutveckling av dessa.

1.1.4 Studie- och yrkesorientering

Studie- och yrkesvägledning är det begrepp som oftast används idag för den verksamhet som syftar till att skolelever ska kunna inhämta kunskaper och erfarenheter inför framtida val av sysselsättning. Dock är det den lite äldre beteckningen studie- och

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översättningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen.

Frågeställningar:

• Hur är kommunen organiserad i frågor kring studie- och yrkesorientering? • Kan organiseringen kring studie- och yrkesorientering i en kommun ha betydelse

för hur vägledningen ser ut i praktiken?

• Vilken betydelse kan översättning av direktiven ha för vägledningen i praktiken?

1.3 Bakgrund

Detta avsnitt avser ge en bakgrund kring både den valda kommunen samt de direktiv kommunen arbetar efter gällande studie- och yrkesorientering.

1.3.1 Helsingborg

Den kommun som tillslut valdes för vår undersökning är Helsingborg och det stod ganska snart klart för oss att Helsingborg är en kommun som dragit igång ett omfattande arbete kring just studie- och yrkesorienteringen i staden. Arbetet involverade både framtagandet av en arbetsplan (se avsnittet om direktiv) för studie- och yrkesorientering och en ny organisation för studie- och yrkesvägledarna (del av resultatet) på grundskolan i kommunen. Grundskolan är också den skolnivå vi valt att följa direktiven ner till. Detta stycke kommer att ge lite bakgrund till Helsingborg som vi valt att benämna synonymt som stad och kommun.

Helsingborg är Sveriges nionde största kommun med 129 177 invånare och staden har ca 40 kommunala grundskolor (Helsingborgs stads hemsida 1). Inom den kommunala grundskolan fanns under läsåret 10/11 totalt 6.9 studie- och yrkesvägledartjänster på heltid vilket resulterade i att varje studie- och yrkesvägledare hade hand om ca 400 elever i år 7-9. Av dessa studie- och yrkesvägledare hade 86 % studie- och yrkesvägledarutbildning (Skolverkets statistik).

De kommunala skolorna i kommunen går under samlingsnamnet Kunskapsstaden Helsingborg och ger löften (Helsingborgs stads hemsida 2) till de barn och ungdomar som väljer en av dessa skolor. Både i löftena och i andra texter gällande studie- och yrkesorientering lovar kommunen omfattande stöd och utveckling (Helsingborgs stads hemsida 3-5).

Kommunen går öppet ut med att alla elever i grundskolan ska ha tillgång till personal som kan hjälpa med vägledning inför framtiden samt att det på alla kommunala grundskolor finns en studie- och yrkesvägledare. Fokus ligger på att eleverna, som enskilda individer, kan få hjälp med att bland annat bli mer medvetna om sig själva samt identifiera sina behov, begränsningar och intressen men även få hjälp att söka information om det kommande arbetslivet och olika utbildningar samt att värdera informationen (Helsingborgs stads hemsida 5).

1.3.2 Direktiv kring studie- och yrkesorientering

Följande stycke redovisar utdrag av vad Helsingborg har att följa och leva upp till i form av statliga direktiv och råd kring studie- och yrkesorientering. Staden har sedan på eget initiativ tolkat dessa och formulerat en arbetsplan vilken verksamma som arbetar med studie- och yrkesorienteringen i staden ska följa, dvs. all pedagogisk personal inom Kunskapsstaden Helsingborg. Denna arbetsplan är således de verksammas riktlinjer och önskas av kommunledningen få en sådan hög status att vi valt att även ta med denna som ett direktiv i stycket nedan.

Skollagen

Utdrag ut Skollag 2010:800 (Utbildningsdepartementet 2010)

29 § 2:a kapitlet

”Elever i alla skolformer utom förskola och förskoleklass ska ha tillgång till personal

med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses”

30 § 2:a kapitlet

”För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.”

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11 Utdrag ur Skolverkets föreskrift (Skolverket 2011)

”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.” Skolverket 2011:14

”Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De ska också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt

Skolans mål är att varje elev

• kan granska sina valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden. • har inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings-, och kulturliv, och

• har kännedom om möjligheter till en fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

Alla som arbetar i skolan ska

• verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra

verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö, och

• bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller

kulturell bakgrund. Läraren ska

• bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning, och

• medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt med organisationer,

företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället.

Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska

• informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen

och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionsnedsättning, och

• vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterade insatser.”

Allmänna råd och kommentarer om studie- och yrkesorientering

De allmänna råden och kommentarerna (Skolverket 2009) är en publikation med rekommendationer för hur skolans lagar, förordningar och föreskrifter kan tillämpas. Den är tänkt som en grund för skolhuvudmän och skolor i sin planering, organisering och i sitt genomförande av studie- och yrkesorientering. Den gjordes av skolverket efter att de, genom sina rapporter och utvärderingar, upptäckt hur bristande studie- och yrkesorienteringen var. Ett allmänt råd utgår från en eller flera författningar och anger hur man kan eller bör handla. Så länge kommunen eller skolan inte kan visa på andra bättre sätt att uppnå kraven så bör råden följas.

Helsingborgs arbetsplan kring studie- och yrkesorientering (bilaga 1)

Arbetsplanen tar sin utgångspunkt i en vision om att barn och unga ska förverkliga sina drömmar i staden samt ett par kärnvärden som beskriver en engagerad yrkeskår och lyfter fram på vilket sätt all personal ska jobba för elevens bästa.

Vad som också står klart är att det Lgr 11 tar upp om entreprenöriellt lärande är centralt i kommunens arbete med studie- och yrkesorienteringen. Det övergripande syftet med arbetsplanen är att möjliggöra god vägledning i hela kommunen samt att synliggöra det faktum att vägledning är en process och en pedagogisk verksamhet. Arbetet syftar även till att lyfta fram studie- och yrkesvägledarens profession.

Arbetsplanen har även en rad mål som bland annat säger att all pedagogisk personal i kommunen förväntas vara insatt i arbetsplanen samt jobba utifrån denna, att varje elev ska ha möjlighet att med hjälp och vägledning, fatta välgrundade, självständiga beslut gällande yrkes- och studieval samt själv uppleva han eller hon gjort detta. För att målen ovan ska kunna uppfyllas ska verksamheten kvalitetssäkras och en miniminivå införas i kommunen.

Vad som också lyfts fram tydligt är att studie- och yrkesorienteringen enbart ska vara till för elevens bästa, den ska vara opartisk och oberoende. Den som har det yttersta ansvaret för studie- och yrkesorienteringen på skolorna är rektorn och hon eller han ska även se till så att den ryms i lärarnas arbete.

framtiden och särskilt uppmärksamma de elever som har funktionsnedsättningar samt vara till stöd för den övriga personalen i deras studie- och yrkesorienterande aktiviteter. Praktisk arbetslivsorientering, PRAO ska inte innefattas i studie- och yrkesvägledarens befattning utan är ett ansvar för hela skolan.

