Författarna i studien har delat lika på samtliga delar och arbetat tillsammans genom muntlig dialog i hela studien.
REFERENSER
Annersten Gershater M, Pilhammar E, Alm Roijer C, (2011) Documentation of diabetes care in home nursing service in a Swedish municipality: a cross-sectional study on nurses’ documentation. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 220-226.
Aune E, Struksnes S, (2019) Home care nurses’ experience of providing health- care to patients with hard-to-heal wounds. Journal of wound care, 28, 178-187.
Bengtsson M, (2016) How to plan and perform a qualitative study using content analysis. NursingPlus Open, 2, 8-14.
Bolmsjö Borgström B, Jakobsson U, Mölstad S, Östgren C J, (2015) The
nutritional situation in Swedish nursing homes - a longitudinal study. Archives of
Gerontology and Geriatrics, 60, 128-133.
Burnard P, (1991) A method of analysing interview transcripts in qualitative research. Nurse Education Today, 11, 461-466.
Catanzaro M, (1988) Using qualitative analytical techniques. Woods och
Catanzaro (red.), Nursing Research theory and practice. St Louis: The CV Mosby Company, 437-456 s.
Ekstedt M, Dahlgren A, (2015) Säker vård även i hemmet en framtida utmaning
Läkartidningen, 112: DFI7.
Elo S, Kääriäinen M, Kanste O, Pölkki T, Utriainen K, Kyngäs H, (2014) Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 1-10.
Eskilsson C, Carlsson G, (2010) Feeling confident in burdensome yet enriching care: Community nurses describe the care of patients with hard-to-heal wounds.
Qualiatative Stud Health Well-being, 5415, 1-9.
ESPEN Guidelines (2020)
>https://www.espen.org/guidelines-home/espen-guidelines< HTML (2020-04-18)
EWMA (2014) Document Home Care - Wound Care Overview, Challenges and
Perspectives. London
>https://ewma.org/fileadmin/user_upload/EWMA.org/Project_Portfolio/EWMA_ Documents/HomeCare_WoundCare.pdf< PDF
(2020-04-20)
EWMA (2020) Wound healing curriculum for physicians.
>https://ewma.org/what-we-do/education/ewma-wound-curricula/wound- curriculum-for-physicians/< HTML
Fridlund B, Hildingh C, (2000) Health and qualitative analysis methods. Fridlund och Hildingh (red.). Qualitative research, methods in the service of health, Lund: Studentlitteratur, 13-25 s.
Graneheim U H, Lundman B, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse
Education Today, 24, 105-112.
Goudy-Egger L, Dunn K, (2018) Use of continuing education to increase nurses knowledge of chronic wound care management. The Journal of Continuing
Educating in Nursing, 49, 454-459.
Hsieh H-F, Shannon S, (2005) Three Approaches to Qualitative Content Analysis.
Qualitative Health Research, 15 ,1277-1288.
Jaul E, (2009) Non-healing wounds: The geriatric approach. Archives of
Gerontology and Geriatrics, 49, 224-226.
Josefsson K, (2009) Sjuksköterskan i kommunens äldrevård och äldreomsorg. Stockholm, Gothia Förlag.
Kommunförbundet Skåne (2016) Avtal om ansvarsfördelning och utveckling
avseende hälso- och sjukvården i Skåne. Skåne: Kommunförbundet Skåne.
Kvale S, Brinkmann S, (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund. Studentlitteratur.
Lagerin A, Hylander I, Törnkvist L, (2017) District nurses experiences of caring for leg ulcers in accordance with clinical guidelines: a grounded theory study.
International journal of qualitative studies on health and well-being, 12, 1-12.
LeBlanc K, Langemo D, Woo K, Hevia Campos H M, Santos V, Holloway S, (2019) Skin tears: prevention and management. Community Wound Care, 9, 12- 18.
Lincolm Y, Gruba E, (1985) Naturalistic Inquiry. Newbury Park, CA: Sage.
Lindholm C, Searle R, (2016) Wound management for the 21st century:
combining effectiveness and efficancy. International Wound Journal, 13, 5-15.
Lindholm C, (2018) SÅR. Lund, Studentlitteratur.
