9. Diskussion
9.6 Arbetsfördelning
Författarna Emelie von Bothmer och Inga- Lill Hvitman har delat intervjuer, transkriberingar och analys av rådata jämnt mellan oss. Vi har även delat sökande och läsning av litteratur samt skrivarbete och redigering jämnt mellan oss.
Referenser
Adams, M. (1990). Beginning to read. Camebridge, Massachuetts: The MIT press.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Allor, J., Mathes, P., Jones, P., Champlin, T. & Cheatham, J. (2010). Individualized Research- Based Reading Instruction for Students With Intellectual Disabilities: Success Stories. TEACHING Exceptional Children, 42(3): 6-12.
Asp- Onsjö, L. (2009). Åtgärdsprogram i praktiken. Att arbeta med elevdokumentation i skola. Lund: Studentlitteratur.
Bjar, L. & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver- specialpedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Bonn, S. (2006). Om kompenserande hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Erfarenheter från ett grundskoleprojekt. Uppsats. Växjö universitet.
Brookhart, S., Moss, C., & Long, B. (2010). Teacher inquiry into formative assessment practices in remedial reading classrooms. Assessment in Education: Principles, Policy & Practice, 17 (1): 41-58.
Dahlin, K. (2013). Does It Pay to Practice?: A Quasi-Experimental Study on Working Memory Training and It´s Effects on Reading an Basic Number Skills. Doktorsavhandling. Stockholms Universitet Specialpedagogiska institutionen.
Damsby, G. (2007) Kompensatoriska datorprogram- en dyslektikers möjlighet. En studie i
samverkan med specialpedagoger och elever med dyslexi. Habilitering & Hjälpmedel. FoU- enheten. Bulletin nr 2/2007.
Dyson, A., Howes, A., & Roberts, B. (2002). A systematic review of the effectivness of school-level actions for promoting participation by all students. I Research Evidence in Education
Library. London: EPPI-Centre, Social Science Research Unit, Institute of Education, University of London.
Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Reading Comprehension Difficulties. Behavioural Science No.186. Avhandling. Linköping University.
Eriksson Gustavsson, A-L., Göransson, K, & Nilholm, C. (red.).(2011). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Giota, J. (2001) Adolescents’ perceptions of school and reasons for learning. Doktorsavhandling Göteborgs universitet Institutionen för pedagogik och didaktik, Enheten för individ, kultur och samhälle.
Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Göteborg: University of Gothenburg.
Giota, J. (2013) Individualiserad undervisning I skolan- En forskningsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie 3:2013
Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. I L. Söderman och S. Antonsson (Red). Nya omsorgsboken. Malmö: Liber.
Gustavsson, B. (2010). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur. Göransson, K & Nilholm, C (2009) Om smygrepresentativitet i pedagogiska avhandlingar,
Pedagogisk forskning i Sverige, 14 (2): 136-142.
Hagtev, B. (2007). När riskbarn möter klassrumspraxis. I Bjar, L. & Frylmark, A. (Red.), Barn läser och skriver. (169-192). Lund: Studentlitteratur.
Hattie, J. & Timperley, H. (2007). The Power of Feedback. Review of Education Research, 77 (1): 81- 104
Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Höien, T. & Lundberg, I. (1999). Dyslexi Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur. Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö:
Gleerups.
Jerlang, E. (2008). Utvecklingspsykologiska teorier. Stockholm: Liber.
Kvale, S & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Levén, A. (2007). Memory and Intellectual Disability. Doktorsavhandling. Linköpings universitet,
The Swedish Institute for Disability Research.
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2003). God läsutveckling: kartläggning och övning. Stockholm: Natur och Kultur.
Maehler, C. & Schuchardt, K. (2011). Working Memory in Children with Learning Disabilities: Rethinking the criterion of discrepancy. International Journal of Disability, Development and Education, 58, (1): 5-17
Myrberg, M. (2000) Att förebygga och möta läs och skrivsvårigheter. Hämtat från
www.skolverket.se
Myrberg, M (2001) Att öppna språkgränser. Klyftor och broar i läs- och skrivutvecklingen. En studie baseras på International Adult Literacy och forskning om invandrares läs- och skrivinlärning på sitt andra språk. Hämtat från www.skolverket.se
Myrberg, M (2007) Att läsa och skriva-Forskning och beprövad erfarenhet. En forskningsöversikt. Hämtat från www.skolverket.se
Nyström, I. (2002). Eleven och lärandemiljön. En studie av barns lärande med fokus på läsning och skrivning. Doktorsavhandling. Institutionen för pedagogik, Växjö universitet.