Som stödmaterial i arbetet utifrån arbetsplanen anges Varför & Hur - samlade erfarenheter från entreprenöriella lärprocesser i södra och västra Sverige (Entris 9/1-2012) och detta refereras det till för övningar och exempel i de detaljerade genomförandeplanerna med uppdelning i följande grupper baserade på skolår: F-3, 4-6, 7, 8 och 9. Planerna deklarerar den mininivå som tidigare nämnts och talar också om vilka som är ansvariga för att olika aktiviteter genomförs. Vad som generellt gäller är att alla elever från förskoleklass upp till nionde klass ska ha minst 2st studie- och yrkesvägledande aktiviteter varje år och i de äldre åldrarna tillkommer även enskilda vägledningssamtal. Planen är även uppdelad i garanterade aktiviteter och sådana som för tillfället prövas.

2 Tidigare forskning

I detta kapitel beskrivs tidigare forskning som på ett eller flera sätt tangerar ämnet i denna uppsats. Styckena vilka omnämns som ”koppling till uppsatsämnet” och återfinns i texten lyfter vad som tas med från den tidigare forskningen till det nu aktuella arbetet.

2.1 Styrning av offentliga tjänstemän

Fredrikssons avhandling Marknaden och lärarna tar sin utgångspunkt i förändringen av den svenska skolan och dess inverkan på lärares offentliga tjänstemannaskap. I och med att ansvaret för skolan förskjutits till kommunerna förutsätter det att vi ser på lärares offentliga tjänstemannaskap på ett delvis nytt sätt menar författaren. Detta eftersom det inte längre bara är staten som formulerar lärares uppdrag, kommunerna, privata utbildningsanordnare och rektorer har fått en stärkt ställning. Fler organisatoriska nivåer har nu fått utrymme att påverka lärarens roll som offentlig tjänsteman och i och med det faktum att mål- och resultatstyrning gjort intåg i skolan har styrningen förändrats från att ha varit mer proaktiv till att bli reaktiv. Numer styrs inte skolan med hjälp av regler utan mer av efterkontroll, tillsyn och utvärderingar (Fredriksson 2011).

Författaren tar även upp att medborgarna fått mer att säga till om gällande skolan i samband med kommunaliseringen och de andra reformerna på 1990-talet. Tidigare hade skolan varit ett område där särskilt litet utrymme lämnats till påverkan utanför de politiska riktlinjerna och professionens erfarenheter. Tanken med kommunaliseringen var att skolan skulle demokratiseras genom decentralisering och marknadsanpassning. Fredriksson (2011) menar att lärarna idag, mer än tidigare, tvingas förhålla sig till

riktlinjerna och den professionella kunskapen måste läraren allt mer anpassa sig till elevernas efterfrågan när det gäller upplägget för undervisningen.

Införandet av brukarmodellen har, menar författaren, också gett eleverna och föräldrarna en starkare ställning då den förutsätter att dessa är delaktiga i klassrummets beslutsprocesser (Fredriksson 2011).

Författaren kommer fram till den huvudsakliga slutsatsen att lärare i sin roll av offentliga tjänstemän varken är omöjliga att styra eller politikers marionett dockor.

2.1.1 Koppling till uppsatsämnet

Denna avhandling är intressant för vårt arbete då studie- och yrkesvägledare också kan ses som offentliga tjänstemän, som sista anhalt i kedjan av personer som styrs, arbetar med och översätter de statliga direktiven innan innehållet i dem möter medborgarna. Förståelsen för funktionen av offentliga tjänstemän och slutsatsen kopplat till dessa som författaren kommer fram till gällande styrning bär vi med oss till vår uppsats.

2.2 Styrningsideal i en offentlig organisation

Jennie Haraldsson har skrivit en avhandling där hon studerat hur politisk styrning påverkat den svenska forskarutbildningen samt hur politiska direktiv översatts ner på universitetens instutionsnivå.

Avhandlingen tar sin utgångspunkt i de stora förändringar som skett inom forskarutbildningen och tar bland annat upp New Public Management (NPM) för att beskriva förändringar som skett inom den offentliga sektorn generellt sedan1980-talet. NPM har vissa typiska drag och i avhandlingen sammanfattas dessa med Christopher Hood (1995) som källa. Några av dessa drag är införandet av ett mer decentraliserat resultat eller kostnadsansvar, skapandet av interna marknader, ambitioner att göra verksamheten mer konstandseffektiv, användningar av metoder och modeller hämtade från privata företag, fokus på ”kunder” samt en bedömning av kvalitet utefter vissa explicita och mätbara mål.

Konkreta förändringar som detta medförde i den offentliga sektorn var att man övergick från regelstyrning till mål- och resultatstyrning samt ökat fokus på effektivitetsmätning, utvärdering och uppföljning. Haraldsson skriver att de mål som ställs upp i organisationer ska vara tydliga och nedbrytbara i mindre delmål samtidigt som det ska genomföras en regelbunden återrapportering. Dessa styrningsförändringar introducerades både i de svenska kommunerna, sjukvården, statliga verksamheten och i myndigheter (Haraldsson 2010).

Haraldssons resultat visar på att styrningen sätter ramar för organiseringen men att den sedan tillåter olika variationer som tydligt syns på de olika institutionerna. Former och rutiner är vad styrtekniken riktar sig mot men översättningen som sker gör att instutionernas verksamheter ser mycket olika ut då den inte riktigt når verksamhetens innehåll.

2.2.1 Koppling till uppsatsämnet

Denna avhandling är av intresse för oss på flera sätt. För det första är resultatet som visar på att styrningen sätter ramar men tillåter lokal variation intressant då detta medför att utbildningens utseende skiljer sig mycket åt mellan institutioner. Detta är intressant då organisationen Haraldsson funnit detta i är lik den vi valt att undersöka. För det andra så reder den ut historien kring förändringen i och med decentraliseringen i Sverige och de nya styrsätten i och med New Public Managements inträde. Avhandlingen beskriver dessa styrningsideal för organisationer i offentlig sektor och förståelsen för detta bär vi med oss in i vår egen undersökning där vi utgår ifrån och analyserar Helsingborg som organisation.

2.3 Genomförande och implementering

“I Sverige är nämligen tron på reformer och på makten att reformera oerhört stark. Det finns god grund för att påstå att denna tro är institutionaliserad som en samhällelig överideologi. När det brister i genomförandet dras därför vanligen slutsatsen att nya försök till reformer måste göras“ Municio 1995:9

Municio (1995) menar att det i Sverige finns en mycket stark tro på att det är möjligt att förändra samhället genom reformer, man tror på genomförande och implementering och om resultatet inte blir det förväntade beror detta på att det inte gjordes på rätt sätt.

