Arbetsfördelning

I vår uppsats har Frida ansvarat för svenskämnets historia, den nya läroplanens historia och texten om Lgr11, forskningsöversikten, den teoretiska utgångspunkten, beskrivningen av textanalysen, texten kring forskningsetik, beskrivningen av läromedlen Mini och den försvunna ringen, Vi läser Andra boken och Diamantjakten under Material

Annelie har ansvarat för mailkontakten med de olika förlagen angående lån av läromedel, förordet, sammanfattningen, forskningen om Lpo94, beskrivningen av läromedlen Pojken och Tigern och Glad svenska 2 under Material

Båda författare har ansvarat för varsin del under analysen, Frida för Läsa och skriva samt Tala, lyssna och samtala och Annelie för Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk. Dessutom ansvarar vi båda för diskussionen över arbetet.

Analys

Analysen av det inhämtade materialet kommer att utgå från Centralt innehåll i årskurs 1-3 under Läsa och skriva, Tala, lyssna och samtala, Berättande texter och sakprosatexter samt Språkbruk i kursplanen för Svenska, Lgr11.

Studiens läromedel före Lgr11

Kapitlet vi ska analysera i läseboken Mini och den försvunna ringen (2000) inleds med en svart rubrik ”Bröllopet” och alla sidor innehåller stora och färgrika bilder. Texten i kapitlet handlar om Mini och Milli på deras bröllopsdag. Bröllopet äger rum ute i trädgården och en orkester bestående av gröna insekter spelar för brudparet och gästerna. Råttan viger dem och han är så stolt över att få göra det. Milli får den förtrollade ringen med den gröna pärlan på sitt finger. Efter vigseln är det fest med mat, sång och dans natten lång. En drake i miniformat smyger runt i buskarna och funderar på hur han ska kunna ta den röda stenen från Mini. Till slut kommer han på att han ska försöka ta hjälp av Svarta Tanden, en jägare från Skuggans Land.

Arbetsboken Ringen (2011) har en blå tjock rand längst upp på första sidan där det står ”Kapitel 3 – Bröllopet” i vitt. Första uppgiften går ut på att titta på sju bilder och skriva rätt ord under bilderna. Orden finns i en ruta med blå ram. Bokstäverna är omkastade i orden, så eleverna måste först klura ut ordningen på bokstäverna och sen skriva dem under rätt bild. Nästa sida har mycket text, en halv sida. Nedre halvan består av en ruta med blå ram. I den ska eleverna rita det som står i texten ovan. Rutan ska föreställa ett bord och eleverna ska rita en duk på bordet, en vas mitt på duken, tre blommor i vasen, två tallrikar mitt emot varandra och så vidare. Under rutan står ”Måla i fina färger”. Inget från dessa två sidor har något med textbokens text att göra. Nästa sida handlar om att dra streck från ord eller bild till rätt siffra. Bilderna består av en trisslott, tre olika klockor, en femkrona, triss i nior och en hand. Siffrorna är 2-5 och orden är duo, kvintett, en fyrarummare, trio, en trerummare, tu, trilling, kvartett, tretal, triss, ett par, tvilling och fyrling. Längst ner på sidan finns en bild på en ring och texten ”Hur många par finns det på bilden på s. 18-19?” och här förväntas eleverna förstå att det är textboken frågan syftar till. Nästa sida har rubriken ”Ord med ng”. I en ruta med blå ram finns nio ord. Det finns nio bilder på sidan som eleven ska skriva rätt ord till. Vid första bilden, en kille som springer, står redan ordet springer skrivet. Resterande åtta ord, ring, vingar, lingon, trillingar, ballong, tunga, kaninunge och luftballong, ska eleverna själva hitta rätt plats till. Längst ner på sidan finns en bild på en ring och texten ”Hur många gånger finns ordet ring eller ringen med i kapitel 1-3?” och här

sista sidorna är kopplade till kapitel 3 i textboken. Rubriken på näst sista sidan är ”Minns du?” och här ska eleverna läsa sju frågor med två svarsalternativ till varje fråga. Eleverna förväntas sätta kryss i rutan före rätt svarsalternativ och frågorna handlar om texten i kapitlet i textboken. Frågorna är sådana som: ”Vem skulle viga Mini och Milli?” och svarsalternativen här är: ”råttan”, ”mullvaden”. Sista sidan har rubriken ”Korsord”. Eleverna ska se på bilderna, 16 stycken, och lösa korsordet. Bilderna är svartvita och är djur, karaktärer eller föremål som finns i textboken.