Ratz, C., & Lenhard, W. (2013). Reading skills among students with intellectual disabilities. Elsevier Research in Developmental Disabilities, 34, 1740-1748.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal- för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur.
Reichenberg, M. (2014). Vägar till läsförståelse. Texten. Läsaren. Samtalet. Stockholm: Natur och kultur.
Reichenberg, M. (2014). The Importance of structured text talk for students, reading comprehension: An intervention study in special schools. Journal of special education and rehabilitation, 15 (3-4): 77-94.
Ruppar, A., Gaffney, J., & Dymond, S. (2014). Influences on Teachers´ Decisions About Literacy for Secondary Students With Severe Disabilities. Exeptional Children 2015, 81(2): 209-226 Ruppar, A., Gaffney, J., & Dymond, S. (2011). Teachers Perspectives on Literacy Instruction for
Students With Severe Disabilities Who Use Augementative and Alternative Communication. Research & Practice for Persons with Severe Disabilities, 36, (3-4): 100-111
Skolverket. (2008). För arbete med åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2013). Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2014). Arbete med extraanpassningar,, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Skolverkets allmänna råd. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2001b). Kvalitet i särskola- en fråga om värderingar. Regeringsuppdrag om särskolan. Dnr 2000:2037.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. (Senast ändrad 2006:205). Stockholm: Allmänna Förlaget. SFS 1985:1100. Skollagen. (Ändrad 2000:1108). Stockholm: Allmänna Förlaget.
SFS 2010:800 Skollag. Utbildningsdepartementet.
Swanson Lee, H., & Deschler D. (2003). Instructing Adolescents with Learning Disabilities: Converting a Meta- Analysis to Practice. Journal of Learning Disabilities, 36 (2): 124-135.
Taube, K. (1997). Läsinlärning och Självförtroende: Psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser: Stockholm: Prisma.
Taube, K. (2007). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, L. & Frylmark, A. (Red). Barn läser och skriver. (sid. 65-85). Lund: Studentlitteratur.
Tjernberg, C. (2011) Specialpedagogik i skolvardagen en studie med fokus på framgångsfaktorer i läs – och skrivinlärande. Vetenskaplig uppsats för filosofie licentiatexamen Specialpedagogiska intuitionen. Forskarskolan i läs- och skrivutveckling. Stockholms universitet.
Van der Schuit, M., Segers, E., Van Balkom, H., & Verhoeven, L. (2011) How cognitive factors affect language development in children with intellectual disabilities. Elsevier Research in Developmental Disabilities, 32, 1884-1894.
Vetenskapsrådet: God forskningssed, Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Hämtat från www.vr.se Vellutino, Frank R., Fletcher, Jack M., Snowling, Margaret J., & Scanlon, Donna M. (2004). Specific
Reading Disability (dyslexia): What Have we Learned in the Past Four Decades? Journal of Child Psychology and Psychiatry. 45 (1), s.2-40.
Vygotskij, L. (1978). Mind in society. The development of higher psychological processes. Cambridge: Harvard University Press
Bilagor
Bilaga 1Begreppsförklaringar
I texten används begrepp som är relevanta för vår uppsats. I följande bilaga kommer vi att definiera vad som menas med respektive begrepp.
Arbetsminne: Bearbetning och lagring av information över kort tid. Arbetsminnets kapacitet kan beskrivas som att: Det handlar om hur mycket information man kan processa parallellt på en gång. Arbetsminnet är av stor betydelse för den praktiska vardagen och skolrelaterade färdigheter (Levén, 2007).