Long T, Johnson M, (2000) Rigour, reliability and validity in qualitative research.
Clinical Effectiveness in Nursing, 4, 30-37.
>https://lakemedelsboken.se/kapitel/hud/bensar_fotsar_hos_diabetiker_och_tryck sar.html< HTML (2020-04-29) Malmö stad (2020) >https://malmo.se/< HTML (2020-04-18)
Morgan P, Moffatt C, (2008) Non-healing leg ulcers and the nurse-patient relationship. Part 2 the nurse´s perspective. Clinical research, 5, 332-339.
Orem D, (2001) Nursing Concepts of Practice. St Louis, Mosby.
Polit D, Beck C, (2017) Nursing research generating and assessing evidence for
nursing practice tenth edition. Philadelphia, Wolters Kluwer.
Ribu E, Haram R, Rustöen T, (2003) Observations of nurses treatment of leg and foot ulcers in community health care. Wound care, 30, 342-350.
SBU (2019) Kunskapsläget för bedömning och insatser inom äldreomsorgen.
Identifiering av vetenskaplig kunskap och kunskapsluckor utifrån systematiska översikter. Stockholm.
SBU (2014) Svårläkta sår hos äldre Prevention och behandling En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm
Schön P, Lagergren M, Kåreholt I, (2016) Rapid decrease in length of stay in institutional care for older people in Sweden between 2006 and 2012: results from a population-based study. Health and Social Care in the Community, 24, 631-638.
Senior Alert (2020)
>https://plus.rjl.se/senioralert< HTML (2020-04-16)
SFS 1997:14. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso-sjukvård- och tandvård
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen.
SFS 2014:821 Patientlagen.
SFS 2017:30 Hälso-och sjukvårdslag
SKR (2015) Trycksår. Framgångsfaktorer för att förebygga. >https://webbutik.skr.se/sv/artiklar/trycksar.html< HTML (2020-04-17)
Socialstyrelsen (2011) Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Stockholm
Socialstyrelsen (2019) Vård och omsorg om äldre Lägesrapport 2019. Stockholm
Socialstyrelsen (2017) Kunskapsguiden >https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/Yrkesintroduktion-baspersonal- aldreomsorgen/Sidor/Samverkan.aspx< HTML (2020-04-16) Socialstyrelsen (2020) Kunskapsguiden >https://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/svarlakta-sar/Sidor/default.aspx< HTML (2020-05-02)
Svensk Sjuksköterskeförening (2006) Erfarenhetsbaserad kunskap Vad är det och
hur värderar vi den?. Stockholm
Svensk Sjuksköterskeförening (2012) Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Stockholm
Svensk Sjuksköterskeförening (2015) Äldre personers rätt till omvårdnad –
Behov, kompetenser, myter och evidens. Stockholm
Svensk Sjuksköterskeförening (2016) Värdegrund för omvårdnad. Stockholm
Svensk Sjuksköterskeförening (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Stockholm
Vanzi V, Toma E, (2017) How to prevent and avoid common mistakes in skin tear management in home setting. Community Wound Care, 9, 14-19.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer
>http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf< PDF
(2020-01-17)
Walsh E, Gethin G, (2009) The lived experience of community nurses treating clients with leg ulcers. Wound Care, 9, 24-29.
Wilhelmsson K, Eklund K, Gustafsson H, Larsson A-C, Landahl S, Dahlin- Ivanoff S, (2012) Skörhet bra begrepp för att hitta äldre med stort behov av vård och omsorg. Läkartidningen, 109, 826-827.
WMA Declaration of Helsinki (2013) Ethical principles for medical research
involvning human subjects
>https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical- principles-for-medical-research-involving-human-subjects/< HTML (2019-11-22)
Woo K Y, Wong J, Rice K, Coelho S, Haratsidis E, Teague L, Rac V E, Krahn M, (2017) Patients´and clinicans´experiences of wound care in Canada: a descriptive qualitativie study. Journal of Wound Care, 26, 4-13.
Zarchi K, Martinussen T, Jemec G, (2015) Wound healing and all-cause mortality in 958 wound patients treated in home care. Wound Repair and Regeneration, 23, 753-758.
