Ytterligare ett problem med våra användartester är att testgrupperna var relativt små. Användar- testerna utfördes med totalt tio personer där fem personer började med att utföra uppgifter på en version av webbapplikationen utan tillgänglighetsanpassningar för att sedan utföra samma uppgif- ter på en version med tillgänglighetsanpassningar. Resterande fem personer arbetade med de två versionerna i omvänd ordning. Enligt Faulkner [27] kan en testgrupp på fem personer vara tillräck- lig för att upptäcka en stor del av de tillgänglighetsproblem som finns hos en applikation. Det är dock rimligt att ställa sig kritisk till att använda så små testgrupper i ett utvärderande syfte. Att till exempel dra slutsatser baserat på medelvärdet av svar från fem testdeltagare ger en reliabilitet som kan ifrågasättas.
De metoder beskrivna i resultatavsnitt 2.6.3 som vi nyttjat för att utföra användartesterna, con- current think-aloud (CTA) samt retrospektive probing, upplever vi har varit både rimliga och till- räckliga för att utvärdera den upplevda tillgängligheten på vår webbapplikation. Att tänka högt un- der problemlösningsprocessen upplevdes inte vara något som begränsade testdeltagarna, vilket är omdiskuterad risk med CTA-metodik. Att testdeltagarna navigerade med skärmläsare kan ha varit en bidragande orsak till att detta fungerade väl i våra tester: det gjorde att deltagarna navigerade långsammare än vanligt, vilket kan ha gett ökade möjligheter att hinna verbalisera sina tankar. De uppgifter som användes för CTA-testerna hade också utformats för att vara korta och specifika i en- lighet med W3C:s rekommendationer8, vilket kan ha bidragit till att metodiken fungerade väl trots att testdeltagarna var ovana att navigera med skärmläsare.
5.2.4 Källkritik
Tillgänglighet på webben är ett område som har haft en snabb utveckling under de senaste åren9. Det är därför essentiellt att att de vetenskapliga artiklarna som som används i rapporten fortfarande är relevanta. Med hänsyn till detta har tidsaktuella källor valts med stor noggrannhet. Majoriteten av det källmaterial vi utgått från är vetenskapliga artiklar eller utgivna av organisationer med vad vi bedömer som hög trovärdighet. Vi upplevde dock att mängden tillgänglig data och vetenskapliga texter i ämnet tillgänglighet var färre än väntat. Detta ledde till att sökandet efter relevanta källor tog längre tid än väntat.
En del av de källor vi förlitat oss på är snarare teknisk dokumentation eller populärvetenskapliga tidsskrifter än vetenskapliga och referentgranskade rapporter. Detta är så klart inte optimalt, men vi har i störta möjliga mån valt att använda dessa källor för information som helt enkelt inte finns tillgängliga i annat material; detta gäller främst de tekniska verktyg vi använt. I dessa fall har vi gjort bedömningen att dessa källor ändå får anses trovärdiga på grund av källans goda anseende samt att materialet antas ha granskats utanför det akademiska systemet. Exempel på detta är Google10och Sveriges Radio11.
Sammanfattningsvis bedömer vi att de källor som använts varit relevanta och trovärdiga.
5.3 Arbetet i ett vidare sammanhang
Under projektet har vi arbetat för att ta fram en webbapplikation som kan användas även av syn- nedsatta personer som har svårt att navigera webbapplikationer som inte är anpassade för att an- vändas med skärmläsare. Vi anser att det är viktigt att alla har samma möjligheter att navigera på webben och att alla funktioner ska vara tillgängliga för alla.
Något som blev tydligt under arbetet var att det inte krävdes extremt mycket för att anpassa en web- bapplikation till att vara tillgänglig för personer med synnedsättning. Genom att följa de riktlinjer som finns framtagna, WCAG 2.1, kunde man med lite extra arbete lägga till kod för att uppfylla de
8W3C. URL: https://www.w3.org/WAI/test-evaluate/involving-users/ (hämtad 2021-02-21) 9Webbriktlinjer. URL: https://webbriktlinjer.se/lagkrav/webbdirektivet/ (hämtad 2021-05-20) 10Google Developers. URL: https ://developers.google.com/web/tools/lighthouse. (hämtad 2021-05-20) 11Sveriges Radio. URL: https://sverigesradio.se/artikel/7261808 (hämtad 2021-02-21)
5.3. Arbetet i ett vidare sammanhang
krav som finns för att webbapplikationen ska fungera för att användas med hjälpmedel, exempel- vis skärmläsare. Att åstadkomma en webbapplikation med riktigt hög tillgänglighet var något som bedömdes svårt, men att uppnå en adekvat tillgänglighetsnivå ansågs vara fullt genomförbart, även för ovana webbutvecklare.