Elmore har försökt besvara frågan kring hur beslut genomförs och han ser att detta hör ihop med hur organisationer fungerar. Antaganden kring hur organisationer fungerar kan ordnas i modeller och utifrån dessa har metoder för att analysera implementationsarbetet utvecklats (Municio 1995). Ett sätt att analysera en top-down modell där implementeringen förutsätts ske på ett sätt som överensstämmer med de intentioner som högre beslutsfattare haft och som Municio i citatet ovan syftar på att fallet ofta är i Sverige, är genom den metod som Elmore kallar forward mapping där man börjar analysen i toppen och jobbar sig neråt. Övertygelsen här är att instruktioner och direktiv ges från högsta instans och sedan sprids neråt i hierarkin tills de i slutet verkställs av de anställda som är den närmaste kontakten med samhället (Elmore 1979, Municio 1995). I en bottom up modell intresserar man sig istället för de lägre nivåerna i organisationen då det är där man ser att den huvudsakliga delen av genomförandet sker. Därför blir det i dessa fall mer relevant och nödvändigt att ringa in de personer som har delegerats rätten att fatta beslut (Elmore 1979, Municio 1995). Och ett sätt att analysera en sådan modell är det Elmore kallar backward mapping.

Elmore kritiserar forward mapping då det analytiska angreppssättet förutsätter att de som författar de direktiv och policys som ska gå ut, kontrollerar de organisatoriska, politiska och teknologiska processerna som påverkar själva genomförande. Han anser att arbetssättet med forward mapping, som han upplever att mycket beslutsfattande och framtagandet av policys baseras på, är för snävt då den betonar endast översiktlig analys och riktning. Detta till skillnad från Backward mapping som han anser borde få mer uppmärksamhet (Elmore 1979, Raadschelders 2003).

Backward mapping tar sin utgångspunkt i beteendet hos den person som genomför de handlingar och bistår med tjänster som den aktuella policyn skapas för att förändra. Efter att analysen är gjord på den lägsta nivån arbetar man sig bakåt, upp genom systemet och på varje nivå ställer man två frågor: Vad är möjligheten för den här enheten att påverka beteendet som är målsättningen för den här policyn? Och vilka resurser krävs för att enheten ska uppnå detta? (Elmore 1979).

2.3.1 Koppling till uppsatsämnet

Förförståelsen för att man i Sverige har en stor tilltro till reformer och till att om någonting i ett reformarbete går snett, resultatet blir ett annat än det önskade utgår man ifrån att det är styrningen som misslyckats. Även begreppen forward mapping och backward mapping tar vi med oss samt den kritik som framförts av Elmore gällande det förstnämnda tillvägagångsättet då det förutsätter att de som författar direktiv och policys kontrollerar de organisatoriska, politiska och teknologiska processerna som påverkar själva genomförande i organisationen.

3 Teori

För att förklara och analysera vårt resultat kommer vi att använda teorierna i detta avsnitt som Webers idealtyper. Tillvägagångssättet kommer från Webers sätt att använda teorier som verktyg för att sortera erfarenheter genom att jämföra dessa mot teoretiska ideal - hur mycket liknar eller avviker det som undersöks från den aktuella teorin? (Engdahl & Larsson 2006).

Terorierna i detta kapitel är uppdelade på två områden, organisering och översättning vilka har sin grund i arbetets frågeställningar. En del av teorierna har en normativ karaktär, de talar om vad som är rätt och fel vilket är mer än vad teorier gör i normalfallet. Detta medför dock inga komplikationer då tillvägagångssättet att använda teorierna som idealtyper ändå leder till en viss polarisering.

3.1 Organisering

3.1.1 Formel planering och strategisk ledning

Vid planering sätts specifika mål som sträcker sig över en bestämd tidsperiod. Målen skrivs ner och görs offentliga för alla delaktiga i organisationen. Med hjälp av dessa utvecklas tydliga planer som klart definierar vägen organisationen ska gå för att ta sig från där den befinner sig till dit den strävar (Robbins m.fl. 2011). Anledningar till att tillämpa planering är att det etablerar koordinerade insatser när alla förstår åt vilket håll organisationen ska och vad man som medarbetare själv kan och ska bidra med för att tillsammans nå målen. En annan anledning är att planering minskar osäkerhet och kan förebygga att medarbetare motsätter sig ett specifikt handlande, att ledningen fattar

vissa beslut i syfte att nå målen. En tredje anledning är att koordineringen av aktiviteter minskar onödiga sådana. I skenet av det klart planerade blir ineffektivitet uppenbart. Avslutningsvis upprättar planering mål och normer vilket i sin tur underlättar kontroll både för medarbetarna själva och ledningen. Utan planeringen skulle det inte finnas några mål vilka arbetsinsatser kan mätas och utvärderas mot (Robbins m.fl. 2011).

Det finns även kritik till planering då det kan skapa stelbenthet om inte ledningen är flexibel nog att ta in och anpassa sig till eventuella förändringar som kan uppstå. Planering får heller inte ersätta intuition och kreativitet och en annan risk med planering är att ledningen fokuserar för mycket på dagens utmaningar och inte på morgondagens. Planering kan också leda till att företaget inte vågar pröva nya vägar och satsa, och att de väljer att stanna kvar vid ett beprövat koncept som riskerar att resultera i misslyckande trots att det tidigare inneburit succé. Osäkerheten och rädslan för det okända får organisationen att hålla kvar vid planen som i sig kan hindra en ännu större framgång (Robbins m.fl. 2011). Fördelarna med att planera övervinner nackdelarna men kvaliteten i planeringsprocessen och rätt implementation bidrar troligtvis mer till höga prestationer än själva planeringens omfattning (Robbins m.fl. 2011). En viktig del av en organisations planering är strategisk planering vilket är en del av den strategiska ledningsprocessen. Många olika slags organisationer använder sig av detta (Robbins m.fl. 2011). Processen består av sex olika steg varav de fyra första är där planeringen äger rum. De två efterkommande består av implementering och utvärdering och dessa är lika viktiga som planeringen då även de bästa strategier kan falla på att de inte implementerats eller utvärderats på lämpligt sätt (Robbins m.fl. 2011).