Zhou K, Jia P, (2016) Depressive symptoms in patients with wounds: Across- sectional study. Wound Repair and Regeneration, 24, 1059-1065.
BILAGA
Bilaga. 1 Samtyckesblankett för sjuksköterska
Samtyckesblankett för sjuksköterska
Projektets titel: Belysa sjuksköterskors
erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende.
Datum: 20200116
Studieansvariga: Josefine Håkansson
och Susanne Sjögren
E-post:
josefine_hakansson_hven@hotmail.com snosen007@hotmail.com
Handledare: Magdalena Annersten
Gershater, Universitetslektor, Malmö Universitet, Fakulteten för Hälsa och Samhälle
E-post: magdalena.gershater@mau.se
Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn
+46 40- 6657000
Utbildning:
Specialistsjuksköterskaprogrammet vård av äldre
Nivå: Avancerad, magister
Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag har fått möjlighet att ställa frågor och fått tillfredsställande svar. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring.
Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående studie:
Datum:
Sjuksköterska underskrift: Namnförtydligande:
BILAGA
Bilaga. 2 Intervjuguide
Syfte
Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende.
Intervjufrågor
Hur länge har du arbetat som sjuksköterska? Hur många år som specialist?
Vilken erfarenhet har du av svårläkta sår hos äldre?
Kan du berätta om ett svårläkt sår hos en äldre person som du tagit hand om? Hur lägger du om ett svårläkt sår hos äldre? Vad är viktigt?
Hur reviderar du ett svårläkt sår hos äldre? Vad är viktigt? Vilken kompetens hade du önskat?
Vilka framgångsfaktorer finns i Malmö stad för den äldre med svårläkta sår? Vilka utmaningar ser du i Malmö stad runt den äldre med svårläkt sår? Hur ser samarbetet ut med vårdcentralen / sjukhuset vad gäller diagnos? Hur undervisar du undersköterskor om svårläkta sår hos äldre?
Vilka framgångsfaktorer finns i särskilt boende för den äldre med svårläkta sår? Vilka utmaningar ser du i särskilt boende runt den äldre med svårläkt sår? Hur arbetar du förebyggande?
Finns / Har du något mer du vill tillägga?
BILAGA
Bilaga. 3 Flödesschema över analysprocessenBärande meningsenhet Kondenserad meningsenhet
Kod Sub-kategori Kategori Tema
”Dem kommer ju med väldigt hög ålder och dem äldre kommer ju med sin ryggsäck med massa diagnoser och ibland måste vi tänka till vad dem orkar och vad dem klarar av” (Sjuksköterska 10)
Hög ålder Äldre
Massa diagnoser Orkar och klarar av
Vad orkar och klarar dem äldre Äldres förutsättningar för medverkan i behandlingen De äldres medverkan Sjuksköterskorna s erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtgär derna hos äldre med svårläkta sår.
“Man får ju titta på vad det är för sorts sår är det rent sår eller är det ett sår som behöver rensas upp är det mycket fibrin i det (…) nekrotiskt (…) välja förband för att rensa upp (…) välja det utifrån (…) ett torrt sår eller är det ett sår som vätskar” (Sjuksköterska 9) Vad är det för sår Rent sår Behöver rensas Mycket fibrin Nekrotiskt Välj förband Rensa upp Torrt sår Vätskande sår Välj förband utifrån sårets status Lokal sårbehandling Sjuksköterskorna bedömer såren utifrån erfarenhetsbasera d kunskap Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår.
“En läkare här men hon förlitar sig väldigt mycket på vad vi tycker och vad vi tror och hur vi ser på det för hon anser att sjuksköterskor är bättre på detta än vad hon är som läkare” (Sjuksköterska 13)
Läkare förlitar sig på Vad vi tycker Vad vi tror Anser sjuksköterskor Bättre än läkare Läkaren förlitar sig på sjuksköterskor na Läkaren förlitar sig på sjuksköterskorn a Samarbete med läkaren Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår. “Omvårdnadspersonal har för låg kompetens att det försvårar vårt jobb jätte jättemycket” (Sjuksköterska 8).
Omvårdnadsperson al Låg kompetens Försvårar jobbet mycket Försvårar sjuksköterskan s arbete Sjuksköterskor nas förväntningar Samarbete med omvårdnadsperso nalen Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår.