Det är inte helt klart hur många som är drabbade av synnedsättningar som gör det svårt för dem att använda hemsidor som inte är anpassade enligt de riktlinjer som finns. Enligt Synskadades riksför- bund finns det ungefär 120 000 personer i Sverige som kan räknas som synskadade12, men i en stu- die om levnadsförhållanden genomförd av Statistiska centralbyrån är det ungefär 411 000 personer över 16 år som har synsvårigheter13. Alla dessa behöver inte hjälpmedel för att använda webbläsare, men diskrepansen mellan dessa siffror visar ändå på svårigheterna med att avgöra exakt hur många som är beroende av hjälpmedel.
Bristen på entydig data gör att det är svårt att uppskatta hur många som faktiskt påverkas av att en webbapplikation utvecklas för att kunna användas med hjälpmedel som skärmläsare. Detta kan göra det svårare att motivera tillgänglighetsanpassningar för företag med små resurser. Även om det finns information om hur en tillgänglighetsanpassad webbapplikation på bästa sätt utvecklas är det inte självklart att detta är något som utvecklare eller beställare tänker på, speciellt inte om det saknas erfarenhet av utveckling enligt de existerande riktlinjerna.
FN har tillsammans med medlemsländerna tagit fram 17 globala mål som ska bidra till en hållbar utveckling, och för att uppnå detta krävs det att man arbetar med tre olika aspekter: ekologiska, ekonomiska, och sociala aspekter14. Vårt arbete fokuserar framför allt på den sociala aspekten som till stor del handlar om mänskliga rättigheter. Vårt arbete kan även kopplas till FNs globala hållbar- hetsmål; mål 10 handlar om att minska ojämlikheten inom och mellan länder15. Genom att utveckla webbapplikationer som fokuserar på att alla funktioner ska kunna användas av alla användare oav- sett om man kan använda funktionerna visuellt eller om man behöver hjälpmedel, kan vi hjälpa till att minska ojämlikheten i samhället. Som diskuterat tidigare i detta avsnitt krävs det inte mycket extra arbete för att underlätta för en grupp av människor som annars riskerar att hamna i underläge på grund av en synnedsättning.
12SRF. URL: https://www.srf.nu/leva-med-synnedsattning/om-synskador/vem-ar-synskadad/ (hämtad 2021-05-21)
13SCB. URL: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-
av -levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/tabell-och-diagram/statistik-om-personer-med-funktionsnedsattning/tabeller- 20182019/. (hämtad 2021-05-21)
14Svenska FN-förbundet. URL: https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-for-
utveckling-och-fattigdomsbekampning/agenda2030-och-de-globala-malen/ (hämtad 2021-05-21)
6
Slutsats
Arbetets syfte, att undersöka hur en webbapplikation för uthyrning av bostäder mellan privatper- soner kan utvecklas för att vara så tillgänglig som möjligt med fokus på användare med synned- sättning, har med utförd studie uppnåtts. Med använd metod, erhållet resultat, och efterföljande diskussion har arbetets frågeställning, Hur kan en webbapplikation för uthyrning av bostäder, pri-
vatpersoner emellan, utformas för att vara tillgänglig för personer med synnedsättning?, besvarats
och de viktigaste erfarenheterna sammanfattats i nedan presenterade slutsatser. Dessa slutsatser möjliggör god tillgänglighet främst genom att webbapplikationen blir kompatibel med skärmläsare men gör även applikationen tillgänglig rent grafiskt.
• Språket för webbappliktionen ska vara definerat i HTML-koden och varje vy ska ha en unik sidtitel.