Första kapitlet i läseboken Vi läser Andra boken (2007) inleds med rubriken Hos farmor, och avsnittet handlar om Tor och hans lillasyster Elin som besöker farmor på landet under sitt sommarlov. Med sig har de hunden Lump, medan storasyster Lena är hos en häst i Örebro. Elin leker med stenar och farmor sitter vid köksbordet och tittar ut på regnet. Nästa avsnitt heter Tor skriver brev och det avsnittet handlar om att Tor skriver brev till sin vän Siv, som ett svar på det vykort han fick av henne tidigare. Tor vill berätta om sin sommar men han tycker att det är svårt att komma på vad han ska skriva. Farmor säger att det blir sol imorgon och att de ska hitta på något roligt då, bygga en flotte. Tredje avsnittet i det här kapitlet heter Det åskar och handlar om ett åskoväder som kommer in under natten. Tor drömmer om indianer och hör dånet av tusen bufflar. Men så väcker farmor honom och tar med honom ut i regnet för att titta på blixtarna som lyser upp hela himlen. Efter detta avsnitt kommer en bild på en ko som står på en äng och betar. Texten till bilden är en vers med ng-ljud i sig.

Arbetsboken Vi läser Övningsbok börjar med en uppgift där eleverna förväntas para ihop rätt mening med rätt bild. Det är två påståenden var om Tor, farmor och Elin. Sen ska eleverna skriva egna meningar till dem, samt om hunden Lump och storasyster Lena. Nästa sida innehåller uppgifter som uppmanar eleverna att sökleta i texten på två sidor i läseboken för att hitta nio olika ord samt skriva in respektive sidnummer vid varje ord i arbetsboken. Dessa uppgifter är kopplade till den lästa texten i läseboken och hjälper eleverna att förstå vad de har läst. Därefter ska eleverna ringa in rätt ord av fyra möjliga till respektive bild och sedan skriva en mening till varje bild, vilken är en uppgift helt frikopplad från läseboken. Nästa siduppslag handlar om Tors brevskrivande och eleverna ska svara på frågor om varför han skriver brev och vad han skriver om. Sen ska eleverna svara på vem de skulle vilja skriva brev till, vilket gör att texten kopplas till elevernas egna erfarenheter och kanske gör den lättare att ta in. Nästa uppgift är fyra frågor där eleverna ska välja rätt svar i en blå ruta med fyra ord i. Frågorna och svaren kan kopplas till den lästa texten i läseboken, vilka ökar elevernas möjlighet att förstå texten. Uppgiften efter är en bilduppgift där ett ritpapper ska vikas på mitten. På den övre halvan ska eleverna måla något som finns på landet och på den nedre halvan ska de måla något som finns i staden och så ska de skriva en mening till varje bild. Detta kopplas till texten i läseboken där Tor och Elin besöker farmor på landet medan de själva egentligen bor i en stad. Under uppgiften står det att bilduppgiften ska förberedas genom att låta eleverna ge förslag på vad som finns i en stad och vad som finns på landet, och samla förslagen på tavlan. Eleverna får här en större förståelse över skillnaden mellan staden och landet. Nästa uppgift handlar om att låtsas vara Tor och skriva det där brevet åt