“Preventivt det är ju att man har tryckavlastande madrasser eller att man liksom ser vad det finns för risker med dem och tänker på det i förväg innan såret är där för då är det ett misslyckande på det viset” (Sjuksköterska 12) Preventivt Tryckavlastande Madrasser Risker Tänker i förväg Såret är där Misslyckande Förebyggande åtgärder Se riskerna i förväg Primärpreventi on Sjuksköterskorna s förbyggande arbete vid sår Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår.
“Hur mycket organisatoriska omständigheter kan påverka sjuksköterskans arbete för svårläkta sår (...) det är många saker man kan arbeta på” (Sjuksköterska 11). Organisatoriska omständigheter Påverka Sjuksköterskans arbete Svårläkta sår Många saker arbeta Organisatorisk a omständighete r påverkar sjuksköterskan s arbete för sår Olika målsättning för verksamheten Yttre förutsättningar som påverkar sjuksköterskornas arbete Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår.
“Inte tillräckligt med att gå en dagskurs eller par gånger det är så mycket mer så du får inte med allt och du får inte så det vet ni själva man sitter på en föreläsning alltså hur mycket kommer du ihåg bakefter du måste liksom praktisera det du måste handledas och se alla de här nyansskillnaderna som finns” (Sjuksköterska 2)
Inte tillräckligt Dagskurs Ett par gånger Praktisera Handledas Se nyansskillnaderna Sår Ej tillräcklig utbildning Praktisera och handledas Utbildningar som efterlyses Sjuksköterskorna s behov av kompetensutveck ling Sjuksköterskor nas erfarenhet utgör basen för omvårdnadsåtg ärderna hos äldre med svårläkta sår.
BILAGA
Bilaga. 4
Informationsbrev till sjuksköterska
Projektets titel:
Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende
Datum: 20200116
Studieansvariga:
Josefine Håkansson och Susanne Sjögren E-post:
josefine_hakansson_hven@hotmail.com snosen007@hotmail.com
Handledare:
Magdalena Annersten Gershater, Universitetslektor, Malmö Universitet, Fakulteten för Hälsa och Samhälle
E-post: magdalena.gershater@mau.se
Studerar vid Malmö universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle, 205 06 Malmö, Tfn +4640- 6657000 Utbildning: Specialistsjuksköterskeprogrammet vård av äldre
Nivå: Avancerad, magister
Hej!
Vi är två sjuksköterskor som heter Josefine Håkansson och Susanne Sjögren och vi studerar på Malmö Universitet, Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning vård av äldre.
Under våren 2020 kommer vi att arbeta med vår magisteruppsats med syftet ”Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med äldre personer med svårläkta sår inom särskilt boende”. Genom att ta reda på vad sjuksköterskorna inom särskilt boende har för erfarenheter av äldre med svårläkta sår, kan den goda omvårdnaden och användbara behandlingar uppmärksammas och stimuleras och vid behov förändras.
Vi söker sjuksköterskor i Malmö stad att intervjua till studien. Sjuksköterskorna ska arbeta på särskilt boende i Malmö stad, arbetat i Malmö stad i minst 1 år, arbetat som sjuksköterska i minst 3 år, erfarenhet av svårläkta sår.
Svårläkta sår innefattar bensår, fotsår hos äldre med eller utan diabetes samt trycksår. Svårläkta sår definieras som ett sår som beräknas ta längre tid än 6 veckor att läka. Beräknad tid för intervju är cirka 30-60 min. Du har möjlighet att välja tiden och platsen för intervjun, samt har möjlighet att när som helst avbryta intervjun utan att förklara varför. Vår förhoppning är att kunna genomföra intervjuerna under februari och början av mars månad.
Studien görs som en examination i magister, vi reserverar oss för att studien kan bli publicerad som en vetenskaplig artikel.
För mer information eller deltagande i studien, e-posta studieansvariga. Se kontaktinformation ovan.
Härmed tillfrågas du om ditt deltagande i studien. Med vänliga hälsningar Josefine och Susanne
Om du vill vara med vänligen kontakta oss senast 22/1.