• Kontrasten mellan bakgrund och förgrund ska ha ett förhållande på minst 4,5:1. Detta gäller även symboler vid till exempel obligatoriska fält.
• Heading-taggar ska endast användas på element som faktiskt är rubriker och en rubrik på h1-nivå bör finnas på varje vy. Headingnivåer ska inte hoppas över, till exempel genom att inkludera h1- och h3-taggar men inte någon h2-tagg.
• Alla inmatningsfält ska ha fältetiketter som presenterar instruktioner eller identifierar fältet så att användare med synnedsättning vet vilken indata som förväntas.
• Alla aria-labelledby-etiketter på modaler ska vara unika.
• Dynamiska aria-labels bör användas i så stor utsträckning som möjligt för att förtydliga vilka knappar som hör ihop med vilken information.
• Volymkomplexiteten, det vill säga antalet element per vy, ska vara låg. • Skip-links och landmarks ska användas i största möjliga utsträckning.
• Alla bilder ska ha en informativ alt-tagg förutom de som är dekorativa, det vill säga de som inte bidrar med information. Dekorativa bilder ska markeras med en ‘decorative label’, vilket görs med en tom alt-tag.
• Alla knappar på applikationen måste kunna nås med hjälp av tangentbordet genom att vara med i tab-ordningen och kunna aktiveras via tangentbordet.
• Formvalidering ska finnas i alla formulär så att det endast går att lämna information på rätt format och för att säkerställa att alla obligatoriska fält är ifyllda.
För framtida arbete inom området tillgänglighet för webbanvändare med synnedsättning hade det varit av stort intresse att utföra användartester med personer med verkliga synnedsättningar. Att utföra användartester med en grupp som skiljer sig från de verkliga användarna leder till generali- seringar och antaganden som bör undvikas i ett vetenskapligt arbete. Ett annat område som lyfts i rapportens teorikapitel och som också hade varit intressant att arbeta vidare med är hur tillgänglig- het påverkar webbanvändare utan funktionsvariationer. Detta hade kunnat undersökas genom att utföra användartester med seende personer som får använda webbapplikationen med muspekare och skärm, på samma sätt som de vanligtvis navigerar på webben.
Litteratur
[1] Andersson. J. ”Tillgänglighet på webben: Hur två olika statliga hemsidor har anpassat sitt in- nehåll för synskadade, hur de skiljer sig åt och varför”. Examensarb. 2017.
[2] AlJarallah, Chen och AlShathry. ”Cognitive-based approach for assessing accessibility of e- government websites”. I: International Conference on Universal Access in Human-Computer
Interaction. Springer. 2013, s. 547–554.
[3] Lilley, Barker och Britton. ”The development and evaluation of a software prototype for computer-adaptive testing”. I: Computers & Education 43.1-2 (2004), s. 109–123.
[4] Hallstensson och Zalamans. ”På lika villkor? En utvärdering av svenska webbplatsers tillgäng- lighet.” Examensarb. 2019.
[5] Takagi, Saito, Fukuda och Asakawa. ”Analysis of navigability of Web applications for impro- ving blind usability”. I: ACM Transactions on Computer-Human Interaction (TOCHI) 14.3 (2007), 13–es.
[6] Babu, Singh och Ganesh. ”Understanding blind users’ Web accessibility and usability pro- blems”. I: AIS Transactions on Human-Computer Interaction 2.3 (2010), s. 73–94.
[7] Ana Margarida Pisco Almeida, Joana Beja, Luís Pedro, Fernanda Rodrigues, Mariana Cle- mente, Rui Vieira och Rui Neves. ”Development of an online digital resource accessible for students with visual impairment or blindness: Challenges and strategies”. I: Work Preprint (2020), s. 1–10.
[8] Jokela. T. ”Usability capability models—review and analysis”. I: People and Computers
XIV—Usability or Else! (2000), s. 163–181.
[9] Lawrence och Giles. ”Accessibility of information on the web”. I: intelligence 11.1 (2010), s. 32–39.
[10] Farkas. D.K. och Farkas. J.B. ”Guidelines for designing web navigation”. I: Technical commu-
nication 47.3 (2000), s. 341–358.