honom. Till sin hjälp uppmanas eleverna att titta på bilderna till kapitlet och fantisera tillsammans vad Tor är med om hos farmor. Nästa uppgift är ännu en bilduppgift, där eleverna ska tänka sig att det är en tidig morgon och att de tittar ut genom ett fönster. På ett A4 papper ska de markera mitten, vika in kortsidorna mot mitten och måla fönstret från insidan. Därefter ska de öppna fönstret och måla vad de ser utanför. När de är klara ska de titta på sakerna de har målat utanför fönstret och skriva in dem i bubblor i sin arbetsbok. Med hjälp av orden i bubblorna ska de skriva och berätta vad de ser från fönstret och vad de kan göra där ute. Denna uppgift kan kopplas till texten i läseboken där farmor tittar ut genom fönstret. Eleverna kan fantisera om vad farmor såg utanför sitt fönster. Nästa siduppslag handlar om en sammanfattning, först av avsnittet Det åskar sen hela kapitel 1. Eleverna uppmanas sätta ”X” vid rätt mening till fyra olika bilder, som stämmer överens med texten i läseboken. Därefter uppmanas eleverna att titta på en bild från läseboken och skriva vad Tor och farmor gjorde mitt i natten. Uppgiften efter uppmanar eleverna att tänka efter vad som har hänt i detta första kapitel i läseboken och skriva en mening till varje av de fyra bilder som visas i arbetsboken. Eleverna uppmanas sen att titta på sina meningar tillsammans med en kamrat och berätta för varandra vad som har hänt i kapitlet. Här övas elevernas förmåga att återberätta och samtala. Sista sidan för det här kapitlet i arbetsboken handlar om ng-ljudet. Eleverna uppmanas att läsa versen/dikten med ng-ljud högt och stryka under alla ord där ng-ljudet hörs. Nästa uppgift handlar om de olika stavningar som finns av ng-ljudet. Tre olika rutor med respektive stavningsform innehåller varsitt ord som eleverna uppmanas läsa och måla en bild till. Därefter uppmanas eleverna titta på bilden på kon i läseboken och skriva vad de tror att kon tänker. I sista uppgiften ska eleverna använda en skrivbok för att uppgiften ska kunna utföras. De ska tänka sig att de är ett djur och skriva och berätta hur de har det. Den enda hjälpen eleverna har här är versen om kon. Utifrån den förväntas de hitta inspiration till hur andra djur har det.

Studiens läromedel efter Lgr11

Det första läromedlet tryckt efter 2011 som vi ska analysera är Glad svenska 2 (2013) med tillhörande arbetsbok Glad svenska 2 Övningsbok (2013). Kapitlet Barn och vuxna har olika avsnitt och ett handlar om en pojke som plötsligt en morgon vaknar före sin mamma och upptäcker att mamma har förvandlats till en slags drake. Mamman har glömt bort hur man gör frukost så det får pojken, Åke, göra till både sig själv och mamman. Pojken bestämmer att de måste gå till sjukhuset för att det måste vara något fel på hans mamma, men på väg dit finns en djurpark och de bestämmer sig för att gå in där. Läseboken innehåller även arbetsuppgifter där eleverna får samtala om texten och om varför det som händer i texten händer. Eleverna får även dramatisera läsebokens berättelse samt skriva om en vuxen de känner. Boken tar även upp hur ng-ljudet

Det andra läromedlet tryckt efter 2011 är Diamantjakten (2014) med tillhörande arbetsbok Diamantjakten Arbetsbok (2014). Texten i läseboken handlar om Asta och hennes bror Sigge och deras mamma och pappa mitt i frukoststressen. Sigge har glömt berätta att han ska på studiebesök och behöver matsäck. Mamma och pappa pratar om pengar till matsäck och Asta känner att hon inte mår bra och får inte i sig någon frukost. När Asta reser sig från frukostbordet svimmar hon. Hon har hög feber och det är pappas tur att vara hemma för vård av barn. När Asta senare vaknar i sängen ser hon en bild i spegeln från en flygplats. Är det feberyra eller vill spegeln säga henne något undrar hon.