3.1.2 Kontroll och uppföljning

Kontroll är den managementfunktion som består av att övervaka aktiviteter och säkerställa att dessa blir utförda enligt planerna samt rätta till betydande avvikelser. Kontrolleringen ska vara kopplad till målen för verksamheten och ju mer kontrollsystemet hjälper till att uppfylla organisationens mål desto bättre är det

de anställda kan vara högst motiverade genom ett effektivt ledarskap. Men det finns inget som säkerställer att aktiviteterna genomförs på det sätt de är planerade och att målen som man arbetar mot kommer att uppnås om man inte har ett fungerande kontrollsystem. Kontroll är det enda sättet där man kan få reda på om organisationens mål kommer att uppnås och om inte varför det är så (Robbins m.fl. 2011).

Men vad som också är viktigt gällande kontroll när det kommer till organisering är att organisationen ger medarbetarna utrymme till frihet och egen kontroll. Detta möjliggörs genom att reducera antalet regler och föreskrifter (Robbins m.fl. 2011).

3.1.3 Medbestämmande och beslutsimplementering

Det är mycket vanligt att stora beslut i organisationer fattas i grupp tillsammans med de som specifikt jobbar inom det område där effekter av beslutet kommer synas mer. Dessa personer besitter en speciell expertis och är oftast de mest kvalificerade att fatta beslut i frågan. Det finns stora fördelar med att fatta beslut i grupp, tillexempel så tillförs mer komplett information än om bara en person hade fattat beslutet (Robbins m.fl. 2011). Men för att få även minoriteter att delta och bidra till utvecklingen i en organisation, om de vill ta tillvara fördelarna med oliktänkande, krävs det inte bara att man främjar oliktänkande utan det förutsätter även att man säkerställer en hög delaktighet i beslutsfattandet (De Dreu & West 2001). En grupp som fattar beslut kommer också att kunna generera fler alternativ då de tillsammans kan identifiera fler möjligheter än vad endast en person skulle kunna göra. Informationsutbytet blir också som störst om gruppmedlemmarna representerar olika specialiteter samt att graden av acceptens för den framtagna lösningen ökar vid gruppfattade beslut. Många beslut faller på att anställda inte accepterar lösningen men om de som kommer att påverkas samt de som kommer att arbeta med implementeringen deltar i beslutsfattandet kommer de att vara mer benägna till att acceptera beslutet. De kommer även uppmuntra andra till att göra detsamma vilket gör att en sådan process ökar legitimiteten i beslutet. Beslut som fattas av en person kan även ge intryck av att vara fattade enväldigt och godtyckligt vilket inte går ihop med de demokratiska ideal som genomsyrar processen där grupper fattar beslut (Robbins m.fl. 2011).

Det finns även negativa sidor med beslutsfattande i grupp. Det kan för det första vara mycket tidskrävande och gruppen kan vara ojämlik i och med att olika gruppmedlemmar har olika rank i organisationen, olika erfarenheter, förmåga att uttrycka sig och kunskaper. Ett annat problem som kan uppkomma vid beslutsfattande i grupp är fenomenet groupthink vilket namngavs av Irving Janis, där kritiskt tänkande undermineras. Gruppens strävan efter att nå konsensus får personer med avvikande åsikter att inte dela med sig av dessa vilket får till konsekvens att slutresultatet inte blir så bra som det hade kunnat bli. Det kan också uppstå oklarheter kring vem eller vilka som bär ansvaret för slutresultatet efter ett beslut som fattats i grupp. Fattas beslut av en person är det aldrig oklart vem som är ansvarig (Robbins m.fl. 2011). Trots risken för groupthink tenderar grupper att fatta bättre beslut än vad enskilda individer gör, i situationer där det inte existerar någon tidsbrist. I följande stycke beskrivs också andra parametrar kring vad som är att föredra gällande beslut fattade individuellt eller i grupp:

“If creativity is important, groups tend to be more effective than individuals. And if effectiveness means the degree of acceptance the final solution achieves, the nod goes to the group. The effectiveness of group decision making is also influenced by the size of the group. (...) With few exceptions, group decision making consumes more work hours than does individual decision making. In deciding whether to use groups, then, primary concideration must be given to assessing wheter increases in effectiveness are more than enough to offset the losses in efficiency.” Robbins m.fl. 2011:99

3.1.4 Delegering

Delegering är överlåtelsen av auktoritet till en annan medarbetare som då får uppdraget att utföra vissa uppgifter eller genomföra specifika aktiviteter. Den medarbetaren får utrymme att fatta beslut vilket medför att makten förskjuts till en annan nivå. Delegering ska dock inte förväxlas med medbestämmande då det senare innebär att makten att fatta beslut är delad. Vid delegering fattar medarbetaren beslut på egen hand (Robbins m.fl. 2011).

3.1.5 Mekaniska och organiska organisationer

Burns och Stalker (1961) beskriver två organisationsformer, den mekaniska av byråkratisk karaktär och den organiska som är mer formbar. Båda är rationella och det går inte att säga att en är bättre än den andra då det handlar om att olika strukturer passar olika organisationer bättre. De båda syftar till att använda organisationens arbetskraft på bästa och mest effektiva sätt beroende på vad som önskas uppnå (Robbins m.fl. 2011, Burns & Stalker 1961).

Den mekaniska strukturen passar stabila förhållanden och karakteriseras av fasta hierarkiska förhållanden vilka påverkar interaktionen mellan anställda samt hur kontroll och uppföljning genomförs. Det finns bestämda uppgifter för alla i organisationen vilken besitter en hög formalisering med många regler och förhållningar. Även kommunikationskanalerna är av en hög formaliserad karaktär och ett centraliserat beslutsfattande tillämpas (Robbins m.fl. 2011, Burns & Stalker 1961).

Den organiska strukturen är formbar och passar organisationer i förändring då den främjar kommunikation och samarbete mellan fler parter från olika nivåer av organisationen och inte är bunden vid en hierarki. De anställda har olika arbetsområden men uppgifterna är inte standardiserade utan mer anpassningsbara. Det finns få regler vilket lämnar utrymme till att de anställda kan fatta egna beslut och lösa problem direkt där de dyker upp, decentraliserat beslutsfattande praktiseras. Samarbete är något centralt och kommunikationen består mer av råd och information än instruktioner och beslut (Robbins m.fl. 2011, Burns & Stalker 1961).

3.1.6 Centralisering och decentralisering

Centralisering-decentralisering är inte ett antingen-eller-koncept utan mer en fråga till vilken utsträckning beslut fattas i de övre delarna av organisationen (centraliserat) och där medarbetare längre ner i organisationen bidrar med input och även fattar beslut (decentraliserat). Inga organisationer är helt centraliserade eller decentraliserade. Begreppen är utopier och organisationer skulle ha mycket svårt att fungera om alla beslut fattades i samma del av organisationen (Robbins m.fl. 2011).