[11] Zhang, Zhu och Greenwood. ”Web site complexity metrics for measuring navigability”. I:
Fourth International Conference onQuality Software, 2004. QSIC 2004. Proceedings. IEEE.
2004, s. 172–179.
[12] Katsanos, Tselios och Avouris. ”Evaluating website navigability: validation of a tool-based ap- proach through two eye-tracking user studies”. I: New review of Hypermedia and Multimedia 16.1-2 (2010), s. 195–214.
Litteratur
[13] Ceaparu. I. och Shneiderman. B. ”Finding governmental statistical data on the Web: A study of categorically organized links for the FedStats topics page”. I: Journal of the American Society
for Information Science and Technology 55.11 (2004), s. 1008–1015.
[14] Hochheiser och Lazar. ”Revisiting breadth vs. depth in menu structures for blind users of screen readers”. I: Interacting with Computers 22.5 (2010), s. 389–398.
[15] Check. J. och Schutt. R. Research methods in education. Sage Publications, 2011.
[16] Ponto. J. ”Understanding and evaluating survey research”. I: Journal of the advanced practi-
tioner in oncology 6.2 (2015), s. 168.
[17] Cooper och Johnson. ”How to use survey results”. I: Journal of the Medical Library Association:
JMLA 104.2 (2016), s. 174.
[18] Power, Freire, Petrie och Swallow. ”Guidelines are only half of the story: accessibility problems encountered by blind users on the web”. I: Proceedings of the SIGCHI conference on human
factors in computing systems. 2012, s. 433–442.
[19] Van Den Haak, De Jong och Jan Schellens. ”Retrospective vs. concurrent think-aloud pro- tocols: testing the usability of an online library catalogue”. I: Behaviour & information tech-
nology 22.5 (2003), s. 339–351.
[20] Alhadreti. O. och Mayhew. P. ”Rethinking thinking aloud: A comparison of three think- aloud protocols”. I: Proceedings of the 2018 CHI Conference on Human Factors in Computing
Systems. 2018, s. 1–12.
[21] Lundgrén-Laine och Salanterä. ”Think-aloud technique and protocol analysis in clinical decision-making research”. I: Qualitative health research 20.4 (2010), s. 565–575.
[22] Boren och Ramey. ”Thinking aloud: Reconciling theory and practice”. I: IEEE transactions on
professional communication 43.3 (2000), s. 261–278.
[23] Birns, Joffre A, Leclerc och Paulsen. ”Getting the Whole Picture: Collecting Usability Data Using Two Methods—-Concurrent Think Aloud and Retrospective Probing”. I: Proceedings
of UPA Conference. Citeseer. 2002, s. 8–12.
[24] Wu. H. och Leung. S. ”Can likert scales be treated as interval scales?—A simulation study”. I:
Journal of Social Service Research 43.4 (2017), s. 527–532.
[25] Sharon McDonald, Tingting Zhao och Helen M Edwards. ”Dual verbal elicitation: the comple- mentary use of concurrent and retrospective reporting within a usability test”. I: International
Journal of Human-Computer Interaction 29.10 (2013), s. 647–660.
[26] Highsmith och Cockburn. ”Agile software development: The business of innovation”. I: Com-
puter 34.9 (2001), s. 120–127.
[27] Faulkner. L. ”Beyond the five-user assumption: Benefits of increased sample sizes in usability testing”. I: Behavior Research Methods, Instruments, & Computers 35.3 (2003), s. 379–383.
A
Appendix A:
Figur A.1: Medverkandes ålder.
Figur A.3: Medverkandes bostadstyp idag.
Figur A.5: Typ av hyresvärd.
Figur A.7: Intresse av att hyra bostad i framtiden.
Figur A.9: Erfarenhet av att hyra ut en bostad.
Figur A.11: Intresse av att hyra ut en bostad i framtiden.
Figur A.13: Inställning till annonsavgift.
Figur A.15: Inställning till månadsavgift.
Figur A.17: Andel medverkande med begränsande synnedsättning.
Figur A.19: Begränsningens omfattning.
Tabell A.1: Intresse för hyresrätt per åldersgrupp.
Är du intresserad av att hyra en bostad i framtiden?