Fonem: I skriftspråk innebär det de minsta betydelseskiljande språkljud; t.ex., vad den enskilda bokstaven har för ljud (Bjar och Frylmark, 2009)
Fonologi: Kan beskrivas som en del i språkets system som behandlar språkljuden (Bjar och Frylmark, 2009)
Fonologiska arbetsminnet: Det fonologiska minnet håller samman ett antal språkliga grundelement; fonem, stavelser, eller ord, medan det tolkas in i ett textsammanhang (Myrberg, 2007).
Formativ bedömning: Har som avsikt att stärka elevens lärande (William, 2011). Formativ kartläggning: I vår studie använder vi begreppet formativ kartläggning som innebär att lärarna bedömer var eleven befinner sig kunskapsmässigt, vad som är målet och hur eleven ska kunna gå vidare för att nå målet (William, 2011).
Icke verbal intelligens: Tankeförmåga som kommer i uttryck vid lösande av problem som inte är formulerade i ord. Problemen löses utan användning av ord eller tankar klädda i ord. (Psykologiguiden.se hämta den 24 april 2016)
Inferenser: Läsa mellan raderna. I en text finns information direkt i texten, men det finns också information mellan och bortom raderna. Av läsaren krävs då bakgrundskunskap och logiskt tänkande (Reichenberg & Lundberg, 2011).
Interventioner: I vår studie handlar begreppet intervention om jämförelsegrupp.(Psykologiguiden.se hämtad den 24 april 2016 )
Metakognition: Förståelsen om det egna lärandet. Eleven ser och förstår sitt eget lärande här och nu. Metakognition behövs för att förstå sin egen progression i sitt eget lärande (Ahlberg, 2013).
Pragmatik: Hur orden, fraserna, meningarna brukar användas i olika situationer (Bjar & Frylmark, 2009)
Prospektiva minnet: Prospektivt minne syftar till minne för handlingar som ska genomföras vid ett senare tillfälle (Levén, 2007).
Semantik: Vad orden betyder (Bjar & Frylmark, 2009).
Syntax: Förklaras som hur satser byggs upp av ord och hur ordningen mellan orden brukar vara (Bjar och Frylmark, 2009).
Zone of proximal development: Ett av de mest centrala begreppen i Vygotskijs teoribildning(ZPD). Vanligen översätts med den närmaste utvecklingszonen eller möjlighetszonen. Beskrivs också som avståndet mellan det som en individ kan prestera ensam utan stöd och vad som är möjligt under en vuxens ledning eller i samarbetet med mer kapabla kamrater (Ahlberg, 2013).
Bilaga 2 Hej,
Vi är två lärare i grundsärskolan som vidareutbildar oss till speciallärare med inriktning utvecklingsstörning på Mälardalens högskola i Västerås. Denna termin ska vi skriva D- uppsats (15 hp) och har bestämt oss för att göra en studie om lärares syn på kartläggning av läs- och skrivsvårigheter för elever i grundsärskolan. Vi undrar om Du vill delta i en intervju. Syftet med uppsatsen
Syftet med vår uppsats är att beskriva och analysera lärares syn på kartläggning av läs- och skrivsvårigheter för elever i grundsärskolan med avseende på hur de identifierar och förklarar läs- och skrivsvårigheter samt vilken betydelse de anser att en kartläggning har för
elevgruppen.
Vad innebär deltagandet i intervjun
Vi skulle vilja göra enskilda intervjuer med lärare/speciallärare som undervisar elever som läser ämnen enligt grundsärskolans kursplaner. Intervjuerna beräknas ta c:a 40-60 minuter. Vi kommer gärna ut till din arbetsplats. Önskar du någon annan plats, så går det också.
Intervjuer kommer att spelas in för att underlätta analysarbete. Deltagandet är konfidentiellt
Ditt deltagande är konfidentiellt. Resultatet kommer att redovisas så att det inte går att utläsa ditt eller skolans namn. De inspelade intervjuerna kommer att användas endast i uppsatsen och kommer att raderas efter att uppsatsen blivit godkänd.
Deltagandet är frivilligt
Det är frivilligt att delta och du kan när som helst avbryta ditt deltagande i studien om du önskar.