Tidigare har det funnits en syn kring centralisering i organisationer som sa att graden av tillämpning var situationsbunden och målet att använda medarbetarna på det mest optimala och effektiva sätt (Fells 2000, Robbins m.fl. 2011). Organisationer var strukturerade i pyramider med makten och auktoriteten koncentrerad kring toppen av organisationen. De anställda i den nedre delen av pyramiden ansågs enbart dugliga till att utföra det som redan beslutats. Vid den tiden var de centraliserade besluten de mest framträdande men idag är organisationer mer komplexa och svarar i större utsträckning till förändringar i omvärlden. Numer väljer man därför graden av centralisering och decentralisering mer med avsikt till vilka som kommer möjliggöra implementering av beslut och i förlängningen organisationens måluppfyllelse på bästa sätt (Kenis & Knoke 2002).

3.1.7 Formalisering

Formalisering refererar till hur standardiserad en organisations arbete är och i vilken utsträckningen medarbetarnas beteenden styrs av regler och procedurer. I en organisation med hög formalisering har man tydliga arbetsbeskrivningar många regler och klart definierade procedurer kring arbetsprocessen och de anställda har lite inflytande över vad som ska genomföras, när det genomförs och på vilket sätt det genomförs. I organisationer med låg formalisering har de anställda större frihet i hur de utför sitt arbete. Tidigare förväntades organisationer vara ganska formaliserade då formalisering gick hand i hand med byråkratiska organisationers ideal. Trots att viss formalisering är nödvändig i syfte av kontroll och att hålla uppe en konsekvent verksamhet är det idag inte lika vanligt att organisationer förlitar sig på regler och standardiseringar för att styra och reglera de anställdas beteende (Robbins m.fl. 2011).

3.2 Översättning

3.2.1 Idéers resande och omvandling

Översättningsteorin utvecklades ursprungligen av Bruno Latour men har senare fått en tydligare organisationsteoretisk utformning av forskare från Skandinavien (Christensen m.fl., 2005). Det är en modell som säger att idéer inte är någonting som överförs identiskt, från en instans till en annan utan att dessa är något som kollektivet är med och skapar tillsammans i processen av överförandet.

Med andra ord är det så att idéer reser och färgas av alla inblandade och översätts på så sätt av lika många olika personer vilket leder till resultatet att lika många olika unika översättningar uppstår (Christensen m.fl. 2005, Czarniawska 2005). Omformning och översättning sker i vissa fall genom att koncept omformuleras för att passa den egna organisationen och uppnå mest nytta utifrån lokala förhållanden. Dock kan det också ske oavsiktligt och grunda sig i okunskap hos personen som ska införa det då han eller hon inte förstår innehållet i konceptet, vilket mål- och resultatstyrning i offentliga förvaltningar kan vara ett exempel på. Översättning sker delvis för att konkretisera annars mer generella idéer. Dessa idéer tolkas och tydliggörs för att kunna användas i en särskild organisation. Det kan också gå till så att man tar till sig delar av innehållet, något eller några element och utelämnar resten (Christensen m.fl. 2005).

4 Metod

4.1 Metodologiska överväganden och metodval

Tanken med arbetet var att följa statliga direktiv kring studie- och yrkesorientering i en kommun och se dess betydelse för studie- och yrkesorientering. För att få en helhetsbild valde vi att samla in och arbeta med kvalitativa data. Vi valde att använda oss av intervjuer som tillvägagångssätt för att ha möjligheten att ställa följdfrågor kring deras uppfattningar, upplevelser, synpunkter, tankar och attityder (Larsen 2007). Områdena vi intresserade oss för i intervjuerna var kommunens organisering av studie- och yrkesorienteringen, deras arbetssätt, hur de använder direktiven, attityder samt hur allt detta påverkar studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Utöver intervjuer har vi också inhämtat material till resultatet från kommunens hemsida och olika dokument som berör studie- och yrkesorienteringen i kommunen såsom arbetsplanen (bilaga 1), den nya Syv-organisationen (bilaga 2) och Varför & Hur (Entris 9/1-2012). Dessa dokument har intervjupersonerna tilldelat oss i samband med intervjuerna.

4.1.1 Intervjuguide och genomförande av intervjuer

Intervjuer har genomförts med sex personer som på olika sätt arbetar med studie- och yrkesorienteringen i kommunen. I intervjuerna användes strukturerade intervjuguider (bilaga 3) för att säkerställa relevant data utifrån syfte och frågeställningar. Intervjuguiderna innehöll frågor med öppna svarsalternativ och för att säkerställa jämförbart material utformades de olika guiderna med ett stort antal frågor vilka inte varierade mellan intervjupersonerna. Vi såg till att ställa samtliga frågor under intervjuerna men beroende på vad intervjupersonerna berättade kom de ibland i olika

tillexempel om deras omfattande individuella vägledning (Dalen 2007: 31). Frågor formulerades även utifrån arbetsplanen då den redan tidigt sågs som relevant då den behandlar organiseringen av studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Att arbetsplanen var något som också nyligen arbetats fram gjorde den extra intressant då den har en hög aktualitet och består av tolkningar av de aktuella direktiven. Frågorna i intervjuguiderna tematiserades med hjälp av rubrikerna “Om intervjupersonen”, “Kring direktiven och beslutprocessen” och “Den nya arbetsplanen”. För att få en mjuk och relationsskapande början på intervjuerna inleddes dessa med frågor kring intervjupersonerna och deras olika roller (Larsen 2009).

Vi ringde och skickade e-post till intervjupersoner för en första kontakt där vi berättade om oss själva, vår utbildning och arbetet. Vi bokade in tider för intervjuer och intervjuade sedan var och en för sig. Varje intervju varade mellan 20 och 40 minuter. Att intervjuerna varierade i tid berodde på mer eller mindre utförliga svar, betänketid och pauser, att olika intervjupersoner pratade och svarade olika snabbt samt antalet följdfrågor som behövdes för förståelse. Att vi fått svar på alla ställda frågor ser vi som det mest viktiga och då har de olika intervjuernas längd mindre betydelse. Intervjuerna spelades in för transkribering samt säkerställande av datans trovärdighet. Samtliga intervjupersoner gav vid intervjutillfället sitt medgivande till inspelning (Dalen 2007). Intervjuerna ägde alla rum under en tidsperiod på drygt en vecka, under denna tidsrymd skedde även transkriberingsarbetet.

4.1.2 Intervjupersoner

Nedan följer en lista över arbetets intervjupersoner. Inom parentes återfinns förkortningen som används som benämning för personen i resultat, analys och diskussion.