Åldersgrupp Ja Nej Totalt
18-22 70 18 88 23-27 33 7 40 28-32 5 0 5 33-40 0 1 1 41-49 2 1 3 50+ 10 15 25 Totalt 120 42 162
Tabell A.2: Intresse för hyresrätt per sysselsättning.
Är du intresserad av att hyra en bostad i framtiden?
Sysselsättning Ja Nej Totalt
Arbetslös/Arbetssökande 1 0 1 Egenföretagare 2 2 4 Elitidrottare 0 1 1 Löntagare 16 17 33 Pensionär 3 3 6 Student 98 19 117 Totalt 120 42 162
Tabell A.3: Hyresvärdar och fördelning.
Har hyrt av: Antal Andel
Mindre hyresvärd 29 21% Privatperson 44 33% Större hyresvärd 91 67%
Totalt 135 100%
Tabell A.4: Upplevda problem för hyresgäster.
Andel av svar som innehåller följande: Antal Andel
Bristande Information om personen/hyresvärden 37 30% Det fanns för många olika kanaler där bostäder erbjöds 63 52% Jag visste inte var jag skulle börja leta 55 45% Svårt att se om bostaden som erbjöds uppfyllde mina behov 35 29%
Tabell A.5: Intresse för bosstadsuthyrning per åldersgrupp.
Är du intresserad av att hyra ut din bostad i framtiden?
Åldersgrupp Ja Nej Totalt
18-22 54 34 88 23-27 24 16 40 28-32 1 4 5 33-40 0 1 1 41-49 2 1 3 50+ 8 17 25 Totalt 89 73 162
Tabell A.6: Intresse för bosstadsuthyrning per sysselsättning.
Är du intresserad av att hyra ut din bostad i framtiden?
Åldersgrupp Ja Nej Totalt
Arbetslös/Arbetssökande 1 0 1 Egenföretagare 2 2 4 Elitidrottare 1 0 1 Löntagare 14 19 33 Pensionär 1 5 6 Student 70 47 117 Totalt 89 73 162
Tabell A.7: Upplevda problem för hyresvärdar.
Andel av svar som innehåller följande. Antal Andel
Mer information om en potentiell hyresgäst 9 26% Jag tyckte det var en krånglig process vid uthyrningen 10 29% Jag visste inte var jag skulle publicera min bostadsannons 4 12% Problem vid insamlingen av hyra från hyresgästen 2 6%
Tabell A.8: Betalningsvilja annonsavgift som hyresvärd, per åldersgrupp.
Vilket prisintervall för en annons hade du tyckt varit rimligt?
Skulle du vara villig att betala för att lägga upp en annons?
Åldersgrupp Ja Nej Totalt
18-22 46 1 47 100 - 149 kr 11 0 11 150 - 200 kr 6 0 6 50 - 99 kr 19 0 19 Mer än 200 kr 1 0 1 Mindre än 50 kr 9 1 10 (blank) 0 0 0 23-27 17 2 19 100 - 149 kr 2 0 2 150 - 200 kr 1 0 1 50 - 99 kr 9 1 10 Mer än 200 kr 2 0 2 Mindre än 50 kr 3 1 4 (blank) 0 0 0 28-32 1 0 1 50 - 99 kr 1 0 1 41-49 2 0 2 100 - 149 kr 1 0 1 Mindre än 50 kr 1 0 1 50+ 6 1 7 100 - 149 kr 3 0 3 150 - 200 kr 2 0 2 Mer än 200 kr 1 0 1 Mindre än 50 kr 0 1 1 (blank) 0 0 0 Totalt 72 4 76
Tabell A.9: Betalningsvilja månadsavgift som hyresvärd, per åldersgrupp.
Vilket prisintervall på månadsavgiften hade du tyckt varit rimligt?
Skulle du vara villig att betala en månadsav- gift?