Om ni har frågor, är du välkommen att kontakta oss: Inga-Lill Hvitman
e-post: sanna.hvitman@bredband.net
tel: XXX
Emelie Von Bothmer
e-post: emeliegullberg@hotmail.com
tel: XXX
Du kan också kontakta vår handledare Nina Klang, nina.klang@mdh.se, tel: XXX
Vi hoppas att detta mail skall väcka intresse för att vara med i vår studie och din medverkan skulle vara till stor hjälp. Vi avser att genomföra intervjuerna under februari-mars 2016.
Tack på förhand! Inga-Lill och Emelie
Bilaga 3
Bakgrundsfrågor
1. I vilka ämnen och årskurser undervisar du?
2. Vilken utbildning har du? När gick du din utbildning?
3. Har du någon fördjupad vidareutbildning eller fortbildning i läs- och skrivinlärning? 4. Har du tidigare arbetat med läs- och skrivinlärning i grundskolan?
5. Hur många år har du arbetat i grundsärskolan (och ev i grundskolan)?
Forskningsfråga/tema
1. Hur förklarar de intervjuade lärarna läs- och skrivsvårigheter hos elever med en utvecklingsstörning?
Intervjufrågor och följdfrågor
1. Möter du i din verksamhet eller har mött elever i läs- och skrivsvårigheter?
2. Vad beror läs- och skrivsvårigheter på tror du?
3. Hur upptäcker du att en elev har läs- och skrivsvårigheter?
- Hur har det sett ut när du upplevt att en elev har läs- och skrivsvårigheter? Vad påverkade/spelade in i din bedömning? (Vad grundar sig den definitionen på? Styrdokument, skolans policy, egen utbildning, erfarenhet mm).
4. Är det skillnad när det gäller läs- och skrivsvårigheter hos elever i grundsärskolan och grundskolan?
- På vilket sätt?
5. Beskriv vad eller vilka faktorer som du tror kan underlätta för elever med läs- och skrivsvårigheter som har en utvecklingsstörning.
- I vilken utsträckning tycker du att undervisningen kan bidra till elevers svårigheter? Kan det bero på undervisning?
6. Anser du att elever med läs- och skrivsvårigheter som har en utvecklingsstörning skulle gynnas av undervisning i ordinarie klassrumsmiljö i grundskolan?
-På vilket sätt?
-Hur skulle miljö/undervisning i grundskolan kunna anpassas för att tillgodose det?
Forskningsfråga/tema
2. Hur arbetar de intervjuade lärarna med att identifiera och kartlägga läs- och skrivsvårigheter i grundsärskolan?
Intervjufrågor och följdfrågor
1. Vad gör du när du upptäcker att elever har svårt att läsa eller skriva?
- Hur lång tid tar det innan du startar en kartläggning?
- Har du varit med om att någon annan än du som lärare har initierat en kartläggning?
- Vem har ansvaret för kartläggningen?
2. Hur ofta initierar du eller har initierat till kartläggning/utredning av läs- och skrivsvårigheter under den tid du har arbetat i grundsärskolan?
(Om någon arbetat i grundskolan- Hur ofta initierade du kartläggning av läs- och skrivsvårigheter under tiden du arbetade i grundskolan?)
3. Vad har en sådan kartläggning lett till?
4. Har någon kartläggning lett vidare till fördjupad läs- och skrivutredning eller dyslexiutredning?
Forskningsfråga/tema
3. Vilken betydelse anser de intervjuade lärarna att en kartläggning/utredning kan få för elever i grundsärskolan?
Intervjufrågor och följdfrågor
1. Vilken betydelse kan kartläggning/utredning av läs- och skrivsvårigheter hos en elev i grundsärskolan få?
-Vad anser du kan vara syftet med en sådan kartläggning/utredning?
-Hur kan en kartläggning/utredning leda till att eleven vidareutvecklas enligt dig?
-Ser du någon fara eller hinder till att göra kartläggning/utredning av läs- och skrivsvårigheter hos en elev i grundsärskolan?
2. På vilket sätt kan du som lärare få bättre redskap för att vidareutveckla elevens läs- och skrivfärdigheter med hjälp av en kartläggning/utredning som gjorts?
-Upplever du att du fått det genom kartläggning/utredning?
3. Vilka resultat har du kunnat se i elevs/elevers läs- och skrivfärdigheter efter att kartläggning/utredning gjorts som du inte tror hade kunnat uppnås utan det?