Första sidan på kapitel 19 i arbetsboken innehåller en sammanfattning av texten från läseboken. Det finns 12 luckor där eleverna ska fylla i det ord som saknas i de olika meningarna. Andra sidan i arbetsboken innehåller en ordfläta där dessa ord passar in. Med hjälp av ordflätan kan eleverna lättare hitta rätt ord för varje tom lucka i sammanfattningen, då eleverna får rätt antal bokstäver till varje ord via ordflätan. Båda dessa sidor hjälper eleverna att förstå den lästa texten när nyckelord från texten i läseboken ska hjälpa eleverna att bilda de sammanfattande meningarna. Tredje sidan handlar om ljudet, och där ska eleverna läsa och lyssna efter ng-ljudet i 26 olika ord, där hälften av orden saknar ng-ljud. Orden med ng-ljud är tagna från texten i läseboken men det är även andra ord som inte är kopplade till texten i läseboken. Eleverna ska stryka under de ord där ng-ljudet hörs. Sen ska eleverna läsa några meningar och även där stryka under de ord där ljudet hörs. Under meningarna finns en förklarande ruta där det står hur ng-ljudet kan stavas. Eleverna uppmanas att sätta en ring runt varje ng-ljud i orden i de båda uppgifterna ovan. Eleverna får lära sig att det finns olika sätt att stava detta ljud på. På fjärde sidan uppmanas eleverna att sortera alla ord med ng-ljud från föregående sida utifrån tre olika sätt att stava ng-ljudet på. Eleverna får en ökad förståelse för de olika stavningarna och med hjälp av att sortera upp orden efter respektive stavning ökar elevens medvetenhet kring olika stavningsregler.

Läsa och skriva

Enligt kunskapskraven för Läsa och skriva i Lgr11 ska eleverna få arbeta med lässtrategier för att förstå och tolka texter samt strategier för att skriva olika typer av texter, där uppbyggnad och språkliga drag ska tas hänsyn till. Eleverna ska även arbeta med enkla former av textbearbetning för att kunna göra förtydliganden i efterhand, öva på sin handstil och skriva på dator. Språkets struktur och stavningsregler är också viktiga samt alfabetet och alfabetisk ordning och samband mellan ljud och bokstav. I vilken mån dessa färdigheter övades i de undersökta läromedlen varierade. Vår analys finns att avläsa i tabell 1 nedan.

I läseboken Mini och den försvunna ringen (2000), kapitel 3, med tillhörande arbetsbok Ringen (2011) till exempel får eleverna endast i liten omfattning öva på lässtrategier. Vi ser att det är väldigt lite text i läseboken och arbetsboken har endast ord att skriva, inte några meningar. Till

exempel så går första uppgiften ut på att titta på sju bilder och skriva rätt ord under bilderna. De första fyra sidorna av kapitel 3 i arbetsboken känns inte ens kopplade till kapitlet i läseboken, utan tycks helt lösrykta ur sitt sammanhang. Eleverna ska på dessa sidor utföra uppgifter såsom ”Skriv ord till bilderna”, ”Rita en duk på bordet. Rita en vas mitt på duken. Rita tre blommor i vasen.” , ”Dra streck till rätt siffra.” och ”Skriv ord som passar till bilderna.” Ingen av dessa uppgifter har någon som helst koppling till texten i läseboken. Lässtrategier får eleverna öva lite på då det finns instruktioner att följa i arbetsboken, till exempel Skriv ord till bilderna och Läs frågorna och välj rätt svar. Sätt X i rätt ruta. Strategier för skriven text är inte speciellt utvecklad då eleverna inte får öva på att skriva meningar utan endast ord. Dock ska eleverna titta på bilder och skriva rätt ord under bilden, så ord och bild samspelar. Vi ser ingen form av textbearbetning, att öva på alfabetet eller alfabetisk ordning och inte heller samband mellan ljud och bokstav i det kapitel vi har analyserat. Eleverna får öva på handstil genom den lilla text som skrivs, men inte öva på att skriva på dator.