Ordförande, Barn och utbildningsnämnden (Ordf) Förvaltningschef, Skol- och fritidsförvaltningen (FC)

Verksamhetschefen för ett av kommunens fyra verksamhetsområden (VC) Studie- och yrkesvägledare på förvaltningen med samordnande uppdrag (Sam)

Rektor för grundskolan X (R)

Studie- och yrkesvägledare på grundskolan X (Syv)

4.2 Urval

I samband med det inledande undersökningsarbetet för informationsinhämtning i kommunen fick vi kännedom om arbetet med nya arbetsplanen för studie- och yrkesorienteringen i kommunens grundskolor. Detta gjorde att vi beslutade oss för att välja detta skolstadium för vårt arbete. Innan genomförandet av intervjuerna informerade vi oss med hjälp av Helsingborgs kommuns hemsida om vilka personer som kunde vara relevant för oss att träffa. Vi läste också om kommunen och deras organisation kring skola och utbildning samt deras syn på studie- och yrkesorientering och tog reda på vad de olika rollerna i organisationen innebar i teorin.

4.2.1 Urvalskriterier

Helsingborg valdes till undersökningskommun med anledning av dess storlek då den således kan representera även andra kommuner. Intervjuerna genomfördes med personer som på olika sätt arbetar med studie- och yrkesorienteringen i staden och de valdes utifrån de roller de har. Tanken har hela tiden varit att följa ”ett spår” av nyckelpersoner från högsta instans i barn- och utbildningsnämnden ner till en studie- och yrkesvägledare för att se på organiseringen och hur eventuella förändringar av upplevelser och översättning uppstår. Utifrån de förutsättningar som fanns i form av tid och möjlighet till möten intervjuades endast en person per instans även där det fanns fler personer med samma uppgifter. Exempel på detta är verksamhetschefer, rektorer och studie- och yrkesvägledare. Ett ännu mer omfattande resultat med högre reliabilitet hade kunnat uppnås genom fler intervjuspår, men då arbetet i sig är en fallstudie och undersökningen syftar till att se om en kommuns organisering och fenomenet med

4.3 Bearbetning av data

Datan från intervjuerna har bearbetats och presenterats på många olika sätt – i olika tematiseringar, löpande texter och illustrerande bilder under arbetetsgång för att slutgiltigen sammanställas och sorterades utifrån teman kopplade till arbetets syfte och frågeställningar (Dalen 2007, Larsen 2009). Ganska omgående uppenbarade det sig att intervjupersonerna hade många skilda uppfattningar av hur arbete kring arbetsplanen gått till vilket gav oss just idéen att illustrera denna del av resultatet i bild för att förenkla och möjliggöra en förståelse av komplexiteten. Bearbetningsarbetet har varit mycket omfattande och tidskrävande.

4.4 Analysmetod

Arbetet med analysen har skett som en abduktion mellan empiri och teori. Det har skett en växelverkan vilket också bidragit till att analysen hela tiden varit under bearbetning trots att fokus kan ha legat på andra delar av arbetet. På detta vis har en vi också kunnat säkerställa att en röd tråd följt med i alla moment. I analysen har de teoretiska begreppen använts som Webers idealtyper (Engdahl & Larsson 2006).

4.5 Etiska ställningstaganden

Nedan redogörs för hur de fyra kraven utifrån Vetenskapsrådets Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet) tillgodosetts.

4.5.1 Informationskravet

Redan i den första kontakten presenterade vi oss själva och informerade intervjupersonerna kring uppsatsens syfte och undersökningsområde. Vid intervjutillfällena upprepades denna information.

4.5.2 Samtyckeskravet

Alla intervjupersoner har blivit tillfrågade om de vill medverka och sedan deltagit frivilligt. De har haft möjlighet att göra övriga tillägg i slutet av intervjuerna samt kunnat ta kontakt i efterhand. Förvaltningschefen i kommunen har också gett samtycke till att det i arbetet får framgå att det är i Helsingborg undersökningen genomförts.

4.5.3 Konfidentialitetskravet

Det inkomna resultatet har skyddats från obehöriga och Intervjupersonerna hålls anonyma i både arbetet och i kontakten med andra intervjupersoner men deras anonymitet kan inte säkerställas fullt ut då deras roller som skulle kunna kopplas ihop med dem, är en nödvändig information till läsarna av arbetet. Intervjupersonerna fick efter information om detta möjligheten att överväga om de fortfarande ville medverka.

4.5.4 Nyttjandekravet

Intervjupersonernas svar som del av resultatet nyttjas endast i denna undersökning. De medverkande personerna kommer få ta del av arbetets slutprodukt.

5 Resultat

Datan i detta kapitel är hämtat från de genomförda intervjuerna, dokument och annan information producerad av Helsingborg stad och presenteras här under rubrikerna;

organiseringen kring studie- och yrkesorientering i kommunen, Arbetet med den nya arbetsplanen, den nya syv-organisationen, kontroll och uppföljning samt delaktighet och medbestämande. Den första delen ger en bild av ansvarsfördelningen i kommunen.

Andra delen är en skildring av hur intervjupersonerna upplever att arbetsplanen arbetats fram och kompletterar bilden arbetsplanens framväxt (bilaga 4). Tredje delen behandlar den nya Syv-organisationen. Fjärde delen tar upp kontroll och uppföljning. Den femte och sista handlar om delaktigheten och medbestämmandet i kommunen. Anledningen till att det i de två sista delarna förekommer citat är att dessa upplevs som speciellt talande för ämnet. I de olika delarna framgår det också hur direktiven reser i Helsingborgs kommun. Fokus ligger, med utgångspunkt i frågeställningarna, på organisering och översättning.

5.1 Organiseringen kring studie- och yrkesorientering i

kommunen

Ansvarsuppdelningen mellan nyckelpersoner i kommunen gällande studie- och yrkesorienteringen samt deras relation till de statliga direktiven. Resultatet är baserat på intervjupersonernas utsagor och illustreras även i en bild (bilaga 5).

5.1.1 Nämnden

Barn- och utbildningsnämnden består av fritidspolitiker och har det politiska ansvaret men direkta beslut gällande studie- och yrkesorientering fattas inte här. De följer direktiv från riksdag och regering men delegerar dessa till de personer som arbetar med frågorna ute i verksamheten. Med andra ord säger nämnden vad som ska göras, vilka mål kommunen ska arbeta mot och det är nämnden som bär ansvaret för att saker ska bli gjorda även då de själva inte utför arbetet.

Ordförande - Ordf

Ordförande i nämnden är ansvarig för att verksamheten fungerar och för att saker blir gjorda på rätt sätt.

5.1.2 Förvaltningen

Det är tjänstemännen på skol- och fritidsförvaltningen som har uppdraget att se till att direktiven blir till verklighet. Nämnden har lämnat förtroende till dem att översätta och implementera direktiven och här fattas också ofta beslut kring studie- och yrkesorienteringen i staden. Förvaltningschefen är den som är ytterst ansvarig för att vägledningen genomförs i enlighet med direktiven. Skolinspektionen granskar sedan hur kommunen fullföljer sitt uppdrag.