Åldersgrupp Ja Nej Totalt
18-22 14 4 18 100 - 149 kr 7 0 7 50 - 99 kr 6 0 6 Mer än 200 kr 1 0 1 Mindre än 50 kr 0 4 4 (blank) 0 0 0 23-27 11 2 13 100 - 149 kr 3 0 3 150 - 200 kr 1 0 1 50 - 99 kr 4 1 5 Mer än 200 kr 2 0 2 Mindre än 50 kr 1 1 2 (blank) 0 0 0 28-32 1 0 1 Mindre än 50 kr 1 0 1 41-49 0 0 0 50+ 4 2 6 100 - 149 kr 2 0 2 150 - 200 kr 1 0 1 Mer än 200 kr 1 0 1 Mindre än 50 kr 0 2 2 (blank) 0 0 0 Totalt 30 8 38
B.1. Inledning
B.1 Inledning
Det finns idag många olika kanaler att hålla koll på för den som vill hyra eller hyra ut sin bostad. På Facebook finns det många grupper olika med olika målgrupper där hyresvärdar kan lägga ut sin lägenhet, även hemsidor som Blocket har många annonser. För att underlätta för bostadssökan- de ser vi en möjlighet att skapa en gemensam webbapplikation för att samla alla annonser på ett och samma ställe. Webbapplikationen är tänkt att vara en plats för privatpersoner och mindre hy- resvärdar som inte har tillräckligt många bostäder för att det ska vara lönsamt att utveckla en egen webbapplikation.
En vision är att denna webbapplikation ska vara för alla och inte exkludera någon. Att söka bostad via onlineplattformar förutsätter onekligen att man har tillgång till internet, men för vissa är det inte enbart en fråga om tillgång utan även om tillgänglighet. Som funktionshindrad bör man inte begränsas från att använda tjänster man behöver online. Syftet med denna marknadsföringsplan är att analysera hur marknaden ser ut idag och vilka möjligheter som finns för vårt erbjudande av en bostadsplattform med fokus på tillgänglighet för människor med synnedsättning.
B.1.1 NABC-analys
Nedan presenteras vår affärsidé med hjälp av en NABC-analys. Analysen består av delarna Need (där marknadens behov analyseras), Approach (där utformningen av vårt erbjudande presenteras),
Benefit (där vi beskriver hur vårt erbjudande skapar värde för framtida kunder), samt Competition
(där vårt erbjudande analyseras i förhållande till konkurrensen).
Need
Den marknadsundersökning vi genomförde har 162 svar där ungefär tre fjärdedelar av svaren kom- mer från studenter och mer än hälften av svaren kommer från personer som är mellan 18 och 22 år. Mer än 80 % av respondenterna har erfarenhet av att hyra en bostad någon gång och av de svarande är det i nuläget drygt hälften som bor i en hyresrätt. Användningen av termen ‘marknadsunder- sökning’ i resterande del av marknadsföringsplanen syftar till den marknadsundersökning som vi genomförde, som finns i Appendix A.
Nära två tredjedelar av de som svarat på vår undersökning tror att det skulle vara enklare att hitta lägenheter ifall alla annonser från privatpersoner var samlade på en gemensam webbapplikation. Av de som svarade att de tidigare har hyrt ut en lägenhet tyckte ungefär hälten att det fanns svå- righeter i samband med uthyrningen. En majoritet anser också att det skulle bli enklare att hyra ut en bostad om samtliga annonser var samlade hos en webbapplikation. Även en webbapplikation som dessutom samlar all information som är intressant gällande både lägenheten och hyresvärden skulle vara önskvärt enligt vår marknadsundersökning. Ungefär en fjärdedel av de som hyrt ut sin lägenhet tidigare angav att de gärna skulle haft mer information om en potentiell hyresgäst. När förmedling av bostäder görs via en tjänst på internet anser vi det viktigt att se till att detta görs tillgängligt för alla, då en bostad är något som varje människa behöver. Internetupplevelsen är fram- förallt visuell och detta kan skapa problem för människor som har svårt att se. Det finns idag verktyg för att representera visuell information på andra sätt, till exempel audiellt, vilket kan underlätta för de personer som har en synnedsättning. Dock behöver webbapplikationer och hemsidor vara ut- formade på ett visst sätt för att dessa hjälpmedel ska fungera på ett bra sätt.
Approach
Vår vision är en webbapplikation där privatpersoner och mindre hyresvärdar kan betala för att läg- ga upp lägenhetsannonser. Vi tänker oss även att lägenhetinnehavare ska kunna få en simpel över-