Ett annat exempel där läs- och skrivstrategier hanteras i ett läromedel skrivet före Lgr11 är läseboken Vi läser Andra boken (2007) och arbetsboken Övningsbok till Andra boken (2007), där analysen kan avläsas i tabell 1 nedan. I detta läromedel får eleverna bland annat läsa några meningar i arbetsboken, som sammanfattar den lästa texten ur läseboken, och sätta rätt siffra under rätt bild. Där är det två påståenden var om Tor, farmor och Elin. Sen ska eleverna skriva egna meningar till dem, samt om hunden Lump och storasyster Lena. Eleverna ska även läsa ett ord i taget i arbetsboken och leta efter ordet i texten i läseboken. Eleverna får också öva på strategier för att skriva olika typer av texter, dels bara ord och dels olika meningar och svar på frågor och i brevform. Det finns också en hel del övningar där ord och bild samspelar, som i exemplet ova till exempel där eleverna ska läsa några meningar och para ihop dem med rätt bild. Enkla bearbetningar av texten behandlas inte i detta kapitel. Eleverna får öva på sin handstil i de olika skrivövningarna, men inte att skriva på dator. Vad gäller språkets struktur och stavningsregler får eleverna öva lite på det genom att ringa in det ord som stämmer överens med bilden till exempel. Då är orden ganska lika i stavningen och kan skilja med enbart en eller någon bokstav. Orden som förekommer är relativt lätta och bör i allmänhet vara bekanta för eleven. Alfabetet eller alfabetisk ordning är inget som varken läseboken eller arbetsboken tar upp i detta kapitel, varför jag inte kan se att det stämmer överens med kunskapskravet. Sambandet mellan ljud och bokstav förekommer på den sida som hanterar ng-ljudet, men enbart med ett ord inom respektive stavningsform, varför jag anser att det blir för knappt för att kunna få förståelsen för stavningen och sambandet som kunskapskravet syftar till. Dock tas det ju upp, så jag sträcker mig till att det stämmer lite.

Till skillnad från läseboken Mini och den försvunna ringen som hade väldigt lite text kan vi i Pojken och Tigern (2009) och Pojken och Tigern Arbetsbok (2010) se att läseboken har mycket skriven text. Dessutom har läseboken Pojken och Tigern bilder på varje bokuppslag som stödjer texten. Även analysen av Pojken och Tigern finns att avläsa i tabell 1 nedan. Lässtrategier får eleverna öva på

arbetsboken får eleverna öva på en strategi för att skriva text, och genom en uppgift som beskriver hur man kan ”måla” med ord får eleverna öva på strategin att skriva beskrivande meningar och leka med ord. Dock finns ingen övning där eleverna får skapa text där ord och bild samspelar, varför jag endast anser att det kunskapskravet stämmer lite. Det finns inte heller någon övning där enkla former av textbearbetning förekommer så inte heller i det här läromedlet stämmer det kunskapskravet alls. De olika övningsuppgifterna ger eleverna en chans att öva på sin handstil, men det finns ingen övning som talar om att öva på dator, så det kunskapskravet stämmer bara lite. Kunskapskravet om språkets struktur och stavningsregler finns det inte någon uttalad övning för i detta läromedel. Däremot arbetar detta läromedel med alfabetisk ordning i två olika övningsuppgifter, till exempel då eleverna ska skriva Götalands landskap i bokstavsordning. Sambandet mellan ljud och bokstav övas i flera uppgifter som behandlar ng-ljudet, till exempel där eleverna ska skriva in ord med ng-ljud i rätt spalt under respektive stavningsform.

Som framgått ovan övades alltså lässtrategier redan innan Lgr11. Inslaget av sådana övningar stärktes dock efter denna läroplan i de läromedel som vi har analyserat. Ett exempel av läromedel skriven efter 2011 är läseboken Glad svenska 2 (2013) med tillhörande arbetsbok Glad svenska 2 Övningsbok (2013) där vi kan se att god hänsyn tas till kunskapskraven i Lgr11 vad gäller Läsa och skriva. Analysen av detta läromedel går att avläsa i tabell 1 nedan. Strategierna tränas genom läsebok kombinerat med arbetsboken. Läseboken innehåller övningsuppgifter, både skrivuppgifter och dramaövningar för att hjälpa till att tolka texten. Eleverna ska till exempel skriva och berätta om en vuxen de känner samt dramatisera en situation om en familj. Genom olika uppgifter i både läseboken och arbetsboken får eleverna öva på att läsa och skriva olika typer av texter, såsom dikt, berättelse, beskrivande, rim etcetera. Språkets struktur tas upp i både läseboken och arbetsboken, där eleverna till exempel ska tänka på punkt och frågetecken. Enkla former av textbearbetning och alfabetet och alfabetisk ordning kunde jag inte hitta exempel på i detta kapitel. Däremot får eleverna öva på både handstil och att skriva på dator då eleverna till exempel uppmanas att skicka både vanligt brev och e-post. Språkets struktur övas bland annat på sidorna kring ng-ljudet, men även där det är frågor och svar, där eleverna ska sätta ut frågetecken