Förvaltningschefen - FC

FC är chef över förvaltningen som servar nämnden vilka säger vad förvaltningen ska göra. De direktiv som FC upplever sig få är den nya skollagen och de allmänna råden kring studie- och yrkesorientering. FC förutsätter att de anställda i staden gör som de blir tillsagda och följer inte upp studie- och yrkesorienteringen trots att det är förvaltningen som har makten att bestämma över hur studie- och yrkesorienteringen ska utvecklas. FC ser både för- och nackdelar med att många beslut kring studie- och yrkesorientering fattas ute på skolorna. Varje år genomför FC tillsammans med

Studie- och yrkesvägledare på förvaltningen med samordnande uppdrag - Sam Sam är en studie- och yrkesvägledare på förvaltningen som både jobbar med gymnasieantagningen, det kommunala informationsansvaret gällande ungdomar som inte går i skolan och har en samordnande funktion för studie- och yrkesorientering i kommunen. Personen har också tillsammans med en av de fyra verksamhetscheferna ansvarat för framtagandet och implementeringen av den nya arbetsplanen. Sam konstaterar att arbetet kring studie- och yrkesorientering skiljer sig väldigt mycket mellan kommuner. Det var bättre förr när staten hade ansvaret för skolan. Sam lutar sig mot de allmänna råden och den framarbetade arbetsplanen.

Verksamhetschefen - VC

VC är en av kommunens fyra verksamhetschefer och har ansvar för sitt verksamhetsområde med ett antal skolområden. I verksamhetsområdet ansvarar VC för att det som beslutats i förvaltningen blir genomfört. Verksamhetschefen har också haft ett speciellt ansvar för framtagandet och implementeringen av den nya arbetsplanen. VC säger sig först inte få några direktiv men senare i intervjun uttrycker VC att VC styrs utifrån styrdokument i form av kursplaner, de allmänna råden samt ett dokument kring entreprenörskap i skolan. VC ansvarar för att det som bestäms fungerar och blir till verklighet. VC har som uppgift att organisera och skapa förutsättningar.

5.1.3 Skola X

Rektorn - R

R är ytterst ansvarig för studie- och yrkesorienteringen på skolan och anser sig ha ett stort inflytande över och påverkan på denna då många beslut just fattas direkt ute på skolorna. Dock lyssnar R mycket på Syv då Syv är den som har erfarenhet och kunskap inom området. R upplever att arbetsplanen är det direktiv R får över hur studie- och yrkesorienteringen ska skötas men upplever sig inte alls styras i sitt arbete med studie- och yrkesorientering. R arbetsleder Syv på skolan och R litar fullt på Syv. R är övertygad om att Syv också vänder sig till R om det skulle vara något speciellt.

Studie- och yrkesvägledaren - Syv

Syv samarbetar och rådgör med R och lärarna på skolan. Samarbetet rullar på bra av sig själv då lärarna tar egna initiativ och kontakt med Syv kring vad som är på gång. Syv upplever att de direktiv Syv får är ifrån den nya arbetsplanen. Trots detta upplever sig Syv ha stor frihet att lägga upp arbetet som Syv vill. Det blir som Syv prioriterar. Syv upplever sig kunna påverka hur mycket som helst kring hur arbetet ska organiseras. Syv bestämmer själv hur arbetet ska läggas upp men har vissa datum att anpassa sig till. Den nya arbetsplanen är ett dokument som i sig inte ändrar arbetet utan Syv fortsätter som Syv gjort tidigare. Tidigare hade Syv inga direktiv mer än att eleverna skulle göra vettiga och väl underbyggda val vilket var något som Syv fått med sig från utbildningen på studie- och yrkesvägledarprogrammet. Syv är också säker på att studie- och yrkesorienteringens syfte regleras någonstans i skollagen.

5.2 Arbetet med den nya arbetsplanen

I detta avsnitt redovisas hur intervjupersonerna upplever att den nya arbetsplanen vuxit fram. Resultatet kring arbetsplanens framväxt blev mycket gediget då intervjupersonerna hade olika upplevelser kring hur arbetet gått till. Resultatet beskrivs därför även med en bild så att läsaren kan se intervjupersonernas svar och få en överblick av komplexiteten (bilaga 4). I bilden har intervjupersonerna olika färgkoder vilka syns till vänster i bilden. Linjerna som tillhör personerna följer deras respektive färg och den första linjen från respektive intervjuperson visar på var intervjupersonen upplever att arbetet med arbetsplanen startade. Den röda cirkeln i bildens mitt är bildens rubrik. De ord som är understrukna i texten nedan är de ord som gjorts till cirklar i bilden.

gemensamt dokument att utgå från kommer ge alla elever möjlighet till hjälp. Ordf. berättar att initiativet till arbetsplanen togs på tjänstemannanivå (förvaltningen). Ordf tror och hoppas att studie- och yrkesvägledare varit med i arbetet med att arbeta fram arbetsplanen. Ordf tror att de arbetat tillsammans med VC som Ordf tror hållit i arbetet med att arbeta fram arbetsplanen. Ordf tror att även någon annan varit med men vet inte. Ordf har hört att det varit många inblandade i arbetet och hoppas att de som arbetar med frågorna i det dagliga varit med och arbetat fram arbetsplanen. Annars säger Ordf att det blir väldigt konstigt.

5.2.2 FC

Under intervjun med FC berättade FC att arbetsplanen arbetats fram på grund av en känsla av att kommunen inte levde upp till kraven för studie- och yrkesorientering. Känslan grundade sig bland annat i signaler från studie- och yrkesvägledare till förvaltningen om att de inte hann med deras huvudsakliga uppdrag då de fick många extra arbetsuppgifter samt att de sett att många elever gjorde omval. Den dåvarande förvaltningschefen beslutade att tillsätta en utredningsgrupp bestående av den dåvarande biträdande förvaltningschefen (som idag är förvaltningschef), den dåvarande chefen för gymnasieintag, den dåvarande gymnasiechefen samt en utomstående person som arbetat med liknande frågor tidigare i en annan kommun. Med hjälp av de allmänna råden och egna tankar arbetade gruppen fram grunden för det fortsatta arbetet med studie- och yrkesorienteringen i kommunen. De fokuserade på vad som skulle vara viktigt, hur den skulle se ut och vad den skulle innehålla. Utredningen visades sedan för dåvarande förvaltningschefen och rapporterades till nämnden. Utredningsgruppen föreslog VC och Sam som implementerare av arbetsplanen och den dåvarande förvaltningschefen godkände detta. VC och Sam fick också uppgiften att färdigställa och implementera arbetsplanen.

