Hur de intervjuade lärarna arbetar med att identifiera och kartlägga läs och

Vi kunde i lärarnas beskrivningar tolka att de arbetade på olika sätt med att identifiera och kartlägga läs- och skrivsvårigheter. Några lärare talade om formell utredning som involverade externa aktörer, såsom till exempel vid dyslexiutredning medan andra talade om informell kartläggning såsom en kontinuerlig process i undervisningen. Samtidigt poängterade flera av de intervjuade lärarna att det i grundsärskolan redan fanns gott stöd vid läs- och

skrivutveckling som utgick ifrån elevernas förutsättningar och behov och att det därför inte fanns behov av kartläggning.

8.2.1 Kartläggning- ett ord med olika innebörder

Endast en av de intervjuade lärarna nämnde någon form av kartläggningsmaterial för att belysa elevens läs- och skrivförmågor som sedan kartlades. Denna lärare använde sig av ett screeningsmaterial som bestod av olika delar såsom att lyssna, skriva och läsa där såväl fonologiska som kognitiva förmågor och brister kartlades. Denna lärare var också den enda av de 14 intervjuade lärarna som hade initierat en fördjupad läs- och skrivutredning av en elev i grundsärskolan då hon upptäckt att eleven hade svårt att läsa och skriva.

Med min egen erfarenhet så har jag så mycket i bagaget så jag kan kartlägga en elev ganska grundligt och så. Men också med screeningsmaterial där man kan titta på fonologisk test och kognitiva förmågor. Genom det kan jag definiera om eleven har läs- och skrivsvårigheter.

Lärare 3 För övrigt talade de intervjuade lärarna inte om kartläggning som ett verktyg i arbetet med elever med läs- skrivsvårigheter utan talade mer om hur de anpassade undervisningen för den aktuella eleven. Vid mer direkta frågor om just kartläggning så associerade lärarna olika till orden ”kartläggning” och ”utredning”. Några talade om individuell utvecklingsplan, andra om pedagogisk utredning eller åtgärdsprogram.

Åtgärdsprogrammet är en bra kartläggning för att den utvärderas under tid och en viss tid också... Det ger en synlighet i om stöd och hjälp har gett rätt resultat … då ser man ju på eleven om det har gett rätt resultat. Det synliggör ju både brister och förmågor hos eleven.

Lärare 14 Flertalet av lärarna diskuterade kartläggning som något som pågick som en kontinuerlig process i lärarens undervisning och inte var något som dokumenterades skriftligt.

...en kartläggning blir det ju men den har nog funnits i mitt huvud tyvärr, eller tyvärr ska jag väl inte kalla det, jag gör ju extraanpassningar helt enkelt. Ja och i utvecklingssamtalen där finns ju bedömningar och i IUP naturligtvis skrivet vad dom ska jobba emot för mål och vad dom har för kunskaper förstås. Jag är nog tyvärr lite dålig att skriva ner min dokumentation den sitter alldeles för mycket i mitt huvud... det är något som jag jobbar på...

Lärare 1 För några lärare stod dock ordet ”kartläggning” för en mer formell procedur som var direkt kopplat till exempelvis en dyslexiutredning och som inte låg i lärarens ansvar. I samband med det lyfte lärarna fram de externa aktörernas roll vid en formell utredning. Det kunde

exempelvis vara logoped eller skolpsykolog.

Jag har tagit hjälp av kollegiet, men också tagit hjälp av logopeder, extern hjälp.

Lärare 3

Vem som ansvarar för en kartläggning då en elev bedöms ha läs- och skrivsvårigheter var inte alltid tydligt, enligt lärarna. Lärarna nämnde alltifrån skolpsykolog, specialpedagog och logoped till undervisande lärare. De olika svaren kan kopplas samman med de olika

tolkas in i ordet kartläggning. En lärare som hade en elev med läs- och skrivsvårigheter uttryckte en osäkerhet kring hur man går tillväga och vems ansvar det var.

Jag har bollat med en logoped som vi har på skolan...jag ställde frågan till henne om det skulle kunna vara dyslexi för jag har inte bra kunskaper i det och hon sa att det skulle kunna vara det. Nu funderar vi på att gå vidare och utreda detta. Jag har precis tagit upp det med föräldrarna och vet inte exakt hur och om logopeden kräver någon kartläggning på skolan först.

Lärare 1 Ett dilemma som tydliggjordes när lärarna beskrev sin syn på kartläggning av läs- och skrivsvårigheter, var att de efterfrågade det specifika stöd som eleven behövde för att

utveckla sin läs- och skrivfärdighet samtidigt som lärarna tyckte att det var viktigare att ha en helhetssyn på hur eleven mådde och fungerade i de dagliga aktiviteterna snarare än

kartläggning av ämnesspecifika färdigheter.

Det är viktigt att kunna utröna vad som är vad i elevens svårigheter. Jag tror att syftet är just att ge mer kompetens till läraren och att eleven ska få rätt hjälp och stöd genom olika typer av insatser i läs- och skrivinlärningen baserat på vad svårigheten består av.

Lärare 12

8.2.2 Behövs kartläggning i grundsärskolan?

Flera lärare upplevde att det inte fanns lika stort behov av kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter i grundsärskolan. De uttryckte, att de som lärare i det dagliga arbetet med eleverna, hade helt andra möjligheter att upptäcka om någon elev hade kunskapsbrister då de jobbade tätt och ofta en till en vilket de ansåg att grundskolan inte kunde ge. Många uttryckte att grundsärskolans form lät eleverna utvecklas i sin egen takt och på så sätt behövde de inte forcera elevens inlärning utan kunde ta mer tid till repetition.

I grundsärskolan kan vi ge eleven möjlighet att traggla om och om igen utan att stressa vidare innan ett moment sitter. Att inte börja med för svåra texter och uppgifter utan istället bygga på att eleven känner sig säker och får lyckas istället för misslyckas.

Lärare 6

Även upptäckten av läs- och skrivsvårigheter hos elever beskrevs som en del i det täta och dagliga arbetet och att lärarna istället för att göra en formell kartläggning, anpassade och förändrade verksamheten löpande och i mindre steg.

Man kan ju säga att här i grundsärskolan så kan man ju alltid anpassa väldigt mkt och har en väldig frihet och andra möjligheter så det blir inte så dramatiskt. Så det ligger liksom inbyggt i verksamheten skulle jag säga.

Lärare 2