Studie- och yrkesvägledarna i kommunen fick vara med på möten där de arbetade med arbetsplanen samt agera remissinstans. De har fått komma med förslag på ändringar och även rektorerna i kommunen har varit med och haft åsikter. VC har också

kunnat prata med övriga verksamhetschefer i kommunen om att detta är en viktig fråga och något de måste få in i verksamheten.

5.2.3 VC

Arbetsplanen togs fram i syfte att förtydliga studie- och yrkesorienteringen i kommunen och för att klargöra att även de övriga pedagogerna bär ett ansvar för studie- och yrkesorienteringen. Man ville koppla ihop de allmänna råden, den nya skollagen, de nya kursplanerna samt entreprenörskapet för att få en helhet. Ledningsgruppen med den dåvarande förvaltningschefen i spetsen tog ett beslut att genomföra en utredning kring studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Den nuvarande förvaltningschefen fick i uppdrag att utreda vad som stod i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledares uppdrag och VC och Sam kopplade ihop utredningen med pedagogernas uppdrag och den nya läroplanen. Dessa tre delar blev grunden för arbetsplanen som VC och Sam fick i uppdrag att ansvara för och implementera ute i verksamheterna.

VC och Sam träffade alla studie- och yrkesvägledarna på grundskolorna i kommunen och de diskuterade och samtalade under en tvådagarssittning. Sedan skickade VC och Sam ut materialet på remiss till alla rektorer och som VC säger till “alla ute på fältet” och efter detta samtalades det även med verksamhetscheferna. När arbetet var klart lämnades arbetsplanen till förvaltningens ledningsgrupp och den dåvarande förvaltningschefen tog beslut om arbetsplanen.

Arbetsplanen skickades ut till alla verksamhetschefer för att tas upp i de olika rektorsgrupperna. Rektorerna i sin tur skulle se till att informera om detta för ett fortsatt arbete ute på skolorna. Studie- och yrkesvägledare har varit med på rektorsmöten och pedagogiska konferenser för att samtala och diskutera kring hur de ska arbeta efter arbetsplanen.

upp med den dåvarande förvaltningschefen att någonting behövde göras med studie- och yrkesorienteringen i kommunen. Den dåvarande förvaltningschefen tillsatte en utredningsgrupp, bestående av den nuvarande förvaltningschefen och två andra. Denna grupp gjorde en utredning som visade på att studie- och yrkesorienteringen är viktigt för ungdomar. Denna utredning tillsammans med att kommunen lagt märke till en låg bemanning av studie- och yrkesvägledare på skolorna, observerat många omval till gymnasiet samt de allmänna råden var anledningar till att man gjorde en arbetsplan. Utredningsgruppen tog fram ett råmaterial som ram för vad studie- och yrkesorienteringen i kommunen ska innehålla och se ut. Sam och VC fick ansvaret att se till att alla studie- och yrkesvägledare i kommunen var aktiva och arbetade med att fylla ramen med innehåll.

Studie- och yrkesvägledarna arbetade i grupper utifrån den givna grunden till arbetsplanen och delgavs en deadline för att komma med förslag. En tvådagarskonferens med alla studie- och yrkesvägledare i kommunen innehållandes föreläsningar om entreprenörskap och finslipande av innehållet i arbetsplanen avslutade deras arbete. Efter den sammanställde Sam och VC innehållet och sedan togs arbetsplanen upp i nämnden som beslutade att det var detta som skulle gälla i Helsingborgs kommun. Det är ett politiskt beslut som alla tjänstemän, rektorer och folk ute i verksamheten ska följa. Sam och VC har ansvarat för att se till att verksamhetschefer samt rektorer ser till att man arbetar efter arbetsplanen ute i verksamheterna. Sam upplever att processen med framtagningen av arbetsplanen har skett enligt konstens alla regler och att man snarare överarbetat innehållet. Processen hade kunnat snabbas på.

5.2.5 R

R tror att arbetsplanen togs fram för att studie- och yrkesorienteringen i kommunen “gått i slentrian” och att det varit stort fokus på prao och rådgivning inför gymnasiet. R tror att studie- och yrkesorienteringen med de yngre eleverna hamnat i skym undan. R tror att arbetsplanen togs fram för att kommunen ville bredda syvarnas arbete och öka deras betydelse. R vet ej hur arbetsplanen arbetats fram mer än att studie- och yrkesvägledarna gjort ett underlag till arbetsplanen och att verksamhetscheferna också

varit med och arbetat med den. Efter det var alla rektorer i verksamhetsområdet med på ett internat som leddes av deras verksamhetschef och tyckte till samt förändrade en del i arbetsplanen. R tror att alla rektorer har fått vara med och gå igenom arbetsplanen innan den fastställdes. R känner sig nöjd med den omfattning som R fått vara med och påverka arbetsplanen. R berättar att det som nu är kvar att göra är implementeringen av arbetsplanen ordentligt så även lärarna får del av den. Hittills har lärarna fått ut arbetsplanen, R och lärarna har pratat om den men det som återstår är att de måste sätta sig ner och mer konkret komma fram till hur de ska arbeta efter den.

R och Syv har också diskuterat kring hur de ska implementera arbetsplanen på skolan och varit på möten med andra rektorer och studie- och yrkesvägledare i samma verksamhetsområde. R och Syv ska ha ett möte med varje arbetslag (lärare) på skolan för att diskutera hur de kan göra med sin respektive åldersgrupp. De vill att personalen på skolan ska tänka efter kring vad de redan gör istället för att tänka att det är något ytterligare, en till arbetsuppgift de ska göra.

5.2.6 Syv

Syv tror att arbetsplanen tagits fram för att det varit lite diffust vad en studie- och yrkesvägledare ska göra. Med arbetsplanen blir allt mycket tydligare gällande vad som ska göras och vem som ska göra vad. Arbetsplanen kommer från någon av cheferna i Helsingborgs kommun och sedan är det en av verksamhetscheferna som haft ansvaret över att ta fram den. Syv har för sig att en studie- och yrkesvägledare också varit med och varit ansvarig. Studie- och yrkesvägledarna har varit med i diskussionen och “kommit med input” under resans gång. Syv tycker inte att arbetsplanen presenterats så bra men att innehållet i den inte var någon överraskning då Syv varit med under arbetets gång. Syv tror att den stora utmaningen blir att presentera arbetsplanen för den övriga personalen på grundskolan. Detta tror Syv att det kan bli lite “si och så” med ute på skolorna. Syv berättar att Syv inte börjat arbeta efter arbetsplanen ännu men att det inte är någon skillnad mot vad som redan gjorts innan mer än att det nu finns nerskrivet och